Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter.

1924-05-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:184, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 184.

11

Nr 184.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående folkundervisningens befrämjande i

rikets nordligaste gränsorter.

(Statsutskottets utlåtande nr 75.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkten 143, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1924—1925

dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland

de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — ett ordinarie förslagsanslag

av 400,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter;

dels ock till uppförande av folkskolebyggnader i rikets nordligaste gränsorter

ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars

1924 dagtecknad proposition, nr 170, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att

dels till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets

nordligaste gränsorter bevilja för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,

dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland

de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — uppföra ett ordinarie för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 184.

slagsanslag av 430,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i vissa

av rikets nordligaste gränsorter,

dels oclc medgiva, att föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga inom

de finsktalande församlingarna i Norrbottens län må på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna delaktighet i statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl.

Eders Kungl. Maj:ts förslag är grundat på det betänkande, som avgivits av de

sakkunniga, som med anledning av 1917 års riksdags skrivelse i ämnet

tillkallats för att företaga en fullständig utredning om folkskoleväsendet i

de finsktalande delarna av Norrbottens län. Departementschefens framställning

hänför sig till två huvudgrupper, nämligen dels frågan om statsanslag

för uppförande av byggnader för folkskoleväsendet, dels ock åtgärder, för

vilka kostnaderna avses skola utgå ur förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar.

De brister i skolväsendet, de sakkunniga vid sin undersökning konstaterat,

hänföra sig framför allt till skollokalernas och lärarbostädernas beskaffenhet,

avsaknaden av skolor på platser, där behov därav föreligger, samt förekomsten

av mindervärdiga skolformer. Till avhjälpande av nämnda brister

hava de sakkunniga utarbetat förslag, som, förutom skolorganisatoriska förändringar,

innebär, att under en byggnadstid av tio år skulle inom de olika

skoldistrikten utföras nybyggnader av 111 skolhus och 56 lärarbostäder ävensom

om- och tillbyggnader av äldre skolbyggnader, varigenom skulle tillkomma

23 nya lärosalar. Vidare hava de sakkunniga kommit till det resultatet,

att för beredande av undervisning åt dels de barn, som nu helt och

hållet sakna all undervisning, dels ock de barn, som för närvarande kunna

sägas vara mindre lämpligt inackorderade, behov föreligger av icke mindre

än 12 skolhem för sammanlagt 390 barn. Antalet skolhem anse de sakkunniga

av ekonomiska skäl kunna för den närmaste tiden begränsas till 4.

Departementschefen, som i princip ansluter sig till de sakkunnigas förslag,

beräknar totalutgifterna för skolhus och lärarbostäder till 5,000,000 kronor

och för de 4 skolhemmen till 350,000 kronor. Den av de sakkunniga förordade

grunden för fördelningen av byggnadskostnaderna mellan staten och

kommunen, eller att vardera parten skulle bära hälften av kostnaderna för

skolhus och lärarbostäder samt av utgifterna för skolhemmens uppförande,

staten 6/i och kommunerna finner departementschefen lämplig såsom en

genomsnittlig kostnadsfördelning. För förestående budgetperiod har anslagskravet

av ekonomiska skäl begränsats till 200,000 kronor.

Beredande av ändamålsenliga skollokaler och lärarbostäder samt upprättande

av skolor å platser, där behov därav föreligger, är givetvis den första

förutsättningen för skolväsendets ordnande inom ifrågavarande landsändar.

Likaså innebär skolhemsidén, enligt riksdagens mening, den enda utvägen

för beredande av ordnad undervisning åt barnen i vissa av de avlägsnaste

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 184.

och glesast befolkade delarna av ifrågavarande trakter. Riksdagen har på

grund härav ansett sig böra bifalla till Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste

trakter bosatta finnar, å vilket anslag ändrad benämning nu föreslås,

har hittills stått till Eders Kungl. Maj ds fria förfogande. Då någon ändring härutinnan

icke av departementschefen föreslås, berör departementschefen de åtgärder,

för vilka kostnaderna böra bestridas av nämnda anslag, endast för

så vitt desamma äga någon väsentlig betydelse för anslagsberäkningen eller

påkalla särskilt medgivande av riksdagen.

Departementschefen ifrågasätter, att stipendierna till de elever vid folkskoleseminarierna

i Umeå och Luleå, vilka förbinda sig att viss tid efter

avlagd examen tjänstgöra vid skolor inom finnbygden, måtte höjas från

deras nuvarande belopp, 300 kronor för läsår, till 400 kronor för läsår.

Höjningen skulle föranleda en ökning av nu till dylika stipendier utgående

medel med 4,000 kronor. Riksdagen har häremot intet att erinra.

För hyresbidrag till skollokaler räknar departementschefen med eu merutgift

å anslaget av 16,500 kronor, varav, enligt de sakkunnigas beräkning,

skulle belöpa 11,000 kronor å förhyrande av till skoländamål erforderliga

lokaler, 5,000 kronor till förhyrande av bostad åt lärare vid statsfolkskola

samt 500 kronor till förhyrande av lokaler för undervisning i manlig slöjd.

Beloppet av statsbidraget skulle, liksom hittills, fastställas av Eders Kungl. Maj:t

efter särskild prövning i varje fall. Mot denna beräkning har riksdagen icke

funnit något att invända.

Vad beträffar statsbidrag för den årliga driften vid skolhemmen anser

departementschefen, att samma bestämmelser böra till alla delar gälla för

skolhemmen i de finsktalande församlingarna och skolhemmen i den svensktalande

lappmarken; dock borde, i enlighet med vad som fastställts för småskollärarinna

vid tjänstgöring inom den s. k. finnbygden, lönetillägget för

skolhemsföreståndarinna i de finsktalande trakterna utgöra 200 kronor, eller

100 kronor mera än för föreståndarinna vid skolhem inom den svensktalande

lappmarken. Härjämte skulle föreståndarinna vid skolhem inom de

finsktalande församlingarna av Norrbottens län böra, i likhet med föreståndarinna

vid skolhem inom de svensktalande lappmarksförsamlingarna, medgivas

rätt till delaktighet i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. För budgetåret 1924—1925 kommer icke något av de föreslagna

skolhemmen att hava trätt i verksamhet, varför särskilda medel för avlöningar

och driftkostnader vid skolhemmen icke behövde beräknas för

sagda budgetperiod.

Vidkommande läroämnena har departementschefen förklarat sig dela en

av skolöverstyrelsen i frågan uttalad uppfattning om behovet av särskild

undervisningsplan för denna del av landet, utarbetad med hänsynstagande till de

egendomliga förhållanden, som där äro rådande. I avseende härå har riksdagen

allenast velat framhålla, att en dylik undervisningsplan givetvis bör

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 184.

så utarbetas, att densamma kan anses vid den avslutade folkskolekursen

giva samma resultat som den för riket i övrigt gällande undervisningsplanen

För anordnande av två utbildningskurser i hembygdsundervisning för

lärare vid finnbygdens skolor beräknar departementschefen ett belopp av

25.000 kronor. Av de sakkunniga framlagt förslag om beviljande av dels

2,500 kronor för utarbetande genom en erfaren språkman av en för det lägre

stadiet i Tornedalens skolor avsedd övningsbok i rättskrivning, dels ock

2.000 kronor för inköp av skioptikonapparater har icke föranlett någon erinran

från departementschefens sida. Riksdagen har ej heller funnit något

att erinra häremot.

Till årliga läkarundersökningar av skolbarn, föreläsningar i tandvård och

anordnande av ambulerande undervisning i hushållsgöromål beräknar departementschefen

för budgetåret 1924—1925 ett belopp av 5,000 kronor. Ej

heller härutinnan har riksdagen någon erinran att framställa.

Vid beräkningen av den ökning, å sammanlagt 55,000 kronor, av förevarande

anslag, som genom de nu föreslagna åtgärderna skulle erfordras,

utgår departementschefen från utgifterna å anslaget år 1923. Då dessa utgifter

uppgått till 373,993 kronor 48 öre, skulle för budgetåret 1924—1925

erfordras ett belopp av i runt tal 430,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts framställning i övrigt icke givit anledning till

erinran från riksdagens sida, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets

nordligaste gränsorter bevilja för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,

dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland de

i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — uppfört ett ordinarie förslagsanslag

av 430,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i vissa av

rikets nordligaste gränsorter,

dels ock medgivit, att föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga inom

de finsktalande församlingarna i Norrbottens län må på de villkor, Eders

Kungl. Maj :t kan finna gott föreskriva, vinna delaktighet i statens anstalt

för pensionering av folkskollärare m. fl.

Stockholm den 23 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.