Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående omorganisation av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna.
1924-05-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1924:185, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående omorganisation av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 185.
15
Nr 185.
Godkänd av första kammaren den 23 maj 1924.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1924.
»
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion
angående omorganisation av Skytteanska lappfolkskolan
i Tärna.
(Statsutskottets utlåtande nr 76).
Till Konungen.
Uti en inom riksdagen väckt motion, I: 167, har hemställts, att riksdagen
ville besluta, dels att den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna skall omorganiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med den genom statsrådets och
chefens för ecklesiastikdepartementet försorg verkställda utredningen, dels
för detta ändamål för budgetåret 1924—1925 anvisa ett belopp av 50,000
kronor.
Till stöd för sin framställning anföres i motionen följande:
»I skrivelse till domkapitlet i Luleå hemställde kyrkoherden i Tärna skoldistrikt
inom Västerbottens län år 1918, att åtgärder måtte vidtagas för utförande
av nödiga reparationer å Skytteanska skolans och det med densamma
förenade barnhemmets lokaler.
I över denna framställning infordrat yttrande vitsordade vederbörande
folkskoleinspektör, att ifrågavarande lokaler, som blivit uppförda enligt riksdagens
beslut den 14 maj 1895, så förfallit, att deras framtida bestånd allvarligt
äventyrades. En omedelbar och genomgripande reparation vore därför
av behovet påkallad. Men med hänsyn till skolväsendets i allmänhet
mycket efterblivna ståndpunkt inom skoldistriktet framställde inspektören
tillika förslag om att skolan skulle ombildas till bättre form och att för
detta ändamål erforderliga till- och ombyggnader skulle ske. Detta förslag
vann i princip anslutning av såväl skolöverstyrelsen som domkapitlet i Luleå
och länsstyrelsen i Umeå.
I anledning av vad sålunda förekommit uppdrog dåvarande statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet åt domkapitlet i Luleå att inkomma
16
Riksdagens skrivelse Nr 185.
med fullständigt förslag angående ordnandet av för skolan och barnhemmet
erforderliga lokaler. Den sålunda anbefallda utredningen, vilken påbörjades
år 1919, föreligger färdig sedan år 1920 och utmynnar i ett förslag om dels
uppförande av en ny skolhemsbyggnad, dels omändring av nu förefintliga
lokaler till skolhus och bostadshus för lärare.
Samtliga i ärendet hörda myndigheter hava tillstyrkt den föreslagna omorganisationen.
Vidare har domkapitlet i underdånig skrivelse den 6 september 1922 anmält,
att, då intet blivit åtgjort för skolans och barnhemmets förseende med
förbättrade lokaler, dessa befunno sig i ett skick, som, med särskild hänsyn
till att läroanstalten tillhörde staten, icke kunde betecknas annat än såsom
ovärdigt och som omöjliggjorde en nöjaktig undervisning och fostran av
barnen i anstalten. Domkapitlet hemställde fördenskull enträget, att ombyggnadsfrågan
måtte om möjligt föreläggas 1923 års riksdag.
_ Slutligen hemställdes i motion vid 1923 års riksdag om ett anslag av
25,000 kronor för år 1924 till omorganisationens påbörjande. Denna motion
vann emellertid icke riksdagens bifall.
Efter inspektion sistlidna oktober månad av skolan och med densamma
förenade barnhemmet har vederbörande folkskolinspektör till domkapitlet i
Luleå ingivit en skrivelse, vari inspektören säger sig hava erhållit ett så
beklämmande intryck av den vanvård, anstalten är utsatt för, att han icke
kunnat underlåta att göra förnyad anmälan därom.
I nämnda skrivelse har inspektören bland annat anfört, att lärarbostaden
numera vore obeboelig, varigenom det anmärkningsvärda förhållandet inträtt,
att staten måste erlägga hyresersättning till den vid skolan anställda lärarinnan,
ehuru en bostadslägenhet om tre rum och kök finnes.
y idare inhämtas, att den för gossarna i barnhemmet avsedda salen är så
bristfällig, att den måst utrymmas, att källaren är oduglig, att golvet i köket,
vilket även tjänstgör som dagligrum, är fullständigt utnött o. s. v.
Med överlämnande av inspektörens skrivelse till Kungl. Maj:t har domkapitlet
för egen del bl. a. anfört följande:
Även om det statsfinansiella läget påfordrar den största sparsamhet från
statens sida, kan utan tvivel med fog göras gällande, att återhållsamheten i
statsutgifter icke får drivas så långt, att institutioner, för vilka staten iklätt
sig ansvaret, tillåtas helt och hållet förfalla och göras obrukbara. Beträffande
Skytteanska skolan i Tärna, inrättad till fromma för den ytterligt
fattiga befolkning i en församling, som med fog torde kunna kännetecknas
såsom rikets hjälplösaste och från kulturen mest isolerade kommun, synes
statens ansvar icke kunna påkallas med mindre styrka än om det gällde en
undervisningsanstalt i hjärtat av Sverige. För Tärna-befolkningen framstår
skolan med sitt barnhem såsom en exponent för statens omvårdnad om
socknen och såsom den centrala läroanstalt, omkring vilken hela församlingens
skolväsende är grupperat. Huru små anspråk fjällborna än må hava
på allmänna anordningar för undervisningen och särskilt på skollokalernas
och hemmens ändamålsenlighet och hygien, kunna de icke undertrycka sin
undran över statsskolans förfall.
Fjällbefolkningen är i många hänseenden efterbliven och oföretagsam. De
allmänna strävanden till de avlägsna ödebygdernas uppryckning, för vilka
staten ikläder sig stora uppoffringar, äro i detta fall bragta i fara att verka
i rent motsatt riktning, vilket måste allvarligt beklagas.
Riksdagens skrivelse Nr 185.
17
I betraktande härav kan domkapitlet icke undgå att inför Eders Kungl.
Maj:t ånyo underdånigst frambära den verkligen trängande angelägenheten
av att åtgärder vidtagas, som kunna möjliggöra den Skytteanska skolans
och barnhemmets snara försättande i ett för staten värdigt samt för barnens
undervisning och fostran brukbart skick.’
I den till riksdagen nu överlämnade statsverkspropositionen har emellertid
intet anslag upptagits till nämnda ändamål. Det är dock, såsom torde framgå
av ovanstående, oundgängligen nödvändigt, att ifrågavarande statens egendom
omhändertages och iståndsättes, såvida den icke skall förfalla till total värdelöshet.
I de av byggnadsstyrelsen för omorganisationon gjorda kostnadsberäkningarna
torde numera på grund av de förändrade tiderna en nedsättning med
minst 20 proc. kunna äga rum.»
Då någon fullständig utredning i ämnet icke blivit riksdagen förelagd,
har riksdagen icke funnit sig nu kunna intaga någon ståndpunkt i avseende
å en ifrågasatt omorganisation av den Skytteanska skolan i Tärna. Då
emellertid riksdagen inhämtat, att de nuvarande skolbyggnaderna för närvarande
befinna sig i ett sådant skick, att undervisningens bedrivande därstädes
äventyras och fara föreligger, att de helt förfalla, anser riksdagen ett
omedelbart och snabbt ingripande från statens sida vara av nöden för att
möjliggöra byggnadernas nödtorftiga isåndsättande. Någon närmare utredning
föreligger visserligen icke rörande kostnaderna i detta hänseende, men
har riksdagen med hänsyn till den trängande beskaffenheten av ifrågavarande
angelägenhet ansett sig böra bevilja ett mindre belopp, 25,000 kronor,
att ställes till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att genom länsstyrelsens i
Umeå eller vederbörande ortsmyndigheters försorg bringa de nödvändigaste
iståndsättningsarbetena till verkställighet. Riksdagen förutsätter därvid, att
anslaget användes allenast till sådana reparationsarbeten, som även vid en
eventuell omändring av ifrågavarande byggnader kunna komma till nytta.
I samband härmed har riksdagen emellertid velat uttala sin förväntan, att
Eders Kungl. Maj:t till nästa års riksdag föranstaltar om utredning rörande
frågan om Tärna-skolan i hela dess omfattning, såväl spörsmålet rörande
eventuell omorganisation av skolan som frågan om de erforderliga totala
byggnadskostnaderna, och har riksdagen funnit sig böra hos Eders Kungl.
Maj:t anhålla om utredning i dessa hänseenden.
Riksdagen får alltså i anledning av ovanberörda motion,
dels anmäla, att riksdagen för iståndsättande av Skytteanska lappfolkskolans
i Tärna och det med densamma förenade barnhemmets nuvarande
byggnader för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor;
dels ock anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning
såväl beträffande ifrågavarande skolas omorganisation som i fråga om de
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 181—185.
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 185.
totala byggnadskostnadema för de nuvarande lokalernas försättande i fullgott
skick samt för 1925 års riksdag framlägga det förslag, vartill sagda
utredning må giva anledning.
Stockholm den 23 maj 1924.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1924, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
241710
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.