Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående omorganisation av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna.

1924-05-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:185, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående omorganisation av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 185.

15

Nr 185.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1924.

»

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

angående omorganisation av Skytteanska lappfolkskolan

i Tärna.

(Statsutskottets utlåtande nr 76).

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion, I: 167, har hemställts, att riksdagen

ville besluta, dels att den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna skall omorganiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med den genom statsrådets och

chefens för ecklesiastikdepartementet försorg verkställda utredningen, dels

för detta ändamål för budgetåret 1924—1925 anvisa ett belopp av 50,000

kronor.

Till stöd för sin framställning anföres i motionen följande:

»I skrivelse till domkapitlet i Luleå hemställde kyrkoherden i Tärna skoldistrikt

inom Västerbottens län år 1918, att åtgärder måtte vidtagas för utförande

av nödiga reparationer å Skytteanska skolans och det med densamma

förenade barnhemmets lokaler.

I över denna framställning infordrat yttrande vitsordade vederbörande

folkskoleinspektör, att ifrågavarande lokaler, som blivit uppförda enligt riksdagens

beslut den 14 maj 1895, så förfallit, att deras framtida bestånd allvarligt

äventyrades. En omedelbar och genomgripande reparation vore därför

av behovet påkallad. Men med hänsyn till skolväsendets i allmänhet

mycket efterblivna ståndpunkt inom skoldistriktet framställde inspektören

tillika förslag om att skolan skulle ombildas till bättre form och att för

detta ändamål erforderliga till- och ombyggnader skulle ske. Detta förslag

vann i princip anslutning av såväl skolöverstyrelsen som domkapitlet i Luleå

och länsstyrelsen i Umeå.

I anledning av vad sålunda förekommit uppdrog dåvarande statsrådet och

chefen för ecklesiastikdepartementet åt domkapitlet i Luleå att inkomma

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 185.

med fullständigt förslag angående ordnandet av för skolan och barnhemmet

erforderliga lokaler. Den sålunda anbefallda utredningen, vilken påbörjades

år 1919, föreligger färdig sedan år 1920 och utmynnar i ett förslag om dels

uppförande av en ny skolhemsbyggnad, dels omändring av nu förefintliga

lokaler till skolhus och bostadshus för lärare.

Samtliga i ärendet hörda myndigheter hava tillstyrkt den föreslagna omorganisationen.

Vidare har domkapitlet i underdånig skrivelse den 6 september 1922 anmält,

att, då intet blivit åtgjort för skolans och barnhemmets förseende med

förbättrade lokaler, dessa befunno sig i ett skick, som, med särskild hänsyn

till att läroanstalten tillhörde staten, icke kunde betecknas annat än såsom

ovärdigt och som omöjliggjorde en nöjaktig undervisning och fostran av

barnen i anstalten. Domkapitlet hemställde fördenskull enträget, att ombyggnadsfrågan

måtte om möjligt föreläggas 1923 års riksdag.

_ Slutligen hemställdes i motion vid 1923 års riksdag om ett anslag av

25,000 kronor för år 1924 till omorganisationens påbörjande. Denna motion

vann emellertid icke riksdagens bifall.

Efter inspektion sistlidna oktober månad av skolan och med densamma

förenade barnhemmet har vederbörande folkskolinspektör till domkapitlet i

Luleå ingivit en skrivelse, vari inspektören säger sig hava erhållit ett så

beklämmande intryck av den vanvård, anstalten är utsatt för, att han icke

kunnat underlåta att göra förnyad anmälan därom.

I nämnda skrivelse har inspektören bland annat anfört, att lärarbostaden

numera vore obeboelig, varigenom det anmärkningsvärda förhållandet inträtt,

att staten måste erlägga hyresersättning till den vid skolan anställda lärarinnan,

ehuru en bostadslägenhet om tre rum och kök finnes.

y idare inhämtas, att den för gossarna i barnhemmet avsedda salen är så

bristfällig, att den måst utrymmas, att källaren är oduglig, att golvet i köket,

vilket även tjänstgör som dagligrum, är fullständigt utnött o. s. v.

Med överlämnande av inspektörens skrivelse till Kungl. Maj:t har domkapitlet

för egen del bl. a. anfört följande:

Även om det statsfinansiella läget påfordrar den största sparsamhet från

statens sida, kan utan tvivel med fog göras gällande, att återhållsamheten i

statsutgifter icke får drivas så långt, att institutioner, för vilka staten iklätt

sig ansvaret, tillåtas helt och hållet förfalla och göras obrukbara. Beträffande

Skytteanska skolan i Tärna, inrättad till fromma för den ytterligt

fattiga befolkning i en församling, som med fog torde kunna kännetecknas

såsom rikets hjälplösaste och från kulturen mest isolerade kommun, synes

statens ansvar icke kunna påkallas med mindre styrka än om det gällde en

undervisningsanstalt i hjärtat av Sverige. För Tärna-befolkningen framstår

skolan med sitt barnhem såsom en exponent för statens omvårdnad om

socknen och såsom den centrala läroanstalt, omkring vilken hela församlingens

skolväsende är grupperat. Huru små anspråk fjällborna än må hava

på allmänna anordningar för undervisningen och särskilt på skollokalernas

och hemmens ändamålsenlighet och hygien, kunna de icke undertrycka sin

undran över statsskolans förfall.

Fjällbefolkningen är i många hänseenden efterbliven och oföretagsam. De

allmänna strävanden till de avlägsna ödebygdernas uppryckning, för vilka

staten ikläder sig stora uppoffringar, äro i detta fall bragta i fara att verka

i rent motsatt riktning, vilket måste allvarligt beklagas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 185.

17

I betraktande härav kan domkapitlet icke undgå att inför Eders Kungl.

Maj:t ånyo underdånigst frambära den verkligen trängande angelägenheten

av att åtgärder vidtagas, som kunna möjliggöra den Skytteanska skolans

och barnhemmets snara försättande i ett för staten värdigt samt för barnens

undervisning och fostran brukbart skick.’

I den till riksdagen nu överlämnade statsverkspropositionen har emellertid

intet anslag upptagits till nämnda ändamål. Det är dock, såsom torde framgå

av ovanstående, oundgängligen nödvändigt, att ifrågavarande statens egendom

omhändertages och iståndsättes, såvida den icke skall förfalla till total värdelöshet.

I de av byggnadsstyrelsen för omorganisationon gjorda kostnadsberäkningarna

torde numera på grund av de förändrade tiderna en nedsättning med

minst 20 proc. kunna äga rum.»

Då någon fullständig utredning i ämnet icke blivit riksdagen förelagd,

har riksdagen icke funnit sig nu kunna intaga någon ståndpunkt i avseende

å en ifrågasatt omorganisation av den Skytteanska skolan i Tärna. Då

emellertid riksdagen inhämtat, att de nuvarande skolbyggnaderna för närvarande

befinna sig i ett sådant skick, att undervisningens bedrivande därstädes

äventyras och fara föreligger, att de helt förfalla, anser riksdagen ett

omedelbart och snabbt ingripande från statens sida vara av nöden för att

möjliggöra byggnadernas nödtorftiga isåndsättande. Någon närmare utredning

föreligger visserligen icke rörande kostnaderna i detta hänseende, men

har riksdagen med hänsyn till den trängande beskaffenheten av ifrågavarande

angelägenhet ansett sig böra bevilja ett mindre belopp, 25,000 kronor,

att ställes till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att genom länsstyrelsens i

Umeå eller vederbörande ortsmyndigheters försorg bringa de nödvändigaste

iståndsättningsarbetena till verkställighet. Riksdagen förutsätter därvid, att

anslaget användes allenast till sådana reparationsarbeten, som även vid en

eventuell omändring av ifrågavarande byggnader kunna komma till nytta.

I samband härmed har riksdagen emellertid velat uttala sin förväntan, att

Eders Kungl. Maj:t till nästa års riksdag föranstaltar om utredning rörande

frågan om Tärna-skolan i hela dess omfattning, såväl spörsmålet rörande

eventuell omorganisation av skolan som frågan om de erforderliga totala

byggnadskostnaderna, och har riksdagen funnit sig böra hos Eders Kungl.

Maj:t anhålla om utredning i dessa hänseenden.

Riksdagen får alltså i anledning av ovanberörda motion,

dels anmäla, att riksdagen för iståndsättande av Skytteanska lappfolkskolans

i Tärna och det med densamma förenade barnhemmets nuvarande

byggnader för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor;

dels ock anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning

såväl beträffande ifrågavarande skolas omorganisation som i fråga om de

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 181—185.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 185.

totala byggnadskostnadema för de nuvarande lokalernas försättande i fullgott

skick samt för 1925 års riksdag framlägga det förslag, vartill sagda

utredning må giva anledning.

Stockholm den 23 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1924, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

241710

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.