Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923
1924-05-24 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1924:198, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr li)8.
Nr 198.
Godkänd av första kammaren den 24 maj 1924.
Godkänd av andra kammaren den 24 maj 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till kungörelse angående vissa ändringar
i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 63.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen den 2 januari 1924 avlåten proposition (nr 5) har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels antaga ett propositionen bifogat förslag till kungörelse angående vissa
ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst dels ock besluta
att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar,
statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa samt statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. dyrtidstillägg för hudgetåret
1924—1925 skall utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas, samt att, där arbetslönerna vid
arméns och marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade
i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen
skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.
Det propositionen bifogade förslaget till kungörelse är av följande
lydelse:
4
Riksdagens skrivelse Nr 198.
Förslag
till
Kungörelse
angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Härigenom förordnas, att § 2 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skall
upphöra att gälla samt att §§ 3 och 4 i samma kungörelse skola i nedan
intagna delar hava följande ändrade lydelse:
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i särskild
ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget med 33 procent av den för månad
uppburna avlöningen; dock att
dels beträffande — — — krontal bortfaller.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare---iakttagande därav,
att det procenttal, efter vilket dyrtidstillägget skall utgå, utgör 16,
att det belopp, — — — angivna belopp.
Mom. 2. Därest för — — — sagda övergångsbestämmelser.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 2 januari 1924
avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1924—1925 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets
behandling, föreslagit riksdagen att
dels till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt personalen vid
nedannämnda ämbetsverk och kårer för budgetåret 1924—1925 såsom extra
reservationsanslag anvisa följande belopp, nämligen
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket (punkt 6)....................... kronor 32,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen (punkt 13) ....................... » 15,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen;
-
Riksdagens skrivelse Nr 198.
under åttonde huvudtiteln:
5
för statens biografbyrå (punkt 196) kronor 13,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket (punkt 19)................. kronor 100,050,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
för försäkringsinspektionen (punkt 22) ............................. kronor 14,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
dels ock till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, å extra
stat för budgetåret 1924—1925 såsom förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
» femte »
» sjätte »
» sjunde »
» åttonde »
» tionde »
kronor 1,600,000
» 300,000
» 7,700,000
» 4,900,000
» 170,000
» 2,800,000
» 5,900,000
» 1,000,000
I anledning av propositionen nr 5 hava inom riksdagen väckts åtskilliga
motioner. I dessa motioner har hemställts, bland annat;
dels (motionerna I: 201 och II: 324) att riksdagen måtte i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 5 besluta antaga följande
Förslag
till
Kungörelse
angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i särskild
ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget å den för månad uppburna avlöningen
efter ett procenttal, motsvarande hälften av det utav Kungl. Maj:t
fastställda talet för levnadskostnadsökningen och i förekommande fall avjämnat
till närmast lägre hela tal, vartill kommer dels ett fast bottentillägg,
räknat efter 10 kronor för månad, dels ock beträffande befattnings
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 198.
havare, vilken vid början av det kalenderår, som omfattar den månad,
dyrtidstillägget avser, underhållit barn under sexton års ålder, ett fast
barntillägg, räknat efter fem kronor för månad och varje sålunda underhållet
barn; dock att bottentillägg och barntillägg tillsammans ej må uppgå
till högre belopp än det procentuella tillägget för motsvarande tid.
Tillägg utgår icke på grund av försörjningsplikt för barn, som----
familjens underhåll.
Uppgår avlöningen till mera än 620 kronor i månaden, utgår å den del,
som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg — — — helt krontal bortfaller.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare — — — iakttagande därav,
att det i § 3 omförmälda procenttal skall i varje särskilt fall minskas
med 18, »
att bottentillägget för månad räknat utgår med åtta kronor.
att det belopp, varmed dyrtidstillägget ökas för varje underhållet barn,
utgör fyra kronor, samt
att dyrtidstillägg icke utgår å den del av avlöningen, som må överstiga
750 kronor i månaden.
Mom. 2. Därest för — sagda övergångsbestämmelser.
dels (motionen II: 322) att riksdagen, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts
i proposition nr 5 framlagda förslag till kungörelse angående vissa förändringar
i kungörelsen den 15 Juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, ville besluta, att §§ 3 och
4 i samma kungörelse skola i nedan intagna delar hava följande ändrade
lydelse:
§ 3.
Där annorlunda icke är — — — familjens underhåll.
Uppgår avlöningen till mera än 1,000 kronor i månaden, utgår å den del,
som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dytidstillägg utgår ej — — — krontal bortfaller.
§4- , , ;",f
Mom. I. Till befattningshavare — — — utgör 4 kronor, samt
att dyrtidstillägg icke utgår å den del av avlöningen, som må överstiga
1,250 kronor i månaden.
Vad nu är sagt — — — angivna belopp.
Mom. II. Därest för — — — sagda övergångsbestämmelser.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.
dels (motionen 11:323) att riksdagen måtte antaga följande
Riksdagens skrivelse Nr 198.
7
Förslag
till
Kungörelse
angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Härigenom förordnas, att §§ 2, 3 och 4 i kungörelsen den 15 juni 1923
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
skola i nedan intagna delar hava följande ändrade lydelse.
§ 2.
För att tjäna till grund för dyrtidstilläggets bestämmande skall av Kungl.
Maj:t fastställas, att gälla ett budgetår framåt, det tal, som skall anses motsvara
levnadskostnadsökningen. Detta tal skall med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnaden utgöra ett
medeltal av levnadskostnadsökningen under närmast föregående fyra kvartal.
Närmare föreskrifter — — — Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda---familjens underhåll.
Dyrtidstillägg utgår---krontal bortfaller.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare — — — utgör 4 kronor, samt
att dyrtidstillägg icke utgår å den del av avlöningen, som må överstiga
1,250 kronor i månaden.
Vad nu är---sagda övergångsbestämmelser.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.
dels ock (motionen II: 325) att riksdagen med avslag å Eders Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 5 måtte för sin del besluta, att de för budgetåret
1923—1924 gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg till statens befattningshavare
skola gälla jämväl för budgetåret 1924—1925.
Riksdagen anmäler i denna skrivelse sitt beslut i ärendet, utom i vad
angår dels de under jordbruksdepartementet hörande befattningshavare,
dels ock befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens anstalt
för pensionering av folkskollärare m. fl.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle för nästkommande budgetår dyrtidstilläggen
för statens befattningshavare i allmänhet fastställas att utgå med
8 Riksdagens skrivelse Nr 198.
vissa bestämda reducerade belopp, innebärande en genomsnittlig sänkning
med ungefär 3 procent av den avlöning, som med dyrtidstillägg, beräknade
efter senast fastställda grunder och med en medelindex av 175
(d. v. s. en vid tidpunkten för propositionens avfattande antagen sannolik
index) skulle utgå. Den totala besparingen, som på detta sätt skulle åstadkommas
i jämförelse med om nu gällande grunder oförändrade bibehölles,
har beräknats till 12 miljoner kronor, varvid man, såsom nyss
nämnts, antagit såsom sannolik en genomsnittlig index för nästkommande
budgetår av 175. Därest emellertid, med utgångspunkt från en sedermera
inträffad indexsänkning till 173, sistnämnda tal beräknas komma att gälla
för nästkommande budgetår, minskas skillnaden från ovan angivna 12
miljoner kronor till omkring 8 Va miljoner kronor, varvid också ovan angivna
löneskillnad av 3 procent i motsvarande mån reduceras.
Då riksdagen haft att pröva förevarande fråga, har riksdagen ansett sig
särskilt böra uppmärksamma de ändringar i grunderna för dyrtidstilläggen,
som under senaste åren vid ett flertal tillfällen vidtagits. Härigenom hava
statens befattningshavare fått vidkännas upprepade nedsättningar i dessa
tillägg utöver de betydande sänkningar, som av sig själva periodiskt inträtt
genom levnadskostnadernas fall. Med hänsyn härtill har det synts riksdagen
nu böra undvikas att jämväl vid denna riksdag ytterligare förändringar i
sänkande riktning äga rum. Trots rådande statsfinansiella svårigheter har
riksdagen därför — i anslutning till de yrkanden, som i hithörande avseende
i ett flertal motioner framkommit — funnit de vid senaste riksdag antagna
grunderna böra oförändrade bibehållas.
Härav följer att riksdagen icke funnit sig kunna bifalla de motionsvis
gjorda yrkandena i vad dessa gå ut på ytterligare sänkning eller avse förändringar
i nu gällande bestämmelser.
Beträffande storleken av de löner, som härvid skulle komma att utgå till
olika befattningshavare, får riksdagen hänvisa till vidstående tabell, som jämväl
upptager de lönebelopp, vilka skulle utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag.
Riksdagens skrivelse Nr 198.
9
Avlöningar och dyrtidstillägg per är.
Befattningshavare över 25 år. Begynnelselöner. Levnadskostnadsindex — 173.
1
Dyrtidstillägg 1
Lön -f- dyrtidstillägg
• . '' ■ • .
Ort sgrupp
Lön
Enligt
Knngl. Maj:ts
förslag
Enligt
utskottets
förslag
Enligt
Kungl. Maj:ts
förslag
Enligt
utskottets
förslag
Nyreglerade verk.
Generaldirektör............
Dyraste
ort
17,040
1,536
1,728
18,576
18,768
Byråchef .....................
»
10,500
1,536
1,728
12,036
12,228
Sekreterare ..................
»
7,668
1,227
1,380
8,895
9,048
Notarie........................
»
6,420
1,027
1,156
7,447
7,576
Postexpeditör ............
»
4,350
696
783
5,046
5,133
» ...............
Billigaste
3,450
552
621
4,002
4,071
1 Lokomotivförare ........
Dyraste
»
3,672
588
661
4.260
4,333
» .........
Billigaste
»
2,880
461
518
3,341
3,398
Konduktör ..................
Dyraste
2,988
478
538
3.466
3,526
» ..................
Billigaste
2,340
374
421
2,714
2,761
Stationskarl..................
Dyraste
>
2,520
403
454
2,923
2,974 1
» ..................
Billigaste
»
1,980
317
356
2,297
2,336
Telegrafist (kvinnlig)......
Dyraste
»
3,204
513
577
3,717
3,781
» » ......
Billigaste
>
2,700
432
486
3,132
3,186
Rikstelefonist (kvinnlig) •
Dyraste
»
2,574
412
463
2,986
3,037
Billigaste
».
2,160
346
389
2,506
2,549
Kontorsbiträde (kvinnligt)
Dyraste
»
2,160
346
389
2,506
2,549
» »
Billigaste
»
1,800
288
324
2,088
2,124
Oreglerade verk.
Landshövding...............
Dyraste
»
15,000
2,574
2,808
17,574
17,808
Byråchef .....................
»
»
9,100
2,574
2,808
11,674
11,908
Sekreterare ..................
*
»
6,800
2,244
2,448
9,044
9,248
Notarie........................
»
>>
4,900
1,617
1,764
6,517
6,664
Vaktmästare ...............
»
1,900
627
684
2,527
2,584
» ...............
Billigaste
»
1,550
511
558
2,061
2,108
Skrivbiträde (kvinnligt).••
Dyraste
1,600
528
576
2,128
2,176
Billigaste
»
1,400
462
504
1,862
1,904
1 Dyrtidstilläggen äro beräknade utan hänsyn till i § 3 sista stycket av gällande kungörelse
ämnet föreskrivna avrundningar.
10
Riksdagens skrivelse Nr 198.
Vad till sist angår själva kostnadsberäkningen för nästkommande budgetår,
har riksdagen ansett sig kunna utan att äventyra budgetens bärighet räkna
med en medelindex av 173 eller den under innevarande kvartal gällande.
Efter denna beräkningsgrund kunna de sammanlagda kostnaderna för dyrtidstilläggen
beräknas uppgå till 93 miljoner kronor, på sätt framgår av
nedanstående tabell.
Beräknade kostnader för dyrtidstilläggen under budgetåret 1924—1925.
(Antagen levnadskostnads index 173.) * 1 2
A. Dyrtidstillägg vid affärsverken
1.
Befattningshavare ........................................
2. Pensionärer ..............................................
Summa
B. Dyrtidstillägg i övrigt.
Allmänna dyrtidstilläggsanslagen a huvudtitlarna II—X
Statsunderstödda undervisningsanstalter........................
Mynt- och justeringsverket m. fl. verk ........................
Övriga dyrtids tilläggsanslag å huvudtitlarna II—X.........
F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl........
Pensionerade båtsmän................................................
Summa
Tillsammans
Enligt Kungl.
Maj:ts förslag;
Enligt ut- skottets pir- slag
24.1
28. s
3.4
3.7
27.5
30.5
25.6
28.6
20.2
22.o
0.2
O.j
1.0
l.i
8.7
9.3
1.3
1.3
57.0
62.r,
84.5
93.o
Härav komma dock 30.5 miljoner kronor, såsom belöpande å affärsverken
icke till synes såsom direkta utgiftsposter i budgeten. Rörande vissa andra
poster kommer riksdagen att framdeles i annat sammanhang meddela sitt
beslut. I jämförelse med Eders Kungl. Maj:ts proposition innebär riksdagens
nedan fattade beslut en kostnadsökning av omkring 8.5 miljoner kronor.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition
samt de ovan angivna, motionsvis gjorda framställningarna
dels beslutat, att de för budgetåret 1923—1924 gällande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst — med undantag dock
i vad angår dels de under jordbruksdepartementet hörande befattningshavare
dels ock befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens anstalt för
pensionering av folkskollärare m. fl. — skola gälla jämväl för budgetåret
1924—1925;
dels beslutat, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, dyrtidstillägg för budgetåret 1924—1925
Riksdagens skrivelse Nr 198. 11
må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i
övrigt bestridas,
samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och fabriker
m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaff
ningsanslag;
dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg vid nedannämnda
verk och institutioner för budgetåret 1924—1925 såsom extra
reservationsanslag anvisat
Under sjunde huvudtiteln:
För mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag å kronor 32,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag å kronor 15,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen;
-
Under åttonde huvudtiteln:
För statens biografbyrå ett reservationsanslag å kronor 13,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;
Under tionde huvudtiteln:
För patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
ä................................................................................. kronor 120,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 14,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare vid
verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, för budgetåret
1924—1925 såsom extra förslagsanslag anvisat
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
» femte
» sjätte »
» sjunde »
» åttonde *
» tionde »
kronor 1,800,000
» 320,000
» 8,700,000
» 5,450,000
» 190,000
» 3,100,000
» 6,500,000
» 1,150,000.
Stockholm den 24 maj 1924.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.