Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner i tandvårdsfrågan.

1924-05-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:207, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner i tandvårdsfrågan.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 207.

3

Nr 207.

(iodkäiul av törsta kammaren den 27 maj 1924.

(iodkänd av andra kammaren den 27 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner

i tandvårdsfrågan.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr (i.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

Inom riksdagen hava särskilda motioner väckts i syfte att åstadkomma

förbättringar i folktandvården, nämligen motionerna nr 199 i första kammaren

samt motionerna nr 314, 316 och 339 i andra kammaren.

I dessa motioner har hemställts:

i först nämnda motion samt i motion nr 314 i andra kammaren om

skyndsam utredning, huruvida och under vilka former kompetenta och

kvalificerade tandtekniker kunde erhålla legitimation att utföra tandvårdsarhete;
i

motion nr 316 i andra kammaren om utredning, huruvida och på vad

sätt en billigare tandvård kunde åstadkommas;

samt i motion nr 339 i samma kammare om utredning, huruvida icke

genom mindre omfattande utbildning åt personer, som berättigades utföra

enklare tandvårdsarheten, en billigare tandvård måtte kunna beredas vårt

folk.

över motionerna hava yttranden avgivits av Svenska tandläkaresällskapet

och Sveriges tandläkareförbund ävensom Sveriges tandteknikers riksförbund

samt Svenska nationalförbundet för munhygienens befrämjande.

Folktandvården borde numera allmänt anses vara i första hand en fråga

om tandvårdens förbilligande, samt i andra hand, men ej mindre viktigt,

en fråga om skoltandvårdens ordnande, enär en rationell tandvård, som

skall bliva i verklig mening billig, uppenbarligen måste börja med barnen.

Förevarande fråga har vid upprepade tillfällen varit föremål för uppmärksamhet

såväl inom riksdagen som eljes.

Tandvården i vårt land är för närvarande sedan årtionden anförtrodd

åt en kår av personer — tandläkarna — av vilka staten, såsom garanti

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 207.

för medborgarnas trygghet, fordrar, efter inhämtandet av ett visst kunskapsmått

i allmänna ämnen (studentexamen) en viss utbildning (på tandläkareinstitutet)

och en genom avlagd examen ådagalagd kompetens. Endast

denna kår — oavsett de legitimerade läkarna — äger laglig befogenhet

att utöva tandvård, Härvidlag använder tandläkaren i allmänhet ett

biträde, »tandteknikern», som har att utföra ett från den sjuke skilt mekaniskt

arbete, som fordrar övning, skicklighet och precision. Någon särskild

fackskola linnes ej — såsom i utlåtandet från teknikernas riksförbund

meddelas — för teknikernas utbildning.

Riksdagen anser det vara en angelägenhet av synnerlig vikt, att tandvården

förbilligas och göres mera allmän. För vinnande av detta syftemål

torde åtgärder böra vidtagas, analoga med dem, som kommit till stånd

på den allmänna sjukvårdens område, såsom inrättande av tandkliniker,

där tandbehandling kan lämnas mot ringa eller, i fall av medellöshet,

ingen ersättning.

En kommande utredning torde jämväl böra erhålla till uppgift att söka

klarlägga, i vilken utsträckning skol- och folkpolikliniker kunna förenas

eller skolkliniker kunna göras ambulerande eller andra åtgärder tänkas

erforderliga, särskilt för vissa vidsträckta, glest befolkade delar av vårt

land.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kung!.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning, på vad sätt en för hela vårt folk

lämpad och för rimlig kostnad tillgänglig tandvård må kunna åstadkommas,

samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan

föranleda.

Stockholm den 27 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.