Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående ändring i kungörelsen den 19 maj 1916 med vissa bestämmelser rörande elektriska starkströmsledningars anordnande i förhållande till trafikleder och svagströmsledningar m. m.

1924-05-27 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:208, Skrivelse till Konungen, angående ändring i kungörelsen den 19 maj 1916 med vissa bestämmelser rörande elektriska starkströmsledningars anordnande i förhållande till trafikleder och svagströmsledningar m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 208.

.r)

Nr 208.

Ciotlkänd av första kammaren den 27 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående ändring i kungörelsen

den 19 maj 1916 med vissa bestämmelser rörande elektriska

starkströmsledningars anordnande i förhållande till trafikleder

och svagströmsledningar m. m.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11-)

(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)

* Till Konungen.

Inom riksdagen har gjorts framställning om sådan ändring uti kungörelsen

den 19 maj 1916 angående vissa bestämmelser rörande starkströmsledningars

anordnande i förhållande till trafikleder och svagströmsledningar

m. in., att elektriska ledningar måtte fritt och utan ersättning

få framdragas över mark, som i ett eller annat fall tillhörde kronan och

ecklesiastika boställen, då innehavaren eller arrendator vore delägare uti

föreningen, som framdroge linjen, ävensom att lindrigare former måtte

beredas för en ansökning hos vederbörande myndigheter om rättighet till

framdragning av dylik ledning och skyndsammare expediering i sådana

ärenden äga rum.

I vederbörlig ordning hava yttranden över motionen inhämtats från

domänstyrelsen och vattenfallsstyrelsen.

Den i motionen berörda frågan om svårigheter vid framdragande av

elektriska ledningar över kronoegendomar har redan förut varit föremål

för riksdagens prövning. Sålunda har riksdagen på grund av en vid

1922 års riksdag väckt motion i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t nr 146

anhållit, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas, för att bestämmelserna

i 8 § av åberopade kungörelse icke måtte kunna anses utgöra hinder för

kronoegendom att till elektrisk distributionsförening intaga samma ställning

som annan egendom, för vilken delaktighet däri vunnits.

Efter det ovanberörda riksdagsskrivelse avlåtits, hava lättnader genomförts

i fråga om elektrifiering av kronoegendomar, som stå under domänstyrelsens

förvaltning. Styrelsen har sålunda kunnat medgiva, att från

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 208.

kronoegendom, vars innehavare för egendomen ingått som medlem i

elektrisk distributionsförening, Ange med nyttjanderätt upplåtas mark för

framdragande av föreningens ledningar över egendomens i arrendet ingående

område på samma villkor, som övriga ledamöter i föreningen godkänt.

Av vattenfallsstyrelsens yttrande och enligt vad riksdagen i övrigt

inhämtat framgår, att motsvarande lättnader icke genomförts i fråga om

ecklesiastika boställen. De skäl, som vid behandligen av ovanberörda

riksdagsmotion anförts för lättnader i avseende å elektrifiering av kronoegendomar,

kunna anföras jämväl för motsvarande förfaringssätt i fråga

om de ecklesiastika boställena; och riksdagen har därför ansett sig böra

föreslå åtgärder i sådant syfte.

Vad angår motionärens yrkande om lindrigare former för tillstånd till

framdragande av elektriska ledningar, har riksdagen utan att vilja framställa

något yrkande, ansett sig kunna ifrågasätta, huruvida icke någon

myndighet, t. ex. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i vederbörande

län, skulle kunna tillerkännas befogenhet att för särskilda fall

lämna provisoriskt tillstånd till framdragande av elektrisk ledning i avvaktan

på ansökans slutliga prövning.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder i syfte att de lättnader, som genomförts

i fråga om elektrifiering av under domänstyrelsens förvaltning

stående egendomar, måtte utsträckas även till andra kronoegendomar, särskilt

ecklesiastika boställen.

Stockholm den 27 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.