Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående pensionering av betjäningen vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå.

1924-05-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:215, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående pensionering av betjäningen vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 215.

tfr 215.

Godkänd av första kammaren den 30 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt

motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

pensionering av betjäningen vid Flyinge hingstdepå

och stuteri samt Strömsholms hingstdepå.

(Bankoutskottets utlåtande nr 48.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har föreslagits, att riksdagen ville

i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville

låta verkställa utredning och för riksdagen framlägga förslag angående

pensionering efter vissa tjänst- och levnadsår av betjäningen vid Eljinge

hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå.

Enligt riksdagens mening synes det önskvärt, att en ordnad pensionering

av icke-ordinarie personal vid statens stuteri och hingstdepåer kommer

till stånd. Med hänsyn till ifrågavarande befattningshavares jämförelsevis

fasta anställning torde det nämligen få anses vara billigt, att de i likhet

med åtskilliga jämställda personalgrupper vid avgång ur tjänst efter visst

antal levnads- och tjänstår må komma i åtnjutande av en till beloppet

på förhand bestämd pension. Kiksdagen vill därför uttala sin anslutning

till syftet med den föreliggande motionen.

Frågan om en pensionering av här avsedd personal torde måhända äga

visst samband med spörsmålet om pensionering av statens icke-ordinarie

befattningshavare i allmänhet, vilken fråga innefattas i det utredningsuppdrag,

som anförtrotts åt 1921 års pensionskommitté men ännu icke fullbordats.

En särskild anledning att utan avvaktan på slutförandet av

sistnämnda utredning för sig upptaga frågan om ordnande av pensionsförhållandena

för icke-ordinarie befattningshavare vid stuteriet och hingstdepåerna

synes emellertid ligga i förefintligheten av den pensionsfond, som

samlats av viss för tjänstemän vid Strömsholm inrättade men numera

under avveckling stadda pensionskassa. Denna fond uppgick vid utgången

av första halvåret 1923 till, i hela krontal, ej mindre än 250,411 kronor.

Fondens inkomster under nämnda halvår utgjorde 4,760 kronor, medan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 215.

5

de utgifter, som fonden under samma tid hade att bestrida, inskränkte sig

till ett belopp av 2,403 kronor, allt i hela krontal. Biksdagen delar den

av statskontoret uti ett i ärendet avgivet utlåtande uttalade uppfattningen,

att berörda fond, som till stor del uppkommit genom direkta tillskott av

statsmedel, synes böra komma till användning för pensionering av här

ifrågavarande icke-ordinarie befattningshavare, i den mån så kan ske utan

rubbning av fondens ännu kvarstående förpliktelser. Huruvida och i vad

mån anslag av statsmedel utöver fondens avkastning kan bliva för ändamålet

erforderligt, torde icke vara möjligt att för närvarande med tillförlitlighet

bedöma.

Vidkommande sättet för pensioneringens ordnande är utskottet i likhet

med statskontoret enligt berörda utlåtande''av den mening, att den frivilliga

pensionsförsäkringen icke synes fullt tillfredsställande beträffande en personal

med den jämförelsevis fasta anställning, varom här är fråga. Lämpligare

synes vara att tillämpa ett system motsvarande det, som för närvarande

gäller för pensionering av viss icke-ordinarie personal vid kommunikationsverken.

Då emellertid, enligt vad inom riksdagen uppgivits, befattningshavare

tillhörande stallbetjäningen vid hingstdepåerna icke sällan efter

därstädes vunnen utbildning samt längre eller kortare tids tjänstgöring

pläga övergå från statstjänsten till enskild anställning, kan det måhända

förtjäna tagas under övervägande, huruvida icke en pensionering i anslutning

till de grunder, vilka gälla beträffande pension åt förmän och arbetare vid

statens järnvägsbyggnader, må vara att föredraga. Detta spörsmål torde

emellertid böra göras till föremål för närmare utredning.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa utredning angående pensionering av icke-ordinarie

befattningshavare vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt Strömsliolms hingstdepå

ävensom därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill berörda

utredning kan giva anledning.

Stockholm den 30 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.