Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 4 och 5 i förordningen den 16 maj 18,90 angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

1924-05-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:216, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 4 och 5 i förordningen den 16 maj 18,90 angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 216.

Nr 216.

Godkänd av första kammaren den 30 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till förordning om

ändrad lydelse av §§ 4 och 5 i förordningen den

16 maj 18,90 angående de allmänna grunder, som

vid hypoteksföreningars bildande och framtida verksamhet

skola till efterrättelse lända.

(Bankoutskottets utlåtande nr 49.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 14 sistlidna mars dagtecknad proposition

nr 94 bär Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av §§ 4 och 5 i förordningen den 16 maj

1890 (nr 21 sid. 11) angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse

lända.

Härigenom förordnas, att §§ 4 och 5 i förordningen den 16 maj 1890

angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och

framtida verksamhet skola till efterrättelse lända, skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 4.

Beloppet av lån, som må av hypoteksförening meddelas å viss jordegendom,

bestämmes antingen efter taxering, som egendomen i beskattningsändamål

undergått, eller efter värdering (hypoteksvärdering), som må kunna verkställas

antingen a marken av därtill utav hypoteksföreningens styrelse utsedda

personer, eller med ledning av förefintliga handlingar av styrelsen;

och må lån till hälften av värdet kunna medgivas utom i det fall, som i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 216.

7

§ 14 bär nedan omförmäles; föreningens styrelse alltid obetaget att förordna

om värdering å marken och efter sig företeende omständigheter bestämma

lånets belopp lägre än hälften av egendomens på någotdera av

ovannämnda sätt utrönta värde.

§ 5.

Vid bestämmande enligt nästföregående paragraf av det värde, i förhållande

vartill lån å egendom meddelas, må endast jordvärdet, men icke

åbyggnad, skog eller annat, som kan från egendomen skiljas, tagas i beräkning;

och må vid värdets bestämmande genom värdering med ledning

av förefintliga handlingar ej tillämpas högre värderingstariffer än sådana,

som med minst tio procent understiga de tariffer, vilka tillämpas vid värdering

å marken.

Lån må icke i något fall meddelas å egendom, där ej de för jordbrukets

bedrivande nödiga åbyggnader äro mot brandskada försäkrade i någon av

de med vederbörlig stadfästelse försedda försäkringsanstalter inom riket,

vilken styrelsen finner erbjuda full säkerhet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1924.

En förutsättning för att hvpoteksinstitutionen skall kunna tjäna sitt

syfte att under växlande konjunkturer på billiga villkor bereda möjlighet

för en primärkredit åt jordbruket är, såsom också i statsrådsprotokollet

framhålles, uppenbarligen, att för ändamålet anskaffade penningmedel erhålla

en fast placering. Det torde därför vara av stor betydelse, att institutionen

bevaras under sådana former, att dess bistånd allt fortfarande

av landets jordbrukare anses vara till verklig fördel. Erfarenheten inom

hypoteksinstitutionen synes emellertid hava givit vid handen, att, sedan

på grund av de ändrade taxeringsbestämmelserna lånemöjligheterna försämrats,

fastighetsägarnas möjlighet att erhålla billig primärkredit därigenom

avsevärt minskats. Såsom de sakkunniga framhålla, skulle enligt

äldre taxeringsbestämmelser för varje jordbruksfastighet upptagas ett gemensamt

taxeringsvärde för allt, som enligt lag vore att hänföra till den fasta

egendomen. Enligt den år 1921 antagna förordningen om allmän fastighetstaxering

1922 skall åter taxeringen verkställas på det sätt, att jordbruksvärde,

skogsvärde samt tomt- och industrivärde redovisas vart för sig.

Med jordbruksvärde förstås fastighetens värde för jordbruk med binäringar

ävensom värdet av skogsmark och övrig till fastigheten hörande mark,

med skogsvärde värdet av växande skog samt med tomt- och industrivärde

det värde, som mark äger utöver jordbruksvärdet. Anledningen till att

de sålunda förändrade taxeringsbestämmelserna faktiskt i vissa fall kommit

att försämra belåningsmöjligheterna torde säkerligen vara att söka i den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse nr 216.

metod, som tillämpas vid taxering av skog och för vilken närmare redogöres

i propositionen.

Den erfarenhet om en försämring av läget, som gjort sig gällande inom

hypoteksbanken, synes väl motivera, att särskilda åtgärder vidtagas, vilka

äro ägnade att råda bot för de anmärkta olägenheterna. De sakkunniga

hava i sådant avseende föreslagit, att särskild värdering skulle få ske efter

vissa angivna grunder utan förrättning på stället. Mot en dylik modifiering

av sättet för värdets bestämmande torde icke vara något att erinra,

liksom icke heller mot att handhavandet av det ifrågasatta enklare värderingsförfarandet

erhåller den garanti från statsmakternas sida, som ligger

i den föreslagna begränsningen av de värderingstariffer, vilka komma att

tillämpas. Riksdagen har således i allt funnit sig böra biträda Eders

Kungl. Maj:ts förslag.

Av utredningen i ärendet framgår emellertid vidare, att de sakkunniga

uti sitt ifrågavarande betänkande ansett sig böra föreslå en höjning av

gränsen för hypoteksföreningarnas fastiglietsbelåning från 50 till 60 procent

av egendomens värde. Detta förslag synes riksdagen vara värt allt beaktande

såsom eu åtgärd, vilken lärer vara ägnad att ytterligare utveckla den

primära jordbruksfastighetskrediten bär i landet. Det må i detta sammanhang

erinras, hurusom speciellt i våra grannländer Danmark och Norge

den övre gränsen för nämnda kredit utgör vad de sakkunniga föreslagit

eller 60 procent av egendomsvärdet. Även i åtskilliga andra länder har

denna gräns satts ej oväsentligt högre än här i Sverige. Riksdagen anser

sig därför böra uttala önskvärdheten av att förslag i berörda avseende

snarast möjligt förelägges riksdagen.

Såsom förut erinrats, frånskiljes numera vid taxering från det sammanlagda

taxeringsvärdet å egendomen värdet av växande skog. Vid sådant

förhållande och då det synes riksdagen angeläget att bereda möjlighet för

fastighetsägare, som å sin egendom har dylik skog, att jämväl kunna utnyttja

densamma för kreditändamål, torde utredning ock böra verkställas,

vilka åtgärder lämpligen må vidtagas i syfte att växande skog må kunna

belånas.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Stockholm den 30 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.