Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1924—1925 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och visso extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner jämte en i ämnet väckt motion.

1924-06-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:238, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1924—1925 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och visso extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 238.

5

Nr 238.

(lodkänd av första kammaren den 3 juni 1924.

Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1924—1925 åt dels kyrkoherdar och komministrar

i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och

visso extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga

emeritilöner jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 103.)

Till Konungen. I

I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition, nr

182, bär Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna de av

departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll förordade allmänna grunderna

för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1924—1925 till

de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724)

angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa

extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom

i lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion, (II: 417) däruti hemställts, att riksdagen med avslag å Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 182 måtte för sin del besluta, att dyrtidstilläggen

under ecklesiastikåret 1924—1925 åt dels kyrkoherdar och komministrar

i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa ordinarie präster,

dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner måtte fastställas att utgå

efter samma grunder, som gälla för ecklesiastikåret 1923—1924.

De nu gällande grunderna för utgående av dyrtidstillägg till ifrågavarande

prästerliga befattningshavare äro till sina huvuddrag följande.

Till de i tjänst varande prästmännen utgår dyrtidstillägget under form

av procentuellt tillägg, utgörande 33 procent av de med befattningen i fråga

förenade kontanta avlöningsförmånerna, dock högst å 7,800 kronor, varjämte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 238.

till befattningshavare, vilken vid ingången av ecklesiastikåret 1923—1924 på

grund av försörjningsplikt underhöll barn under 16 års ålder, utgår ett fast

tillägg av 60 kronor för år räknat för varje dylikt barn, s. k. barntillägg.

Till innehavarna av prästerliga emeritilöner utgår dyrtidstillägget med

dels ett belopp, bestämt i förhållande till ett för varje kvartal gällande grundtal,

procentuellt tillägg, dels barntillägg, dels ock ett för varje kvartal lika

belopp, fast tillägg. Det procentuella tillägget utmätes efter enahanda grunder

som dyrtidstillägget till statens icke nyreglerade pensionärer med tilllämpning

av så kallad glidande skala. Barntillägget utgår till innehavare av

emeritilön, vilken vid ecklesiastikårets ingång på grund av försörjningsplikt

underhöll barn under 16 år, med 15 kronor för kvartal och varje sålunda

underhållet barn, dock med iakttagande av viss begränsning.

Härjämte äger Eders Kungl. Maj:t enligt av riksdagen lämnat bemyndigande

att, därest det grundtal, i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg

utgår, blir föremål för säkning, förordna, att det till de i tjänst

varande prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.

I proposition nr 5 har Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag till ändrade

grunder för utgående av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

I anslutning härtill är det förslag uppgjort, som innefattas i nu förevarande

proposition angående dyrtidstillägg åt prästerliga befattningshavare för ecklesiastikåret

1924—1925. Betihffande statstjänstemannen föreslår Eders Kungl.

Maj:t för befattningshavare vid oreglerade verk ett fixt procenttal av 33.

Då enligt nu gällande grunder dyrtidstilläggen åt i tjänst varande befattningshavare

skulle vid en antagen indexställning av 175 utgå efter 37 procent,

innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag en nedsättning av procenttalet

med 4 enheter. Denna nedsättning är avsedd att drabba endast de procenttuella

tilläggen. Med hänsyn härtill har det ansetts skäligt, att avståndet

emellan statstjänstemännens och prästernas dyrtidstillägg ytterligare något

minskas, förslagsvis till 3 procent, d. v. s. samma skillnad, som fastställdes

att gälla för ecklesiastikåret 1918—1919, då prästernas procentuella dyrtidstillägg

utgjorde 30 procent, under det att statstjänstemännens procentuella

tillägg för år 1918 uppgick till 33 1/3 procent. För ecklesiastikåret 1924—

1925 har sålunda prästernas dyrtidstillägg ansetts böra utgå med 30 procent

av avlöningsbeloppet. Någon annan ändring skulle icke ifrågakomma i förhållande

till nuvarande grunder.

1 fråga om grunderna för dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga

emeritilöner skulle enligt förslaget någon annan ändring icke vidtagas än

att det procentuella tillägget skulle fixeras till 33 procent.

För statstjänstemännens vidkommande har riksdagen numera beslutit, att

de för budgetåret 1923—1924 gällande dyrtidstilläggsgrunderna skola gälla

även för budgetåret 1924—1925. I anslutning härtill skulle för de i tjänst

varande prästmännen dyrtidstilläggsgrunderna för ecklesiastikåret 1924—

1925 bliva desamma som för nästföregående ecklesiastikår. Riksdagen har

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 238.

7

i fråga om statstjänstemannens dyrtidstillägg utgått från en medelindex av

173. Vid en dylik indexställning skulle dyrtidstilläggcn utgå efter Sfi procent.

Utgår man vidare från samma skillnad mellan statstjänstemännens och

prästernas dyrtidstilläggsprocent, som departementschefen tänkt sig, d. v. s.

3 procent, skola prästarnas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1924— 1925

beräknas komma att utgå med 33 procent av avlöningsbeloppet. Jämväl i

övrigt anser riksdagen nuvarande dyrtidstilläggsgrunder böra gälla för det

ecklesiastikår, varom nu är fråga. Vidare bör, i analogi med vad som medgivits

för det gångna ecklesiastikåret, Eders Kungl. Maj:t bemyndigas att,

därest det grundtal, i förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg

utgår, blir föremål för ändring, förordna, att det till de i tjänst varande

prästmännen utgående dyrtidstilliigget skall undergå skälig jämkning.

Innehavare av prästerliga emeritilöner böra enligt riksdagens mening,

liksom hittills skett, även för ecklesiastikåret 1924—1925 bliva i nu förevarande

hänseende i möjligaste mån likställda med pensionerade f. d. befattningshavare

i statens tjänst i motsvarande pensionsläge.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet lämnar kyrkofonden tillgång till

bestridande av de ökade utgifter, som kunna bliva en följd av de av riksdagen

sålunda angivna grunder för dyrtidstilläggets utgående.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat de av riksdagen här ovan angivna allmänna grunderna för

beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1924—1925 till de prästmän,

som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra

ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i lagen

den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;

dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal, i förhållande

vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg utgår, blir föremål för ändring,

förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget

skall undergå skälig jämkning.

Stockholm den 3 juni 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.