Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån och dess verksamhet under budgetåret 1924—1925 m. in. jämte en i ämnet väckt motion.
1924-06-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1924:293, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån och dess verksamhet under budgetåret 1924—1925 m. in. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 293.
1
Nr 293.
Godkänd av första kammaren den 7 juni 1924.
Godkänd av andra kammaren den 10 juni 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
angående anslag till statistiska centralbyrån och
dess verksamhet under budgetåret 1924—1925 m. in. jämte
en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 83 och memorial nr 97.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925 hade
Eders Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna 9, 10 och 11)
föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet i riksstaten
beräkna
dels ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån till 269,400
kronor,
dels till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet ett extra
anslag av 16,000 kronor,
dels ock till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning ett extra reservationsanslag
av 87,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 293—298.
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 293.
. Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14
mars 1924 dagtecknad proposition, nr 169, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sam ma dag, föreslagit
riksdagen att
dels i riksstat^ för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie förslagsanslaget
till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp, 269,400 kronor,
dels ock för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa
ej mindre till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet
16,000 kronor,
än även till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har
riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion (II: 430)
vari hemställts,
att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 169,
måtte besluta att
dels i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie förslagsanslaget
till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp, 269,400 kronor;
dels ock för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa
ej mindre till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet 38,000
kronor,
än även till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Statistiska centralbyrån hemställde i skrivelse den 1 september 1923 till
finansdepartementet om äskande bos riksdagen av ett anslag av 28,500 kronor
på extra stat för budgetåret 1924—1925 för personal vid statistiken över
riksdagsmannavalen 1924. Sedan nämnda hemställan gjorts, anmodades byrån
av chefen för finansdepartementet att avgiva förslag till omläggning av statistiken
ifråga, i syfte att nedbringa kostnaderna för densamma. Sådant förslag
överlämnades sedermera av byrån, innefattande dels att ur nämnda statistik
kunde uteslutas uppgifterna om yrkesfördelning hos de röstberättigade
och de i valet till riksdagens andra kammare deltagande och dels att röstlängdernas
insändande till byrån icke krävdes och sålunda grunda statistiken
uteslutande på av respektive länsstyrelser insända uppgifter ävensom valprotokollen.
Till de i denna senare skrivelse från byrån uppskisserade tankarna
har departementschefen anslutit sig. Kostnaden för en sålunda förenklad
statistik över riksdagsmannavalen skulle, enligt statistiska centralbyråns
beräkning, stanna vid högst 6,000 kronor, vilken summa ingår i
departementschefens äskande Till upprätthållande av statistiska centralbyråns
verksamhet’.
I sin den första september 1923 till vederbörande departement gjorda framställning
erinrade statistiska centralbyrån om ett yttrande rörande statistiken
över riksdagsmannavalen, som gjorts av statistikssakkunniga i dess betänkande,
vari det heter härom (yttrande återgivet i prop. 169, sid. 12):
’Då sakkunniga icke ha för avsikt att föreslå några inskränkningar i denna
synnerligen viktiga statistik eller i dess utgivande, må redogörelse för innehållet
och omfattningen inskränkas till påpekandet, att berättelsen vid sidan
Riksdagens skrivelse Nr 293.
3
av sitt politisk-statistiska innehall iiven är av mera allmänt statistiskt intresse.
Sålunda innehåller berättelsen en statistik över yrken, grundad på
röstlängdernas uppgifter — — — vilken statistik från vissa viktiga synpunkter
kompletterar den ur folkräkningarna erhållna allmänna yrkesstatistiken.
’
För egen del förklarar centralbyrån sig icke ha anledning ifrågasätta
någon inskränkning i den hittillsvarande omfattningen av statistiken över
riksdagsmannavalen.
Då, som i propositionen erinras om, alltsedan författningsreformen 1918
genomfördes, riksdagen anslagit medel för här omtalade valstatistik, synes
det oss vara mindre lämpligt att nu ens tillfälligtvis inskränka densamma
på sätt i propositionen förutsättes. De besparingar för statskassan, ett bifall
till Kungl. Maj:ts förslag skulle innebära, torde bliva så begränsade, att fördelarna
därav icke torde kunna uppväga de bestiimda olägenheter, som skulle
uppstå genom att valstatistiken presenteras i ett alltför bristfälligt och summariskt
skick. Ett godkännande av Kungl. Maj:ts förslag skulle, som också
i propositionen påpekas, leda till ökat arbete med ifrågavarande uppgifter
inom länsstyrelserna, som naturligt kommer att kräva ökade utgifter till
arbetspersonalen. Huruvida arbetet med den nu förutsatta inskränkta valstatistikens
ordnande, uppdelat på statistiska centralbyrån och länsstyrelserna,
blir för statsverket billigare än om nämnda statistik i den omfattning, som
hittills skett, utföres ensamt inom statistiska centralbyrån, torde icke vara
klarlagt därigenom att anslaget till sin storlek förändras i budgeten. Vi
hålla därtill före, att det knappast är lämpligt att pålägga länsstyrelserna
denna nya arbetsuppgift.
Det är måhända mindre lämpligt att till de skäl, som redan anförts mot
ett godkännande av Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt, anföra ett politiskt
sådant, men vi tillåta oss likväl detta. Den del av valstatistiken, som genom
ett bifall till Kungl. Ma.jbs förslag åtminstone för tillfället skulle utmönstras,
är uppgifterna om yrkesfördelningen bland de i andra-kammarvalen deltagande
av de röstberättigade. Så vitt vi förstå, äro dessa statistiska uppgifter
av den natur, att de alldeles förlora sitt värde, därest de icke bliva tillgängliga
efter varje val. Denna del av valstatistiken belyser nämligen vad vi
skulle vilja kalla den politiska rörligheten från val till val bland väljarna.
Den pekar ut från val till val väljarnas svaga punkter och ger sålunda en
god vägledning åt partierna i deras valarbete. Enligt vår mening borde
intet parti ha något att invända mot att en sådan vägledning möjliggöres
genom ett fortsatt bibehållande av yrkesfördelningen inom valstatistiken,
Enligt vår mening bör alltså valstatistiken uppgöras så, som i statistiska
centralbyråns skrivelse den 1 september 1923 förutsattes, och medel för ändamålet
av riksdagen beviljas.»
Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser upptagande av ordinarie
anslaget till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp har icke givit
riksdagen anledning till erinran, och har riksdagen likaledes ansett sig böra
anvisa det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget till arvoden åt personal
vid 1920 års folkräkning, 87,000 kronor, eller sålunda samma belopp, som
anvisats såväl för år 1922 som för innevarande budgetår.
Till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet bar riksdagen
beviljat ett extra reservationslag å 38,000 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 293.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
ej mindre i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagit ordinarie förslagsanslaget
till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp, 269,400 kronor,
än även för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisat,
dels till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet 38,000
kronor,
dels ock till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.
Stockholm den 10 juni 1924.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.