Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån och dess verksamhet under budgetåret 1924—1925 m. in. jämte en i ämnet väckt motion.

1924-06-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:293, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån och dess verksamhet under budgetåret 1924—1925 m. in. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 293.

1

Nr 293.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1924.

Godkänd av andra kammaren den 10 juni 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

angående anslag till statistiska centralbyrån och

dess verksamhet under budgetåret 1924—1925 m. in. jämte

en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 83 och memorial nr 97.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925 hade

Eders Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna 9, 10 och 11)

föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet i riksstaten

beräkna

dels ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån till 269,400

kronor,

dels till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet ett extra

anslag av 16,000 kronor,

dels ock till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning ett extra reservationsanslag

av 87,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 293—298.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 293.

. Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14

mars 1924 dagtecknad proposition, nr 169, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sam ma dag, föreslagit

riksdagen att

dels i riksstat^ för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp, 269,400 kronor,

dels ock för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa

ej mindre till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet

16,000 kronor,

än även till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har

riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion (II: 430)

vari hemställts,

att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 169,

måtte besluta att

dels i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp, 269,400 kronor;

dels ock för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa

ej mindre till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet 38,000

kronor,

än även till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Statistiska centralbyrån hemställde i skrivelse den 1 september 1923 till

finansdepartementet om äskande bos riksdagen av ett anslag av 28,500 kronor

på extra stat för budgetåret 1924—1925 för personal vid statistiken över

riksdagsmannavalen 1924. Sedan nämnda hemställan gjorts, anmodades byrån

av chefen för finansdepartementet att avgiva förslag till omläggning av statistiken

ifråga, i syfte att nedbringa kostnaderna för densamma. Sådant förslag

överlämnades sedermera av byrån, innefattande dels att ur nämnda statistik

kunde uteslutas uppgifterna om yrkesfördelning hos de röstberättigade

och de i valet till riksdagens andra kammare deltagande och dels att röstlängdernas

insändande till byrån icke krävdes och sålunda grunda statistiken

uteslutande på av respektive länsstyrelser insända uppgifter ävensom valprotokollen.

Till de i denna senare skrivelse från byrån uppskisserade tankarna

har departementschefen anslutit sig. Kostnaden för en sålunda förenklad

statistik över riksdagsmannavalen skulle, enligt statistiska centralbyråns

beräkning, stanna vid högst 6,000 kronor, vilken summa ingår i

departementschefens äskande Till upprätthållande av statistiska centralbyråns

verksamhet’.

I sin den första september 1923 till vederbörande departement gjorda framställning

erinrade statistiska centralbyrån om ett yttrande rörande statistiken

över riksdagsmannavalen, som gjorts av statistikssakkunniga i dess betänkande,

vari det heter härom (yttrande återgivet i prop. 169, sid. 12):

’Då sakkunniga icke ha för avsikt att föreslå några inskränkningar i denna

synnerligen viktiga statistik eller i dess utgivande, må redogörelse för innehållet

och omfattningen inskränkas till påpekandet, att berättelsen vid sidan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 293.

3

av sitt politisk-statistiska innehall iiven är av mera allmänt statistiskt intresse.

Sålunda innehåller berättelsen en statistik över yrken, grundad på

röstlängdernas uppgifter — — — vilken statistik från vissa viktiga synpunkter

kompletterar den ur folkräkningarna erhållna allmänna yrkesstatistiken.

’

För egen del förklarar centralbyrån sig icke ha anledning ifrågasätta

någon inskränkning i den hittillsvarande omfattningen av statistiken över

riksdagsmannavalen.

Då, som i propositionen erinras om, alltsedan författningsreformen 1918

genomfördes, riksdagen anslagit medel för här omtalade valstatistik, synes

det oss vara mindre lämpligt att nu ens tillfälligtvis inskränka densamma

på sätt i propositionen förutsättes. De besparingar för statskassan, ett bifall

till Kungl. Maj:ts förslag skulle innebära, torde bliva så begränsade, att fördelarna

därav icke torde kunna uppväga de bestiimda olägenheter, som skulle

uppstå genom att valstatistiken presenteras i ett alltför bristfälligt och summariskt

skick. Ett godkännande av Kungl. Maj:ts förslag skulle, som också

i propositionen påpekas, leda till ökat arbete med ifrågavarande uppgifter

inom länsstyrelserna, som naturligt kommer att kräva ökade utgifter till

arbetspersonalen. Huruvida arbetet med den nu förutsatta inskränkta valstatistikens

ordnande, uppdelat på statistiska centralbyrån och länsstyrelserna,

blir för statsverket billigare än om nämnda statistik i den omfattning, som

hittills skett, utföres ensamt inom statistiska centralbyrån, torde icke vara

klarlagt därigenom att anslaget till sin storlek förändras i budgeten. Vi

hålla därtill före, att det knappast är lämpligt att pålägga länsstyrelserna

denna nya arbetsuppgift.

Det är måhända mindre lämpligt att till de skäl, som redan anförts mot

ett godkännande av Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt, anföra ett politiskt

sådant, men vi tillåta oss likväl detta. Den del av valstatistiken, som genom

ett bifall till Kungl. Ma.jbs förslag åtminstone för tillfället skulle utmönstras,

är uppgifterna om yrkesfördelningen bland de i andra-kammarvalen deltagande

av de röstberättigade. Så vitt vi förstå, äro dessa statistiska uppgifter

av den natur, att de alldeles förlora sitt värde, därest de icke bliva tillgängliga

efter varje val. Denna del av valstatistiken belyser nämligen vad vi

skulle vilja kalla den politiska rörligheten från val till val bland väljarna.

Den pekar ut från val till val väljarnas svaga punkter och ger sålunda en

god vägledning åt partierna i deras valarbete. Enligt vår mening borde

intet parti ha något att invända mot att en sådan vägledning möjliggöres

genom ett fortsatt bibehållande av yrkesfördelningen inom valstatistiken,

Enligt vår mening bör alltså valstatistiken uppgöras så, som i statistiska

centralbyråns skrivelse den 1 september 1923 förutsattes, och medel för ändamålet

av riksdagen beviljas.»

Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser upptagande av ordinarie

anslaget till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp har icke givit

riksdagen anledning till erinran, och har riksdagen likaledes ansett sig böra

anvisa det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget till arvoden åt personal

vid 1920 års folkräkning, 87,000 kronor, eller sålunda samma belopp, som

anvisats såväl för år 1922 som för innevarande budgetår.

Till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet bar riksdagen

beviljat ett extra reservationslag å 38,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 293.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

ej mindre i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagit ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp, 269,400 kronor,

än även för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisat,

dels till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet 38,000

kronor,

dels ock till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.

Stockholm den 10 juni 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.