Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner med förslag till dels lag om utsträckt tillämpning av lagen den 25 juni 1909 om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning, dels ock lag om viss inskränkning i rätten till jordav söndring.

1924-06-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:312, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner med förslag till dels lag om utsträckt tillämpning av lagen den 25 juni 1909 om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning, dels ock lag om viss inskränkning i rätten till jordav söndring.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 312.

Nr 312.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1924.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner

med förslag till dels lag om utsträckt tillämpning av lagen

den 25 juni 1909 om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning,

dels ock lag om viss inskränkning i rätten till

jordav söndring.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 33.)

Till Konungen.

I anledning av inom riksdagen väckta motioner får riksdagen, under

hänvisning till vad som anförts i riksdagens andra lagutskotts utlåtande

nr 33, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, och under åberopande av

hilagda utdrag av riksdagens kamrars protokoll härmed tillkännagiva, att

riksdagen i anledning av berörda motioner för sin del antagit följande

1) Lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning

i rätten att erhålla ägostyckning.

Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning

i rätten att erhålla ägostyckning skall erhålla följande ändrade lydelse:

I Stockholms, Uppsala, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt i de delar

av Kopparbergs län, varå lagen om ägostyckning inom vissa delar av nämnda

län den 25 april 1924 icke äger tillämpning, må ej ägostyckning ske eller

förordnande för lantmätare att verkställa ägostyckning meddelas, med mindre

tillstånd till ägostyckningen lämnats på sätt nedan sägs.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling; dock skall den

ej äga tillämpning med avseende å ägostyckning, som dessförinnan blivit sökt

eller som sökes på grund av avhandling, upprättad före nämnda dag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 312.

11

2) Lag om ändrad lydelse av 20 § 1 inom. och 22 § i lagen den 27 juni

1890 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.

Härigenom förordnas, att 20 § 1 mom. och 22 § i lagen den 27 juni 1896

om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring skola erhålla följande

ändrade lydelse:

20 §.

1 mom. Ägare av hemman, vilket får klyvas, have rätt att av hemmanets

ägovälde för alltid avsöndra till och med en femtedel av ägovidden i en

eller flera delar; dock att inom Stockholms, Uppsala, Värmlands, Örebro,

Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län ej må avsöndras inägojord till den omfattning,

att hemmanets jordbruk därigenom märkligen försvagas.

22 §.

Åstundar innehavare av hemman, varifrån avsöndring får ske, att därifrån

för alltid avsöndra mark, som, ensam eller tillsammans med vad

redan kan vara från hemmanet för alltid avsöndrat, utgör mera än vad

i 20 § 1 mom. sägs, ankomme på Konungens befallningshavande att, där

omständigheterna därtill föranleda, sådant tillåta. Särskilt må vad i nämnda

lagrum stadgas beträffande Stockholms, Uppsala, Värmlands, Örebro, Västmanlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län icke utgöra hinder för sådant tillstånd, där

avsöndringen erfordras för egnahemsanläggningar eller industriella anläggningar

eller annat dylikt ändamål.

Tillstånd, som i denna § sägs, må ej vägras i fråga om avsöndring av

sådant område, som omförmäles i 3 § första stycket i lagen angående förbud

i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm den 6 juni 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.