Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om landsting m. m. jämte sex i ämnet väckta motioner.
1924-06-06 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1924:318, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om landsting m. m. jämte sex i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 818.
1
Nr 318.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1924.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om landsting m. m.
jämte sex i ämnet väckta motioner.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 och memorial nr 35.)
Till KONUNGEN.
Genom en den 19 mars 1924 dagtecknad proposition, nr 188, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av protokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till lag om landsting och lag om ändrad lydelse
av 6 § i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i fråga om val av
kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän.
I samband med berörda proposition har riksdagen till behandling förehaft
sex inom riksdagen väckta motioner.
Under hänvisning till vad som anförts i konstitutionsutskottets utlåtande
nr 30 och memorial nr 35, av vilka tryckta exemplar härvid fogas, får riksdagen
tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna
de genom ifrågavarande proposition framlagda lagförslagen, för sin
del antagit följande lagar, nämligen
1:0.
Lag
om landsting.
Härigenom förordnas som följer:
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 saml. Nr 318.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 818.
1 KAP.
Allmänna stadganden.
1 §•
I varje län skall finnas ett landsting, vars ledamöter jämte suppleanter
utses för länets landsbygd och de städer i länet, som deltaga i landsting,
genom val i den ordning, som i denna lag stadgas.
2 §•
Där i anseende till läge eller andra skiljaktiga förhållanden ett för hela
länet gemensamt landsting icke anses medföra de med denna lag avsedda
fördelar, må Konungen, sedan länsstyrelsen och landstinget blivit hörda,
kunna förordna, att mer än ett landsting skall finnas inom länet.
Hava inom ett län flera landsting bildats, må Konungen, där omständigheterna
därtill föranleda, kunna efter länsstyrelsens och landstingens hörande
förordna, att antalet landsting inom länet skall minskas.
3 §•
1 mom. Har stad, som deltager i landsting, uppnått en folkmängd av
minst 50,000, äger staden utträda ur landstinget.
Vill stad, som enligt vad nyss sagts är berättigad till utträde, ej vidare
deltaga i landstinget, skall staden delgiva landstinget sitt beslut att utträda.
Sker delgivningen inom två år från det årsskifte, vid vilket staden uppnått
nämnda folkmängd, skall utträdet äga rum vid utgången av kalenderåret
närmast efter det, under vilket landstinget erhållit del av stadens beslut,
men eljest vid utgången av femte kalenderåret efter det, varunder delgivning
skett.
Beslut att utträda ur landsting skall av staden underställas Konungen, som,
därest staden finnes till utträde berättigad, efter landstingets hörande meddelar
de närmare föreskrifter, som för beslutets genomförande äro erforderliga.
2 mom. Stad, som icke deltager i landsting, äger inträda i landsting,
såvida samstämmande beslut därom fattats av staden och landstinget.
Beslut, som angår stads inträde i landsting, skall underställas Konungen,
som efter vederbörandes hörande bestämmer tiden för inträdet samt meddelar
de övriga föreskrifter, som för beslutets genomförande äro erforderliga.
4§-
Landstinget tillkommer att, i den ordning denna lag stadgar, rådslå och
besluta om för landstingsområdet gemensamma angelägenheter, vilka avse
allmänna hushållningen, joi’dbrukets och andra näringars utveckling, anstalter
för kommunikationsväsendets befordrande, hälso- och sjukvård, undervisning,
allmän ordning och säkerhet med mera dylikt, såvitt dessa an
-
Riksdagens skrivelse Nr 318.
3
gelägenheter icke enligt gällande författningar tillhöra offentlig myndighets
ämhetsåtgärd, ävensom att handhava de ärenden i övrigt, som enligt
beslut av Konung och riksdag skola ankomma på landstinget.
2 KAP.
Om val av landstingsman.
5 §•
Rätt att deltaga i val av landstingsman jämte suppleanter tillkommer en var
inom landstingsområdet i kommuns gemensamma angelägenheter röstberättigad
man eller kvinna, som senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugusju
års ålder.
Vid valet skall den för vederbörande kommun å landet eller för stad senast
fastställda röstlängd ligga till grund, och ankomme på Konungen att i fråga
om sådan längd meddela de särskilda föreskrifter, som erfordras för iakttagande
av vad nyss stadgats om viss särskild ålder såsom villkor för rösträtt vid landstingsmannaval.
*5 §■
1 mom. Valbar till landstingsman eller suppleant för landstingsman är eu
var inom landstingsområdet vid landstingsmannaval röstberättigad man eller
kvinna.
Landstingsman eller suppleant för landstingsman kan ej vara:
a) den som står under förmynderskap;
b) den som är i konkurstillstånd:
c) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest
på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till
straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden för
brott, vilket kan medföra sådan påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Landshövding, landssekreterare, landskamrerare och länsassessor samt befattningshavare,
som anställts jämlikt 44 §, kunna med hänsyn till sin tjänsteställning
icke vara landstingsmän.
2 mom. Landstingsman eller suppleant må ej kunna avsäga sig uppdraget,
såvida han ej är bosatt utom landstingsområdet eller i fyra år tjänstgjort såsom
landstingsman eller uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av
landstinget godkännes.
Väljes kvinna till landstingsman eller suppleant, äger hon när som helst
avsäga sig uppdraget.
7 §•
Landstingsmän jämte suppleanter väljas med de undantag, som i 8 § 7 mom.
andra stycket och 8 mom. tredje stycket omförmälas, för fyra år, räknat från
och med den 1 januari året efter det, då valet skett.
4
Riksdagens skrivelse Nr 818.
Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss åberopade bestämmelser
i 8 § 7 och 8 mom., skola tjänstgöra från och med den 1 januari året
efter det, då valet skett, och till utgången av tjänstgöringstiden för övriga landstingsman
och suppleanter.
Rörande upphörande i vissa fall tidigare än ovan sägs av uppdrag att vara
landstingsman eller suppleant stadgas i 8 § 7 mom. tredje stycket och 8 mom.
fjärde stycket.
8 §•
1 mom. För val av landstingsman indelas landstingsområdet i valkretsar.
För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver
efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal af 5,000.
2 mom. Vid landstingsområdes indelning i valkretsar skall med undantag,
varom nedan i denna paragraf förmäles, iakttagas, att för varje valkrets
komma att utses minst fem, högst nio landstingsman.
Stad, vars folkmängd utgör minst 15,000, bildar en valkrets.
Stad med mindre folkmängd än 15,000 förenas med annan stad eller andra
städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets. I valkrets, som
utgöres endast av städer, skall folkmängden uppgå till minst 15,000. Delar
av samma stad må icke ingå i olika valkretsar.
Valkrets bestående av stad och landsbygd bör icke utan synnerliga skäl
bildas.
Vid valkretsindelningen iakttages i övrigt, att området för annan valkrets
än den, i vilken två eller flera städer »ingå, skall kunna omslutas med en
sammanhängande gränslinje, samt att delningen i vad angår landsbygden
verkställes, där så lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad,
men eljest efter kommuner. Med tingslag förstås sådan del av domsaga, som
utgör egen domkrets.
3 mom. Där med iakttagande av ovan givna bestämmelser bildande av valkrets
på sätt i 2 mom. stadgas medför synnerlig olägenhet, må område med
mindre invånarantal, än i samma moment sägs, utgöra valkrets. Sådan valkrets
skall dock, om landsbygd däri ingår, hava en folkmängd av minst
10,000 samt i vad angår landsbygden utgöras av domsaga eller av ett eller
flera tingslag eller härad.
4 mom. Därest det antal landstingsman, som med tillämpning av nu meddelade
föreskrifter bör utses inom ett landstingsområde, icke uppgår till’tjugu, skall
såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja landstingsman bestämmas
lägre tal än det uti 1 mom. angivna, på det att landstingsmännens anta]
för hela landstingsområdet må uppgå till minst tjugu; och skall, med tillämpning
av häremot svarande reduktion av folkmängdssiffrorna, i övrigt gälla vad
ovan i 2 och 3 mom. är stadgat.
5 mom. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsman, som
skall för varje valkrets utses, fastställes efter ovan angivna grunder av
landstinget. Förslag till omförmälda indelning skall till landstinget avgivas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 318.
av länsstyrelsen,
yttra sig.
För landsting,
av länsstyrelsen
sedan landstingsområdets kommuner beretts tillfälle att
som enligt 2 § törsta stycket nybildats, skall etter förslag
indelning, varom i detta moment förmäles, fastställas av det
äldre landstinget vid dess sista lagtima möte.
6 mom. Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda indelningen,
så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i 1- -4
mom. här ovan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget,
på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa
jämkningen; och skall, där ej sådant fall är för handen, som i 7 mom.
första stycket och 8 mom. andra stycket avses, jämkningen ske året innan val
av landstingsman nästa gång äger rum.
7 mom. Om genom stads inträde i landsting eller genom ändring i den territoriella
indelningen landstingsområde utvidgas, äger nästa lagtima landsting,
på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa
den jämkning i valkretsindelningen, som därav ma föranledas.
Om folkmängden i det område, varmed landstingsområdet utvidgats, uppgår
minst till tal, som enligt 1 eller 4 mom. berättigar till att utse en landstingsman,
eller om det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som i nästföregående
stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda valkretsar,
är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen utsetts för
den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall a den för landstingsmannaval
stadgade tid året efter det jämkningen verkställts val företagas inom
den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen nybildats av det överförda
området eller del därav eller ock eljest berörts av jämkningen, ändå att val av
landstingsmän därstädes eljest icke det året skulle äga rum.
Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,
äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den
eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar fortfara
längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val utsedda
landstingsmän och suppleanter.
I fall, som i första stycket av detta moment avses, skall det förslag till jämkning
i valkretsindelning, som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift
å de val, som med anledning av jämkningen skola enligt andra stycket företagas,
ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket
tjänstgöringstiden inskränkes.
8 mom. Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av ändring i den
territoriella indelningen område, som bildar egen valkrets, att deltaga i visst
landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän och suppleanter
icke fortfara med sina befattningar.
Om genom ändring i den territoriella indelningen område, som utgör del av
en eller flera valkretsar, upphör att deltaga i visst landsting, äger nästa lagtima
landsting, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande,
verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.
6
Riksdagens skrivelse Nr S18.
Om folkmängden i område, som upphört att deltaga i visst landsting, uppgår
minst till tal, som enligt 1 eller 4 mom. berättigar till att utse en landstingsman,
eller om det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som i
nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda
valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen utsetts
för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å den för landstingsmannaval
stadgade tid året efter det jämkningen verkställts val företagas inom
den eller de valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän
därstädes eljest icke det året skulle äga rum.
Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,
äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den
eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar fortfara
längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val utsedda
landstingsmän och suppleanter.
I fall, som i andra stycket av detta moment avses, skall det förslag till jämkning
i valkretsindelning, som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift
å de val, som med anledning av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas,
ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket
tjänstgöringstiden inskränkes.
9§.
Val av landstingsmän skall förrättas tredje söndagen i september månad eller
i stad, där magistraten så beslutar, närmast därförut infallande lördag.
Valet må dock utsättas till annan dag i september månad, därest samma år
valet skall äga rum, på landet kommunalfullmäktige eller, där sådana icke finnas,
kommunalstämma å ordinarie sammankomst i mars månad och i stad stadsfullmäktige
eller, där sådana icke finnas, allmänna rådstugan å ordinarie sammankomst
i maj månad sådant beslutar med minst två tredjedelar av de vid
omröstningen deltagandes röster.
Beslutas, på sätt i denna paragraf sägs, annan dag än tredje söndagen i september,
skall underrättelse därom meddelas länsstyrelsen före juli månads utgång
det år valet äger rum.
10 §.
Valen av landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske med slutna
sedlar.
Vid valen skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning).
Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det andra,
eller ock avfattas på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar.
I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst dubbelt så många som det
antal landstingsmän, vilka skola utses för valkretsen; skall endast en landstingsman
utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla tre namn. Namnen gälla
Riksdagens skrivelse Nr 318.
7
själva landstingsmannavalet samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk,
val av suppleant för avgången landstingsman.
I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver det
antal landstingsmän valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för sig i de
särskilda rummen och gälla själva landstingsmannavalet samt, i den mån namnen
därvid icke tagas i anspråk, val av suppleant för avgången landstingsman.
För suppleantvalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras
högst två namn för vart och ett av de för själva landstingsmannavalet upptagna
namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma
det ena under det andra.
Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn, titel
eller yrke och hemvist, så ock den beteckning i övrigt, som kan vara nödig för
att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt dätf
anbragt;
vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än ovanför,
namnen;
vilken icke upptager något giltigt namn.
Är något namn å valsedeln överstruket, eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas, eller
upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom
obefintligt.
Åro å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, eller äro namn, som
särskilt upptagits för val av suppleant för landstingsman, flera än två, anses
det eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga. För val av suppleant särskilt
upptaget namn, som saknar motsvarande namn för själva landstingsmannavalet,
anses såsom obefintligt.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
11 §.
1 mom. Val av landstingsmän skall å landet förrättas distriktsvis.
Höra delar av samma kommun till olika valkretsar för landstingsmannaval,
bildar varje del ett valdistrikt, såvida icke i enlighet med vad nedan sägs
ytterligare delning i valdistrikt förekommer.
Kommun, som icke är delad i valdistrikt på sätt nyss är sagt eller i valkretsar
för val av kommunalfullmäktige, så ock valkrets, som nu nämnts, bilda
var för sig ett valdistrikt, där icke på grund av bestämmelserna i lagen om val
till riksdagen del av kommun eller del av sådan valkrets utgör valdistrikt vid
val till riksdagens andra kammare, i vilket fall sådan del bildar eget valdistrikt,
jämväl vid landstingsmannaval.
Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distriktsindelning skall,
där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämpning beträffande lands
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 318.
tingsmannaval, som förrättas enligt den under nästpåföljande år upprättade
röstlängden.
2 mom. A landet skall, med avseende å valets förrättande, i övrigt iakttagas
följande:
a) Valförrättare är i varje valdistrikt den valnämnd, som enligt lagen om
val till riksdagen utses för val till riksdagens andra kammare.
b) Eörrättningslokal och de tider på dagen, under vilka valförrättningen
skall °äga rum, bestämmas av valförrättaren med iakttagande av att valet skall
fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar
efter klockan fem eftermiddagen, samt att, där allmän gudstjänst å valdagen
hålles inom kommunen, uppehåll skall göras för den tid gudstjänsten pågår.
Om valförrättarens beslut snäll underrättelse meddelas länsstyrelsen före juli
månads utgång det år valet äger rum.
c) Om valet utfärdar länsstyrelsen i god tid förut kungörelse, som uppläses
i kyrkorna och införes i ortstidningar. I kungörelsen upptages antalet landstingsmän,
som skola väljas inom varje valkrets, och angivas noggrant för varje
valdistrikt förrättningslokalen och tiden för valet.
d) Med iakttagande av vad i 5 § är stadgat om rösträtt gäller beträffande
rösträttens utövning vad om kommunalfullmäktigval är föreskrivet.
e) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de väljande
tillåtas inom vallokalen.
Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek
och beskaffenhet, tillhandahallas för det ändamål, varom här nedan fönnäles.
Innan valkuvert utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande det valdistrikt,
för vilket förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar skola
jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens början skall
ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.
Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden.
Till varje valman utlämnas ett valkuvert.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att
möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga sin valsedel
i kuvertet. För sadant ändamål skola dessa platser vara inrättade med
skärmar eller annat dylikt, dock sa anordnat, att för såväl valförrättaren som
allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren
att vaka över att valmans förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga sin
valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan
dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat
sig om att den, vilken avlämnar valkuvertet, är i röstlängden upptagen
såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat, men
eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning
att rösträtten begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel
är oförmögen att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äger att till biträde vid
röstningen anlita den han själv därtill utser.
Riksdagens skrivelse Nr 318.
9
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, varde ej mottaget.
Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad avlämna
vid valförrättningen, är särskilt stadgat.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvår; och bör,
innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför
öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.
De valmän, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valet eller
valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å
anvisad plats därintill, men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning
de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets
slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar, förklara
ordföranden röstningen avslutad.
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnorna och räknas oöppnade.
I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas antalet valkuvert.
Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna formulär, som av Konungen
fastställes. Valkuverten inläggas härefter i ett eller flera hållfasta omslag,
som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola därefter i protokollet avtryckas. Därjämte skall i protokollet
angivas antalet omslag, vari valkuverten inlagts.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden insände därefter
ofördröjligen till den myndighet, som har att sammanräkna de avgivna
rösterna, dels det eller de förseglade omslag, vari valkuverten äro inlagda, dels
ock valprotokollet och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten,,
skall försändelsen assureras.
3 mom,. I stad är magistraten valförrättare och skall beträffande rösträttens
utövning, med iakttagande av vad i 5 § är stadgat om rösträtt, samt beträffande
de tider på dagen, under vilka valförrättningen skall fortgå, gälla vad om stadsfullmäktigval
är föreskrivet. I övrigt skall med avseende å valets förrättande
i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad ovan i 2 mom. b), c) och e) sägs.
12 §.
1 mom. För valkrets, som består av enbart landsbygd eller av landsbygd
och stad, skall länsstyrelsen vid offentlig, i en eller flera av ortens mest spridda
tidningar minst sex dagar förut kungjord förrättning sammanräkna de avgivna
rösterna. Denna förrättning skall verkställas, så snart omständigheterna
det medgiva.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid förrättningen
förda protokoll. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter
länsstyrelsen genast skall till vederbörande återställa den röstlängd,
som för sammanräkningen insänts.
2 mom. I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter röstningens
10
Riksdagens skrivelse Nr 318.
avslutande, skall vid valförrättningen tid och ställe för sammanräkningen
tillkännagivas.
För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i den
folkrikaste staden. Tid och ställe för sammanräkningen skall sist dagen
därförut kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.
Sammanräkning av rösterna skall påbörjas inom fyra dagar från valförrättningarnas
avslutande.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll över
sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter
från annan magistrat inkommen röstlängd genast återställes.
3 mom. Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till länsstyrelsen
eller magistraten inkommit, är särskilt stadgat.
4 mom. Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och bör vid avfattande av protokoll över röstsammanräkningen
till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.
bamtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för sig, i
omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två närvarandes
sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras, till dess valet vunnit laga
kraft eller, i händelse av besvär, dessa blivit avgjorda.
5 mom. Länsstyrelse eller magistrat, som verkställt röstsammanräkning,
åligger att översända avskrift av protokollet över förrättningen till landstingets
expedition samt att utan lösen skyndsamt låta tillställa var och en
landstingsman och suppleant ett utdrag av detsamma i vad det den ene
eller den andre rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt för
den valde. Magistraten skall ock inom tre dagar efter röstsammanräkningen
till länsstyrelsen insända utdrag av protokollet över förrättningen,
upptagande de personers namn och boningsort, scm blivit till landstingsmän
och suppleanter utsedda, med angivande tillika av den ordning, i vilken
suppleanterna skola i stället för varje särskild landstingsman till tjänstgöring
inkallas.
Länsstyrelsen låter i länskungörelserna meddela underrättelse om samtliga
valens utgång.
13 §.
Vid förrättning för rösternas sammanräknande skall förfaras på följande
sätt:
1 mom. a) Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom varje
parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal landstingsmän
är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning mellan de
namn a partiets valsedlar, vilka, enligt vad i 10 § sägs, avse själva landstingsmannavalet.
Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.
b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först
å sedeln.
Riksdagens skrivelse Nr 318. 11
Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma törsta namn
bilda en grupp.
Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens rösttal.
Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först på gruppens
valsedlar.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.
c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,
bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.
Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och nämnda
valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående sammanräkningen
gälla för ett och samma namn, bilda en grupp; däremot bibehållas
övriga befintliga grupper oförändrade.
Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör gruppens
rösttal.
För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.
Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda
rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp av
valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats.
Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal med det
tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av plats eller platser,
som utdelats’ (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar,
som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med
dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas
sålunda, att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid
sammanräkningen närmast före gruppens bildande.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
d) Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet.
Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.
2 mom. a) Skola två eller flera landstingsmannaplatser besättas, fördelas de
mellan de olika partierna sålunda, att platserna, eu efter annan, tilldelas det
parti, vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så, att partiets första plats
tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom partiet, partiets andra
plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets tredje plats den, som bär
tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som
är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra
partier.
Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu icke fått
sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång så,
att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av partiet tilldelade
platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två partier, skall
dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses
12
Riksdagens skrivelse Nr 318.
blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre partier, anses
varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar
antalet namn å partiets valsedlar, värde det från vidare jämförelse uteslutet.
b) Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står främst
i ordningen inom det parti, som enligt vad ovan under a) sägs, har största jämförelsetalet.
3 mom. a) Sedan valet av landstingsmän blivit avslutat, skola suppleanter utses
sålunda, att för landstingsman, vald för parti, som endast tilldelats en plats,
företagas två nya sammanräkningar inom detta parti, samt att för varje annan
landstingsman företages en ny sammanräkning inom det parti, för vilket han
blivit vald. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses
han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom.
De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, vari landstingsmannen
blivit valda.
Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka gällde
för landstingsmannens namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades
plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av
att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till landstingsman, anses såsom
obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av
de för den ifrågavarande landstingsmannen särskilt upptagna suppleantnamnen
eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet,
som står främst å sedel, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn, som
står främst bland samtliga suppleantnamnen å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.
b) Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas den
ordning, i vilken suppleanterna från det parti, för vilket han valts, skola i hans
ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande landstingsman, vald för parti,
som tilldelats endast en landstingsmannaplats, att företräde tillkommer den av
suppleanterna, som blivit tidigare vald, samt beträffande annan landstingsman,
att suppleant, som utsetts genom den för landstingsmannen! företagna sammanräkning,
intager plats framför annan suppleant, och att i övrigt företräde
tillkommer suppleant, som blivit tidigare vald.
4 mom. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
5 mom. Hava landstingsmän icke blivit till föreskrivet antal valda, skall,
för utseende av felande antal landstingsmän jämte suppleanter, nytt val ofördröjligen
anställas.
Äro landstingsmän men ej suppleanter valda till vederbörligt antal, skall
vid valet bero.
14 §.
Är någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen anföra
besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist inom en månad efter den
dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen ställda besvär till länssty
-
Riksdag eris skrivelse Nr 318.
13
relsen, som genom kungörelse, vilken i en eller flera av ortens mest spridda tidningar
införes, utsätter viss kort tid, inom vilken förklaring över besvären
må avlämnas till länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen, om röstsammanräkningen
verkställts av magistrat, från denna infordrar de avgivna valsedlarna
samt övriga valet rörande handlingar. Sedan den för förklarings avgivande
bestämda tid tilländagå^, har länsstyrelsen att besvären jämte de förklaringar,
som må hava inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och
övriga valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i
regeringsrätten skyndsamt föredragas och avgöras.
Skiljes den valde från uppdraget, skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.
Länsstyrelsen låter sådan underrättelse i länskungörelserna införa samt
inkallar, om icke i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald,
till ordinarie landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda
ordning bör i stället inträda.
Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar länsstyrelsen om ofördröjligt
företagande av nytt val samt om tid och ställe för valet. I övrigt gäller
vid det'' nya valet i tillämpliga delar vad här ovan är stadgat om de allmänna
valen.
15 §.
I stad, där magistrat icke finnes, skall vad i detta kapitel är stadgat i avseende
å magistrat gälla om den för sådan stad särskilt tillsatta styrelse.
3 KAP.
Om landstingsmöte och om förslagsrätt till landstinget samt om
hinder för och ersättning åt landstingsman.
16 §.
Till lagtima möte sammanträder utan särskild kallelse landstinget i länets
residensstad varje år den första måndagen i september månad; dock må, på
därom av föregående landsting gjord framställning eller i anseende till inträffade
utomordentliga händelser, länsstyrelsen kunna utsätta annan samlingsort.
17 §.
1 mom. Rättighet att vid lagtima möte väcka förslag tillkommer länsstyrelsen
samt medlem av landstinget och landstingets i 39 § omförmälda förvaltningsutskott.
Förslag bör, för att kunna komma under behandling, innefatta ett ämne inom
landstingets befogenhet, vara skriftligen uppsatt och senast den 1 augusti avlämnat
till landstingets expedition; dock må förvaltningsutskott jämväl efter
nämnda tid men ej senare än fjorton dagar före början av landstingets möte
väcka dylikt förslag.
14
Riksdagens skrivelse Nr 318.
Vad nu är stadgat angående tiden för förslags avlämnande utgör icke hinder
för landstinget att, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda, genom särskilt
beslut medgiva upptagande till behandling av förslag, som blivit väckt
senare, dock sist första dagen av landstingets möte.
Ej må i annan ordning än nu nämnts förslag komma under landstingets överläggning,
såvida icke förslaget av Konungen hänskjutits till landstinget eller
härleder sig från och star i sammanhang med förut i behörig ordning väckt
förslag.
2 mom. Till landstinget i behörig ordning inkomna förslag skola tryckas och,
såvitt ske kan, minst åtta dagar före mötets början översändas till länsstyrelsen
ävensom till samtliga landstingsmän.
över de ärenden, som skola förekomma å mötet, skall av förvaltningsutskottet
upprättas en föredragningslista, som skall tryckas och utdelas på sätt nyss
är sagt.
18 §.
Till urtima möte sammanträder landstinget endast i de fall, att Konungen
omedelbart eller på framställning av länsstyrelsen därom förordnar, eller att
sådant möte för handläggning av vissa bestämda ärenden beslutas av tre fjärdedelar
av landstingets på lagtima möte såsom närvarande antecknade medlemmar.
Urtima möte, som av landstinget beslutas, må ej äga rum förr än minst två
månader efter det lagtima möte avslutats.
19 §.
Kungörelse om urtima möte skall utfärdas av länsstyrelsen, och böra de
ärenden, som därvid skola handläggas, uppgivas i kungörelsen. Kungörelsen
skall av länsstyrelsen i god tid avsändas för intagande minst fjorton dagar före
mötet i en eller flera av länets mest spridda tidningar, varjämte samtliga landstingsmän
skola särskilt underrättas om mötet.
20 §.
Vid urtima möte må ej förhandlas eller beslutas över andra ärenden än
dem, för vilkas handläggning landstinget blivit sammankallat, eller som länsstyrelsen
enligt den om urtima mötet utfärdade kungörelsen särskilt hänskjutit
till landstingets prövning.
21 §.
Avgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
låter länsstyrelsen sådant i länskungörelserna införa och inkallar till ordinarie
landstingsman den suppleant, som enligt den mellan suppleantérna
bestämda ordning bör i stället inträda.
Inträffar för landstingsman eller behörigen kallad suppleant sådant hinder,
att han ej kan vid landstinget sig inställa, åligger det honom att
därom ofördröjligen underrätta länsstyrelsen, som till tjänstgöring vid det
Riksdagens skrivelse Nr 318.
15
landsting inkallar suppleant efter vad nyss är sagt. Den, för vilken hinder
uppkommit, åligger tillika att, så fort ske kan, till landstingets expedition
insända skriftlig anmälan om det inträffade hindret och dess beskaffenhet.
Uppkommer för landstingsman eller suppleant, som inställt sig vid landstinget,
sådant hinder, att han ej vidare kan tjänstgöra vid det landsting,
skall han ofördröjligen anmäla hindret hos landstingets ordförande, å vilken
det ankommer att skyndsamt underrätta länsstyrelsen. Det ankommer därefter
på länsstyrelsen att ofördröjligen inkalla suppleant efter vad förut är
sagt.
22 §.
Landstinget prövar av landstingsman eller suppleant hos landstinget gjord
framställning om befrielse från uppdraget och fråga om förfall för utevaro
från landstingsmöte.
Suppleant, som i anledning av anmält hinder på kallelse inställt sig, skall
tjänstgöra såsom landstingsman, ändå hindret icke godkänts; den, vars hinder
underkänts, likväl obetaget att efter anmälan hos landstinget i suppleantens
ställe taga säte i landstinget.
Landstingsman eller behörigen kallad suppleant, som utan anmält, av
landstinget godkänt hinder uteblir, skall bota till landstingskassan för varje
dag, han är frånvarande, fem kronor, men dubbelt, om han i fall, som i
21 § andra stycket avses, underlåter att underrätta länsstyrelsen eller göra
anmälan till landstingets expedition, eller om landstinget måste i anseende
till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.
23 §.
Landstingsman, som ej bor å den ort, där landstinget hålles, åtnjuter under
landstingets möte samt under resan fram och åter av landstingets medel
dagtraktamente med 12 kronor ävensom reseersättning, beräknad efter lägsta
skjuts- och åkdonslega, där icke järnväg är att tillgå eller fartygslägenhet
begagnas, samt avgiften i andra klassens vagn på järnväg, där sådan linnes,
och för en hyttplats eller, när hyttplats ej förekommer, en salongsplats på
fartyg, där resan såmedelst sker. •
Landstingsman, som bor å den ort, där landstinget hålles, åtnjuter under
landstingets möte av landstingets medel dagtraktamente med nio kronor.
Traktamente under landstingets möte må icke utgå för längre tid än tio dagar
i följd, räknat från mötets början.
Till den, som under pågående möte inträtt i tjänstgöring, sedan av honom
anmält hinder av landstinget underkänts, må för resan till och från mötet
icke utgå traktamente eller reseersättning, såvida sådan gottgörelse utgått
till annan, som på sätt i 21 § sägs inkallats i hans ställe.
16
Eiksdagens skrivelse Nr 818.
4 KAP.
Om landstingets förhandlingar.
24 §.
Vid varje landstings första sammanträde företages upprop av landstingsmannen
för samtliga valkretsar.
25 §.
Sedan upprop av landstingsmännen ägt rum, utser landstinget å lagtima
möte bland tingets ordinarie ledamöter en ordförande och en vice ordförande
för tiden intill nästa lagtima möte.
Upphör under nämnda tid ordföranden eller vice ordföranden att vara
landstingsman, upphör jämväl befattningen som ordförande eller vice ordförande.
26 §.
Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingsmöten, eller, där två
eller flera landstingsman deltagit i lika många möten, den av dem, som är till
levnadsåren äldst, för ordet till dess ordförande blivit vald. Inträffar under
landstingets möte samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande,
utses under ordförandeskap av den ledamot, som enligt vad nyss sagts skall
anses såsom äldst, en av landstingets ordinarie ledamöter att tjänstgöra som
ordförande till dess förfallet upphört.
Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under den
tid, då landstinget ej är samlat till möte, skall landstingets äldste ledamot
tjänstgöra som ordförande till dess förfallet upphört.
Därest under tiden mellan landstingets lagtima möten ordföranden avgår eller
hans befattning eljest upphör, skall vice ordföranden tjänstgöra som ordförande
intill nästa lagtima möte. Skulle under samma tid jämväl vice ordföranden
avgå eller hans befattning upphöra, skall landstingets äldste ledamot tjänstgöra
som ordförande.
Länsstyrelsen kallar äldste ledamoten till tjänstgöring, varom ovan är stadgat.
27 §.
Landstinget må ej överlägga eller fatta beslut, därest icke minst två tredjedelar
av dess ledamöter äro tillstädes.
28 §.
Landstingets förhandlingar skola vara offentliga: dock må landstinget för
någon särskild fråga kunna besluta, att överläggning skall hållas inom lyckta
dörrar.
Riksdagens skrivelse Nr 318.
29 §.
17
Ordföranden vakar över ordningen vid landstingets förhandlingar, lämnar
ordet åt landstingets ledamöter i den ordning de anmält sig därtill, och kan,
efter varning, utvisa åhörare, som förhåller sig oskickligt.
30 §.
Landstinget meddelar i en arbetsordning de föreskrifter, som utöver vad ovan
nämnts för landstingets sammanträden och ärendenas behandling anses nödiga.
31 §.
Ej må annat ärende än val företagas till avgörande, innan det under landstingets
möte blivit av utskott berett, såvida icke landstinget på därom framställt
yrkande enhälligt annorlunda beslutar.
Framställes under landstingets möte av minst två ledamöter yrkande om
bordläggning av ärende, vilket förut icke blivit uppskjutet, eller som uppskjutits
allenast för beredning, varom ovan förmäles, då skall med ärendets
slutliga avgörande anstå så länge som påyrkats, dock icke utan landstingets
medgivande längre än till nästa dag, då sammanträde hålles.
32 §.
Val av ledamöter och suppleanter i landstingets förvaltningsutskott samt
av personer för beredning, varom förmäles i 31 och 42 §§, skall, där två eller
flera personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom särskilt är stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det tal, som uppkommer, när
antalet personer valet avser ökas med 1.
33 §.
1 mom. Där fråga icke är om val, som enligt 32 § skall verkställas proportionellt,
framställer ordföranden, sedan överläggningen förklarats avslutad, i
varje ärende proposition, så avfattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med klubbslag.
Äskas omröstning, skall den verkställas öppet, utom vid val, då den skall ske
med slutna sedlar. Rösterna avlämnas efter upprop; och äger varje landstingsman
en röst. Där ej för särskilda fall, som avses i 18 § här ovan eller nedan i
2 mom., annorlunda är stadgat, bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet.
Utfalla vid öppen omröstning rösterna lika å bägge sidor, gäller den mening,
som ordföranden biträder. Genom lottning bestämmes företrädet emellan dem,
som vid val erhålla lika antal röster.
Vägrar ordföranden att framställa proposition å gjort yrkande, skall han,
såvida någon ledamot det äskar, till landstingets avgörande hänskjuta frågan,
om yrkandet må till prövning upptagas.
Bihang till riksdagens protokoll 1921f. lh sand. Nr 318.
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 818.
2 mom. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser följande ämnen:
a) beslut om bildande av valkrets med mindre folkmängd än i 8 § 2 mom.
sägs;
b) medgivande, varom i 17 § 1 mom. tredje stycket sägs;
c) beslut enligt 46 § 2 mom. om befrielse från eller lindring i skyldighet
att till visst företag bidraga och om beviljande av anslag för dylikt företag;
d) påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än
fem år;
e) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
f) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
g) upptagande av lån, ställt på längre återbetalningstid än fem är, eller
ingående av borgen;
h) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet.
34 §.
Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida anslaget skall
utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp uttaxeras eller upplåning
därav ske.
35 §.
Landshövding ma i kraft av sitt ämbete landstingets sammanträden övervara
och i dess överläggningar men ej i besluten deltaga. Är ej landshövding
i länet tillsatt eller förordnad, äger den i tjänsten äldste avdelningschefen i
länsstyrelsen den rätt nu är sagd. Har landshövdingen förhinder utövas samma
rätt av den avdelningschef, landshövdingen därtill förordnar, eller, därest sådant
förordnande icke meddelats, av den i tjänsten äldste avdelningschefen.
36 §.
Finner landstinget sig vid behandlingen av något ärende vara i behov av
upplysningar från ämbets- eller tjänstemän inom länet, må landstinget vända
sig till länsstyrelsen med begäran om infordrande av sådana upplysningar.
37 §.
Vid landstingets möte skall föras protokoll. Detta skall innehålla förteckning
å de vid varje sammanträde närvarande ledamöterna samt för varje
föredraget ämne, efter en kortfattad redogörelse för dess beskaffenhet, angiva
däri framställda förslag och yrkanden, som ej återkallats, samt det
av landstinget i ärendet fattade beslut, ävensom, där omröstning ägt rum,
redogörelse för propositionsordningen och uppgift om huru många röstat för
eller emot.
I vidare mån än nu sagts må muntliga yttranden icke inflyta i protokollet;
dock äger ledamot, som vid ett besluts fattande tillhört minoriteten, rätt att
fa sådant till protokollet antecknat. I övrigt är det varje ledamot öppet,
att senast vid protokollets justering skriftligen anföra de skal, på vilka han
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 318.
11)
stöder sin mening. Sådana anföranden skola såsom bilagor åtfölja protokollet,
och, där de blivit avgivna uti ärende, varom beslutet skall underställas,
jämte beslutet insändas.
Protokollet skall, i den ordning landstinget beslutar, justeras sist fjorton
dagar efter landstingets avslutande.
38 §.
Landstingets framställningar till Konungen skola inlämnas till länsstyrelsen,
som ombesörjer deras avsändande.
5 KAP.
Om landstingets förvaltningsutskott, särskilda beredningar och
tjänstepersonal samt om ersättning åt innehavare av landstingets
förtroendeuppdrag.
39 §.
Landstinget skall å lagtima möte för tiden intill slutet av nästa lagtima
möte utse ett förvaltningsutskott.
Förvaltningsutskottet tillkommer:
att handhava landstingets penningväsende;
att hava överinseende över de för särskilda verkställighetsbestyr utsedda styrelsers
eller personers ekonomiska förvaltning och därjämte utöva den befattning
med förvaltningen av landstingets anstalter och inrättningar, som enligt
lag eller författning ankommer å förvaltningsutskottet;
samt att avgiva förslag till utgifts- och inkomststat för landstinget.
I den mån annorlunda icke genom lag eller författning eller landstingets beslut
föreskrives, tillkommer vidare förvaltningsutskottet:
att verkställa beredning av övriga på landstingets handläggning ankommande
ärenden;
att ombesörja verkställigheten av landstingets beslut;
att, där skäl därtill föreligga, anföra besvär över länsstyrelsens vägran att
godkänna av landstinget fattat beslut;
att avgiva förklaring i anledning av besvär över landstingets beslut;
samt att i andra hänseenden företräda landstinget mellan dess möten.
40 §.
Landstinget antager reglemente för förvaltningsutskottet. I reglementet bestämmer
landstinget det antal ledamöter jämte suppleanter för dem, varav utskottet
skall vara sammansatt; dock må antalet ledamöter icke vara under fem
eller över femton och antalet suppleanter icke utgöra mindre än hälften av ledamöternas
antal.
I reglementet äger landstinget tillika bestämma, huruvida och i vilken omfattning
de utskottet tillkommande bestyren skola fördelas å två eller flera
20
Riksdagens skrivelse Nr 818.
särskilda avdelningar av utskottet. Där utskottet skall vara uppdelat på avdelningar,
må landstinget i reglementet kunna föreskriva, att dessa avdelningar
skola av landstinget utses genom särskilda val. Har uppdelning skett, ankommer
dock å utskottet samfällt att uppgöra det förslag till utgifts- och inkomststat,
som skall föreläggas landstinget.
Utskottet och avdelning inom utskottet utse inom sig ordförande och vice
ordförande.
I övrigt skall genom reglementet bestämmas den ordning, i vilken utskottet
har att fatta beslut samt eljest utöva sin befogenhet och fullgöra sina åligganden.
41 §.
Till ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet må kunna utses annan än
landstingsman.
I avseende på villkoren för valbarhet till ledamot eller suppleant i utskottet
ävensom angående befogenhet att innehava sådant uppdrag och rättighet att
avsäga sig detsamma gäller i motsvarande tillämpning vad i 6 § är stadgat om
landstingsman.
42 §.
För beredning, som i 31 § omförmäles, skall landstinget utse nödigt antal
utskott.
Ärende av beskaffenhet att fordra annan beredning mellan landstingets
möten än den, som ankommer på förvaltningsutskottet, må landstinget för
sådan beredning överlämna till särskilt utsedda personer inom eller utom
landstinget.
43 §.
1 mom. Landstinget äger rätt besluta, att ledamot av förvaltningsutskottet
samt utsedd ledamot av annan landstingets styrelse eller nämnd eller av
styrelse för landstingets inrättning eller av särskild beredning mellan landstingets
möten ävensom revisor för granskning av landstingets eller sådan
inrättnings förvaltning skall för deltagande i sammanträde eller förrättning
i landstingets angelägenhet inom landstingsområdet av landstingets medel
åtnjuta dagtraktamente och reseersättning. Ej må dagtraktamente eller reseersättning
sättas till högre belopp än som i motsvarande fall skulle till landstingsman
utgå enligt de i 23 § angivna grunder.
Ersättning för resa, som enligt uppdrag i landstingets angelägenhet företages
utom landstingsområdet av person, som i första stycket sägs, må, om
landstinget så beslutar, utgå efter annan grund än nu är sagt.
2 mom. Jämte gottgörelse, som enligt 1 mom. beslutas, samt ersättning för
kostnader för skrivmaterialier, postporton och annan dylik utgift, som för uppdragets
fullgörande kräves, må efter landstingets bestämmande för det med uppdraget
förenade besvär utgå arvode till sådan ledamot av förvaltningsutskottet
eller''av annan i 1 mom. omförmäld styrelse, nämnd eller beredning, som utsetts
till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande eller
verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande befattning
Riksdagens skrivelse Nr SIS.
21
inom utskottet, styrelsen, nämnden eller beredningen, så oek till revisor, varom
i 1 mom. sägs. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år i sänder
och må icke överstiga vad på.grund av göromålens omfattning och art kan anses
skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av tjänst, yrke eller
näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande går förlustig.
3 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas om arvode eller
annan ersättning åt innehavare av landstingets uppdrag, skall vad sålunda
finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.
44 §.
Landstinget skall anställa eller låta anställa tjänsteman eller tjänstemän med
åliggande att föra landstingets protokoll och expediera dess beslut, att föra
landstingets räkenskaper och handhava dess kassa samt att ombesörja i sammanhang
därmed förekommande göromål på sätt och i den omfattning landstinget
föreskriver. Landstinget må i övrigt för landstingets samfällda förvaltning
kunna anställa eller låta anställa de befattningshavare, som finnas erforderliga.
Om göromålens fördelning mellan tjänstemännen samt om dessas antagande
och entledigande skola föreskrifter meddelas i reglementet för förvaltningsutskottet
eller i instruktion för tjänstemännen.
6 KAP.
Om utgifts- och inkomststat, landstingsskatt och revision.
45 §.
Med ledning av det av förvaltningsutskottet framlagda förslag till utgiftsoch
inkomststat samt de av landstinget fattade beslut skall landstinget, innan
det åtskiljes, upprätta fullständig utgifts- och inkomststat för det nästföljande
året, utvisande, å ena sidan, de särskilda utgiftsposterna och, å den andra, de
inkomster, som äro att påräkna, samt det belopp, vilket skall hos landstingsområdets
skattskyldiga invånare uttaxeras.
46 §.
1 mom. Där i lag eller författning icke finnes stadgat, att skatt eller avgift
till täckande av landstingets utgifter skall utgå efter annan grund, skola sådana
utgifter täckas med landstingsskatt. Skyldighet att erlägga landstingsskatt
skall, med den inskränkning, som må föranledas av stadgandet i 2 mom., åligga
en var, som jämlikt senast fastställda taxeringslängder skall inom landstingsområdet
påföras allmän bevillning av fast egendom eller av inkomst. Landstingsskatten
utgår för fastighet i förhållande till beräknad inkomst, utgörande för
jordbruksfastighet sex kronor och för annan fastighet fem kronor för varje fulla
22
Riksdagens skrivelse Nr 318.
etthundra kronor av taxeringsvärdet, samt för inkomst i förhållande till det beskattningsbara
belopp, för vilket bevillning av inkomst skall erläggas jämlikt
senast fastställda taxeringslängd.
2 mom. Där företag, varom förslag hos landstinget blivit väckt, är av den
beskaffenhet, att endast viss eller vissa kommuner inom landstingsområdet kunna
av företaget hava huvudsaklig nytta, äger landstinget besluta, att den eller de
kommuner, som icke hava sådan nytta, skola från bidrag till företaget befrias
eller med sådant bidrag i jämförelsevis mindre mån betungas. Framställes
inom landsting yrkande om sådan befrielse från eller lindring i landstingsskatt,
som nyss sagts, då skall över det yrkande beslutas, innan huvudfrågan till avgörande
företages, och äga landstingets samtliga ledamöter att i beslut härom
deltaga, men i överläggning och beslut i huvudfrågan må icke andra deltaga än
landstingsmän för de valkretsar, från vilka bidrag till företaget skall lämnas.
47 §.
Till ledning för landstingsskattens bestämmande skola häradsskrivarna
och, i städer med magistrat, magistraterna varje år efter slutade taxeringsförrättningar
sa fort ske kan till landstingets förvaltningsutskott genom länsstyrelsen
insända förteckning, som för varje kommun summariskt upptager
såväl taxeringsvärdet å fastighet, särskilt för-jordbruksfastighet och särskilt
för annan fastighet, som ock beloppet av inkomst av fast egendom, kapital
eller arbete. Förvaltningsutskottet låter däröver upprätta sammandrag, upptagande
summan för hela landstingsområdet, samt huru mycket sig belöper
å varje kommun.
48 §.
Länsstyrelsen ombesörjer, på landstingets därom framställda begäran, att
de av landstinget till uttaxering beslutade medel under benämning landstingsmedel
varda genom vederbörande, i sammanhang med kronoskatterna, debiterade
och indrivna samt i riksbanken insatta inom den tid och med det ansvar, som är
för kronans uppbörd stadgat.
Ersättning för härmed förbundna kostnader och arbete skall av landstinget
gäldas i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.
49 §.
Genom länsstyrelsen skall senast den 15 februari till landstingets förvaltningsutskott
överlämnas av landskontoret för nästföregående år upprättad fullständig
redovisning över de i sammanhang med kronoskatterna debiterade och uppburna
landstingsmedlen.
h örvaltningsutskottet låter däröver upprätta sammandrag att föreläggas
landstinget vid dess första sammanträde.
50 §.
Där debitering och uppbörd av landstingsmedel sker på sätt i 48 § sägs,
beslutar länsstyrelsen om avkortning och avskrivning av landstingsmedel
Riksdagens skrivelse Nr SIS.
23
under de förutsättningar och i den ordning, som stadgas om avkortning och
avskrivning av kronoutskylder.
Öl §.
Till länsstyrelsen inflytande landstingsmedel skola ofördröjligen utanordnas
till landstingets förvaltningsutskott.
52 §.
Landstingets räkenskaper skola ställas på kalenderår.
53 §.
Landstinget skall vid lagtima möte utse minst tre revisorer jämte erforderligt
antal suppleanter för dem för granskning av det nästföljande årets räkenskaper
och den från landstingets beslut härflytande förvaltning. Före juni
månads utgång året efter det revisionen omfattar, skall berättelse över revisionen
tillställas förvaltningsutskottet, genom vars försorg densamma skyndsamt
befordras till trycket och, om sådant anses påkallat, överlämnas till vederbörande
förvaltningsstyrelser för yttrande.
Berättelsen förelägges det lagtima möte, vartill landstinget sammanträder
året näst efter det revisionen omfattar, och skall landstinget vid samma möte
besluta i fråga om ansvarsfrihet.
Den som är redovisningsskyldig till landstinget må icke väljas till revisor av
förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor för
sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas granskning av sagda
förvaltning.
7 KAP.
Om underställning och offentliggörande av samt besvär över landstingets
beslut.
54 §.
Konungens godkännande erfordras för att giva bindande kraft åt beslut,
som avse:
a) påläggande av avgifter, vilka erfordra uttaxering för längre tid än
fem år;
b) upptagande av lån, ställt pa längre återbetalningstid än fem år;
c) försäljning, pantförskrivning eller utbyte av någon sådan länskommunen
tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål
genom gåva eller testamente tillfallit länskommunen, ävensom överenskommelse,
som medför förändring i de rättigheter länskommunen äger till sådan
fastighet;
d) landstingsområdes indelning i valkretsar för val av landstingsmän.
24
Riksdagens skrivelse Nr 318.
§ 55.
Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva bindande kraft åt beslut
enligt 46 § 2 mom. om befrielse från eller lindring i skyldighet att till visst
företag bidraga och om beviljande av anslag för dylikt företag.
56 §.
De beslut, som erfordra länsstyrelsens godkännande, böra skyndsamt
justeras och skola genast därefter anmälas hos länsstyrelsen, som bör varje
särskilt beslut antingen oförändrat godkänna eller ogilla. Länsstyrelsens svar
skall, så vitt ske kan, under landstingsmötet meddelas landstinget men eljest
offentliggöras i länskungörelserna senast fjorton dagar efter landstingets
avslutande.
Vägrar länsstyrelsen sitt godkännande, bör skäl därtill uppgivas.
57 §.
Landstingets protokoll tillika med den fastställda utgifts- och inkomststaten
bör på landstingskassans bekostnad skyndsamt tryckas och, jämte de till landstinget
inkomna handlingar, vilka befordras till trycket, utdelas till kommunerna
inom landstingsområdet med ett exemplar till en var av dem i så god tid,
att samtliga dessa tryckta handlingar må kunna inom fyrtiofem dagar efter
landstingets avslutande genom vederbörande kommunalnämndsordförandes,
magistrats eller stadsstyrelses försorg hållas tillgängliga å ställe, som för kommunalstämmas
eller allmän rådstugas hållande är bestämt.
I denna paragraf omförmälda tryckta handlingar skola i den mån tryckningen
fortskrider skyndsamt i tre exemplar överlämnas till länsstyrelsen.
58 §.
Medlem av kommun inom landstingsområdet, som icke nöjes åt landstingets
beslut, äger rätt att, där han tilltror sig kunna visa, att beslutet
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund, eller att det
icke i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid med allmän lag eller
författning eller annorledes överskrider landstingets befogenhet, söka rättelse
i beslutet; och skola i ty fall hans till Konungen ställda besvär ingivas till
länsstyrelsen inom sextio dagar från den dag, landstinget avslutats.
Vad nu sagts gäller i motsvarande tillämpning för kommun inom landstingsområdet,
som icke åtnöjes med landstingets beslut.
Det åligger den klagande att inom fjorton dagar efter det tiden för besvärs
anförande utgått till landstingets ordförande ingiva diariiutdrag däröver,
att han sig besvärat. Försummas det, må beslutet gå i verkställighet.
Landstings beslut, som angår landstingsskatten, må oansett besvär gå i
verkställighet.
Länsstyrelsen skall efter landstingets avslutande ofördröjligen i länskungörelserna
ävensom i en eller liera av länets mest spridda tidningar införa
tillkännagivande ej mindre om dagen för landstingets avslutande än även
Riksdagens skrivelse Nr S18.
25
underrättelse om den tid, inom vilken de till Konungen ställda besvären böra
till länsstyrelsen ingivas, ävensom därom, att tryckta exemplar av landstingets
protokoll och övriga handlingar komma att, på sätt i 57 § sägs, inom
kommunerna hållas tillgängliga.
Över landstingets beslut, som i 8 § 5, 6, 7 och 8 mom. avses, må ej klagas.
8 KAP.
Övergångsbestämmelser.
59 §.
Denna lag skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1925.
60 §.
Har landsting före den 1 januari 1925 med stöd av 47 § i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 med avseende å visst företags beskaffenhet beslutat
särskild grund för uttaxering av medel, som för företagets utförande erfordrats,
må sådant beslut tillämpas jämväl efter den 1 januari 1925.
61 §.
I fråga, om offentliggörande, underställning och godkännande av beslut, som
av landsting fattats, innan lagen om landsting trätt i kraft, skall gälla vad
härom är stadgat i förordningen om landsting den 21 mars 1862.
62 §.
Landsting skall vid lagtima möte år 1924 dels, med tillämpning av vad i
40 § i denna lag är stadgat i fråga om antalet ledamöter och suppleanter i
landstings förvaltningsutskott, utse ledamöter och suppleanter i sådant utskott
för tiden intill slutet av nästa lagtima möte, dels ock utse, förutom revisorer
och suppleanter jämlikt 56 § i landstingsförordningen för granskning av det
löpande årets räkenskaper och den från landstingets beslut härf lidande förvaltning,
jämväl i enlighet med 53 § i lagen om landsting revisorer och suppleanter
för granskning av nästföljande års räkenskaper och förvaltning.
63 §.
Vid lagtima landstingsmötet år 1925 skall för val av landstingsmän och
suppleanter för dem landstingsområdet indelas i valkretsar med tillämpning
av de i denna lag härom meddelade nya bestämmelser.
64 §.
Genom denna lag upphäves förordningen om landsting den 21 mars 1862,
sådan den lyder efter de ändringar i eller tillägg till densamma, som innehållas
i senare utfärdade författningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1921^. lh saml. Nr 318.
3
26
Riksdagens skrivelse Nr 318.
65 §.
Bär i lag eller författning förekommer hänvisning till förordningen om landsting
den 21 mars 1862 eller till lagrum i nämnda förordning, som ersatts genom
bestämmelse i lagen om landsting, skall denna i stället tillämpas.
Formulär 1.
Formulär till valsedel vid landstingsmannaval att användas i visst
fall enligt 10 § i lagen om landsting.
Plats för partibeteckning.
......................................................................
Valsedelns storlek och antalet ram å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- och snppleantnamn; högra sidan är avsedd för
särskilda snppleantnamn.
Riksdagens skrivelse Nr 318.
27
om ändrad lydelse av 6 § i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter
i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt
av land stingsmän (nr 252).
Härigenom förordnas, att 6 § i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter
i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän
skall erhålla följande ändrade lydelse:
6 §.
I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall ts^dligt angivas,
vilka dagar förrättningen skall hållas samt å vilken lokal förrättningen
skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. För detta ändamål erforderliga
underrättelser skola i fråga om landstingsmannaval av valförrättaren
meddelas länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då valet sker.
I kungörelsen skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.
Stockholm den 6 juni 1924.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.