Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om landsting m. m. jämte sex i ämnet väckta motioner.

1924-06-06 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:318, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om landsting m. m. jämte sex i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 818.

1

Nr 318.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1924.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om landsting m. m.

jämte sex i ämnet väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 och memorial nr 35.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 19 mars 1924 dagtecknad proposition, nr 188, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av protokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till lag om landsting och lag om ändrad lydelse

av 6 § i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i fråga om val av

kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän.

I samband med berörda proposition har riksdagen till behandling förehaft

sex inom riksdagen väckta motioner.

Under hänvisning till vad som anförts i konstitutionsutskottets utlåtande

nr 30 och memorial nr 35, av vilka tryckta exemplar härvid fogas, får riksdagen

tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna

de genom ifrågavarande proposition framlagda lagförslagen, för sin

del antagit följande lagar, nämligen

1:0.

Lag

om landsting.

Härigenom förordnas som följer:

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 saml. Nr 318.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 818.

1 KAP.

Allmänna stadganden.

1 §•

I varje län skall finnas ett landsting, vars ledamöter jämte suppleanter

utses för länets landsbygd och de städer i länet, som deltaga i landsting,

genom val i den ordning, som i denna lag stadgas.

2 §•

Där i anseende till läge eller andra skiljaktiga förhållanden ett för hela

länet gemensamt landsting icke anses medföra de med denna lag avsedda

fördelar, må Konungen, sedan länsstyrelsen och landstinget blivit hörda,

kunna förordna, att mer än ett landsting skall finnas inom länet.

Hava inom ett län flera landsting bildats, må Konungen, där omständigheterna

därtill föranleda, kunna efter länsstyrelsens och landstingens hörande

förordna, att antalet landsting inom länet skall minskas.

3 §•

1 mom. Har stad, som deltager i landsting, uppnått en folkmängd av

minst 50,000, äger staden utträda ur landstinget.

Vill stad, som enligt vad nyss sagts är berättigad till utträde, ej vidare

deltaga i landstinget, skall staden delgiva landstinget sitt beslut att utträda.

Sker delgivningen inom två år från det årsskifte, vid vilket staden uppnått

nämnda folkmängd, skall utträdet äga rum vid utgången av kalenderåret

närmast efter det, under vilket landstinget erhållit del av stadens beslut,

men eljest vid utgången av femte kalenderåret efter det, varunder delgivning

skett.

Beslut att utträda ur landsting skall av staden underställas Konungen, som,

därest staden finnes till utträde berättigad, efter landstingets hörande meddelar

de närmare föreskrifter, som för beslutets genomförande äro erforderliga.

2 mom. Stad, som icke deltager i landsting, äger inträda i landsting,

såvida samstämmande beslut därom fattats av staden och landstinget.

Beslut, som angår stads inträde i landsting, skall underställas Konungen,

som efter vederbörandes hörande bestämmer tiden för inträdet samt meddelar

de övriga föreskrifter, som för beslutets genomförande äro erforderliga.

4§-

Landstinget tillkommer att, i den ordning denna lag stadgar, rådslå och

besluta om för landstingsområdet gemensamma angelägenheter, vilka avse

allmänna hushållningen, joi’dbrukets och andra näringars utveckling, anstalter

för kommunikationsväsendets befordrande, hälso- och sjukvård, undervisning,

allmän ordning och säkerhet med mera dylikt, såvitt dessa an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 318.

3

gelägenheter icke enligt gällande författningar tillhöra offentlig myndighets

ämhetsåtgärd, ävensom att handhava de ärenden i övrigt, som enligt

beslut av Konung och riksdag skola ankomma på landstinget.

2 KAP.

Om val av landstingsman.

5 §•

Rätt att deltaga i val av landstingsman jämte suppleanter tillkommer en var

inom landstingsområdet i kommuns gemensamma angelägenheter röstberättigad

man eller kvinna, som senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugusju

års ålder.

Vid valet skall den för vederbörande kommun å landet eller för stad senast

fastställda röstlängd ligga till grund, och ankomme på Konungen att i fråga

om sådan längd meddela de särskilda föreskrifter, som erfordras för iakttagande

av vad nyss stadgats om viss särskild ålder såsom villkor för rösträtt vid landstingsmannaval.

*5 §■

1 mom. Valbar till landstingsman eller suppleant för landstingsman är eu

var inom landstingsområdet vid landstingsmannaval röstberättigad man eller

kvinna.

Landstingsman eller suppleant för landstingsman kan ej vara:

a) den som står under förmynderskap;

b) den som är i konkurstillstånd:

c) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till

straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden för

brott, vilket kan medföra sådan påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Landshövding, landssekreterare, landskamrerare och länsassessor samt befattningshavare,

som anställts jämlikt 44 §, kunna med hänsyn till sin tjänsteställning

icke vara landstingsmän.

2 mom. Landstingsman eller suppleant må ej kunna avsäga sig uppdraget,

såvida han ej är bosatt utom landstingsområdet eller i fyra år tjänstgjort såsom

landstingsman eller uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av

landstinget godkännes.

Väljes kvinna till landstingsman eller suppleant, äger hon när som helst

avsäga sig uppdraget.

7 §•

Landstingsmän jämte suppleanter väljas med de undantag, som i 8 § 7 mom.

andra stycket och 8 mom. tredje stycket omförmälas, för fyra år, räknat från

och med den 1 januari året efter det, då valet skett.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 818.

Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss åberopade bestämmelser

i 8 § 7 och 8 mom., skola tjänstgöra från och med den 1 januari året

efter det, då valet skett, och till utgången av tjänstgöringstiden för övriga landstingsman

och suppleanter.

Rörande upphörande i vissa fall tidigare än ovan sägs av uppdrag att vara

landstingsman eller suppleant stadgas i 8 § 7 mom. tredje stycket och 8 mom.

fjärde stycket.

8 §•

1 mom. För val av landstingsman indelas landstingsområdet i valkretsar.

För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver

efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal af 5,000.

2 mom. Vid landstingsområdes indelning i valkretsar skall med undantag,

varom nedan i denna paragraf förmäles, iakttagas, att för varje valkrets

komma att utses minst fem, högst nio landstingsman.

Stad, vars folkmängd utgör minst 15,000, bildar en valkrets.

Stad med mindre folkmängd än 15,000 förenas med annan stad eller andra

städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets. I valkrets, som

utgöres endast av städer, skall folkmängden uppgå till minst 15,000. Delar

av samma stad må icke ingå i olika valkretsar.

Valkrets bestående av stad och landsbygd bör icke utan synnerliga skäl

bildas.

Vid valkretsindelningen iakttages i övrigt, att området för annan valkrets

än den, i vilken två eller flera städer »ingå, skall kunna omslutas med en

sammanhängande gränslinje, samt att delningen i vad angår landsbygden

verkställes, där så lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad,

men eljest efter kommuner. Med tingslag förstås sådan del av domsaga, som

utgör egen domkrets.

3 mom. Där med iakttagande av ovan givna bestämmelser bildande av valkrets

på sätt i 2 mom. stadgas medför synnerlig olägenhet, må område med

mindre invånarantal, än i samma moment sägs, utgöra valkrets. Sådan valkrets

skall dock, om landsbygd däri ingår, hava en folkmängd av minst

10,000 samt i vad angår landsbygden utgöras av domsaga eller av ett eller

flera tingslag eller härad.

4 mom. Därest det antal landstingsman, som med tillämpning av nu meddelade

föreskrifter bör utses inom ett landstingsområde, icke uppgår till’tjugu, skall

såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja landstingsman bestämmas

lägre tal än det uti 1 mom. angivna, på det att landstingsmännens anta]

för hela landstingsområdet må uppgå till minst tjugu; och skall, med tillämpning

av häremot svarande reduktion av folkmängdssiffrorna, i övrigt gälla vad

ovan i 2 och 3 mom. är stadgat.

5 mom. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsman, som

skall för varje valkrets utses, fastställes efter ovan angivna grunder av

landstinget. Förslag till omförmälda indelning skall till landstinget avgivas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 318.

av länsstyrelsen,

yttra sig.

För landsting,

av länsstyrelsen

sedan landstingsområdets kommuner beretts tillfälle att

som enligt 2 § törsta stycket nybildats, skall etter förslag

indelning, varom i detta moment förmäles, fastställas av det

äldre landstinget vid dess sista lagtima möte.

6 mom. Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda indelningen,

så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i 1- -4

mom. här ovan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget,

på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa

jämkningen; och skall, där ej sådant fall är för handen, som i 7 mom.

första stycket och 8 mom. andra stycket avses, jämkningen ske året innan val

av landstingsman nästa gång äger rum.

7 mom. Om genom stads inträde i landsting eller genom ändring i den territoriella

indelningen landstingsområde utvidgas, äger nästa lagtima landsting,

på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa

den jämkning i valkretsindelningen, som därav ma föranledas.

Om folkmängden i det område, varmed landstingsområdet utvidgats, uppgår

minst till tal, som enligt 1 eller 4 mom. berättigar till att utse en landstingsman,

eller om det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som i nästföregående

stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda valkretsar,

är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen utsetts för

den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall a den för landstingsmannaval

stadgade tid året efter det jämkningen verkställts val företagas inom

den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen nybildats av det överförda

området eller del därav eller ock eljest berörts av jämkningen, ändå att val av

landstingsmän därstädes eljest icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,

äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den

eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar fortfara

längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val utsedda

landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i första stycket av detta moment avses, skall det förslag till jämkning

i valkretsindelning, som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift

å de val, som med anledning av jämkningen skola enligt andra stycket företagas,

ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket

tjänstgöringstiden inskränkes.

8 mom. Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av ändring i den

territoriella indelningen område, som bildar egen valkrets, att deltaga i visst

landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän och suppleanter

icke fortfara med sina befattningar.

Om genom ändring i den territoriella indelningen område, som utgör del av

en eller flera valkretsar, upphör att deltaga i visst landsting, äger nästa lagtima

landsting, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande,

verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr S18.

Om folkmängden i område, som upphört att deltaga i visst landsting, uppgår

minst till tal, som enligt 1 eller 4 mom. berättigar till att utse en landstingsman,

eller om det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som i

nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda

valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen utsetts

för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å den för landstingsmannaval

stadgade tid året efter det jämkningen verkställts val företagas inom

den eller de valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän

därstädes eljest icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,

äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den

eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar fortfara

längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val utsedda

landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i andra stycket av detta moment avses, skall det förslag till jämkning

i valkretsindelning, som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift

å de val, som med anledning av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas,

ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket

tjänstgöringstiden inskränkes.

9§.

Val av landstingsmän skall förrättas tredje söndagen i september månad eller

i stad, där magistraten så beslutar, närmast därförut infallande lördag.

Valet må dock utsättas till annan dag i september månad, därest samma år

valet skall äga rum, på landet kommunalfullmäktige eller, där sådana icke finnas,

kommunalstämma å ordinarie sammankomst i mars månad och i stad stadsfullmäktige

eller, där sådana icke finnas, allmänna rådstugan å ordinarie sammankomst

i maj månad sådant beslutar med minst två tredjedelar av de vid

omröstningen deltagandes röster.

Beslutas, på sätt i denna paragraf sägs, annan dag än tredje söndagen i september,

skall underrättelse därom meddelas länsstyrelsen före juli månads utgång

det år valet äger rum.

10 §.

Valen av landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske med slutna

sedlar.

Vid valen skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller

annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning).

Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det andra,

eller ock avfattas på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar.

I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst dubbelt så många som det

antal landstingsmän, vilka skola utses för valkretsen; skall endast en landstingsman

utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla tre namn. Namnen gälla

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 318.

7

själva landstingsmannavalet samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk,

val av suppleant för avgången landstingsman.

I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver det

antal landstingsmän valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för sig i de

särskilda rummen och gälla själva landstingsmannavalet samt, i den mån namnen

därvid icke tagas i anspråk, val av suppleant för avgången landstingsman.

För suppleantvalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras

högst två namn för vart och ett av de för själva landstingsmannavalet upptagna

namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma

det ena under det andra.

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn, titel

eller yrke och hemvist, så ock den beteckning i övrigt, som kan vara nödig för

att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt dätf

anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än ovanför,

namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

Är något namn å valsedeln överstruket, eller framgår med avseende å något

där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas, eller

upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom

obefintligt.

Åro å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, eller äro namn, som

särskilt upptagits för val av suppleant för landstingsman, flera än två, anses

det eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga. För val av suppleant särskilt

upptaget namn, som saknar motsvarande namn för själva landstingsmannavalet,

anses såsom obefintligt.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

11 §.

1 mom. Val av landstingsmän skall å landet förrättas distriktsvis.

Höra delar av samma kommun till olika valkretsar för landstingsmannaval,

bildar varje del ett valdistrikt, såvida icke i enlighet med vad nedan sägs

ytterligare delning i valdistrikt förekommer.

Kommun, som icke är delad i valdistrikt på sätt nyss är sagt eller i valkretsar

för val av kommunalfullmäktige, så ock valkrets, som nu nämnts, bilda

var för sig ett valdistrikt, där icke på grund av bestämmelserna i lagen om val

till riksdagen del av kommun eller del av sådan valkrets utgör valdistrikt vid

val till riksdagens andra kammare, i vilket fall sådan del bildar eget valdistrikt,

jämväl vid landstingsmannaval.

Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distriktsindelning skall,

där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämpning beträffande lands
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 318.

tingsmannaval, som förrättas enligt den under nästpåföljande år upprättade

röstlängden.

2 mom. A landet skall, med avseende å valets förrättande, i övrigt iakttagas

följande:

a) Valförrättare är i varje valdistrikt den valnämnd, som enligt lagen om

val till riksdagen utses för val till riksdagens andra kammare.

b) Eörrättningslokal och de tider på dagen, under vilka valförrättningen

skall °äga rum, bestämmas av valförrättaren med iakttagande av att valet skall

fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar

efter klockan fem eftermiddagen, samt att, där allmän gudstjänst å valdagen

hålles inom kommunen, uppehåll skall göras för den tid gudstjänsten pågår.

Om valförrättarens beslut snäll underrättelse meddelas länsstyrelsen före juli

månads utgång det år valet äger rum.

c) Om valet utfärdar länsstyrelsen i god tid förut kungörelse, som uppläses

i kyrkorna och införes i ortstidningar. I kungörelsen upptages antalet landstingsmän,

som skola väljas inom varje valkrets, och angivas noggrant för varje

valdistrikt förrättningslokalen och tiden för valet.

d) Med iakttagande av vad i 5 § är stadgat om rösträtt gäller beträffande

rösträttens utövning vad om kommunalfullmäktigval är föreskrivet.

e) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de väljande

tillåtas inom vallokalen.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek

och beskaffenhet, tillhandahallas för det ändamål, varom här nedan fönnäles.

Innan valkuvert utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande det valdistrikt,

för vilket förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar skola

jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens början skall

ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden.

Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att

möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga sin valsedel

i kuvertet. För sadant ändamål skola dessa platser vara inrättade med

skärmar eller annat dylikt, dock sa anordnat, att för såväl valförrättaren som

allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren

att vaka över att valmans förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga sin

valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan

dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om att den, vilken avlämnar valkuvertet, är i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat, men

eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning

att rösträtten begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel

är oförmögen att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äger att till biträde vid

röstningen anlita den han själv därtill utser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 318.

9

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad avlämna

vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvår; och bör,

innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför

öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.

De valmän, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valet eller

valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å

anvisad plats därintill, men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets

slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar, förklara

ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnorna och räknas oöppnade.

I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas antalet valkuvert.

Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna formulär, som av Konungen

fastställes. Valkuverten inläggas härefter i ett eller flera hållfasta omslag,

som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola därefter i protokollet avtryckas. Därjämte skall i protokollet

angivas antalet omslag, vari valkuverten inlagts.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden insände därefter

ofördröjligen till den myndighet, som har att sammanräkna de avgivna

rösterna, dels det eller de förseglade omslag, vari valkuverten äro inlagda, dels

ock valprotokollet och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten,,

skall försändelsen assureras.

3 mom,. I stad är magistraten valförrättare och skall beträffande rösträttens

utövning, med iakttagande av vad i 5 § är stadgat om rösträtt, samt beträffande

de tider på dagen, under vilka valförrättningen skall fortgå, gälla vad om stadsfullmäktigval

är föreskrivet. I övrigt skall med avseende å valets förrättande

i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad ovan i 2 mom. b), c) och e) sägs.

12 §.

1 mom. För valkrets, som består av enbart landsbygd eller av landsbygd

och stad, skall länsstyrelsen vid offentlig, i en eller flera av ortens mest spridda

tidningar minst sex dagar förut kungjord förrättning sammanräkna de avgivna

rösterna. Denna förrättning skall verkställas, så snart omständigheterna

det medgiva.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid förrättningen

förda protokoll. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter

länsstyrelsen genast skall till vederbörande återställa den röstlängd,

som för sammanräkningen insänts.

2 mom. I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter röstningens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 318.

avslutande, skall vid valförrättningen tid och ställe för sammanräkningen

tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i den

folkrikaste staden. Tid och ställe för sammanräkningen skall sist dagen

därförut kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Sammanräkning av rösterna skall påbörjas inom fyra dagar från valförrättningarnas

avslutande.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll över

sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter

från annan magistrat inkommen röstlängd genast återställes.

3 mom. Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till länsstyrelsen

eller magistraten inkommit, är särskilt stadgat.

4 mom. Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och bör vid avfattande av protokoll över röstsammanräkningen

till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.

bamtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för sig, i

omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två närvarandes

sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras, till dess valet vunnit laga

kraft eller, i händelse av besvär, dessa blivit avgjorda.

5 mom. Länsstyrelse eller magistrat, som verkställt röstsammanräkning,

åligger att översända avskrift av protokollet över förrättningen till landstingets

expedition samt att utan lösen skyndsamt låta tillställa var och en

landstingsman och suppleant ett utdrag av detsamma i vad det den ene

eller den andre rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt för

den valde. Magistraten skall ock inom tre dagar efter röstsammanräkningen

till länsstyrelsen insända utdrag av protokollet över förrättningen,

upptagande de personers namn och boningsort, scm blivit till landstingsmän

och suppleanter utsedda, med angivande tillika av den ordning, i vilken

suppleanterna skola i stället för varje särskild landstingsman till tjänstgöring

inkallas.

Länsstyrelsen låter i länskungörelserna meddela underrättelse om samtliga

valens utgång.

13 §.

Vid förrättning för rösternas sammanräknande skall förfaras på följande

sätt:

1 mom. a) Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom varje

parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal landstingsmän

är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning mellan de

namn a partiets valsedlar, vilka, enligt vad i 10 § sägs, avse själva landstingsmannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först

å sedeln.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 318. 11

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma törsta namn

bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens rösttal.

Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först på gruppens

valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,

bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och nämnda

valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående sammanräkningen

gälla för ett och samma namn, bilda en grupp; däremot bibehållas

övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör gruppens

rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda

rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp av

valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats.

Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal med det

tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av plats eller platser,

som utdelats’ (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar,

som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med

dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas

sålunda, att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid

sammanräkningen närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

d) Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet.

Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

2 mom. a) Skola två eller flera landstingsmannaplatser besättas, fördelas de

mellan de olika partierna sålunda, att platserna, eu efter annan, tilldelas det

parti, vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så, att partiets första plats

tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom partiet, partiets andra

plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets tredje plats den, som bär

tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som

är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra

partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu icke fått

sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång så,

att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av partiet tilldelade

platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två partier, skall

dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 318.

blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre partier, anses

varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar

antalet namn å partiets valsedlar, värde det från vidare jämförelse uteslutet.

b) Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står främst

i ordningen inom det parti, som enligt vad ovan under a) sägs, har största jämförelsetalet.

3 mom. a) Sedan valet av landstingsmän blivit avslutat, skola suppleanter utses

sålunda, att för landstingsman, vald för parti, som endast tilldelats en plats,

företagas två nya sammanräkningar inom detta parti, samt att för varje annan

landstingsman företages en ny sammanräkning inom det parti, för vilket han

blivit vald. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses

han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom.

De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, vari landstingsmannen

blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka gällde

för landstingsmannens namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades

plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av

att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till landstingsman, anses såsom

obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av

de för den ifrågavarande landstingsmannen särskilt upptagna suppleantnamnen

eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet,

som står främst å sedel, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn, som

står främst bland samtliga suppleantnamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.

b) Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas den

ordning, i vilken suppleanterna från det parti, för vilket han valts, skola i hans

ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande landstingsman, vald för parti,

som tilldelats endast en landstingsmannaplats, att företräde tillkommer den av

suppleanterna, som blivit tidigare vald, samt beträffande annan landstingsman,

att suppleant, som utsetts genom den för landstingsmannen! företagna sammanräkning,

intager plats framför annan suppleant, och att i övrigt företräde

tillkommer suppleant, som blivit tidigare vald.

4 mom. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

5 mom. Hava landstingsmän icke blivit till föreskrivet antal valda, skall,

för utseende av felande antal landstingsmän jämte suppleanter, nytt val ofördröjligen

anställas.

Äro landstingsmän men ej suppleanter valda till vederbörligt antal, skall

vid valet bero.

14 §.

Är någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen anföra

besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist inom en månad efter den

dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen ställda besvär till länssty
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdag eris skrivelse Nr 318.

13

relsen, som genom kungörelse, vilken i en eller flera av ortens mest spridda tidningar

införes, utsätter viss kort tid, inom vilken förklaring över besvären

må avlämnas till länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen, om röstsammanräkningen

verkställts av magistrat, från denna infordrar de avgivna valsedlarna

samt övriga valet rörande handlingar. Sedan den för förklarings avgivande

bestämda tid tilländagå^, har länsstyrelsen att besvären jämte de förklaringar,

som må hava inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och

övriga valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i

regeringsrätten skyndsamt föredragas och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget, skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Länsstyrelsen låter sådan underrättelse i länskungörelserna införa samt

inkallar, om icke i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald,

till ordinarie landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda

ordning bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar länsstyrelsen om ofördröjligt

företagande av nytt val samt om tid och ställe för valet. I övrigt gäller

vid det'' nya valet i tillämpliga delar vad här ovan är stadgat om de allmänna

valen.

15 §.

I stad, där magistrat icke finnes, skall vad i detta kapitel är stadgat i avseende

å magistrat gälla om den för sådan stad särskilt tillsatta styrelse.

3 KAP.

Om landstingsmöte och om förslagsrätt till landstinget samt om

hinder för och ersättning åt landstingsman.

16 §.

Till lagtima möte sammanträder utan särskild kallelse landstinget i länets

residensstad varje år den första måndagen i september månad; dock må, på

därom av föregående landsting gjord framställning eller i anseende till inträffade

utomordentliga händelser, länsstyrelsen kunna utsätta annan samlingsort.

17 §.

1 mom. Rättighet att vid lagtima möte väcka förslag tillkommer länsstyrelsen

samt medlem av landstinget och landstingets i 39 § omförmälda förvaltningsutskott.

Förslag bör, för att kunna komma under behandling, innefatta ett ämne inom

landstingets befogenhet, vara skriftligen uppsatt och senast den 1 augusti avlämnat

till landstingets expedition; dock må förvaltningsutskott jämväl efter

nämnda tid men ej senare än fjorton dagar före början av landstingets möte

väcka dylikt förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 318.

Vad nu är stadgat angående tiden för förslags avlämnande utgör icke hinder

för landstinget att, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda, genom särskilt

beslut medgiva upptagande till behandling av förslag, som blivit väckt

senare, dock sist första dagen av landstingets möte.

Ej må i annan ordning än nu nämnts förslag komma under landstingets överläggning,

såvida icke förslaget av Konungen hänskjutits till landstinget eller

härleder sig från och star i sammanhang med förut i behörig ordning väckt

förslag.

2 mom. Till landstinget i behörig ordning inkomna förslag skola tryckas och,

såvitt ske kan, minst åtta dagar före mötets början översändas till länsstyrelsen

ävensom till samtliga landstingsmän.

över de ärenden, som skola förekomma å mötet, skall av förvaltningsutskottet

upprättas en föredragningslista, som skall tryckas och utdelas på sätt nyss

är sagt.

18 §.

Till urtima möte sammanträder landstinget endast i de fall, att Konungen

omedelbart eller på framställning av länsstyrelsen därom förordnar, eller att

sådant möte för handläggning av vissa bestämda ärenden beslutas av tre fjärdedelar

av landstingets på lagtima möte såsom närvarande antecknade medlemmar.

Urtima möte, som av landstinget beslutas, må ej äga rum förr än minst två

månader efter det lagtima möte avslutats.

19 §.

Kungörelse om urtima möte skall utfärdas av länsstyrelsen, och böra de

ärenden, som därvid skola handläggas, uppgivas i kungörelsen. Kungörelsen

skall av länsstyrelsen i god tid avsändas för intagande minst fjorton dagar före

mötet i en eller flera av länets mest spridda tidningar, varjämte samtliga landstingsmän

skola särskilt underrättas om mötet.

20 §.

Vid urtima möte må ej förhandlas eller beslutas över andra ärenden än

dem, för vilkas handläggning landstinget blivit sammankallat, eller som länsstyrelsen

enligt den om urtima mötet utfärdade kungörelsen särskilt hänskjutit

till landstingets prövning.

21 §.

Avgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

låter länsstyrelsen sådant i länskungörelserna införa och inkallar till ordinarie

landstingsman den suppleant, som enligt den mellan suppleantérna

bestämda ordning bör i stället inträda.

Inträffar för landstingsman eller behörigen kallad suppleant sådant hinder,

att han ej kan vid landstinget sig inställa, åligger det honom att

därom ofördröjligen underrätta länsstyrelsen, som till tjänstgöring vid det

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 318.

15

landsting inkallar suppleant efter vad nyss är sagt. Den, för vilken hinder

uppkommit, åligger tillika att, så fort ske kan, till landstingets expedition

insända skriftlig anmälan om det inträffade hindret och dess beskaffenhet.

Uppkommer för landstingsman eller suppleant, som inställt sig vid landstinget,

sådant hinder, att han ej vidare kan tjänstgöra vid det landsting,

skall han ofördröjligen anmäla hindret hos landstingets ordförande, å vilken

det ankommer att skyndsamt underrätta länsstyrelsen. Det ankommer därefter

på länsstyrelsen att ofördröjligen inkalla suppleant efter vad förut är

sagt.

22 §.

Landstinget prövar av landstingsman eller suppleant hos landstinget gjord

framställning om befrielse från uppdraget och fråga om förfall för utevaro

från landstingsmöte.

Suppleant, som i anledning av anmält hinder på kallelse inställt sig, skall

tjänstgöra såsom landstingsman, ändå hindret icke godkänts; den, vars hinder

underkänts, likväl obetaget att efter anmälan hos landstinget i suppleantens

ställe taga säte i landstinget.

Landstingsman eller behörigen kallad suppleant, som utan anmält, av

landstinget godkänt hinder uteblir, skall bota till landstingskassan för varje

dag, han är frånvarande, fem kronor, men dubbelt, om han i fall, som i

21 § andra stycket avses, underlåter att underrätta länsstyrelsen eller göra

anmälan till landstingets expedition, eller om landstinget måste i anseende

till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

23 §.

Landstingsman, som ej bor å den ort, där landstinget hålles, åtnjuter under

landstingets möte samt under resan fram och åter av landstingets medel

dagtraktamente med 12 kronor ävensom reseersättning, beräknad efter lägsta

skjuts- och åkdonslega, där icke järnväg är att tillgå eller fartygslägenhet

begagnas, samt avgiften i andra klassens vagn på järnväg, där sådan linnes,

och för en hyttplats eller, när hyttplats ej förekommer, en salongsplats på

fartyg, där resan såmedelst sker. •

Landstingsman, som bor å den ort, där landstinget hålles, åtnjuter under

landstingets möte av landstingets medel dagtraktamente med nio kronor.

Traktamente under landstingets möte må icke utgå för längre tid än tio dagar

i följd, räknat från mötets början.

Till den, som under pågående möte inträtt i tjänstgöring, sedan av honom

anmält hinder av landstinget underkänts, må för resan till och från mötet

icke utgå traktamente eller reseersättning, såvida sådan gottgörelse utgått

till annan, som på sätt i 21 § sägs inkallats i hans ställe.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Eiksdagens skrivelse Nr 818.

4 KAP.

Om landstingets förhandlingar.

24 §.

Vid varje landstings första sammanträde företages upprop av landstingsmannen

för samtliga valkretsar.

25 §.

Sedan upprop av landstingsmännen ägt rum, utser landstinget å lagtima

möte bland tingets ordinarie ledamöter en ordförande och en vice ordförande

för tiden intill nästa lagtima möte.

Upphör under nämnda tid ordföranden eller vice ordföranden att vara

landstingsman, upphör jämväl befattningen som ordförande eller vice ordförande.

26 §.

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingsmöten, eller, där två

eller flera landstingsman deltagit i lika många möten, den av dem, som är till

levnadsåren äldst, för ordet till dess ordförande blivit vald. Inträffar under

landstingets möte samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande,

utses under ordförandeskap av den ledamot, som enligt vad nyss sagts skall

anses såsom äldst, en av landstingets ordinarie ledamöter att tjänstgöra som

ordförande till dess förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under den

tid, då landstinget ej är samlat till möte, skall landstingets äldste ledamot

tjänstgöra som ordförande till dess förfallet upphört.

Därest under tiden mellan landstingets lagtima möten ordföranden avgår eller

hans befattning eljest upphör, skall vice ordföranden tjänstgöra som ordförande

intill nästa lagtima möte. Skulle under samma tid jämväl vice ordföranden

avgå eller hans befattning upphöra, skall landstingets äldste ledamot tjänstgöra

som ordförande.

Länsstyrelsen kallar äldste ledamoten till tjänstgöring, varom ovan är stadgat.

27 §.

Landstinget må ej överlägga eller fatta beslut, därest icke minst två tredjedelar

av dess ledamöter äro tillstädes.

28 §.

Landstingets förhandlingar skola vara offentliga: dock må landstinget för

någon särskild fråga kunna besluta, att överläggning skall hållas inom lyckta

dörrar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 318.

29 §.

17

Ordföranden vakar över ordningen vid landstingets förhandlingar, lämnar

ordet åt landstingets ledamöter i den ordning de anmält sig därtill, och kan,

efter varning, utvisa åhörare, som förhåller sig oskickligt.

30 §.

Landstinget meddelar i en arbetsordning de föreskrifter, som utöver vad ovan

nämnts för landstingets sammanträden och ärendenas behandling anses nödiga.

31 §.

Ej må annat ärende än val företagas till avgörande, innan det under landstingets

möte blivit av utskott berett, såvida icke landstinget på därom framställt

yrkande enhälligt annorlunda beslutar.

Framställes under landstingets möte av minst två ledamöter yrkande om

bordläggning av ärende, vilket förut icke blivit uppskjutet, eller som uppskjutits

allenast för beredning, varom ovan förmäles, då skall med ärendets

slutliga avgörande anstå så länge som påyrkats, dock icke utan landstingets

medgivande längre än till nästa dag, då sammanträde hålles.

32 §.

Val av ledamöter och suppleanter i landstingets förvaltningsutskott samt

av personer för beredning, varom förmäles i 31 och 42 §§, skall, där två eller

flera personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom särskilt är stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det tal, som uppkommer, när

antalet personer valet avser ökas med 1.

33 §.

1 mom. Där fråga icke är om val, som enligt 32 § skall verkställas proportionellt,

framställer ordföranden, sedan överläggningen förklarats avslutad, i

varje ärende proposition, så avfattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med klubbslag.

Äskas omröstning, skall den verkställas öppet, utom vid val, då den skall ske

med slutna sedlar. Rösterna avlämnas efter upprop; och äger varje landstingsman

en röst. Där ej för särskilda fall, som avses i 18 § här ovan eller nedan i

2 mom., annorlunda är stadgat, bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet.

Utfalla vid öppen omröstning rösterna lika å bägge sidor, gäller den mening,

som ordföranden biträder. Genom lottning bestämmes företrädet emellan dem,

som vid val erhålla lika antal röster.

Vägrar ordföranden att framställa proposition å gjort yrkande, skall han,

såvida någon ledamot det äskar, till landstingets avgörande hänskjuta frågan,

om yrkandet må till prövning upptagas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921f. lh sand. Nr 318.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 818.

2 mom. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser följande ämnen:

a) beslut om bildande av valkrets med mindre folkmängd än i 8 § 2 mom.

sägs;

b) medgivande, varom i 17 § 1 mom. tredje stycket sägs;

c) beslut enligt 46 § 2 mom. om befrielse från eller lindring i skyldighet

att till visst företag bidraga och om beviljande av anslag för dylikt företag;

d) påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än

fem år;

e) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

f) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

g) upptagande av lån, ställt på längre återbetalningstid än fem är, eller

ingående av borgen;

h) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet.

34 §.

Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida anslaget skall

utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp uttaxeras eller upplåning

därav ske.

35 §.

Landshövding ma i kraft av sitt ämbete landstingets sammanträden övervara

och i dess överläggningar men ej i besluten deltaga. Är ej landshövding

i länet tillsatt eller förordnad, äger den i tjänsten äldste avdelningschefen i

länsstyrelsen den rätt nu är sagd. Har landshövdingen förhinder utövas samma

rätt av den avdelningschef, landshövdingen därtill förordnar, eller, därest sådant

förordnande icke meddelats, av den i tjänsten äldste avdelningschefen.

36 §.

Finner landstinget sig vid behandlingen av något ärende vara i behov av

upplysningar från ämbets- eller tjänstemän inom länet, må landstinget vända

sig till länsstyrelsen med begäran om infordrande av sådana upplysningar.

37 §.

Vid landstingets möte skall föras protokoll. Detta skall innehålla förteckning

å de vid varje sammanträde närvarande ledamöterna samt för varje

föredraget ämne, efter en kortfattad redogörelse för dess beskaffenhet, angiva

däri framställda förslag och yrkanden, som ej återkallats, samt det

av landstinget i ärendet fattade beslut, ävensom, där omröstning ägt rum,

redogörelse för propositionsordningen och uppgift om huru många röstat för

eller emot.

I vidare mån än nu sagts må muntliga yttranden icke inflyta i protokollet;

dock äger ledamot, som vid ett besluts fattande tillhört minoriteten, rätt att

fa sådant till protokollet antecknat. I övrigt är det varje ledamot öppet,

att senast vid protokollets justering skriftligen anföra de skal, på vilka han

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 318.

11)

stöder sin mening. Sådana anföranden skola såsom bilagor åtfölja protokollet,

och, där de blivit avgivna uti ärende, varom beslutet skall underställas,

jämte beslutet insändas.

Protokollet skall, i den ordning landstinget beslutar, justeras sist fjorton

dagar efter landstingets avslutande.

38 §.

Landstingets framställningar till Konungen skola inlämnas till länsstyrelsen,

som ombesörjer deras avsändande.

5 KAP.

Om landstingets förvaltningsutskott, särskilda beredningar och

tjänstepersonal samt om ersättning åt innehavare av landstingets

förtroendeuppdrag.

39 §.

Landstinget skall å lagtima möte för tiden intill slutet av nästa lagtima

möte utse ett förvaltningsutskott.

Förvaltningsutskottet tillkommer:

att handhava landstingets penningväsende;

att hava överinseende över de för särskilda verkställighetsbestyr utsedda styrelsers

eller personers ekonomiska förvaltning och därjämte utöva den befattning

med förvaltningen av landstingets anstalter och inrättningar, som enligt

lag eller författning ankommer å förvaltningsutskottet;

samt att avgiva förslag till utgifts- och inkomststat för landstinget.

I den mån annorlunda icke genom lag eller författning eller landstingets beslut

föreskrives, tillkommer vidare förvaltningsutskottet:

att verkställa beredning av övriga på landstingets handläggning ankommande

ärenden;

att ombesörja verkställigheten av landstingets beslut;

att, där skäl därtill föreligga, anföra besvär över länsstyrelsens vägran att

godkänna av landstinget fattat beslut;

att avgiva förklaring i anledning av besvär över landstingets beslut;

samt att i andra hänseenden företräda landstinget mellan dess möten.

40 §.

Landstinget antager reglemente för förvaltningsutskottet. I reglementet bestämmer

landstinget det antal ledamöter jämte suppleanter för dem, varav utskottet

skall vara sammansatt; dock må antalet ledamöter icke vara under fem

eller över femton och antalet suppleanter icke utgöra mindre än hälften av ledamöternas

antal.

I reglementet äger landstinget tillika bestämma, huruvida och i vilken omfattning

de utskottet tillkommande bestyren skola fördelas å två eller flera

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 818.

särskilda avdelningar av utskottet. Där utskottet skall vara uppdelat på avdelningar,

må landstinget i reglementet kunna föreskriva, att dessa avdelningar

skola av landstinget utses genom särskilda val. Har uppdelning skett, ankommer

dock å utskottet samfällt att uppgöra det förslag till utgifts- och inkomststat,

som skall föreläggas landstinget.

Utskottet och avdelning inom utskottet utse inom sig ordförande och vice

ordförande.

I övrigt skall genom reglementet bestämmas den ordning, i vilken utskottet

har att fatta beslut samt eljest utöva sin befogenhet och fullgöra sina åligganden.

41 §.

Till ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet må kunna utses annan än

landstingsman.

I avseende på villkoren för valbarhet till ledamot eller suppleant i utskottet

ävensom angående befogenhet att innehava sådant uppdrag och rättighet att

avsäga sig detsamma gäller i motsvarande tillämpning vad i 6 § är stadgat om

landstingsman.

42 §.

För beredning, som i 31 § omförmäles, skall landstinget utse nödigt antal

utskott.

Ärende av beskaffenhet att fordra annan beredning mellan landstingets

möten än den, som ankommer på förvaltningsutskottet, må landstinget för

sådan beredning överlämna till särskilt utsedda personer inom eller utom

landstinget.

43 §.

1 mom. Landstinget äger rätt besluta, att ledamot av förvaltningsutskottet

samt utsedd ledamot av annan landstingets styrelse eller nämnd eller av

styrelse för landstingets inrättning eller av särskild beredning mellan landstingets

möten ävensom revisor för granskning av landstingets eller sådan

inrättnings förvaltning skall för deltagande i sammanträde eller förrättning

i landstingets angelägenhet inom landstingsområdet av landstingets medel

åtnjuta dagtraktamente och reseersättning. Ej må dagtraktamente eller reseersättning

sättas till högre belopp än som i motsvarande fall skulle till landstingsman

utgå enligt de i 23 § angivna grunder.

Ersättning för resa, som enligt uppdrag i landstingets angelägenhet företages

utom landstingsområdet av person, som i första stycket sägs, må, om

landstinget så beslutar, utgå efter annan grund än nu är sagt.

2 mom. Jämte gottgörelse, som enligt 1 mom. beslutas, samt ersättning för

kostnader för skrivmaterialier, postporton och annan dylik utgift, som för uppdragets

fullgörande kräves, må efter landstingets bestämmande för det med uppdraget

förenade besvär utgå arvode till sådan ledamot av förvaltningsutskottet

eller''av annan i 1 mom. omförmäld styrelse, nämnd eller beredning, som utsetts

till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande eller

verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande befattning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SIS.

21

inom utskottet, styrelsen, nämnden eller beredningen, så oek till revisor, varom

i 1 mom. sägs. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år i sänder

och må icke överstiga vad på.grund av göromålens omfattning och art kan anses

skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av tjänst, yrke eller

näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande går förlustig.

3 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas om arvode eller

annan ersättning åt innehavare av landstingets uppdrag, skall vad sålunda

finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.

44 §.

Landstinget skall anställa eller låta anställa tjänsteman eller tjänstemän med

åliggande att föra landstingets protokoll och expediera dess beslut, att föra

landstingets räkenskaper och handhava dess kassa samt att ombesörja i sammanhang

därmed förekommande göromål på sätt och i den omfattning landstinget

föreskriver. Landstinget må i övrigt för landstingets samfällda förvaltning

kunna anställa eller låta anställa de befattningshavare, som finnas erforderliga.

Om göromålens fördelning mellan tjänstemännen samt om dessas antagande

och entledigande skola föreskrifter meddelas i reglementet för förvaltningsutskottet

eller i instruktion för tjänstemännen.

6 KAP.

Om utgifts- och inkomststat, landstingsskatt och revision.

45 §.

Med ledning av det av förvaltningsutskottet framlagda förslag till utgiftsoch

inkomststat samt de av landstinget fattade beslut skall landstinget, innan

det åtskiljes, upprätta fullständig utgifts- och inkomststat för det nästföljande

året, utvisande, å ena sidan, de särskilda utgiftsposterna och, å den andra, de

inkomster, som äro att påräkna, samt det belopp, vilket skall hos landstingsområdets

skattskyldiga invånare uttaxeras.

46 §.

1 mom. Där i lag eller författning icke finnes stadgat, att skatt eller avgift

till täckande av landstingets utgifter skall utgå efter annan grund, skola sådana

utgifter täckas med landstingsskatt. Skyldighet att erlägga landstingsskatt

skall, med den inskränkning, som må föranledas av stadgandet i 2 mom., åligga

en var, som jämlikt senast fastställda taxeringslängder skall inom landstingsområdet

påföras allmän bevillning av fast egendom eller av inkomst. Landstingsskatten

utgår för fastighet i förhållande till beräknad inkomst, utgörande för

jordbruksfastighet sex kronor och för annan fastighet fem kronor för varje fulla

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 318.

etthundra kronor av taxeringsvärdet, samt för inkomst i förhållande till det beskattningsbara

belopp, för vilket bevillning av inkomst skall erläggas jämlikt

senast fastställda taxeringslängd.

2 mom. Där företag, varom förslag hos landstinget blivit väckt, är av den

beskaffenhet, att endast viss eller vissa kommuner inom landstingsområdet kunna

av företaget hava huvudsaklig nytta, äger landstinget besluta, att den eller de

kommuner, som icke hava sådan nytta, skola från bidrag till företaget befrias

eller med sådant bidrag i jämförelsevis mindre mån betungas. Framställes

inom landsting yrkande om sådan befrielse från eller lindring i landstingsskatt,

som nyss sagts, då skall över det yrkande beslutas, innan huvudfrågan till avgörande

företages, och äga landstingets samtliga ledamöter att i beslut härom

deltaga, men i överläggning och beslut i huvudfrågan må icke andra deltaga än

landstingsmän för de valkretsar, från vilka bidrag till företaget skall lämnas.

47 §.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande skola häradsskrivarna

och, i städer med magistrat, magistraterna varje år efter slutade taxeringsförrättningar

sa fort ske kan till landstingets förvaltningsutskott genom länsstyrelsen

insända förteckning, som för varje kommun summariskt upptager

såväl taxeringsvärdet å fastighet, särskilt för-jordbruksfastighet och särskilt

för annan fastighet, som ock beloppet av inkomst av fast egendom, kapital

eller arbete. Förvaltningsutskottet låter däröver upprätta sammandrag, upptagande

summan för hela landstingsområdet, samt huru mycket sig belöper

å varje kommun.

48 §.

Länsstyrelsen ombesörjer, på landstingets därom framställda begäran, att

de av landstinget till uttaxering beslutade medel under benämning landstingsmedel

varda genom vederbörande, i sammanhang med kronoskatterna, debiterade

och indrivna samt i riksbanken insatta inom den tid och med det ansvar, som är

för kronans uppbörd stadgat.

Ersättning för härmed förbundna kostnader och arbete skall av landstinget

gäldas i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

49 §.

Genom länsstyrelsen skall senast den 15 februari till landstingets förvaltningsutskott

överlämnas av landskontoret för nästföregående år upprättad fullständig

redovisning över de i sammanhang med kronoskatterna debiterade och uppburna

landstingsmedlen.

h örvaltningsutskottet låter däröver upprätta sammandrag att föreläggas

landstinget vid dess första sammanträde.

50 §.

Där debitering och uppbörd av landstingsmedel sker på sätt i 48 § sägs,

beslutar länsstyrelsen om avkortning och avskrivning av landstingsmedel

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SIS.

23

under de förutsättningar och i den ordning, som stadgas om avkortning och

avskrivning av kronoutskylder.

Öl §.

Till länsstyrelsen inflytande landstingsmedel skola ofördröjligen utanordnas

till landstingets förvaltningsutskott.

52 §.

Landstingets räkenskaper skola ställas på kalenderår.

53 §.

Landstinget skall vid lagtima möte utse minst tre revisorer jämte erforderligt

antal suppleanter för dem för granskning av det nästföljande årets räkenskaper

och den från landstingets beslut härflytande förvaltning. Före juni

månads utgång året efter det revisionen omfattar, skall berättelse över revisionen

tillställas förvaltningsutskottet, genom vars försorg densamma skyndsamt

befordras till trycket och, om sådant anses påkallat, överlämnas till vederbörande

förvaltningsstyrelser för yttrande.

Berättelsen förelägges det lagtima möte, vartill landstinget sammanträder

året näst efter det revisionen omfattar, och skall landstinget vid samma möte

besluta i fråga om ansvarsfrihet.

Den som är redovisningsskyldig till landstinget må icke väljas till revisor av

förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor för

sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas granskning av sagda

förvaltning.

7 KAP.

Om underställning och offentliggörande av samt besvär över landstingets

beslut.

54 §.

Konungens godkännande erfordras för att giva bindande kraft åt beslut,

som avse:

a) påläggande av avgifter, vilka erfordra uttaxering för längre tid än

fem år;

b) upptagande av lån, ställt pa längre återbetalningstid än fem år;

c) försäljning, pantförskrivning eller utbyte av någon sådan länskommunen

tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål

genom gåva eller testamente tillfallit länskommunen, ävensom överenskommelse,

som medför förändring i de rättigheter länskommunen äger till sådan

fastighet;

d) landstingsområdes indelning i valkretsar för val av landstingsmän.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 318.

§ 55.

Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva bindande kraft åt beslut

enligt 46 § 2 mom. om befrielse från eller lindring i skyldighet att till visst

företag bidraga och om beviljande av anslag för dylikt företag.

56 §.

De beslut, som erfordra länsstyrelsens godkännande, böra skyndsamt

justeras och skola genast därefter anmälas hos länsstyrelsen, som bör varje

särskilt beslut antingen oförändrat godkänna eller ogilla. Länsstyrelsens svar

skall, så vitt ske kan, under landstingsmötet meddelas landstinget men eljest

offentliggöras i länskungörelserna senast fjorton dagar efter landstingets

avslutande.

Vägrar länsstyrelsen sitt godkännande, bör skäl därtill uppgivas.

57 §.

Landstingets protokoll tillika med den fastställda utgifts- och inkomststaten

bör på landstingskassans bekostnad skyndsamt tryckas och, jämte de till landstinget

inkomna handlingar, vilka befordras till trycket, utdelas till kommunerna

inom landstingsområdet med ett exemplar till en var av dem i så god tid,

att samtliga dessa tryckta handlingar må kunna inom fyrtiofem dagar efter

landstingets avslutande genom vederbörande kommunalnämndsordförandes,

magistrats eller stadsstyrelses försorg hållas tillgängliga å ställe, som för kommunalstämmas

eller allmän rådstugas hållande är bestämt.

I denna paragraf omförmälda tryckta handlingar skola i den mån tryckningen

fortskrider skyndsamt i tre exemplar överlämnas till länsstyrelsen.

58 §.

Medlem av kommun inom landstingsområdet, som icke nöjes åt landstingets

beslut, äger rätt att, där han tilltror sig kunna visa, att beslutet

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund, eller att det

icke i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid med allmän lag eller

författning eller annorledes överskrider landstingets befogenhet, söka rättelse

i beslutet; och skola i ty fall hans till Konungen ställda besvär ingivas till

länsstyrelsen inom sextio dagar från den dag, landstinget avslutats.

Vad nu sagts gäller i motsvarande tillämpning för kommun inom landstingsområdet,

som icke åtnöjes med landstingets beslut.

Det åligger den klagande att inom fjorton dagar efter det tiden för besvärs

anförande utgått till landstingets ordförande ingiva diariiutdrag däröver,

att han sig besvärat. Försummas det, må beslutet gå i verkställighet.

Landstings beslut, som angår landstingsskatten, må oansett besvär gå i

verkställighet.

Länsstyrelsen skall efter landstingets avslutande ofördröjligen i länskungörelserna

ävensom i en eller liera av länets mest spridda tidningar införa

tillkännagivande ej mindre om dagen för landstingets avslutande än även

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr S18.

25

underrättelse om den tid, inom vilken de till Konungen ställda besvären böra

till länsstyrelsen ingivas, ävensom därom, att tryckta exemplar av landstingets

protokoll och övriga handlingar komma att, på sätt i 57 § sägs, inom

kommunerna hållas tillgängliga.

Över landstingets beslut, som i 8 § 5, 6, 7 och 8 mom. avses, må ej klagas.

8 KAP.

Övergångsbestämmelser.

59 §.

Denna lag skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1925.

60 §.

Har landsting före den 1 januari 1925 med stöd av 47 § i förordningen om

landsting den 21 mars 1862 med avseende å visst företags beskaffenhet beslutat

särskild grund för uttaxering av medel, som för företagets utförande erfordrats,

må sådant beslut tillämpas jämväl efter den 1 januari 1925.

61 §.

I fråga, om offentliggörande, underställning och godkännande av beslut, som

av landsting fattats, innan lagen om landsting trätt i kraft, skall gälla vad

härom är stadgat i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

62 §.

Landsting skall vid lagtima möte år 1924 dels, med tillämpning av vad i

40 § i denna lag är stadgat i fråga om antalet ledamöter och suppleanter i

landstings förvaltningsutskott, utse ledamöter och suppleanter i sådant utskott

för tiden intill slutet av nästa lagtima möte, dels ock utse, förutom revisorer

och suppleanter jämlikt 56 § i landstingsförordningen för granskning av det

löpande årets räkenskaper och den från landstingets beslut härf lidande förvaltning,

jämväl i enlighet med 53 § i lagen om landsting revisorer och suppleanter

för granskning av nästföljande års räkenskaper och förvaltning.

63 §.

Vid lagtima landstingsmötet år 1925 skall för val av landstingsmän och

suppleanter för dem landstingsområdet indelas i valkretsar med tillämpning

av de i denna lag härom meddelade nya bestämmelser.

64 §.

Genom denna lag upphäves förordningen om landsting den 21 mars 1862,

sådan den lyder efter de ändringar i eller tillägg till densamma, som innehållas

i senare utfärdade författningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1921^. lh saml. Nr 318.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 318.

65 §.

Bär i lag eller författning förekommer hänvisning till förordningen om landsting

den 21 mars 1862 eller till lagrum i nämnda förordning, som ersatts genom

bestämmelse i lagen om landsting, skall denna i stället tillämpas.

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid landstingsmannaval att användas i visst

fall enligt 10 § i lagen om landsting.

Plats för partibeteckning.

......................................................................

Valsedelns storlek och antalet ram å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- och snppleantnamn; högra sidan är avsedd för

särskilda snppleantnamn.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 318.

27

om ändrad lydelse av 6 § i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter

i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt

av land stingsmän (nr 252).

Härigenom förordnas, att 6 § i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter

i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän

skall erhålla följande ändrade lydelse:

6 §.

I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall ts^dligt angivas,

vilka dagar förrättningen skall hållas samt å vilken lokal förrättningen

skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. För detta ändamål erforderliga

underrättelser skola i fråga om landstingsmannaval av valförrättaren

meddelas länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då valet sker.

I kungörelsen skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1925.

Stockholm den 6 juni 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.