Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om val till riksdagen.
1924-06-06 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1924:319, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om val till riksdagen.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 819.
1
>''r 319.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1924.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt
motion angående vissa ändringar i lagen om val till
riksdagen.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32.)
Till Konungen.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 28, liar hemställts, »att
riksdagen måtte vidtaga sådana ändringar i lag om val till riksdagen, att i
densamma stadgas att valnämnd efter det valkuverten räknats och deras
antal antecknats i protokollet, skall öppna kuverten och företaga en sammanräkning
för utrönande av hur rösterna fördela sig emellan de olika
partibeteckningarna, samt därom göra anteckning i valprotokollet och sedan
detta skett inlägga de olika valsedelstyperna i omslag för att i vederbörlig
ordning insända dem till Konungens befallningskavande.»
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Eu olägenhet, som härflyter ur de nu gällande bestämmelserna angående
val till riksdagen, är att ganska lång tid förflyter emellan röstavlämning
och sammanräkning. Denna långa väntetid inverkar tvivelsutan menligt på
väljarkårens intresse för själva valförrättningen. Om i stället en anordning
lagligen möjliggjordes, som tillåter en första sammanräkning av rösterna
omedelbart efter röstavlämningens slut, komme intresset för valförrättningen
att bli starkare. Det säger sig självt, att valmetoden icke medger en
detaljerad sammanräkning i omedelbar anslutning till röstavlämningen, men
däremot torde näppeligen några vägande skäl kunna anföras gentemot eu
lagbestämmelse, som berättigar valnämnderna att offentligen och omedelbart
efter röstavlämningens slut öppna valkuverten och utröna fördelningen av
rösterna de olika partibeteckningarna emellan. Yi ha icke förbisett, att
resultatet av en dylik första sammanräkning, sådant det framträder vid en
hopsummering av siffrorna från de olika valdistrikten, endast i undantagsfall
kan bli fullt exakt, enär ju sedermera hänsyn måste tagas dels till de
valsedelförsändelser, som kunna insändas direkt till Konungens befallningsliavande,
dels även till möjligheten att vissa sedlar kunna kasseras vid den
slutliga sammanräkningen inför Konungens befallningshavande, men i trots
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 samt. Nr 319—325. 1304 24 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 319.
härav säkerställer eu dylik första sammanräkning inom de respektive valdistrikten
dock i stort sett det syfte, man med densamma önskar vinna.»
Före det proportionella valsättets genomförande gällde — bortsett från de
fall där indirekt valsätt användes — i avseende å andrakammarvalen den
regeln, att de i varje valdistrikt (landskommun eller stad) avgivna rösterna
omedelbart infördes i inför kommunalstämmans ordförande eller magistraten
förda protokoll, på grundval av vilka röstsammanräkningen för valkretsen
i dess helhet sedermera verkställdes, på landet av domhavanden, i städerna
av magistraten i den största av de i valkretsen ingående städerna. Valets
resultat blev med detta förfarande i regel omedelbart bekant genom meddelanden
i tidningspressen om röstsiffrorna i de särskilda kommunerna. Då
det proportionella valsättet infördes, blev däremot i avseende å valens förrättande
den ordningen stadgad, att visserligen valsedlarna skola avgivas
inför magistraterna i städerna och särskilda valnämnder i varje landskommun,
men röstsammanräkningen förrättas av Konungens befallningshavande,
till vilken de i kuvert inlagda valsedlarna insändas.
I den föreliggande motionen erinras därom, att den gällande ordningen
för sammanräkningsförfarandet medför ett fördröjande av valresultatets
bekantgörande, som menligt inverkar på intresset för valet.
Riksdagen delar motionärernas mening om önskvärdheten därav att ett
snabbare offentliggörande av valresultatet kunde ernås. Eu alltför lång
tidsutdräkt därmed måste befaras medföra minskning i intresset för valen
och torde stå i mindre god överensstämmelse med den ökade omedelbara
verkan som dessa erhållit genom det i tillämpningen erkända sambandet
med regeringsbildandet.
För vinnande, åtminstone i viss mån, av tidigare kännedom om valet
synes den av motionärerna ifrågasatta utvägen kunna tagas under övervägande.
Lika med motionärerna håller riksdagen visserligen före, att det ej kan
ifrågakomma att låta valnämnden och magistraten på så sätt företaga en
sammanräkning, att denna sammanräknings resultat sedermera komme att
läggas till grund för den av Konungens befallningshavande verkställda slutliga
sammanräkningen. Med hänsyn till det proportionella valsättets beskaffenhet
lärer ej annat kunna komma i fråga, än att den primära valmyndighetens
sammanräkning bör bliva enbart preliminär och till en viss
grad summarisk. I vilken form eu sålunda till syftet begränsad sammanräkning
lämpligen kan stadgas, är ett spörsmål, som torde tarva noggrant
övervägande. Någon anledning att antaga, att valnämnder och magistrater
ej skulle vara kompetenta att handhava den ifrågavarande uppgiften, torde
knappast förefinnas. Däremot torde vissa andra omständigheter böra tagas
i betraktande. Nu gällande ordning förutsätter, att Konungens befallningshavande
skall kunna pröva vissa för frågan om valsedlarnas giltighet avgörande
förhållanden, så t. ex. huruvida flera valsedlar förekommit i samma
kuvert samt huruvida valkuverten varit av behörig beskaffenhet. Den nu
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr SI 9.
ä
ifrågasätta ordningen torde nödvändiggöra viss jämkning i fråga om denna
prövning. En överflyttning till den primära valmyndigheten av prövningen
av valkuvertens beskaffenhet synes ej böra möta betänklighet. Prövningen
av frågor, som hänföra sig till valsedlarnas beskaffenhet och till förefintligheten
av två valsedlar i samma valkuvert, lärer nödvändigtvis få bibehållas
hos Konungens befallningshavande. Vad beträffar duplettvalsedlar
torde det förfarande vid den preliminära sammanräkningen kunna ifrågasättas,
att dylika sedlar, utan att tagas i beräkning, åter inläggas i kuvertet.
I fråga om andra valsedlar av beskaffenhet att uppenbarligen ej kunna
komma att tagas i beräkning, torde särskilda bestämmelser erfordras i syfte
att dylika sedlar bliva vid nämnda sammanräkning avskilda. Föreskrift
synes böra meddelas, att om nu avsedda förhållanden anteckning skall
göras i valprotokollet.
Det torde jämväl böra närmare övervägas, hur långt den preliminära
sammanräkningen bör sträckas, och särskilt huruvida den, utöver uträkning
av antalet röster med samma partibeteckning, även bör avse rösternas fördelning
mellan underpartier och fraktioner.
Riksdagen har sålunda icke funnit sig kunna besluta en omedelbar lagändring
i enlighet med vad motionärerna föreslagit, utan anser frågan böra
underkastas närmare utredning.
Härvid torde även böra komma under övervägande, huruvida ej — oavsett
den möjlighet till påskyndad summarisk kännedom om valet, som i
anslutning till motionärernas förslag kan vinnas — genom vissa åtgärder i
samband med den slutliga sammanräkningen det definitiva valresultatet må
kunna framläggas med mindre tidsutdrägt än som nu är sedvanlig. I sådant
hänseende torde kunna ifrågasättas skyldighet för den primära valmyndigheten
att dagen efter valet insända valsedlar och protokoll samt åläggande
för Konungens befallningshavande att så snart omständigheterna medgiva
företaga sammanräkningen.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida sådan ändring må kunna
företagas i lagen om val till riksdagen, att resultatet av val till andra
kammaren tidigare än nu sker bliver bekant, ävensom för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen må kunna föranleda.
Stockholm den 6 juni 1924.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.