Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om val till riksdagen.

1924-06-06 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:319, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om val till riksdagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 819.

1

>''r 319.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1924.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt

motion angående vissa ändringar i lagen om val till

riksdagen.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32.)

Till Konungen.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 28, liar hemställts, »att

riksdagen måtte vidtaga sådana ändringar i lag om val till riksdagen, att i

densamma stadgas att valnämnd efter det valkuverten räknats och deras

antal antecknats i protokollet, skall öppna kuverten och företaga en sammanräkning

för utrönande av hur rösterna fördela sig emellan de olika

partibeteckningarna, samt därom göra anteckning i valprotokollet och sedan

detta skett inlägga de olika valsedelstyperna i omslag för att i vederbörlig

ordning insända dem till Konungens befallningskavande.»

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Eu olägenhet, som härflyter ur de nu gällande bestämmelserna angående

val till riksdagen, är att ganska lång tid förflyter emellan röstavlämning

och sammanräkning. Denna långa väntetid inverkar tvivelsutan menligt på

väljarkårens intresse för själva valförrättningen. Om i stället en anordning

lagligen möjliggjordes, som tillåter en första sammanräkning av rösterna

omedelbart efter röstavlämningens slut, komme intresset för valförrättningen

att bli starkare. Det säger sig självt, att valmetoden icke medger en

detaljerad sammanräkning i omedelbar anslutning till röstavlämningen, men

däremot torde näppeligen några vägande skäl kunna anföras gentemot eu

lagbestämmelse, som berättigar valnämnderna att offentligen och omedelbart

efter röstavlämningens slut öppna valkuverten och utröna fördelningen av

rösterna de olika partibeteckningarna emellan. Yi ha icke förbisett, att

resultatet av en dylik första sammanräkning, sådant det framträder vid en

hopsummering av siffrorna från de olika valdistrikten, endast i undantagsfall

kan bli fullt exakt, enär ju sedermera hänsyn måste tagas dels till de

valsedelförsändelser, som kunna insändas direkt till Konungens befallningsliavande,

dels även till möjligheten att vissa sedlar kunna kasseras vid den

slutliga sammanräkningen inför Konungens befallningshavande, men i trots

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 samt. Nr 319—325. 1304 24 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 319.

härav säkerställer eu dylik första sammanräkning inom de respektive valdistrikten

dock i stort sett det syfte, man med densamma önskar vinna.»

Före det proportionella valsättets genomförande gällde — bortsett från de

fall där indirekt valsätt användes — i avseende å andrakammarvalen den

regeln, att de i varje valdistrikt (landskommun eller stad) avgivna rösterna

omedelbart infördes i inför kommunalstämmans ordförande eller magistraten

förda protokoll, på grundval av vilka röstsammanräkningen för valkretsen

i dess helhet sedermera verkställdes, på landet av domhavanden, i städerna

av magistraten i den största av de i valkretsen ingående städerna. Valets

resultat blev med detta förfarande i regel omedelbart bekant genom meddelanden

i tidningspressen om röstsiffrorna i de särskilda kommunerna. Då

det proportionella valsättet infördes, blev däremot i avseende å valens förrättande

den ordningen stadgad, att visserligen valsedlarna skola avgivas

inför magistraterna i städerna och särskilda valnämnder i varje landskommun,

men röstsammanräkningen förrättas av Konungens befallningshavande,

till vilken de i kuvert inlagda valsedlarna insändas.

I den föreliggande motionen erinras därom, att den gällande ordningen

för sammanräkningsförfarandet medför ett fördröjande av valresultatets

bekantgörande, som menligt inverkar på intresset för valet.

Riksdagen delar motionärernas mening om önskvärdheten därav att ett

snabbare offentliggörande av valresultatet kunde ernås. Eu alltför lång

tidsutdräkt därmed måste befaras medföra minskning i intresset för valen

och torde stå i mindre god överensstämmelse med den ökade omedelbara

verkan som dessa erhållit genom det i tillämpningen erkända sambandet

med regeringsbildandet.

För vinnande, åtminstone i viss mån, av tidigare kännedom om valet

synes den av motionärerna ifrågasatta utvägen kunna tagas under övervägande.

Lika med motionärerna håller riksdagen visserligen före, att det ej kan

ifrågakomma att låta valnämnden och magistraten på så sätt företaga en

sammanräkning, att denna sammanräknings resultat sedermera komme att

läggas till grund för den av Konungens befallningshavande verkställda slutliga

sammanräkningen. Med hänsyn till det proportionella valsättets beskaffenhet

lärer ej annat kunna komma i fråga, än att den primära valmyndighetens

sammanräkning bör bliva enbart preliminär och till en viss

grad summarisk. I vilken form eu sålunda till syftet begränsad sammanräkning

lämpligen kan stadgas, är ett spörsmål, som torde tarva noggrant

övervägande. Någon anledning att antaga, att valnämnder och magistrater

ej skulle vara kompetenta att handhava den ifrågavarande uppgiften, torde

knappast förefinnas. Däremot torde vissa andra omständigheter böra tagas

i betraktande. Nu gällande ordning förutsätter, att Konungens befallningshavande

skall kunna pröva vissa för frågan om valsedlarnas giltighet avgörande

förhållanden, så t. ex. huruvida flera valsedlar förekommit i samma

kuvert samt huruvida valkuverten varit av behörig beskaffenhet. Den nu

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SI 9.

ä

ifrågasätta ordningen torde nödvändiggöra viss jämkning i fråga om denna

prövning. En överflyttning till den primära valmyndigheten av prövningen

av valkuvertens beskaffenhet synes ej böra möta betänklighet. Prövningen

av frågor, som hänföra sig till valsedlarnas beskaffenhet och till förefintligheten

av två valsedlar i samma valkuvert, lärer nödvändigtvis få bibehållas

hos Konungens befallningshavande. Vad beträffar duplettvalsedlar

torde det förfarande vid den preliminära sammanräkningen kunna ifrågasättas,

att dylika sedlar, utan att tagas i beräkning, åter inläggas i kuvertet.

I fråga om andra valsedlar av beskaffenhet att uppenbarligen ej kunna

komma att tagas i beräkning, torde särskilda bestämmelser erfordras i syfte

att dylika sedlar bliva vid nämnda sammanräkning avskilda. Föreskrift

synes böra meddelas, att om nu avsedda förhållanden anteckning skall

göras i valprotokollet.

Det torde jämväl böra närmare övervägas, hur långt den preliminära

sammanräkningen bör sträckas, och särskilt huruvida den, utöver uträkning

av antalet röster med samma partibeteckning, även bör avse rösternas fördelning

mellan underpartier och fraktioner.

Riksdagen har sålunda icke funnit sig kunna besluta en omedelbar lagändring

i enlighet med vad motionärerna föreslagit, utan anser frågan böra

underkastas närmare utredning.

Härvid torde även böra komma under övervägande, huruvida ej — oavsett

den möjlighet till påskyndad summarisk kännedom om valet, som i

anslutning till motionärernas förslag kan vinnas — genom vissa åtgärder i

samband med den slutliga sammanräkningen det definitiva valresultatet må

kunna framläggas med mindre tidsutdrägt än som nu är sedvanlig. I sådant

hänseende torde kunna ifrågasättas skyldighet för den primära valmyndigheten

att dagen efter valet insända valsedlar och protokoll samt åläggande

för Konungens befallningshavande att så snart omständigheterna medgiva

företaga sammanräkningen.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida sådan ändring må kunna

företagas i lagen om val till riksdagen, att resultatet av val till andra

kammaren tidigare än nu sker bliver bekant, ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen må kunna föranleda.

Stockholm den 6 juni 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.