Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj\t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1924— 1925 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
1924-03-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1924:35, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj\t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1924— 1925 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 35.
3
Nr 35.
Godkänd av första kammaren den 4 mars 1924.
Godkänd av andra kammaren den 4 mars 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.
Maj\t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande
utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1924—
1925 i avseende å post- och telegrafverken samt statens
järnvägar och vattenfallsverk.
(Statsutskottets utlåtande nr 9.)
Till KONUNGEN.
I anledning av nedan angivna av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar i avseende å regleringen för budgetåret 1924
—1925 av utgifterna för kapitalökning, i vad angår post- och telegrafverken
samt statens järnvägar och vattenfallsverk, får riksdagen för Eders Kungl.
Maj:t anmäla följande beslut.
Postverket.
l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 har
Eders Kungl. Maj:t i avseende å postverket, under åberopande av det vid propositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning, Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
(punkt 1) att för inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret
1924—1925 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Innan riksdagen övergår till behandling av förevarande punkt, anser
sig riksdagen böra något beröra departementschefens inledningsvis framlagda
redogörelse för vissa verkställda utredningar rörande de särskilda
verkens kapital, möjligheterna till dettas förräntning samt de därmed sammanhängande
frågorna om verkens förnyelsefonder och taxor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 35.
Utan att i övrigt ingå på ett bedömande av de synpunkter, som departementschefen
därvid anfört, anser sig dock riksdagen böra fästa uppmärksamheten
på den med sålunda behandlade spörsmål sammanhängande frågan om
beredande av kapital för kommunikationsverken och i vilken utsträckning
upplåning för sådant ändamål bör anlitas.
I den lämnade redogörelsen har ingen skillnad gjorts mellan lånekapital
och andra slag av kapitalinvestering i vidare mån än att i redogörelsen
omnämnes, hurusom det i statens järnvägar nedlagda lånekapitalet vid 1922
års slut utgjorde omkring 800 miljoner kronor eller omkring 76 procent av
hela det investerade kapitalet, under det att återstoden eller 246 miljoner
kronor utgjordes av skattemedel eller trafikmedel. Sistnämnda summa torde
enligt departementschefens mening till beloppet ungefärligen motsvara anläggningskostnaderna
för s. k. strategiska banor eller kulturbanor i den
mening, dessa benämningar vanligen nyttjas.
.Riksdagen vill bringa i erinran, hurusom 1916 års riksdag i skrivelse nr 186
anhallit, att Eders Kungl. Haj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och
i vilken omfattning andra statsinkomster än lånemedel borde komma till
användande för statsbanebyggnaderna i Norrland. Riksdagen framhöll i
sagda skrivelse, att vid denna utredning även borde tagas hänsyn till övriga
utgifter för kapitalökning. Sedermera har 1919 års riksdag, i samband med
uppkommen fråga om avsättande av vissa inkomstmedel till en kapitalökningstond,
uttalat, att de förstnämnda spörsmålen om täckning av utgifterna
för kapitalökning stode i nära samband med sistnämnda ärende och
att fördenskull samtliga dessa spörsmål borde lösas i ett sammanhang.
Oavsett en blivande lösning av frågan om en kapitalökningsfond synes det
riksdagen lämpligt att — med utgångspunkt från en företagen undersökning
rörande storleken av det i de olika verken nedlagda lånekapitalet i
förhållande till disponerat kapital och anskaffningsvärden — ett klarläggande
nu kommer till stånd rörande de riktlinjer, som under närmaste tiden böra
följas bland annat vid beredandet av täckning för beslutade kapitalökningar
vid dessa verk. Icke minst för bedömandet av spörsmålet i vad mån kraven
på förräntning av nedlagt kapital böra få inverka, då det gäller att åstadkomma
ett skäligt avvägande av de olika verkens taxor, synes ett dylikt
klarläggande vara av intresse.
Vad därefter angår de av departementschefen berörda frågorna om affärsverkens
taxor — vilka frågors avgörande, utom beträffande postverket, sedan
gammalt ansetts ankomma på Eders Kungl. Maj:t — vill riksdagen endast här
framhålla att riksdagen uppmärksammat att, enligt vad av den Jämnade
redogörelsen framgår, för telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfalls
verks del är under övervägande eller redan genomförts vissa nya nedsättningar
i hittillsvarande avgifter. I anledning av de anmärkningar, som
från olika hall framställts gentemot den för statens vattenfallsverks energileveranser
utarbetade nya rabattaxan, har därvid ställts i utsikt en närmare
omprövning rörande denna taxas verkningar i fråga om de mindre konsumenterna
på landsbygden, varvid också skulle beaktas resultatet av en inom
Riksdagens skrivelse Nr 35.
5
jordbruksdepartementet pågående undersökning om de olika distributionsföretagens
ekonomiska ställning och de åtgärder, som härav kunde föranledas.
Beträffande slutligen spörsmålet om formerna för avsättning till förnyelse av
verkens anläggningar har, såsom av departementschefens redogörelse inhämtas,
denne anmodat verken att gemensamt överlägga om grunderna för avsättning till
och uttagning från de vid verken befintliga förnyelsefonder. Vad särskilt
statens järnvägar angår, kommer, enligt vad departementschefen erinrat,
frågan på grund av ett uttalande i statsrevisorernas berättelse under riksdagens
prövning. I nu förevarande sammanhang anser sig riksdagen böra
erinra, hurusom i statsverkspropositionen anmälts disponerande av belopp ur
statens järnvägars förnyelsefond till vissa företag vid statens järnvägar, varibland
två större, nämligen elektrifieringen av statsbanan Stockholm—Göteborg
och fortsatt anskaffning av tryckluftbromsar. Efter tagen del av
de i detta hänseende vid statsverkspropositionen lämnade redogörelserna har
riksdagen icke funnit anledning till erinran mot de härutinnan väckta förslagen.
På liknande sätt skall bestridas viss del av kostnaderna för ombyggnaden
av bangården i Lund samt omläggningen av västra stambanans
ingångslinje över Hammarbyleden och de igångsatta omändringsarbetena vid
Stockholms centralstation. Dessa ärenden hava emellertid redan av nästföregående
riksdag behandlats, varvid en dylik form för finansieringen av
företagen lämnats utan erinran. Ett ifrågasatt beredande av medel från
förnyelsefonden för ombyggnad av bangården i Sundsvall förutsätter riksdagen
framdeles kunna bliva föremål för riksdagens prövning i sammanhang med en
bebådad framställning om godkännande av avtal rörande vissa markbyten
m. m. i och för denna ombyggnad.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt framställda förslag
skulle det av generalpoststyrelsen äskade beloppet, 900,000 kronor, nedsättas
till 500,000 kronor. Riksdagen har ansett sig böra godkänna detta förslag,
varvid riksdagen utgått ifrån att särskilt beträffande de i generalpoststyrelsens
anslagsberäkningar upptagna posterna för möbelanskaffning och
för inventarier å postverkets verkstad och blankettryckeri vissa begränsningar
skola kunna äga rum.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag av
500,000 kronor.
2:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen
för slutförande av arbetena med uppförande av centralposthus i Göteborg för
budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag av 275,000 kronor.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att för fullbordande
av arbetena med uppförande i Hudiksvall av ett posthus, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett reservationsanslag av 196,000 kronor.
Riksdagen har icke velat motsätta sig, att ifrågavarande anslag beviljas, men
vill i anledning av vad i ärendet förekommit — i likhet med departementschefen
— framhålla angelägenheten av att kostnadsförslag, avsedda att ligga till grund
6
Riksdagens skrivelse Nr 85.
för anslagsäskanden, upprättas på ett sådant sätt, att ett i möjligaste mån
tillförlitligt omdöme om de blivande kostnaderna härå kan grundas.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fullbordande av arbetena med uppförande
i Hudiksvall av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets
behov, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag
av 196,000 kronor.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen medgiva att för
inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan
synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må
användas vissa besparade anslagsmedel om tillhopa 120,000 kronor.
Då det synts riksdagen tillfyllest, om för ändamålet nu disponeras vissa
av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda, för tillbyggnad av
postverkets fastighet i Västervik anvisade anslag å 95,000 kronor, har riksdagen
medgivit, att för inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas
förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt
riksdagsbeslut, må användas det å riksstaten för år 1922 för tillbyggnad
av postverkets fastighet i Västervik anvisade reservationsanslaget av 95,000
kronor.
Telegrafverket.
5:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen
medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 2
januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för telegrafverket må för
slutförande av arbetet med uppförande av en telegrafstation sbyggnad å telegrafverket
tillhörig tomt i Halmstad användas ett belopp av 165,000 kronor.
6:o) Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 6) får anmäla, att riksdagen medgivit, att av i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 2 januari 1924 omförmälda
besparade anslagsmedel för telegrafverket må för färdigställande av telegrafverkets
förrådsbyggnad i Hässleholm användas ett belopp av 50,000 kronor.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) medgiva, att för
inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande
eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i
avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av förut omförmälda besparade anslagsmedel
för telegrafverket användas ett belopp av 100,000 kronor.
Med hänsyn till befintliga besparingar å anslaget har riksdagen icke ansett
behövligt nu anvisa nya medel för ändamålet. Riksdagen får alltså anmäla,
att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke av riksdagen bifallits.
8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen
för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret
1924—1925 anvisat ett reservationsanslag av 17,500,000 kronor.
Statens järnvägar.
9:o) Beträffande statens järnvägar har riksdagen med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) för omläggning av västra stambanans in
-
Riksdagens skrivelse Nr 35.
7
i/ångslinje över Hammarbyleden samt förbättrade anordningar vid Stockholms
centralstation m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag
av 3,500,000 kronor.
10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) har riksdagen
medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 2
januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må
för ombyggnad av bangården i Lund användas ett belopp av 400,000 kronor.
11.-o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11), vilket avser
inköp av ett Luossavaara—Kiirunuvaara aktiebolag tillhörigt spår, som är
behövligt för trafikarbetet å malm- och personbangårdarna i Kiruna, har riksdagen
medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 2 januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar
må för inköp av ett bangårdsspår i Kiruna användas ett belopp av 33,000
kronor.
12:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen
medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 2
januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må för
anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till
Laxå användas ett belopp av 150,000 kronor.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) medgiva,
att av förut omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må
för anordnande av skenfria vägskorsningar m. m. användas ett belopp av
400,000 kronor.
Riksdagen, som anser sig böra ytterligare framhålla de av departementschefen
anförda synpunkterna rörande de skäliga krav, som i fråga om deltagandet
i kostnaderna för vägomläggningar av här angivet slag kunna ställas
på vederbörande väghållningsskyldiga, har, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 2 januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel
för statens järnvägar må för anordnande av skenfria vägkorsningar m. m.
användas ett belopp av 400,000 kronor.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen medgiva,
att av förut omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må för
elektriska belysningsanläggningar användas ett belopp av 150,000 kronor.
Av utredningen framgår, att järnvägsstyrelsens plan att i samband med
elektrifieringen av statsbanan Stockholm—Göteborg införa elektrisk belysning
å stationerna och andra anläggningar utmed linjen, med energi från
det för järnvägsdriften anlagda ledningsnätet, skulle ställa sig för statsverket
ekonomiskt gynnsam och även ur andra synpunkter skulle medföra fördelar.
Även om riksdagen med hänsyn härtill funnit det önskligt, att ifrågavarande
plan kunde genomföras hastigare än av departementschefen förutsattes,
har dock riksdagen icke ansett sig böra vidtaga någon höjning av det
i den uppgjorda finansplanen beräknade beloppet.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen medgivit, att av i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 2 januari 1924 omförmälda besparade an
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 85.
slagsmedel för statens järnvägar må för elektriska belysningsanläggningar
användas ett belopp av 150,000 kronor.
15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen
medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 2
januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må
för elektrifiering av linjen Stockholm—Göteborg användas ett belopp av 4,000,000
kronor.
16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen
för fullbordande av statsbanan Sveg—Hede för budgetåret 1924—1925 anvisat
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen medgiva, att av
förut omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må för fortsättande
av arbetena å Inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare användas
ett belopp av 1,200,000 kronor.
Motions Gs har hemställts, att riksdagen måtte besluta ställa till förfogande
så stort belopp för fortsättande av arbetena å inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare, att minst 1 miljon kronor kunna för budgetåret
1924—1925 disponeras för fullföljande av byggandet av Inlandsbanans norra
del från Porjus till Jokkmokk.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.
Beträffande planerna för arbetenas bedrivande å linjen Porjus söderut mot
Jokkmokk har av riksdagens vederbörande utskott inhämtats, att möjlighet
föreligger att under hösten 1925 bringa rälsläggningen fram till Vaikijaure,
vilken plats är belägen omkring 5 kilometer norr om Jokkmokk på norra
stranden av Lilla Lule älv. För ändamålet erfordras emellertid, att en mindre
del, högst 300,000—400,000 kronor, av de medel som inberäknat reservation
å anslaget avsetts att disponeras för södra delen av banan (sträckan
Storuman—Vindelälven), men som enligt de uppgjorda byggnadsplanerna
sannolikt icke under nästkommande budgetår torde hinna förbrukas, tillfälligt
överflyttas till den norra sträckan. Med behjärtande av de motionsvis
anförda synpunkterna har riksdagen icke velat motsätta sig, att ett dylikt
tillfälligt överflyttande av disponibla medel äger rum mot framdeles ersättande,
sedan nästkommande riksdag ånyo prövat frågan.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att av i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 2 januari 1924 omförmälda besparade
anslagsmedel för statens järnvägar må för fortsättande av arbetena
å inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare användas ett belopp av 1,200,000
kronor.
18:°) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) har riksdagen
dels medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den
2 januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må
för fortsättning av statsbanan Forsmo—Boting användas ett belopp av 775,100
kronor; dels ock för samma ändamål för budgetåret 1924—1925 anvisat ett
reservationsanslag av 424,900 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 35.
9
Statens vattenfallsverk.
19:o) Beträffande statens vattenfallsverk har riksdagen med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) för kompletterings- och förbättringsarbeten
å Trollhätte kanal för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsansanslag
av 50,000 kronor.
20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen
för ersättning av skador å mark, vilka uppkommit under åren 1909—1910 i
samband med Trollhätte kraftstations första utbyggnad, för budgetåret 1924—
1925 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
21:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) bar riksdagen
för fullbordandet av Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad för budgetåret
1924—1925 anvisat ett reservationsanslag av 450,000 kronor.
22:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen
för fullbordande av ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1924—1925
beviljat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) bar riksdagen för
utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag
av 3,000^000 kronor.
24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) bar riksdagen
medgivit, att från det av riksdagen för år 1922 anvisade reservationsanslaget
av 1,000,000 kronor för inköp av vattenfall och fastigheter samt för utförande
av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig
utveckling av statens kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig
olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må användas ett
belopp av 83,600 kronor för gäldande av den merkostnad, som uppstått genom
att bron över Indalsälven vid Hannesforsen samt tillfartsvägarna till bron
utförts med den höjd, som påkallas av tilltänkt anläggning av en kraftstation
vid Stadsforsen.
Stockholm den 4 mars 1924.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.