Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj\t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1924— 1925 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1924-03-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:35, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj\t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1924— 1925 i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 35.

3

Nr 35.

Godkänd av första kammaren den 4 mars 1924.

Godkänd av andra kammaren den 4 mars 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj\t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande

utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1924—

1925 i avseende å post- och telegrafverken samt statens

järnvägar och vattenfallsverk.

(Statsutskottets utlåtande nr 9.)

Till KONUNGEN.

I anledning av nedan angivna av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar i avseende å regleringen för budgetåret 1924

—1925 av utgifterna för kapitalökning, i vad angår post- och telegrafverken

samt statens järnvägar och vattenfallsverk, får riksdagen för Eders Kungl.

Maj:t anmäla följande beslut.

Postverket.

l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 har

Eders Kungl. Maj:t i avseende å postverket, under åberopande av det vid propositionen

under rubrik »utgifter för kapitalökning, Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

(punkt 1) att för inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret

1924—1925 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Innan riksdagen övergår till behandling av förevarande punkt, anser

sig riksdagen böra något beröra departementschefens inledningsvis framlagda

redogörelse för vissa verkställda utredningar rörande de särskilda

verkens kapital, möjligheterna till dettas förräntning samt de därmed sammanhängande

frågorna om verkens förnyelsefonder och taxor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 35.

Utan att i övrigt ingå på ett bedömande av de synpunkter, som departementschefen

därvid anfört, anser sig dock riksdagen böra fästa uppmärksamheten

på den med sålunda behandlade spörsmål sammanhängande frågan om

beredande av kapital för kommunikationsverken och i vilken utsträckning

upplåning för sådant ändamål bör anlitas.

I den lämnade redogörelsen har ingen skillnad gjorts mellan lånekapital

och andra slag av kapitalinvestering i vidare mån än att i redogörelsen

omnämnes, hurusom det i statens järnvägar nedlagda lånekapitalet vid 1922

års slut utgjorde omkring 800 miljoner kronor eller omkring 76 procent av

hela det investerade kapitalet, under det att återstoden eller 246 miljoner

kronor utgjordes av skattemedel eller trafikmedel. Sistnämnda summa torde

enligt departementschefens mening till beloppet ungefärligen motsvara anläggningskostnaderna

för s. k. strategiska banor eller kulturbanor i den

mening, dessa benämningar vanligen nyttjas.

.Riksdagen vill bringa i erinran, hurusom 1916 års riksdag i skrivelse nr 186

anhallit, att Eders Kungl. Haj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och

i vilken omfattning andra statsinkomster än lånemedel borde komma till

användande för statsbanebyggnaderna i Norrland. Riksdagen framhöll i

sagda skrivelse, att vid denna utredning även borde tagas hänsyn till övriga

utgifter för kapitalökning. Sedermera har 1919 års riksdag, i samband med

uppkommen fråga om avsättande av vissa inkomstmedel till en kapitalökningstond,

uttalat, att de förstnämnda spörsmålen om täckning av utgifterna

för kapitalökning stode i nära samband med sistnämnda ärende och

att fördenskull samtliga dessa spörsmål borde lösas i ett sammanhang.

Oavsett en blivande lösning av frågan om en kapitalökningsfond synes det

riksdagen lämpligt att — med utgångspunkt från en företagen undersökning

rörande storleken av det i de olika verken nedlagda lånekapitalet i

förhållande till disponerat kapital och anskaffningsvärden — ett klarläggande

nu kommer till stånd rörande de riktlinjer, som under närmaste tiden böra

följas bland annat vid beredandet av täckning för beslutade kapitalökningar

vid dessa verk. Icke minst för bedömandet av spörsmålet i vad mån kraven

på förräntning av nedlagt kapital böra få inverka, då det gäller att åstadkomma

ett skäligt avvägande av de olika verkens taxor, synes ett dylikt

klarläggande vara av intresse.

Vad därefter angår de av departementschefen berörda frågorna om affärsverkens

taxor — vilka frågors avgörande, utom beträffande postverket, sedan

gammalt ansetts ankomma på Eders Kungl. Maj:t — vill riksdagen endast här

framhålla att riksdagen uppmärksammat att, enligt vad av den Jämnade

redogörelsen framgår, för telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfalls

verks del är under övervägande eller redan genomförts vissa nya nedsättningar

i hittillsvarande avgifter. I anledning av de anmärkningar, som

från olika hall framställts gentemot den för statens vattenfallsverks energileveranser

utarbetade nya rabattaxan, har därvid ställts i utsikt en närmare

omprövning rörande denna taxas verkningar i fråga om de mindre konsumenterna

på landsbygden, varvid också skulle beaktas resultatet av en inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 35.

5

jordbruksdepartementet pågående undersökning om de olika distributionsföretagens

ekonomiska ställning och de åtgärder, som härav kunde föranledas.

Beträffande slutligen spörsmålet om formerna för avsättning till förnyelse av

verkens anläggningar har, såsom av departementschefens redogörelse inhämtas,

denne anmodat verken att gemensamt överlägga om grunderna för avsättning till

och uttagning från de vid verken befintliga förnyelsefonder. Vad särskilt

statens järnvägar angår, kommer, enligt vad departementschefen erinrat,

frågan på grund av ett uttalande i statsrevisorernas berättelse under riksdagens

prövning. I nu förevarande sammanhang anser sig riksdagen böra

erinra, hurusom i statsverkspropositionen anmälts disponerande av belopp ur

statens järnvägars förnyelsefond till vissa företag vid statens järnvägar, varibland

två större, nämligen elektrifieringen av statsbanan Stockholm—Göteborg

och fortsatt anskaffning av tryckluftbromsar. Efter tagen del av

de i detta hänseende vid statsverkspropositionen lämnade redogörelserna har

riksdagen icke funnit anledning till erinran mot de härutinnan väckta förslagen.

På liknande sätt skall bestridas viss del av kostnaderna för ombyggnaden

av bangården i Lund samt omläggningen av västra stambanans

ingångslinje över Hammarbyleden och de igångsatta omändringsarbetena vid

Stockholms centralstation. Dessa ärenden hava emellertid redan av nästföregående

riksdag behandlats, varvid en dylik form för finansieringen av

företagen lämnats utan erinran. Ett ifrågasatt beredande av medel från

förnyelsefonden för ombyggnad av bangården i Sundsvall förutsätter riksdagen

framdeles kunna bliva föremål för riksdagens prövning i sammanhang med en

bebådad framställning om godkännande av avtal rörande vissa markbyten

m. m. i och för denna ombyggnad.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt framställda förslag

skulle det av generalpoststyrelsen äskade beloppet, 900,000 kronor, nedsättas

till 500,000 kronor. Riksdagen har ansett sig böra godkänna detta förslag,

varvid riksdagen utgått ifrån att särskilt beträffande de i generalpoststyrelsens

anslagsberäkningar upptagna posterna för möbelanskaffning och

för inventarier å postverkets verkstad och blankettryckeri vissa begränsningar

skola kunna äga rum.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

2:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen

för slutförande av arbetena med uppförande av centralposthus i Göteborg för

budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag av 275,000 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att för fullbordande

av arbetena med uppförande i Hudiksvall av ett posthus, inrymmande

jämväl lokaler för telegrafverkets behov, för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett reservationsanslag av 196,000 kronor.

Riksdagen har icke velat motsätta sig, att ifrågavarande anslag beviljas, men

vill i anledning av vad i ärendet förekommit — i likhet med departementschefen

— framhålla angelägenheten av att kostnadsförslag, avsedda att ligga till grund

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 85.

för anslagsäskanden, upprättas på ett sådant sätt, att ett i möjligaste mån

tillförlitligt omdöme om de blivande kostnaderna härå kan grundas.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fullbordande av arbetena med uppförande

i Hudiksvall av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets

behov, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag

av 196,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen medgiva att för

inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan

synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må

användas vissa besparade anslagsmedel om tillhopa 120,000 kronor.

Då det synts riksdagen tillfyllest, om för ändamålet nu disponeras vissa

av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda, för tillbyggnad av

postverkets fastighet i Västervik anvisade anslag å 95,000 kronor, har riksdagen

medgivit, att för inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas

förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt

riksdagsbeslut, må användas det å riksstaten för år 1922 för tillbyggnad

av postverkets fastighet i Västervik anvisade reservationsanslaget av 95,000

kronor.

Telegrafverket.

5:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen

medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 2

januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för telegrafverket må för

slutförande av arbetet med uppförande av en telegrafstation sbyggnad å telegrafverket

tillhörig tomt i Halmstad användas ett belopp av 165,000 kronor.

6:o) Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 6) får anmäla, att riksdagen medgivit, att av i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 2 januari 1924 omförmälda

besparade anslagsmedel för telegrafverket må för färdigställande av telegrafverkets

förrådsbyggnad i Hässleholm användas ett belopp av 50,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) medgiva, att för

inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande

eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i

avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av förut omförmälda besparade anslagsmedel

för telegrafverket användas ett belopp av 100,000 kronor.

Med hänsyn till befintliga besparingar å anslaget har riksdagen icke ansett

behövligt nu anvisa nya medel för ändamålet. Riksdagen får alltså anmäla,

att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke av riksdagen bifallits.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen

för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret

1924—1925 anvisat ett reservationsanslag av 17,500,000 kronor.

Statens järnvägar.

9:o) Beträffande statens järnvägar har riksdagen med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) för omläggning av västra stambanans in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 35.

7

i/ångslinje över Hammarbyleden samt förbättrade anordningar vid Stockholms

centralstation m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag

av 3,500,000 kronor.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) har riksdagen

medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 2

januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må

för ombyggnad av bangården i Lund användas ett belopp av 400,000 kronor.

11.-o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11), vilket avser

inköp av ett Luossavaara—Kiirunuvaara aktiebolag tillhörigt spår, som är

behövligt för trafikarbetet å malm- och personbangårdarna i Kiruna, har riksdagen

medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 2 januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar

må för inköp av ett bangårdsspår i Kiruna användas ett belopp av 33,000

kronor.

12:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen

medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 2

januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må för

anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till

Laxå användas ett belopp av 150,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) medgiva,

att av förut omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må

för anordnande av skenfria vägskorsningar m. m. användas ett belopp av

400,000 kronor.

Riksdagen, som anser sig böra ytterligare framhålla de av departementschefen

anförda synpunkterna rörande de skäliga krav, som i fråga om deltagandet

i kostnaderna för vägomläggningar av här angivet slag kunna ställas

på vederbörande väghållningsskyldiga, har, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag, medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 2 januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel

för statens järnvägar må för anordnande av skenfria vägkorsningar m. m.

användas ett belopp av 400,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen medgiva,

att av förut omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må för

elektriska belysningsanläggningar användas ett belopp av 150,000 kronor.

Av utredningen framgår, att järnvägsstyrelsens plan att i samband med

elektrifieringen av statsbanan Stockholm—Göteborg införa elektrisk belysning

å stationerna och andra anläggningar utmed linjen, med energi från

det för järnvägsdriften anlagda ledningsnätet, skulle ställa sig för statsverket

ekonomiskt gynnsam och även ur andra synpunkter skulle medföra fördelar.

Även om riksdagen med hänsyn härtill funnit det önskligt, att ifrågavarande

plan kunde genomföras hastigare än av departementschefen förutsattes,

har dock riksdagen icke ansett sig böra vidtaga någon höjning av det

i den uppgjorda finansplanen beräknade beloppet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen medgivit, att av i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 2 januari 1924 omförmälda besparade an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 85.

slagsmedel för statens järnvägar må för elektriska belysningsanläggningar

användas ett belopp av 150,000 kronor.

15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen

medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 2

januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må

för elektrifiering av linjen Stockholm—Göteborg användas ett belopp av 4,000,000

kronor.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen

för fullbordande av statsbanan Sveg—Hede för budgetåret 1924—1925 anvisat

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen medgiva, att av

förut omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må för fortsättande

av arbetena å Inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare användas

ett belopp av 1,200,000 kronor.

Motions Gs har hemställts, att riksdagen måtte besluta ställa till förfogande

så stort belopp för fortsättande av arbetena å inlandsbanan mellan

Volgsjön och Gällivare, att minst 1 miljon kronor kunna för budgetåret

1924—1925 disponeras för fullföljande av byggandet av Inlandsbanans norra

del från Porjus till Jokkmokk.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Beträffande planerna för arbetenas bedrivande å linjen Porjus söderut mot

Jokkmokk har av riksdagens vederbörande utskott inhämtats, att möjlighet

föreligger att under hösten 1925 bringa rälsläggningen fram till Vaikijaure,

vilken plats är belägen omkring 5 kilometer norr om Jokkmokk på norra

stranden av Lilla Lule älv. För ändamålet erfordras emellertid, att en mindre

del, högst 300,000—400,000 kronor, av de medel som inberäknat reservation

å anslaget avsetts att disponeras för södra delen av banan (sträckan

Storuman—Vindelälven), men som enligt de uppgjorda byggnadsplanerna

sannolikt icke under nästkommande budgetår torde hinna förbrukas, tillfälligt

överflyttas till den norra sträckan. Med behjärtande av de motionsvis

anförda synpunkterna har riksdagen icke velat motsätta sig, att ett dylikt

tillfälligt överflyttande av disponibla medel äger rum mot framdeles ersättande,

sedan nästkommande riksdag ånyo prövat frågan.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att av i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 2 januari 1924 omförmälda besparade

anslagsmedel för statens järnvägar må för fortsättande av arbetena

å inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare användas ett belopp av 1,200,000

kronor.

18:°) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) har riksdagen

dels medgivit, att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den

2 januari 1924 omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må

för fortsättning av statsbanan Forsmo—Boting användas ett belopp av 775,100

kronor; dels ock för samma ändamål för budgetåret 1924—1925 anvisat ett

reservationsanslag av 424,900 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 35.

9

Statens vattenfallsverk.

19:o) Beträffande statens vattenfallsverk har riksdagen med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) för kompletterings- och förbättringsarbeten

å Trollhätte kanal för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsansanslag

av 50,000 kronor.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen

för ersättning av skador å mark, vilka uppkommit under åren 1909—1910 i

samband med Trollhätte kraftstations första utbyggnad, för budgetåret 1924—

1925 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

21:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) bar riksdagen

för fullbordandet av Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad för budgetåret

1924—1925 anvisat ett reservationsanslag av 450,000 kronor.

22:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen

för fullbordande av ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1924—1925

beviljat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) bar riksdagen för

utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk för budgetåret 1924—1925 anvisat ett reservationsanslag

av 3,000^000 kronor.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) bar riksdagen

medgivit, att från det av riksdagen för år 1922 anvisade reservationsanslaget

av 1,000,000 kronor för inköp av vattenfall och fastigheter samt för utförande

av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig

utveckling av statens kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig

olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må användas ett

belopp av 83,600 kronor för gäldande av den merkostnad, som uppstått genom

att bron över Indalsälven vid Hannesforsen samt tillfartsvägarna till bron

utförts med den höjd, som påkallas av tilltänkt anläggning av en kraftstation

vid Stadsforsen.

Stockholm den 4 mars 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.