Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1924-05-07 · 136 sidor, varav 126 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 126 av 136 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 6 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 7 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav

Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga

beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Arkiv, bibliotek och museer.

l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde

huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att till fortsatt utgivande genom

riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia,

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål utgick för vart och ett av åren 1912

—1916 med 4,500 kronor och för vart och ett av åren 1917—1922'' med

6,000 kronor ävensom för förra halvåret 1923 med 3,000 kronor. För budgetåret

1923—1924 upptogs icke något anslag för ändamålet i riksstaten, eu

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 samt. Nr 8 A. '' 1

Arkiv,

bibliotek och

museer.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anordning, som av dåvarande departementschefen angavs vara av tillfällig

art. Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ett återupptagande

av ifrågavarande anslag med det belopp, varmed det före år 1917 utgick.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, för budgetåret 1924

—1925 anvisat ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.

2:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 2)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 11,900 kronor att utgå till

arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala med högst 2,500 kronor

och åt en amanuens vid vart och ett av landsarkiven i Vadstena och Göteborg

med högst 1,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t, vad angår

vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle därtill

föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt flera extra

biträden vid landsarkivet i fråga, samt till ersättning åt extra biträden vid

landsarkivet i Uppsala med högst 2,000 kronor, vid landsarkivet i Lund

med högst 2,200 kronor, vid landsarkivet i Göteborg med högst 1,000 kronor

och vid landsarkivet i Vadstena med högst 600 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att dels öka

den i staten för kungl. biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar åt

icke-ordinarie befattningshavare, nu för år 46,132 kronor, med 1,068 kronor

till 47,200 kronor, dels ock vid bifall härtill i riksstaten öka det ordinarie

förslagsanslaget till kungl. biblioteket, nu 215,432 kronor för år räknat, med

1,068 kronor till 216,500 kronor.

Den begärda anslagsförhöjningen avser att bereda medel till den löneförhöjning,

som amanuenserna vid kungl. biblioteket bliva berättigade att åtnjuta

under budgetåret 1924—1925.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels ökat den i staten för kungl. biblioteket uppförda anslagsposten till

avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare, nu för år 46,132 kronor, med

1,068 kronor till 47,200 kronor;

dels ock med anledning härav i riksstaten ökat det ordinarie förslagsanslaget

till kungl. biblioteket, nu 215,432 kronor för år räknat, med 1,068 kronor

till 216,500 kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum, till katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 3

bestämmelser, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag å 19,000

kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att dels till

slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma

accessionskatalogens 38:e årgång, omfattande år 1923, samt för påbörjande

av redigeringen för accessionskatalogens 39:e årgång, omfattande

år 1924, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor,

att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, dels oclc

till påbörjande av redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31 :a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra anslag

av 2,000 kronor.

Anslaget å 5,000 kronor till redigering av accessionskatalogen är föreslaget

till samma belopp, med vilket det för innevarande budgetår utgår. Till tioårsregister

till katalogen har riksdagen tidigare beviljat erforderliga medel,

senast till register för årgångarna 1906—1915.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek

gemensamma accessionskatalogens 38:e årgång, omfattande år 1923, samt

för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 39:e årgång, omfattande

år 1924, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag å 5,000

kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter;

dels ock till påbörjande av redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, beviljat ett

extra anslag av 2,000 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp och bokbindning

för kungl. biblioteket för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor.

7:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom (punkt 7) gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum,

till arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping

och till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 2,600 kronor, att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För budgetåret 1923—1924 har för ändamålet anvisats ett belopp av 12,900

kronor. Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande

av pedagogiska bibliotekets verksamhet anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kung],

Maj:t kan finna gott föreskriva.

9:°) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,

i likhet med vad för löpande budgetår äger rum, såsom bidrag till avlöningåt

en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av

1,500 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj.t

kan finna gott meddela.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande stat för nationalmuseum att tillämpas från och

med den 1 juli 1924:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 101,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 2,700: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . » 38,800: —

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter...... » 1.400: —

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden....... » 9,600: —

Förslagsanslag kronor 153,500: —

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum,

nu 151,100 kronor, med 2,400 kronor till 153,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär dels en höjning av anslaget till vikariatsersättning

från 2,100 till 2,700 kronor för beredande av avlöning åt vikarier

för expeditionsvakter under semester, dels ock en höjning av anslaget till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. från 37,000 till 38,800 kronor för gäldande

av ersättningar till vissa expeditionsvakter och övereldaren vid museet

för bestyr utom tjänsten.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för nationalmuseum att tilllämpas från och med

den 1 juli 1924:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 101,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 2,700:_

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.. . » 38,800: —

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter...... » 1,400: —

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden....... » 9,600: —

Förslagsanslag kronor 153,500: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

;>

dels ock höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum,

nu 151,100 kronor, med 2,400 kronor till 153,500 kronor.

ll:o) I eu inom riksdagen väckt motion (11:92) har hemställts, att riksdagen

måtte å extra stat för budgetåret 1924—1925 bevilja dels ett reservationsanslag

av 3,000 kronor till bestridande av kostnader, som äro förenade med

genom nationalmuseums försorg anordnade vandringsutställningar, föreläsningar

och konstpropaganda, dels ock ett reservationsanslag av 1,200 kronor

för beredande av skrivhjälp åt den vid nationalmuseum anställde depositionsoch

reseintendenten.

Till stöd för detta yrkande har anförts följande:

»Överintendenten och chefen för nationalmuseum har inskränkt sig till det

minsta möjliga vid framställandet av sina behov för museet.

Det storartade uppsving, som nationalmuseum erhållit såsom konstnärligt

och kulturellt folkuppfostrande institution genom den förre museichefens

Richard Berghs omorganisation och omdaning av museet och dess verksamhet,

nitiskt och målmedvetet fullföljd av den nuvarande chefen, har med

nödvändighet medfört icke så få behov och önskemål, som från museumssynpunkt

måste betraktas som viktiga, om icke det så vackert började verket

skall stanna i växten och omintetgöras.

Överintendenten Folcker har under sin nu femåriga tjänstetid årligen för

Kungl. Maj:t framlagt några av dessa museets önskemål.

Bland dem ha till ingen åtgärd föranlett sådana sedan många år trängande

behov som: anskaffande av en referenssamling av fotografier, fotografering av

målningssamlingen, ordnande av tidningsurklippsamlingen, etiketteringen av

konstverkssamlingen samt flera framställningar om ökade inköpsanslag.

Avskräckt av dessa motgångar har museichefen nu tills vidare avstått från

att återkomma till dessa önskningar, hur angelägna han än måste anse dem

vara, och inskränkt sig till äskande av sådana anslag som i själva verket

utgöra fortsättningar av redan förut beviljade årsanslag samt ett par som

han ansett icke kunna ställas på framtiden.

Dessa senare, vilka icke blivit i statsverkspropositionen intagna, men om

vilka jag förskaffat mig kännedom, synas mig vara av den vikt och betydelse

att de böra göras till föremål för motion, då deras uteblivande skulle

äventyra fortsättandet av en i hög grad betydelsefull del av nationalmusei

verksamhet: den konstnärliga och kulturella propagandan framförallt

bland de bredare samhällslagren i landets från huvudstaden avlägsnare

bygder.

Denna verksamhet, som närmast omhänderhaves av en för ändamålet för

några år sedan särskilt tillsatt tjänsteman, museets depositions- och reseintendent,

har redan nu utvecklats i en omfattning, som på det mest otvetydiga,

mest glädjande sätt vittnar om Richard Berghs framsynthet även i

denna del av hans omorganisation av museet.

Utvecklingen har emellertid naturligt nog medfört behov både av penningmedel

och av ökad arbetskraft.

Museichefen har också för ändamålet begärt dels ett årsanslag av 3,000

kronor, dels arbetsbiträde åt reseintendenten.

Efter att ha erinrat att han redan föregående år resultatlöst anhållit om

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anslag till av nationalmuseum anordnade vandringsutställningar och föreläsningar

i landsorten yttrade museichefen i sina petita till 1924 års riksdag;,

''Då jag ånyo går att hos Eders Kungi. Maj:t i underdånighet hemställa om

äskande av dylikt anslag, är det i medvetande av det sällsynt lyckliga resultatet

av museets verksamhet i landsorten under det senaste året samt den

stora betydelsen av att en dylik verksamhet icke får avstanna.

Museets norrländska vandringsutställning, som pågick under tiden 24 juni

1922 till 21 maj 1923 och därunder exponerades i Umeå, Luleå, Härnösand,

Sundsvall och Gävle, gav ett resultat, som fullt motsvarade de stora förväntningar,

som ställts på denna utställning. Överallt mottogs den med det

livligaste intresse såväl från det allmännas som från enskildas sida, något

som med all önskvärd tydlighet framgår av besökandesiffrorna, vilka i de

båda största städerna, Gävle och Sundsvall, uppgingo till respektive 2,526 och

4,398. Då museet emellertid saknar varje anslag för dessa viktiga konstbildmngsorgan,

ha dylika utställningar måst bekostas av de olika samhällena.

Just på grund därav ha de praktiska svårigheterna vid anordningarna blivit

mycket kännbara därigenom, att handkassa saknats till och med för de enklaste

porto- och emballagekostnadernas bestridande samt att depositionsintendenten

ensam haft att bestrida även det rent mekaniska arbetet vid handläggningen

av dessa ärenden.

För att eu vidare utställningsverksamhet skall bli möjlig fordras ett om

också ringa anslag för vissa löpande utgifters täckande samt tryckning avkataloger

och smärre vägledningar till utställningarna.

Särskilt har erfarenheten från vandringsutställningarna visat behovet avlätt

tillgänglig vägledning. Då museets inskränkta personalförhållanden ej

tillåta lämplig tjänsteman att hela tiden medfölja vandringsutställningarna

och i samband med dessa hålla så täta visningar som vore önskvärt, anser

jag nödvändigt att genom tryckta, populärt framställda vägledningar giva

allmänheten det stöd, den tydligen behöver för att fullt kunna utnyttja

vandringsutställningarna som bildningstillfälle.

Museets fjärde kulturmässa, som hölls i Västerås den 16—23 sistlidne

juni, var anordnad på liknande sätt som de föregående med utställningar

av dels svensk 1700-talskonst, dels svenskt historiemåleri från mitten av 1800- talet. Den visade sig fylla sitt ändamål på ett utmärkt sätt, särskilt genom

det samarbete med de frivilliga folkorganisationerna som i och med denna

kulturmässa inletts och som lät mässan bli helt tillgänglig för en stor bygds

befolkning.

För bestridande av de kostnader, som varit förenade med hittills hållna kulturmässor,

har Eders Kungl. Maj:t på av mig vid varje särskilt tillfälle därom

gjord underdånig framställning anvisat erforderliga belopp, ett förfarande

som synes mig fortfarande böra följas med hänsyn till att kulturmässorna

dels icke äro årligen regelbundet återkommande företag, dels kräva högst

varierande summor.

De övriga grenarna av museets folkbildningsarbete, vandringsutställningar,

föreläsningar etc. hava däremot formen av en mera fortlöpande verksamhet,

som torde vara bäst betjänt av årliga anslag.

_ Med stöd av det anförda får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes hos nästkommande års riksdag äska ett anslag av

3,000 kronor för budgetåret 1924—1925 till bestridande av med vandringsutställningar,

föreläsningar och annan konstpcdagogisk verksamhet förenade

kostnader.''

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. •

Rörande behovet av ökad arbetskraft för verksamhetens bedrivande yttrar

museichefen, efter att ha erinrat om att även denna anhållan redan föregående

år lämnats utan avseende, följande:

''Genom inrättandet av nationalmusei avdelning för slottssamlingar och

depositioner upptogs i museets program eu stor modern bildningstanke —

aktiv konstpropaganda, konstglädjens och konstbildningens spridande ut till

folkets breda lager. Då riksdagen beviljade medel för denna tankes förverkligande

begränsade den sitt anslag enbart till intendentslönen. För de

första åren — experiment- och prövningsåren — torde säkerligen hava varit

klokt och lämpligt att ej inrätta en kostbar organisation, som kanske en

lång tid ej kunnat effektivt utnyttjas.

De fem år som nu gått, sedan platsen tillsattes, kunna minst av allt betecknas

som ofruktbara för avdelningens vidkommande. Depositionsarbetet

har fortgått genom ordnandet av estetiskt vårdad miljö i offentliga lokaler,

exempelvis beskickningshusen i London och Helsingfors, statsrådsberedningen,

utrikesdepartementet, utrikesministerhotellet samt ett flertal landshövdingsresidens.

Verksamheten har även tagit sig uttryck i anordnandet av vandringsutställningar

och kulturmässor ävensom genom propaganda i pressen och småskrifter.

Ö Täta inspextionsresor till depositionsorterna ha företagits.. I samband med

dessa resor ha hållits föredrag och visningar. Hjälp i råd och dåd har

lämnats konstmuseerna i landsorten. Av dessa har konstavdelningen i Östergötlands

museum i Linköping ordnats personligen av depositionsintendenten.

Moderna katalogsystem ha påbörjats vid slottssamlingarna, där även nyordningsarbeten

ha företagits. För allt detta, vartill även kommer skötseln

av löpande ärenden och korrespondens, har avdelningsföreståndaren ej kunnat

påräkna ordinarie hjälp. Då verksamheten inom avdelningen sålunda nu

utvecklats till denna punkt, ‘är ett ytterligare framskridande i denna riktning

otänkbart utan ökad arbetskraft. Dessutom kunna ej heller avdelningens

båda huvudområden — slottssamlingarna och depositionsverksamheten

längre hållas på nuvarande nivå utan regelbunden hjälp. Slottssamlingarna

ha i samband med de löpande ärendena hittills kunnat förvaltas utan andra

krav än övervakandets; nu då arbetet med dessa samlingars konservering

påbörjats, kräva samlingarna ständigt ökad uppmärksamhet och i vissa fall

förnyad vetenskaplig bearbetning, varigenom allt större del av avdelningsföreståndarens

tid åtgår till forskning i arkiv och samtida konsthistoriskt

material.

Skulle Eders Kungl. Maj:t på grund av det nuvarande ekonomiska läget

anse sig icke kunna hos riksdagen äska anslag för behövlig hjälp åt depositionsintendenten,

tvingas jag att avsevärt inskränka Nationalmusei verksamhet

inom denna avdelning. Att slottssamlingarnas vård ej får på minsta

vis åsidosättas anser jag självfallet. Således bleve det depositionsverksamheten,

innefattande vandringsutställningar, konstupplysning och konstpropaganda,

som måste reduceras.

Det vore synnerligen beklagligt, om detta skulle behöva bli fallet vid en

tidpunkt, då intresset börjat vakna runt om i landet, och man blivit förvissad

om att denna gren av museets verksamhet svarar mot ett verkligt behov.

Vida kretsar av vårt folk ha kommit till medvetande om att konsten icke

blott är till stundens glädje utan ett medel till personlig och nationell bildning.

Nationalmuseum har hittills sökt tillgodose detta växande behov med

all kraft och med alla de medel, som dess samlingar samt dess tjänstemäns

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kapacitet och personliga intresse tillåtit. Betydelsefulla resultat ha redan

åstadkommits på detta område. Dessa resultat utgöra dock blott en början,

och för verksamhetens fortsättande kräves, såsom jag i det föregående sökt

påvisa, ökad personal vid avdelningen.

1 ör att sålunda effektivt lätta arbetsbördan för avdelningens föreståndare

och möjliggöra eu fortsatt verksamhet enligt de linjer som hittills följts,

synes mig vara erforderligt att en amanuens och ett kvinnligt skrivbiträde

anställas vid avdelningen. Härvid är det av vikt, att amanuensen bestrider

daglig tjänstgöring. . Enbart depositionsintendentens täta tjänsteresor, under

vilka denne är förhindrad att sköta avdelningens löpande göromål, hänvisa

till nödvändigheten av, att amanuensen erhåller daglig tjänstgöring. Ett skrivbiträde

synes mig erforderligt med hänsyn till det omfattande arbete av

mindre kvalificerad art, som är nödvändigt för varje företag, såväl vanliga

depositioner som anordnandet av kulturmässa, vandringsutställningar etc.

Med stöd av det anförda får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes hos nästkommande års riksdag äska anslag till arvode

åt en amanuens med daglig tjänstgöring samt ett kvinnligt biträde, att anställas

vid museets avdelning för depositioner och slottssamlingar. ’

Båda dessa museichefens framställningar synas mig på det tydligaste giva

vid handen att här gäller eu ytterst viktig sak och har jag ansett mig böra

i form av motion framlägga densamma inför riksdagen.

Museichefens begäran om ett anslag av 3,000 kronor till bestridande av med

vandringsutställningar, föreläsningar och annan konstpedagogisk verksamhet

förenade kostnader anser jag mig kunna upptaga obeskuret; vad beträffar

önskemålet av en ny amanuensplats och ett skrivbiträde synes mig saken tills

vidare kunna så ordnas att ett extra anslag till skrivhjälp åt ifrågavarande

intendent beviljas, och föreställer jag mig att en summa av 1,200 kronor

för budgetåret 1924—1925 skulle avhjälpa åtminstone de mest trängande

behoven. Anslagen torde i år lämpligen höra föreslås å extra stat, börande,

därest de nu beviljas, vid ett kommande års budgetreglering tagas under

omprövning, i vad mån de böra föranleda ändring i museets ordinarie stat.»

Vid 1917 års riksdag framlade Eders Kungl. Maj:t förslag om inrättande av

eu ny intendentsbefattning vid nationalmuseum. Den då föreslagne intendentens

åligganden angåvos bliva i huvudsak följande: att efter överintendentens

närmare bestämmande omhänderhava den samtliga statens samlingar

omfattande depositionsverksamheten från nationalmuseet; att biträda överintendenten

vid ordnandet och vården av statens konstsamlingar å de kungl.

slotten; att vid förefallande tillfällen ordna såväl utställningar inom nationalmuseet,

däribland även låneutställningar med föremål från olika delar av

landet, som även, när tillfälle gåves, från nationalmuseet utgående, i landsorten

cirkulerande utställningar; att i Stockholm och landsorten hålla offentliga

föreläsningar och förevisningar rörande nationalmuseets samlingar, pågående

utställningar eller andra lämpliga ämnen; att i ovannämnda syften företaga

nödiga tjänsteresor enligt överintendentens bestämmande; att deltaga i redigeringen

av skrifter, utgivna av nationalmuseet till främjande av ett allmännare

konstintresse; samt att i övrigt i tillämpliga stycken vara underkastad

samma bestämmelser, som gällde för hittillsvarande intendenter vid

nationalmuseet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

9

Riksdagen biföll Eders Kungi. Maj:ts förslag under framhållande, att riksdagen

fann den begärda nya intendentsbefattningen välbehövlig för angivna

ändamål.

Sedan denna befattning inrättades, har nu ett antal år förflutit, varunder

de yttre formerna för museets depositionsverksamhet och konstpropaganda

vunnit viss stadga, och man kan numera ganska tydligt skönja de riktlinjer,

efter vilka denna verksamhet målmedvetet bedrives. Att densamma varit

och är av stor betydelse för spridandet i vida kretsar av kunskap om och

förståelse för konsten, därom råder enligt riksdagens mening intet tvivel.

Det arbete, som i detta hänseende nedlagts från nationalmuseets sida, är att

betrakta såsom en viktig faktor i folkupplysningens och den allmänna folkbildningens

tjänst, och det synes riksdagen genom vad i motionen anförts

ådagalagt, att denna verksamhet icke kan undvara stödet av varje som helst

anslag för de med upplysningsarbetet förenade särskilda kostnader. Då de

i motionen framlagda äskandena sålunda icke avse anslag för några nya

ändamål utan fastmer äro att betrakta såsom nödvändiga för upprätthållandet

av eu organisation och verksamhet, som redan vunnit riksdagens godkännande,

och då anslagskraven synas vara tilltagna med tillbörlig varsamhet

i fråga om beloppens storlek, har riksdagen ansett sig böra bifalla motionen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till ovanberörda motion,

såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1924—1925 anvisat

dels ett belopp av 3,000 kronor till bestridande av kostnader, som äro

förenade med genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,

föreläsningar och konstpropaganda;

dels och ett belopp av 1,200 kronor för beredande av skrivhjälp åt den

vid nationalmuseum anställde depositions- och reseintendenten.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum, till försäkring och

transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds därom gjorda framställning

(punkt 12) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

14:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till konserveringsarbeten

för statens tavelsamling å Gripsholms slott för budgetåret 1924—1925 anvisat

ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 14) har riksdagen, i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt

rum, till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar m. m. anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 17,500 kronor, att utgå med

den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att, med uteslutande

ur utgiftsstaten för naturhistoriska riksmuseet av där nu uppförd anslagspost

å 2,000 kronor till tjänsteresor för intendenter och assistenter, i

riksstaten uppföra dels det ordinarie anslaget tih naturhistoriska riksmuseum,

avlöningar in. m., nu 196,112 kronor, med ett med 2,000 kronor tih

194,112 kronor nedsatt belopp, dels ock för samma museum ett ordinarie

reservationsanslag å 2,000 kronor till tjänsteresor åt intendenter och assistenter

vid museet.

Riksdagen som icke bär något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen, med uteslutande ur utgiftsstaten för naturhistoriska

riksmuseet av där nu uppförd anslagspost å 2,000 kronor till tjänsteresor

för intendenter och assistenter, i riksstaten uppfört dels det ordinarie

anslaget till naturhistoriska riksmuseum, avlöningar m. m., nu 196,112 kronor,

med ett med 2,000 kronor till 194,112 kronor nedsatt belopp, dels ock för

samma museum ett ordinarie reservationsanslag å 2,000 kronor till tjänsteresor

åt intendenter och assistenter vid museet.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1924—- 1925 anvisat

dels till beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1.925 av ett personligt

arvodestillägg åt assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska

avdelning G. A. H. Dahlstedt ett extra anslag av 500 kronor;

dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning

ett extra anslag av 2,000 kronor;

dels till beredande av tillfällig avlöningsförbättring under tiden 1 juli

1924—30 juni 1925 med ett belopp av högst 500 kronor åt en var av

preparatorerna vid naturhistoriska riksmuseet C. G. Swedén, A. Karlsson

och J. E. G. Eriksson, utan rätt för dem att å denna avlöningsförbättring

åtnjuta dyrtidstillägg, ett extra anslag av 1,500 kronor;

dels ock till uppvärmning, belysning, städning m. m. av de lokaler i kvarteret

Grönlandet norra i Stockholm, vilka ställts till förfogande för naturhistoriska

riksmuseets etnografiska avdelning, ett extra anslag av 1,750

kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till inköp

av instrument för naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 11

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen till inköp av instrument för naturhistoriska riksmuseets

mineralogiska avdelning för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra

reservationsanslag av 3,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 19) föreslagit riksdagen att till täckande

av motsedd brist dels i anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseets

avdelningar vid Frescati, dels ock i anslaget till expenser samt

vård, underhåll och förkovran av museets etnografiska avdelning anvisa för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 23,000 kronor att utgå med den

fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

För budgetåret 1923—1924 beviljade riksdagen 21,700 kronor för täckande

av den brist i nu förevarande anslag, som beräknades uppkomma under

första halvåret 1923 och föreligga vid slutet av nämnda halvår. Det nu

äskade beloppet avser täckande av motsedd brist för budgetåret 1923—-1924,

sådan denna brist beräknas föreligga vid slutet av detta budgetår. Riksdagen,

som anser önskligt, att de verkliga kostnaderna falla på den budgettermin,

de avse, och att följaktligen förstärkningsanslag för det löpande budgetåret

böra ersätta anslag till täckande av brister från föregående budgettermin,

har under framhållande härav ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till täckande av motsedd brist dels

i anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseets avdelningar vid

Frescati, dels ock i anslaget till expenser samt vård, underhåll och förkovran

av museets etnografiska avdelning anvisat för, budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 23,000 kronor, att utgå med den fördelning, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska museet

anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 126,550 kronor att,

under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Maj:t

förordnad, ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets

ändamål.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för beredande

för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfälliga lönetillägg åt vissa

vaktmästare m. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren med i

statsrådsprotokollet angivna belopp anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 5,000 kronor.

För budgetåret 1923—1924 utgår anslaget för ändamålet med ett belopp

av 4,700 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär beredande av tillfälligt

lönetillägg till ytterligare en eldare vid museet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

* “ Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen bär ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

följaktligen anmäla, att riksdagen för beredande för tiden 1 juli 1924—30

juni 1925 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid nordiska

museet samt vid livrustkammaren med i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 3 januari 1924 angivna belopp anvisat för budgetåret

1924 1925 ett extra anslag av 5,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj: t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att för vidtagande

av brandsäkerhetsanordningar i nordiska museets byggnad å Djurgården

föi budgetåret 1924 1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

26,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, som av Eders Kund. Makt

meddelas.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen för vidtagande av brandsäkerhetsanordningar i nordiska

museets byggnad å Djurgården för budgetåret 1924—1925 anvisat ett

extra reservationsanslag av 26,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser,

som av Eders Kungl. Maj:t meddelas.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 25) har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1923— 1924 ägt rum, till kulturhistoriska

museet i Lund anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 25,000

kronor, att under de villkor, Eders Kungl. Maj.t kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att

användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till

avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

24;o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till Norrlands

kulturhistoriska museum i Härnösand för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 4,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå till de undersökningar

rörande lapskt folkliv och lapskt språk, som anordnas genom museets

försorg.

För budgetåret 1923—1924 utgår ett extra anslag av 5,000 kronor till

arvode åt eu vid museet anställd amanuens. Eders Kungl. Maj:ts förslag

innebär nu, att anslaget ej för framtiden skall utgå till en vid ifrågavarande

museum fast anställd amanuens utan ställas till museets förfogande

för utförande genom dettas försorg av forskningar i lapskt folkliv och lapskt

språk.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor,

att enligt de närmaste bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva, utgå till de undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt

språk, som anordnas genom museets försorg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr H A. 13

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till musikhistoriska

museet för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor,

att pa de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl

föreskriva, utgå till museets ändamål.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till

svenska skolmuseet anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

7,000 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma,

utgå till cenralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets

ändamål.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med ett belopp av 10,000 kronor.

Nu föreslås för nästkommande budgetår ett till 7,000 kronor nedsatt belopp.

Departementschefen har uttalat, att det förefölle honom, som om under nuvarande

förhållanden de beräknade utgifterna för vissa museets ändamål

skulle kunna något nedbringas. I såväl den förslagsstat, som förelädes 1923

års riksdag, som i den nu för budgetåret 1924—1925 föreslagna staten vore

upptagna rätt avsevärda belopp till skolkinematografiska förevisningar.

Det borde med avseende härå uppmärksammas, att Eders Kungl. Maj:t i

annan ordning för just detta ändamål beviljat avsevärda belopp. Så hade

Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 14 juli 1922 anvisat åt centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening såsom bidrag för anordnande

genom svenska skolmuseet av skolkinematografiska förevisningar ett belopp

av 4,000 kronor och genom beslut den 24 augusti 1923 ett belopp av 9,000

kronor för samma ändamål. Sagda belopp hade av Eders Kungl. Maj:t anvisats

från statens biografbyrås överskottsmedel, och ansåge departementschefen

dylikt tillskott även för framtiden kunna beredas från nämnda överskottsmedel,

därest desamma därtill lämnade tillgång.

Riksdagen, som fäst sig vid den utväg, departementschefen sålunda anvisat

för tillgodoseende av museets behov, vill uttala sin anslutning härtill.

Riksdagen, som alltså ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 7,000 kronor, att på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 90,000 kronor, med 60,000

kronor till 150,000 kronor.

Kyrkli

ändatn

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den av Eders Kung! Maj:t föreslagna höjningen är föranledd av att

anslaget under de senare åren på grund av de höga markegångsprisen

blivit i ansenlig mån överskridet.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten,

nu 90,000 kronor, med 60,000 kronor till 150,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,377,500

kronor, med 86,600 kronor till 4,464,100 kronor.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning

till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning

därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då

den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del

av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka

å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket

indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1924 års statsverksproposition

upptagits med ett från 2,577,000 kronor till 2,646,500 kronor förhöjt belopp.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,377,500 kronor, med 86,600

kronor till 4,464,100 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till avlöning

åt pastorn vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 6,000 kronor.

. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning synes riksdagen närmast vara

föranledd av behovet för de i Finland vistande svenska undersåtar att äga en

av svenska staten erkänd och officiellt understödd religiös och kulturell

samlingspunkt. Visserligen stå i Finland en del av våra landsmän så till

vida i en bättre ställning än i andra länder, att de ofta hava tillfälle att

åhöra gudstjänst på svenska, men en sammanhållning mellan rikssvenskarna

i Finland förmedelst en svensk församlings bildning och en av svenska

staten avlönad svensk pastor är av stor nationell och jämväl social betydelse

samt ägnad att i sin mån bidraga till en samverkan mellan Sverige och

Finland på det kyrkliga och andligt kulturella området.

Riksdagen, som alltså finner goda skäl tala för ett bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen till avlöning åt pastorn vid svenska

Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 6,000 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att av det utav

1923 års riksdag beviljade extra anslaget till tre stipendier för utbildande

vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1924

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

—1925 anvisa ett belopp av .3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att

meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande do sålunda

anvisade medlens användande.

Riksdagen bär år 1923 av det utav 1920 års riksdag beviljade extra

anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna

med finska språket, för budgetåret 1923—1924 anvisat återstoden, 2,250

kronor, ävensom för enahanda ändamål beviljat ytterligare ett extra anslag

av 8,550 kronor samt därav för budgetåret 1923—1924 anvisat ett belopp

av 1,350 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda anvisade medlens

användande.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1923 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett belopp

av 3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

3Ro) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum, såsom bidrag till avlönande

av svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder anvisat för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 41,500 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att för flyttning

av kyrkan och prästgården i Muonionalusta kapellförsamling till Muodoslombolo

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslagav

30,600 kronor.

En under byggnad varande väg från Pajala genom kapellförsamlingens

största byar, vilken tidigare påbörjats av väghållningsdistriktet med statsbidrag,

utföres från och med år 1919 helt och hållet pa statens bekostnad.

Enligt fastställd plan skulle denna väg gå fram till Muodoslombolo, beläget

omkring 8 kilometer väster om Muonionalusta, varefter den skulle fortsätta

norrut. Från Muodoslombolo skulle biväg dragas till Muonionalusta. I

samband med bestämmandet av vägens sistberörda sträckning har fråga

uppkommit om förflyttning av kapellförsamlingens kyrka och prästgård från

Muonionalusta till Muodoslombolo. Den senare byn har alltmera blivit

kapellförsamlingens centralpunkt. Genom den under utförande varande

vägen kommer Muodoslombolo ännu mera att bliva eu knutpunkt. Enär

en flyttning av kyrka och prästgård på föreslaget sätt skulle medföra, att

den nya vägen mellan nämnda bägge orter skulle kunna utföras på ett

enklare sätt än avsett, igångsattes en utredning angående kostnaden för eu

förflyttning av kyrka och prästgård till lämplig tomt i Muodoslombolo.

Denna kostnad hade uppskattats till 34,000 kronor. De åtaganden, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gjorts av församlingsmedlemmar, kunde uppskattas till ett värde av 2,000

kronor. Därest vägen Muodoslombolo—Muonionalusta utfördes på ett enklare

sätt, d. v. s. såsom ödebygdsväg, beräknades kostnadsminskningen uppgå

till 23,100 kronor, varvid till grund för beräkningen legat priserna i november

1922. Denna besparing skulle helt komma statsverket till godo. Under

förutsättning att en dylik förenkling kunde komma till stånd och den därigenom

gjorda besparingen finge disponeras för flyttning av kyrka och prästgård,

skulle det direkta statsanslag, som behövde ifrågasättas, stanna vid ett

relativt ringa belopp. Hela kostnaden för berörda flyttning beräknades till

32,000 kronor. På sätt framgår av statsrådsprotokollet har departementschefen

till 30,600 kronor reducerat det belopp, som han ansett nu böra

äskas hos riksdagen.

På grund av de utav departementschefen till stöd för förslaget anförda

skälen har riksdagen ansett sig böra bifalla den föreliggande framställningen

och får förty anmäla, att riksdagen för flyttning av kyrkan och prästgården

i Muonionalusta kapellförsamling till Muodoslombolo för budgetåret 1924—

1925 anvisat ett extra reservationsanslag av 30,600 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till ökade

arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra anslag av 30,490 kronor.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 29,490 kronor.

Den nu äskade förhöjningen av anslaget avser att bereda något ökade arvoden

åt extra biträden vid domkapitlen i Uppsala, Karlstad och Luleå.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen till ökade arbetskrafter vid domkapitlens

expeditioner anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

30,490 kronor.

34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

A) medgivit, att provisorisk lönereglering enligt följande grunder må under

tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 gälla i fråga om notarier och amanuenser

vid de ecklesiastika konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder

må befinnas erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för hela

året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget

icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den inkomst,

som under närmast föregående räkenskapsår å vederbörande tjänst

uppburits av sådana avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret

den 13 juni 1902 angående fastställande av avlöningsstat för tjänste
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

männen vid de ecklesiastika konsistorierna fortfarande må utgå till konsistorienotarie,

uppgår till: beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt

högst 2,500 kronor och beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt

högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700 kronor,

vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500

kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand

med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två tredjedelar

lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens utgår avlöningstillägget

i samma ordning som arvodet;

B) till bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska lönereglering

anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 42,000

kronor, av vilket anslag högst 883 kronor 33 öre må enligt av Eders Kungl.

Maj:t meddelade föreskrifter användas till höjande av ersättningen för vikariat

under konsistorienotaries semester.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att höja det

i riksstaten under rubriken: Kyrkors underhåll upptagna ordinarie förslagsanslaget:

ersättningar, nu 160,400 kronor, med 105,600 kronor till 275,000

kronor.

Den ifrågasatta höjningen är föranledd därav, att på grund av de höjda

markegångsprisen anslaget under de senare åren överskridits med avsevärda

belopp.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under rubriken:

Kyrkors underhåll upptagna ordinarie förslagsanslaget: ersättningar, nu

169,400 kronor, med 105,600 kronor till 275,000 kronor.

Akademier m. m.

36:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande av de

på Sverige ankommande årsavgifterna för år 1924 till den internationella

unionen för geodesi och geofysik för budgetåret 1923—1924 anvisat ett

extra anslag av 1,300 kronor.

37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande av en

katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1924—1925

anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 8 A.

Akademier

m. m.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm

förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 15,000 kronor, att utgå enligt de grunder, som Eders

Kungl. Maj:t bestämmer.

Eders Kungl. Maj :ts förslag avser beredande av bidrag från statens sida för

underhåll av det till vetenskapsakademien av professorn G. Mittag-Leffler och

hans maka skänkta, i sitt slag nästan enastående och utomordentligt dyrbara

matematiska bibliotek.

Riksdagen har genom besök, som ledamöter av riksdagens vederbörande

utskott å ort och ställe gjort, bildat sig en uppfattning om omfattningen

och värdet av den gjorda donationen och finner synnerligen goda skäl tala

för det av Eders Kungl. Maj.t nu framlagda förslaget.

Riksdagen får förty anmäla, att riksdagen såsom bidrag till underhåll av

det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet vid Djursholm förvarade

och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse förvaltade

matematiska biblioteket för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag

av 15,000 kronor, att utgå enligt de grunder, som Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubriken vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till tryckningskostnader samt utgivande

av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens

historiska museum m. m., nu 18,000 kronor, med 4,000 kronor till 14,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubriken

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordidinarie reservationsanslaget

till tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över

fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m.m.,

nu 18,000 kronor, med 4,000 kronor till 14,000 kronor.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat upptagit det under rubriken

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska

museum och myntkabinettet med oförändrat belopp, 2,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 93) har hemställts, bland annat,

att riksdagen måtte höja det ordinarie reservationsanslaget till underhåll och

fortsättning av inredningen i statens historiska museum och myntkabinettet,

nu 2,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000 kronor.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»Fornminnesvårdens omorganisation och den därmed sammanhängande

frågan om nybyggnad för statens historiska museum — som för närvarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

är inrymt inom synnerligen otillfredsställande lokaler inom nationalmuseet

— är som bekant sedan åtskilliga år tillbaka under utredning. I avvaktan

härpå har beklagligen de kulturella intressen, varom här är fråga, icke på de

senaste åren kunnat tillgodoses såsom vederbort. Detta förhållande, vilket

torde vara väl bekant inom sakkunniga kretsar, är desto beklagligare med

hänsyn till Sveriges ställning som eu gammal kulturnation och den framskjutna

plats som fornforskningen inom vårt land sedan gammalt intagit.

Under sådana förhållanden är det ägnat att väcka förvåning, att de

ytterst blygsamma anslag, som vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

för nästkommande budgetår begärt, än ytterligare i statsverkspropositionen

beskurits. Jag vill erinra, att ny riksantikvarie nyligen utnämnts,

vid vilkens knytande till institutionen allmänt fästats stora förhoppningar.

Särskilt med hänsyn härtill borde det varit angeläget undvika dylika ytterliga

inknappningar, varigenom den nye chefens möjligheter till välbehövliga

initiativ ytterligare kringskurits.

I sin skrivelse i ämnet den 4 september 1923 hade akademien föreslagit

en höjning av den hittillsvarande ordinarie anslagsposten till underhåll och

fortsättning av inredningen i statens historiska museum från 2,000 kronor

till 4,000 kronor. Det är, såsom akademien också själv framhållit, visserligen

sant, att detta innebär en fördubbling av det hittillsvarande anslaget,

men det bör å andra sidan ihågkommas, att även en summa av 4,000 kronor

för här ifrågavarande ändamål under alla omständigheter, och i all synnerhet

vid jämförelse med förhållandena inom motsvarande museer inom- och

utomlands, måste anses vara synnerligen blygsamt tilltagen. Ett dylikt

belopp lärer knappast göra det möjligt att mer än nödtorftigt upprätthålla

museivården, men kan däremot ingalunda möjliggöra de större omordningar

i museet, som på grund av den alltjämt undanskjutna frågan om anskaffande

av nya lokaler för statens historiska museum dock måste utföras, om

museet skall kunna på ett någorlunda tillfredsställande sätt fylla de anspråk

på dess anordning, som man måste ha rätt kräva av en dylik institution.

Man måste dock ihågkomma, att det i detta fall gäller en institution, som

sedan gammalt ansetts intaga en rangplats bland övriga liknande museer i

världen. Det torde givetvis också vara önskligt, att statens historiska museum

såsom ett centralmuseum med avseende på sin anordning icke skall

behöva stå alltför mycket tillbaka för andra liknande institutioner, åtminstone

icke för dem, som förefinnas inom vårt eget land.

Då under sådana förhållanden det av akademien begärda beloppet av

4,000 kronor lärer vara ett ofrånkomligt minimum, såvida icke museets ledande

krafter skola dömas till fullständig overksamhet med avseende på

sina försök att även inom de nuvarande otillfredsställande lokalerna finna

eu modus vivendi för de växande samlingarnas ordnande, anser jag det

synnerligen olyckligt, att Kungl. Maj:t icke tillmötesgått akademiens anslagskrav

på denna punkt.»

Det i motionen framlagda förslaget åsyftar att möjliggöra ett bättre utnyttjande

av de lokaler, i vilka statens historiska museum för närvarande

är inrymt. Otillräckligheten av dessa lokaler har med tiden kommit att

göra sig allt mer kännbar, och museets trångboddhet har medfört stora svårigheter

såväl i avseende å samlingarnas ordnande som beträffande deras

vetenskapliga bearbetande. Riksdagen, som väl inser behovet för museet

att kunna så långt sig göra låter, utnyttja till buds stående lokalutrymmen,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

har i betraktande härav funnit kravet på ökade medel för detta ändamål

vara av beskaffenhet att ej kunna undanskjutas, därest museet över huvud

skall vara i stånd att fylla de anspråk, som ställas på detsamma. Då riksdagen

sålunda funnit starka skäl tala för ett bifall till det motionsvis nu

framställda yrkandet, har riksdagen med bifall till förenämnda motion i dess

ovan angivna del, höjt det under rubriken vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till underhåll och fortsättning

av inredningen i statens historiska museum och myntkabinettet, nu

2.000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000 kronor.

41:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen

dels att, med uteslutande av det i riksstaten under rubriken vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till

Visby ruiners vård och underhåll, under samma rubrik uppföra ett ordinarie

reservationsanslag till vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken

med ett belopp av 5,000 kronor,

dels och att till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

8.000 kronor.

Riksdagen anser goda skäl vara förebragta för Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels med uteslutande av det i riksstaten under rubriken vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till Visby

ruiners vård och underhåll, under samma rubrik uppfört ett ordinarie reservationsanslag

till vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken

med ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel för de ändamål, som avses med de å ordinarie stat för vitterhetsakademien

uppförda reservationsanslagen till rese- och transportkostnader,

fornlämningars vård, lyshållning m. m. samt till undersökning och

beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. m., för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra reservationsanslag å 13,000 kronor, att användas huvudsakligen

för akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 93), däri, bland annat, hemställts, att riksdagen måtte upptaga

det i Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksstat angivna extra reservationsanslaget

å 13,000 kronor för beredande av ökade medel för de ändamål, som

avses med de å ordinarie stat för akademien uppförda reservationsanslagen

till rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. m., samt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 21

till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. in.

med 15,000 kronor.

Till stöd för berörda yrkande har i motionen anförts följande:

»Det sedan flera år tillbaka upptagna fyllnadsanslaget för bestridande av

''vissa utgifter för fornminnesvården’ som år 1922 utgick med 18,000 kronor,

förra halvåret 1923 med 9,000 kronor men som för budgetåret 1923—1924

sänktes till 15,000 kronor hade uti akademiens anslagsberäkning för nästkommande

budgetår upptagits med samma sänkta belopp som det nuvarande,

eller 15,000 kronor. Kungl. Maj:t har emellertid föreslagit en ytterligare

nedsättning till 13,000 kronor. Ifrågavarande anslag är avsett såsom

fyllnad till de båda ordinarie anslagen: 1) till rese- och transportkostnader,

fornlämningars vård, lyshållning in. in. å 7,000 kronor samt 2) till undersökning

och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar in. in. å 6,000

kronor. Trots den vidsträckta ram, som satts för dessa tre anslags användning,

hava dock desamma i verkligheten måst användas så gott som uteslutande

till expensutgifter, konserveringsarbeten samt oundvikliga tjänsteresor,

påkallade av ärenden, som det åligger akademien att avgöra, eller sådana,

rörande vilka akademien anbefallts eller på annat sätt anmodats att avgiva

yttranden, t. ex. framställningar om att på grund av planerade odlingseller

byggnadsföretag få borttaga en fast fornlämning eller förslag till restaurering

av äldre byggnadsminnesmärken o. s. v. De ifrågavarande tjänsteresorna

hava på senare tid måst göras i allt större utsträckning med hänsyn

till den ökade betydelse man numera tillmäter fornminnena landet runt.

Tillbörlig hänsyn till allmänhetens berättigade krav på skyndsamhet vid avgörandet

av författningsenliga ansökningar hava också gjort det nödvändigt

att göra undersökningsresor och dylikt allt tätare genom även avlägsna

bygder. De övriga ändamål, som avsetts att gagnas med dessa anslag, hava

däremot trots deras behj ärtans värda karaktär måst så gott som helt stå tillbaka.

Anslagens otillräcklighet för de med dem avsedda ändamålen belysas

för övrigt därav, att det visat sig nödvändigt för Kungl. Maj/t att vid flera

tillfällen bereda akademien fyllnad från allmänna expensanslaget eller andra

till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel. Under sådana förhållanden

måste den vidtagna sänkningen av det redan förut avknappade anslaget betraktas

som obefogad.

Även i vissa andra avseenden har Kungl. Maj:t vidtagit nedprutningar i

akademiens anslag. Emellertid anser jag mig härutinnan icke böra hemställa

om ändring, även om mycket goda skäl otvivelaktigt härför kunna anföras.

Jag har nämligen velat inskränka mig till de punkter, där rättelse

synts mig vara alldeles ofrånkomlig.»

Ifrågavarande anslag utgick för år 1922 med 18,000 kronor och för förra

halvåret 1923 med 9,000 kronor samt är för budgetåret 1923—1924 bestämt

till 15,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t nu ifrågasatta ytterligare sänkningen av anslaget

torde komma att än mer beskära akademien i dess möjligheter att fullgöra

sina uppgifter i avseende å fornminnesvården i landet. Riksdagen vill erinra

om den utveckling, som för närvarande kännetecknar den allmänna kulturminnesvården,

och om den ökade omfattning, arbetena i fornminnesvårdens

tjänst numera tagit. Därest den från såväl den vetenskapliga forskningens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

som det allmänna kulturintressets synpunkt betydelsefulla faktor, som ligger

i en rationellt bedriven förn- och kulturminnesvård, skall kunna behörigen

upprätthållas, är det enligt riksdagens mening oundgängligt, att akademien

förfogar över erforderliga medel för nu ifrågavarande ändamål. Enligt vad

riksdagen inhämtat, har redan den beskäring av ifrågavarande anslag, som

ägde rum vid 1923 års riksdag, vållat akademien stora svårigheter, och den

nu av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ytterligare nedsättningen synes vara

ägnad att till bristningsgränsen skärpa desamma — ett förhållande, som den

ifrågasatta besparingens obetydliga omfattning knappast synes rättfärdiga.

Riksdagen, som sålunda funnit övertygande skäl tala för ett bifall till det

motionsvis nu framställda kravet, får anmäla, att riksdagen, i anledning av

Eders Kungl. Maj:ts förslag samt ifrågavarande motion i nu berörda del, för beredande

av ökade medel för de ändamål, som avses med de å ordinarie stat

för vitterhetsakademien uppförda reservationsanslagen till rese- och transportkostnader,

fornlämningars vård, lyshållning in. m. samt till undersökning

och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. m. för budgetåret 1924

—-1925 anvisat ett extra reservationsanslag å 15,000 kronor, att användas

huvudsakligen för akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 31,250 kronor.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett extra

anslag av 25,200 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom anslag till redan befintlig extra

ordinarie personal, beredande av medel för anställande av en administrativ

tjänsteman såsom biträde åt riksantikvarien. Riksdagen finner behovet i förevarande

hänseende väl styrkt. Departementschefen har i detta hänseende

räknat med ett arvodesbelopp, motsvarande avlöning till en tjänsteman i

16:e löneklassen av avlöningsreglementets löneplan för ordinarie befattningshavare.

Från akademiens sida har härutinnan uttalats såsom önskligt, att

såväl med hänsyn till de förekommande göromålens art som ock angelägenheten

av att kunna för befattningen påräkna fullt kvalificerad innehavare

avlöningen för denne finge beräknas efter 19:e löneklassen. Då, efter vad

riksdagen inhämtat, ifrågavarande befattningshavare beräknas komma att

vissa månader av året icke behöva tagas fullt i anspråk och i anledning

härav hans sammanlagda avlöning enligt 19:e löneklassen skulle i stort sett

motsvara vad departementschefen tänkt sig för full tjänstgöring året om

enligt 16:e löneklassen, har riksdagen ej velat motsätta sig detta från akademien

framkomna önskemål.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av

31,250 kronor.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att

dels vidtaga sådan ändring i den ordinarie staten för akademien för de

fria konsterna, att den under avdelningen Betjäning för 1 andre vaktmästare

upptagna förmånen av »bostad av akademien» för denne uteslutes och i

stället tillägges den i samma avdelning uppförde eldaren, samt att, med bibehållande

av gällande bestämmelser om ålderstillägg, avlöningen för andre

vaktmästaren höjes från dess nuvarande belopp 1,275 kronor till 1,600 kronor,

därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg

150 kronor, och den kontanta avlöningen för eldaren sänkes från dess nuvarande

belopp 1,900 kronor, till 1,575 kronor, därav lön 925 kronor och

tjänstgöringspenningar 650 kronor,

dels och i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till avlöningar m. m.

vid akademien för de fria konsterna med oförändrat belopp, 75,525 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels vidtagit sådan ändring i den ordinarie staten för akademien för de

fria konsterna, att den under avdelningen Betjäning för 1 andre vaktmästare

upptagna förmånen av »bostad av akademien» för denne uteslutes och i stället

tillägges den i samma avdelning uppförde eldaren, samt att, med bibehållande

av gällande bestämmelser om ålderstillägg, avlöningen för andre

vaktmästaren höjes från dess nuvarande belopp 1,275 kronor till 1,600 kronor,

därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstilllägg

150 kronor, och den kontanta avlöningen för eldaren sänkes från dess

nuvarande belopp 1,900 kronor, till 1,575 kronor, därav lön 925 kronor och

tjänstgöringspenningar 650 kronor,

dels och i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till avlöningar m. m.

vid akademien för de fria konsterna med oförändrat belopp, 75,525 kronor.

45:o) På grund av Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 48) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av ökade

medel till vissa i staten för akademien för de fria konsterna uppförda ändamål,

nämligen: till belysning, undervisningsmateriell m. m., till samlingarnas

ökande och underhåll, till städning, renhållning samt betjäningens beklädnad

ävensom till elevernas studieresor anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 11,300 kronor.

46:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 49) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande

av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för

s. 24 Kontrollera mot PDF

Universiteten,

den

medicinska

undervisningen

m. m.

24 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dekorativ konst för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 14,000

kronor.

47:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 50) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av ökade medel för följande i musikaliska akademiens stat upptagna ändamål

anvisat för budgetåret 1924—1925 såsom extra anslag:

dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter

för undervisningen ett belopp av 5,000 kronor;

dels i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 1,500 kronor;

dels ock vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland

instrumenters vård och underhåll, ett belopp av 6,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader

förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet

omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 53,047 kronor, att utgå

med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för innevarande budgetår anvisat

ett belopp av 52,910 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får förty anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad samt av viss,

staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader förvarad lösegendom

ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1924 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 53,047 kronor,

att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor, att utgå från

statsverkets fond av rusdrycksmedel och disponeras enligt av Eders Kungl.

Maj:t fastställda grunder.

Alltsedan år 1921 har riksdagen beviljat anslag å extra stat till uppehållande

av rasbiologiska institutets i Uppsala verksamhet. För år 1922

utgick anslaget med 60,000 kronor, för förra halvåret 1923 med 30,000

kronor och för budgetåret 1923—1924 utgår detsamma med 55,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 25

Vid beviljande av anslag för ändamålet för förra halvåret 1923 yttrade

riksdagen bland annat:

»I avseende å den av Kungl. Maj:t för år 1922 fastställda staten för

ifrågavarande institut, vilken stat slutar å ett belopp av 60,000 kronor, har

riksdagen fäst sig vid en till reseersättning med 18,000 kronor upptagen

anslagspost. Med hänsyn till numera nedsatta resekostnader torde kunna

ifrågasättas, huruvida icke någon jämkning härutinnan kan vara påkallad.

Då emellertid institutet nyligen börjat sin verksamhet och någon erfarenhet

vare sig i avseende å densammas bedrivande eller beträffande beräkningen

av övriga anslagsposter ej kan föreligga, har riksdagen ej nu velat uttala

sig för några ändrade beräkningsgrunder beträffande institutets stat.»

Med hänsyn bland annat till detta riksdagens uttalande framlade Eders

Kungl. Maj:t för 1923 års riksdag förslag om beviljande för ändamålet av

ett till 55,000 kronor nedsatt anslagsbelopp. Anslagsposten till reseersättningar

bär i den av Eders Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 fastställda

staten fixerats till 14,500 kronor, då däremot i förhållande till 1922

års stat vissa avlöningsposter förete ökningar.

Riksdagen har till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag av 55,000

kronor, att utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel och disponeras

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

50:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av

avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 58,810 kronor, att med iakttagande av de för vissa fall av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2

januari 1924 angivna grunder med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t

användas för av departementschefen i samma statsrådsprotokoll omförmälda

ändamål; skolande de belopp, som ur berörda anslag anordnas till anställande

av en lektor i danska språket och litteraturen samt lektorer i tyska, franska

och engelska språken ävensom till arvode åt en assistent vid fysiska institutionen,

anses utgå ur vederbörande av 1921, 1919 och 1923 års riksdagar

för dessa ändamål beviljade anslag.

51:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för vissa

institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1924—

1925 ett extra reservationsanslag av 113,050 kronor, att av Eders Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 omförmälda ändamål.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) avlöningar

m. in., e) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. under rubriken »kirurgiska kliniken» — med uteslutande av

vad där förekommer angående en amanuens, tillika underkirurg — i stället

uppföra en underkirurg, tillika biträdande överläkare, med ett arvode av

3,000 kronor jämte hyresbidrag av 750 kronor att utgå till gift innehavare

av befattningen, med anmärkning därjämte, att sagda belopp skola utgå

under villkor, att motsvarande anslagsbelopp uppföras för befattningen å

akademiska sjukhusets stat;

dels och för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet,

universitetsstaten, med 2,500 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget torde vara att betrakta

såsom en konsekvens av de utav riksdagen beslutade nybyggnadsanordningarna

vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot förslaget i annat hänseende

än att benämningen biträdande överläkare lämpligen torde utbytas

mot förste underläkare. Desslikes förutsätter riksdagen, att ifrågavarande

befattning efter ansökan i vederbörlig ordning tillsättes av universitetskanslern.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) avlöningar

in. m., e) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. under rubriken »kirurgiska kliniken» — med uteslutande av

vad där förekommer angående en amanuens, tillika underkirurg — i stället

uppfört en underkirurg, tillika förste underläkare, med ett arvode av 3,000

kronor jämte hyresbidrag av 750 kronor att utgå till gift innehavare av

befattningen, med anmärkning därjämte, att sagda belopp skola utgå under

villkor, att motsvarande anslagsbelopp uppföras för befattningen å akademiska

sjukhusets stat;

dels och; för berörda ändamål höjt det ordinarie anslaget till universitetet,

universitetsstaten, med 2,500 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. under rubrik »pediatriska kliniken» uppföra 1,000 kronor såsom

arvode åt eu amanuens, tillika amanuens vid pediatriska polikliniken,

med anmärkning därjämte, att sagda arvodesbelopp skall utgå till amanuensen

under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska

sjukhusets stat;

dels ock för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet,

universitetsstaten, med nämnda belopp, 1,000 kronor.

Jämväl detta förslag torde vara att betrakta såsom en följd av de nya

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sjukhusbyggnaderna i Uppsala. Riksdagen, som ansett sig böra bifalla detsamma,

får anmäla, att riksdagen

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. under rubrik »pediatriska kliniken» uppfört 1,000 kronor såsom

arvode åt eu amanuens, tillika amanuens vid pediatriska polikliniken,

med anmärkning därjämte, att sagda arvodesbelopp skall utgå till amanuensen

under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska

sjukhusets stat;

dels ock för berörda ändamål höjt det ordinarie anslaget till universitetet,

universitetsstaten, med nämnda belopp, 1,000 kronor.

Med anledning av vad riksdagen ovan under punkterna 52 och 53 beslutit

har det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten, nu

l, 098,127 kronor, ökats med 3,500 kronor till 1,101,627 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till arvode åt

lärarbiträde vid de praktiska språkövningarna i ryska vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

För närvarande utgår för ändamålet ett anslag av 500 kronor. Riksdagen,

som finner övertygande skäl vara förebragta för den av Eders Kungl. Maj:t

ifrågasatta höjningen av anslaget, får anmäla, att riksdagen till arvode åt

lärarbiträde vid de praktiska språkövningarna i ryska vid universitetet i

Uppsala för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor.

55:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) har

riksdagen, i enlighet med vad som alltsedan höstterminen 1914 på grund

av riksdagens upprepade gånger lämnade medgivande ägt rum, medgivit,

att av det med ritmästarbefattningen vid universitetet i Uppsala förenade

arvode å 800 kronor ett belopp av 300 kronor för år räknat må tills vidare

utgå till arvode åt en amanuens vid universitetets konstmuseum samt att

återstoden av ritmästararvodet, eller 500 kronor för år, må tills vidare användas

till arvode åt en lärare, som i enlighet med särskilda, av det större akademiska

konsistoriet givna bestämmelser skall meddela undervisning i utförande

av ritningar för vetenskapligt ändamål.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. in. vid universitetet i Lund anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 73,625 kronor, att med iakttagande av de för vissa fall av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2 januari

1924 angivna grunder med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas

för av departementschefen i samma statsrådsprotokoll omförmälda ändamål,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skolande de belopp, som ur berörda extra anslag anordnas till anställande av

lektorer i tyska, franska och engelska språken, anses utgå ur det av 1919

års riksdag för detta ändamål beviljade anslag.

57:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för vissa

institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret 1924—

1925 ett extra reservationsanslag av 65,025 kronor, att av Eders Kungl.

Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1924 omförmälda ändamål.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av de kostnader, Malmöhus läns landsting fått vidkännas för

driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund under år 1923, anvisa för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 150,000 kronor.

Vid 1921 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen att såsom bidrag

till täckande av ifrågavarande merkostnader under år 1920 anvisa ett anslag

av 500,000 kronor. Riksdagen beviljade för ändamålet ett belopp av allenast

300,000 kronor. Såsom bidrag till täckande av 1921 års merkostnader

föreslog Eders Kungl. Maj:t 1922 års riksdag anvisa ett anslag av 300,000 kronor,

vilket jämväl av riksdagen beviljades. Beträffande 1922 års merkostnader

äskade Eders Kungl. Maj:t av 1923 års riksdag ett bidrag av 250,000 kronor, vilket

emellertid av riksdagen nedsattes till 200,000 kronor. Nu har för 1923

års merkostnader av universitetskanslern ifrågasatts ett statsbidrag av 250,000

kronor. Departementschefen åter har ansett sig böra begränsa kravet till

150,000 kronor.

Det anslag, varom här är fråga, har sin upprinnelse i de av lasarettets

egenskap av klinisk undervisningsanstalt betingade merkostnader, vilka föranletts

av de under de senare åren ökade driftkostnaderna. Anslaget har

följaktligen, såsom departementschefen framhåller, karaktären av kristidsanslag,

vilket jämväl bestyrkes av de successivt sjunkande belopp, varmed

det utgått och nu föreslås utgå. Då den hastighet för anslagets avveckling,

som får anses inrymd i Eders Kungl. Maj ds förslag, synes lämpligt avvägd, får

riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av de kostnader,

Malmöhus läns landsting fått vidkännas för driften vid länets sjukvårdsinrättningar

i Lund under år 1923, anvisat för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 150,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 63) föreslagit riksdagen att

dels för beredande av höjning till 6,000 kronor av det i utgiftsstaten för

universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell m. m., under rubriken

patologisk-anatomiska institutionen upptagna anslagsbeloppet å 3,750 kronor,

öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten, med

2,250 kronor;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

29

dels ock till förstärkning av patologisk anatomiska institutionens anslag till

materiell m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor.

Det föreliggande förslaget är föranlett av den genom riksdagens medverkan

åvägabragta utvidgningen av patologiska institutionen. Riksdagen, som

ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

dels för beredande av höjning till 6,000 kronor av det i utgiftsstaten

för universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell m. m., under rubriken

patologisk-anatomiska institutionen upptagna anslagsbeloppet å 3,750 kronor,

ökat det ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten, med

2,250 kronor;

dels ock till förstärkning av patologisk-anatomiska institutionens anslag till

materiell m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 2,000

kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till arvode åt

lärarbiträde vid praktiska språkövningar i ryska vid universitetet i Lund för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

I likhet med vad riksdagen beslutit i motsvarande hänseende beträffande

Uppsala universitet (punkt 54 här ovan) har riksdagen till arvode åt lärarbiträde

vid praktiska språkövningar i ryska vid universitetet i Lund för budgetåret

1924—1925 anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor.

Med anledning av riksdagens dels här ovan under punkten 59 dels ock

i särskild skrivelse nr 106 anmälda beslut har det ordinarie anslaget till

Lunds universitet, universitetsstaten, nu 947,928 kronor, ökats med 8,200

kronor till 956,128 kronor.

61 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till materiell

ro. m. för geografiska institutionen vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj ds förslag och får förty anmäla,

att riksdagen till materiell m. m. för geografiska institutionen vid universitetet

i Lund anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.|

62:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 66) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrument för den kemiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj ds

förslag, får anmäla, att riksdagen till inköp av instrument för den kemiska

institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1924—1925 anvisat ett

extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

G3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under

punkt 67 i statsrådsprotokollet angivna institutionerna och inrättningarna vid

universitetet i Lund för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett anslag av

75,000 kronor. Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare medel till

materiell m. m. för de av departementschefen under punkt 67 av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 angivna institutionerna

och inrättningarna vid universitetet i Lund för budgetåret 1924—

1925 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

64:o) I eu inom riksdagen väckt motion (11:94) har hemställts, att riksdagen

måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor för utförandet

och publicerandet av zonobservationer vid Lunds observatorium samt

därav för budgetåret 1924—1925 anvisa 4,500 kronor.

Till stöd för detta yrkande har i motionen anförts följande:

»Bland de riksdagspetita från Lunds universitet, som icke upptagits i årets

statsverksproposition, är det särskilt ett — såsom jag redan i remissdebatten

anförde — som synes mig synnerligen behj ärtans värt och som jag därför

motionsvis dristar mig bringa under riksdagens prövning. Jag avser

därmed det ärende, som beröres i följande inlaga till större akademiska

konsistoriet i Lund från professorn i astronomi C. V. L. Charlier:

''Genom beslut av 1879 och 1884 års riksdag har till Lunds observatorium

anslagits en summa av 16,500 kronor för deltagande i ett internationellt

astronomiskt arbete för katalogiserande av alla stjärnor på himlen till den

9:de storleken samt för tryckning av de vid Lunds observatorium erhållna

resultaten. Detta arbete är ock för länge sedan avslutat och resultaten

såväl från Lund som från övriga deltagande observator^ av trycket utgivet.

I planen ingick, att ej blott stjärnornas orter för en bestämd tid skulle bestämmas,

utan att även deras rörelse genom observationer skulle härledas.

Härföre är det nödvändigt, att observationerna efter viss tid (cirka 30 ä 40

år) skulle återupprepas helst med samma instrument, som första gången

kommit till användning.

Oaktat de nuvarande tryckta internationella förhållandena, som försvåra

samarbetet mellan vetenskapsmännen inom olika länder, har också ett dylikt

arbete på flera ställen redan planerats (ett observatorium är redan färdigt med

arbetet) och vid Lunds observatorium har observator Gyllenberg med stor

framgång börjat nyobserverandet av de 11,450 stjärnor, som ingå i »Lundazonen».

Om vederbörligt ekonomiskt bistånd erhålles, torde redan om 3 år

dessa observationer vara avslutade och till trycket färdiga. Det anslag, som

härför erfordras, hava vi med största möjliga reduktion av kostnaderna beräknat

till 18,000 kronor, häri inberäknat tryckningskostnader.

Observator Gyllenberg utför gratis såväl de egentliga observationerna som

en stor del av reduktionerna. Anslaget skulle användas uteslutande till sådant

arbete, som av honom ej kan utföras, nämligen avläsning av mikroskop och

ur samt observationsremsor, korrektioner för instrumentfel (som så långt som

möjligt utföres av observator^, reduktioner för refraktion och procession

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

31

in. in., särskilt vidlyftiga räkningar, som ej utan astronomisk räknehjälp

kunna utföras. Därtill tryckning av resultaten, som, om den skulle bestridas

av anslaget till lärda verks utgivande, skulle på ett betänkligt sätt minska

möjligheten att därmed understödja andra förtjänta vetenskapsidkare, såsom

ock av K. Maj:t anfördes vid hemställandet om 1884 års anslag.

Oaktat den prisförhöjning, som ägt rum sedan år 1879, torde arbetet inclusive

tryckningen nu kunna utföras för 18.000 kronor eller ungefär samma

kostnad som för 40 år sedan. Detta har delvis möjliggjorts därigenom att

ej så fullständig del av observationsresultaten nu skulle publiceras som vid

de första observationerna.

Jag anhåller därföre vördsamt, att konsistoriet ville hos K. Maj:t och

riksdag göra hemställan om ett anslag å 18,000 kronor för utförandet och

publicerandet av zonobservationer vid Lunds observatorium. Anslaget skulle

utgå antingen med hela beloppet på en gång eller proportionellt fördelat på

3 eller eventuellt på 4 år.’

Detta av universitetsmyndigheterna tillstyrkta anslagskrav har, som ovan

nämnts, ej föranlett någon framställning till riksdagen. Det synes mig

emellertid ur flera synpunkter beklagligt, om denna framställning bleve

lämnad obeaktad. Ifrågavarande observations- och forskningsarbete, som på

sin tid utfördes under samarbete mellan 15 observatorier i Europa och

Förenta staterna, utgör eu av grundvalarna för den moderna astronomiska

forskningen. Vart och ett av de i samarbetet deltagande observatorierna

anskaffade ett för ändamålet avsett specialinstrument, en s. k. meridiancirkel

av fastställd storlek, och övertog var sin zon av norra stjärnhimmeln, inom

vilken zon läget å varje i instrumentet synlig stjärna fastställdes. Av

svenska observatorier deltog Lunds observatorium i samarbete — på enskild

väg anskaffades medel till meridiancirkeln, och riksdagen anslog i övrigt

erforderliga medel för arbetets utförande. Om man tager hänsyn till dåvarande

penningvärde och de då som nu tryckta tiderna, torde den på sin

tid beviljade summan av 16,500 kronor få anses utgöra ett talande bevis

för det höga vetenskapliga värde man tillmätte detta samarbete — en värdesättning,

vars riktighet också av erfarenheten blivit till fullo bestyrkt.

Under sådana förhållanden vore det högeligen att beklaga, om Sverige

nu skulle undandraga sig arbetets fullföljande. Lundaobservatoriet har,

icke minst genom den nuvarande föreståndarens vetenskapliga gärning, världsrykte.

Vårt land har också skonats från den ödeläggelse av vetenskapligt

forskningsarbete, som gått fram över stora delar av vår världsdel. Det synes

mig vara en hederssak för vårt land, att vi bereda Lundaobservatoriet möjlighet

att göra de förnyade observationer, som ingå i den ursprungliga planen,

och att publicera de viktigaste resultaten av de nya undersökningarna.

Då det gäller en kostnadssumma, som, väsentligen genom vederbörandes

oegennyttiga och oavlönade arbete, bragts ned till det nu begärda beloppet,

synas icke ens de nuvarande tiderna kunna rättfärdiga ett avslag. Anslagssumman,

18,000 kronor, torde, på sätt Charlier jämväl ansett möjligt,

kunna fördelas på fyra år.»

Redan vid ett tidigare tillfälle har riksdagen behjärtat det ändamål, som

i motionen beröres, och genom beviljande av anslag möjliggjort de vetenskapliga

undersökningar, som i detta avseende bedrivits från Lunds observatorium.

Det gäller nu ett fullföljande av dessa arbeten, ett fullföljande,

som förutsattes, då anslag för ändamålet första gången beviljades, och som

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vårt land icke synes böra undandraga sig. Med hänsyn dessutom till att

dessa arbeten torde böra bedrivas, medan ännu professor Charlier är i tillfälle

att leda desamma, och i betraktande av önskvärdheten av att vårt land

ej undandrager sig fullföljandet och slutförandet av sin andel i ett internationellt

vetenskapligt samarbete, har riksdagen ansett sig böra bifalla den

1 ämnet väckta motionen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till ovanberörda

motion, för utförande och publicerande av zonobservationer vid Lunds

observatorium beviljat ett belopp av 18,000 kronor samt därav såsom extra

reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924—1925 en summa av 4,500 kronor.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare och amanuenser m. m.

vid karolinska medikokirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 93,005 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl.

Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda

ändamål.

Av utredningen i ärendet (statsrådsprotokollet sid. 178—180) framgår, att

det nu föreslagna anslaget företer en minskning med 5,000 kronor i förhållande

till vad under innevarande budgetår för motsvarande ändamål

utgår.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare och amanuenser m. m. vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 93,005 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas

för av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

2 januari 1924 omförmälda ändamål.

66:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) har riksdagen

till materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av

17,800 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924

omförmälda ändamål.

67:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 70) föreslagit riksdagen att å ordinarie stat

för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra ett kvinnligt tekniskt biträde

vid allmänna barnbördshusets obstetriska klinik med en avlöning av

2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg, samt med rätt till tre ålderstillägg å 200 kronor

efter respektive 5, 10 och 15 år, skolande av varje ålderstillägg 100 kronor

anse» utgöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar; ävensom för detta

ändamål höja det ordinarie anslaget till avlöningar m. m. vid institutet med

2,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33

Riksdagen har funnit goda skäl vara anförda till förmån för Eders Kungl.

Maj:ts förslag och får förty anmäla, att riksdagen å ordinarie stat för

karolinska mediko-kirurgiska institutet uppfört ett kvinnligt tekniskt biträde

vid allmänna barnbördshusets obstetriska klinik med en avlöning av 2,000

kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar och 200

kronor ortstillägg, samt med rätt till tre ålderstillägg å 200 kronor efter

respektive 5, 10 och 15 år, skolande av varje ålderstillägg 100 kronor anses

utgöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar; ävensom för detta ändamål

höjt det ordinarie anslaget till avlöningar m. m. vid institutet med

2,000 kronor; kommande riksdagen, att framdeles anmäla sitt beslut i fråga

om beloppet av sistnämnda anslag.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att för förberedande

av ett anslag å 500 kronor till materiell in. m. för karolinska institutets

klinik och poliklinik för öron-, näs- och halssjukdomar öka institutets

ordinarie reservationsanslag till materiell in. m. för vissa institutioner och

kliniker med sagda belopp, 500 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majds

förslag, får anmäla, att riksdagen för beredande av ett anslag å 500 kronor

till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets klinik

och poliklinik för öron-, näs- och halssjukdomar ökat institutets ordinarie

reservationsanslag till materiell m. in. för vissa institutioner och kliniker

med sagda belopp, 500 kronor.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till materiell

m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets pediatriska klinik å kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ds förslag, får

anmäla, att riksdagen till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska

institutets pediatriska klinik å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka

barn för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag av 500

kronor.

70:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för beredande

av höjning av anslaget till materiell in. in. för karolinska mediko-kirurgiska

institutets hygieniska institution från 2,600 kronor med 1,400 till 4,000 kronor

öka institutets ordinarie reservationsanslag till materiell m. m. för vissa

institutioner och kliniker med sagda belopp, 1,400 kronor.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj ds

förslag och får fördenskull anmäla, att riksdagen för beredande av höjning

av anslaget till materiell in. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets

hygieniska institution från 2,600 kronor med 1,400 till 4,000 kronor ökat

institutets ordinarie reservationsanslag till materiell m. m. för vissa institutioner

och kliniker med sagda belopp, 1,400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 samt. Nr 8 A.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

71:o) Eders Kungl. Maj:thar (punkt 75) föreslagit riksdagen att för beredande

av höjning av anslaget till materiell m. m. för rättsmedicinska institutionen

med 600 kronor från nuvarande belopp 1,800 kronor till 2,400 kronor öka

karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell

m. m. för vissa institutioner och kliniker med sagda belopp, 600

kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla,

att riksdagen för beredande av höjning av anslaget till materiell m. m.

för karolinska mediko-kirurgiska institutets rättsmedicinska institution med

600 kronor från nuvarande belopp 1,800 kronor till 2,400 kronor ökat institutets

ordinarie reservationsanslag till materiell m. m. för vissa institutioner

och kliniker med sagda belopp, 600 kronor.

I anledning av riksdagens ovan under punkterna 68, 70 och 71 anmälda

beslut har det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för vissa

institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 69,600

kronor, ökats med 2,500 kronor till 72,100 kronor.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att

dels till materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor;

dels ock till täckande av för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 beräknade

brister i anslaget till samma institution för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 10,500 kronor.

För budgetåret 1923—1924 har riksdagen beviljat ett anslag av 7,000 kronor

för täckande av för år 1922 beräknad brist i materiellanslaget för ifrågavarande

institution. Det nu begärda anslaget å 10,500 kronor avser täckande

av brist för såväl första halvåret 1923 som budgetåret 1923—1924.

Riksdagen som ej funnit något att erinra mot vare sig sistnämnda anslag

å 10,500 kronor eller det ifrågasatta förstärkningsanslaget för budgetåret

1924—1925, får förty anmäla, att riksdagen

dels till materiell in. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets patologisk-anatomiska

institution för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra

anslag av 3,000 kronor;

dels ock till täckande av för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 beräknade

brister i anslaget till samma institution för budgetåret 1924—1925 anvisat

ett extra anslag av 10,500 kronor.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att till inköp av 5

mikroskop för undervisningen i bakteriologi vid karolinska institutet för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla,

att riksdagen till inköp av 5 mikroskop för undervisningen i bakteriologi

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1924—1925 anvisat

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:thar (punkt 78) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 28,000 kronor.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett extra anslag av 40,000

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av ökade medel till

materiell i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 28,000 kronor.

75:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen

medgivit, att av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiell in. in.

för vissa institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

ingående posten till underhåll och förökande av biblioteket må från

och med den 1 juli 1924 tills vidare användas högst 1,000 kronor årligen

till katalogisering och därmed jämförligt arbete vid biblioteket.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 80) föreslagit riksdagen att

dels till ytterligare lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1924

—1925 anvisa ett extra anslag av 14,400 kronor att av Eders Kungl. Maj:t

fördelas enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet framställt förslag;

dels och medgiva, att under tiden intill den 1 juli 1925 inflytande elevavgifter

vid tandläkarinstitutet må, i den mån Eders Kungl. Maj:t prövar

sådant vara av oavvisligt behov påkallat, användas till uppvärmning och belysning

m. m. av institutets lokaler samt till materiell.

Till ytterligare lärarkrafter vid tandläkarinstitutet har riksdagen för innevarande

budgetår beviljat ett extra anslag av 11,400 kronor. Den ifrågasatta

ökningen står i överensstämmelse med en för riksdagen i samband med institutets

utvidgning förelagd plan och är att betrakta som en konsekvens av

denna utvidgning. Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot

Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

dels till ytterligare lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1924

—1925 anvisat ett extra anslag av 14,400 kronor att av Eders Kungl.

Maj-.t fördelas enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1924 framställt förslag;

dels ock medgivit, att under tiden intill den 1 juli 1925 inflytande elevavgifter

vid tandläkarinstitutet må, i den mån Eders Kungl. Maj:t prövar

sådant vara av oavvisligt behov påkallat, användas till uppvärmning och

belysning m. m. av institutets lokaler samt till materiell.

11:6) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att den till ett belopp av 84,283 kronor uppgående bespa
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ringen å anslaget på tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i serafimerlasarettets

räkenskaper för sistnämnda år må användas till täckande av

motsedd brist i samma räkenskaper för budgetåret 1924—1925;

dels ock för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade medel till

uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli 1924—

30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett anslag

av 150,000 kronor. Med hänsyn till vad i ärendet förekommit, tiar riksdagen

dels medgivit, att den till ett belopp av 84,283 kronor uppgående besparingen

å anslaget på tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i serafimerlasarettets

räkenskaper för sistnämnda år må användas till täckande av

motsedd brist i samma räkenskaper för budgetåret 1924—1925;

dels ock för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade medel till

uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli 1924—

30 juni 1925 anvisat ett extra anslag av 50,000 kronor.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördsbuset i Stockholm för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 117,000 kronor.

För ändamålet har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett anslag

av 75,000 kronor. Den nu ifrågasatta anslagsökningen är föranledd av de

utvidgningar av barnbördshuset, som med Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens

medgivande vidtagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten

vid allmänna barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1924—1925

anvisat ett extra anslag av 117,000 kronor.

79:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande vid

epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret 1924

•—1925 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas enligt av vederbörande

departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade

bestämmelser.

80:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1924—

1925 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag att utgå enligt av

Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp

av 30,000 kronor,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

81:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) bar

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden

å 100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m.,

25 kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av

universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

82:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning för opposition

å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande

universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår, för budgetåret

1924—1925 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

83:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att som bidrag

till uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid

Paris universitet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

Såsom framgår av utredningen i ärendet, skulle det anslag, som nu ifrågasattes,

i främsta rummet hava till syftemål upprätthållandet och stärkandet

av de kulturella förbindelserna mellan Sverige och Frankrike. Detta skulle

ske företrädesvis dels genom anordnande vid universitetet i Paris av föreläsningar

av svenska vetenskapsmän över Sverige och svensk kultur samt

svenska förhållanden i övrigt, dels genom inköp av läroböcker, avsedda för

den svenske lektorns undervisning, dels ock genom en upplysningsbyrå till

tjänst för svenska lärare och studenter. Institutet skulle bliva en medelpunkt

för svenska vetenskapsidkare och studerande, som bedriva studier i

Paris.

Riksdagen har på de av departementschefen anförda skälen bifallit det

framlagda förslaget och får anmäla, att riksdagen som bidrag till uppehållande

av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet för

budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor att utgå på

de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie anslaget till farmaceutiska institutet, nu 58,400 kronor, med

7,500 kronor till 50,900 kronor.

Anslagsminskningen är föranledd därav, att ur staten för institutet uteslutits

en där befintlig för lokalhyra avsedd anslagspost, vilken genom institutets

förflyttning till nya lokaler blivit överflödig.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Tekniska

högskolan.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie anslaget till

farmaceutiska institutet, nu 58,400 kronor, med 7,500 kronor till 50,900

kronor.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 för vissa i

farmaceutiska institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier

m. m., till uppvärmning in. in. och till egendomens underhåll m. m. anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag å 14,000 kronor.

För innevarande budgetår har riksdagen för samma ändamål anvisat ett

anslag av 15,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av ökade medel under

tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 för vissa i farmaceutiska institutets stat

upptagna ändamål, nämligen till materialier m. in., till uppvärmning m. m.

och till egendomens underhåll m. m. anvisat för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag å 14,000 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dels besluta sådan ändring i staten för tekniska högskolan, att i stället

för en speciallärarbefattning i jäsningsteknik med ett arvode av 1,200 kronor

från och med den 1 juli 1924 där uppföres en speciallärarbefattning i jäsningslära

med enahanda arvode,

dels i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till tekniska högskolan:

Avlöningar med oförändrat belopp, 362,750 kronor,

dels ock minska det för tekniska högskolan uppförda ordinarie reservationsanslaget

till vissa omkostnader för upprätthållande av högskolans verksamhet,

nu 64,000 kronor, med 4,500 kronor till 59,500 kronor.

Det belopp å 4,500 kronor, varmed berörda ordinarie reservationsanslag

skulle minskas, avser stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels beslutit sådan ändring i staten för tekniska högskolan, att i stället för

en speciallärarbefattning i jäsningsteknik med ett arvode av 1,200 kronor

från och med den 1 juli 1924 där uppföres en speciallärarbefattning i jäsningslära

med enahanda arvode,

dels i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till tekniska högskolan:

Avlöningar med oförändrat belopp, 362,750 kronor,

dels ock minskat det för tekniska högskolan uppförda ordinarie reservationsanslaget

till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet,

nu 64,000 kronor, med 4,500 kronor till 59,500 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

87::o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) har riksdagen,

1 likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 27,450 kronor att, i överensstämmelse med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

2 januari 1924 angivits, utgå såsom arvoden åt speciallärare i samma ämnen

och med enahanda belopp som under budgetåret 1923—1924.

88:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till de

av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda fyllnadsarvoden samt

till avlöning åt av departementschefen angiven vaktbetjäning m. m. vid tekniska

högskolan anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

22,000 kronor.

För budgetåret 1923—1924 har anvisats ett extra anslag av 20,690 kronor,

därav 18,690 kronor till vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning

samt 2,000 kronor till bestridande av ökade bokbindningskostnader

vid högskolans bibliotek. Den nu ifrågasatta anslagshöjningen avser dels

att bereda högskolan tillfälle att övertaga ett antal exemplar av ingenjörsvetenskapsakademiens

publikationer att användas som bytesobjekt med inoch

utländska lärda institutioner och sällskap, dels ock att möjligöra en

mindre höjning av anslagsposten till bokbindningskostnader.

Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

till de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1924 omförmälda fyllnadsarvoden samt till avlöning

åt av departementschefen i samma statsrådsprotokoll angiven vaktbetjäning

m. m. vid tekniska högskolan anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 22,000 kronor.

89ro) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tillfälliga lärarbiträden

och assistenter vid tekniska högskolan anvisat för budgetåret 1924

1925 ett extra anslag av 25,000 kronor.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1924

—1925 ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor att av Eders Kungl.

Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Eders Kungl.

Maj:t finner skäligt bestämma.

För nu löpande budgetår har riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat

ett anslag av 100,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till samlingar och laborationer vid tekniska

högskolan anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 150,000 kronor att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de olika

avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Skolöver
styrelsen.

40 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

91 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel för tekniska högskolan till diverse utgifter för bränsle,

lyshållning in. m. anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

180.000 kronor.

Under en följd av år har riksdagen på extra stat anvisat ökade medel

för här ifrågavarande ändamål samt även vid flera tillfällen beviljat anslag

på tilläggsstat till förstärkande av förevarande ordinarie anslag. Sålunda

hava för ändamålet anvisats extra anslag: för år 1922 av 250,000 kronor,

för förra halvåret 1923 av 75,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 av

130.000 kronor. Härjämte har av 1923 års riksdag beviljats ytterligare ett

extra anslag å 40,000 kronor till täckande av motsedda brister för år 1922

och förra halvåret 1923 å anslaget ifråga.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel för

tekniska högskolan till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 180,000 kronor.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924—1925 anvisa såsom särskilda extra anslag

dels till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska

institut ett belopp av 34,000 kronor,

dels ock till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma institut ett

belopp av 16,000 kronor.

För innevarande budgetår har riksdagen till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter vid institutet anvisat ett anslag av 40,000 kronor. Anslaget

till bibbotek, samlingar och laboratorier är föreslaget till samma belopp, varmed

det för löpande budgetår utgår. Riksdagen, som ej funnit anledning

till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen för

budgetåret 1924—1925 anvisat såsom särskilda extra anslag

dels till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska

institut ett belopp av 34,000 kronor,

dels ock till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma institut ett

belopp av 16,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 9,000 kronor.

Anslaget för nu ifrågavarande ändamål, vilket för år 1922 utgjorde 28,000

kronor och för förra halvåret 1923 14,000 kronor, sänktes för budgetåret 1923

—1924 till 16,000 kronor. Då anslaget för sistnämnda budgettermin av Eders

Kungl. Maj:t ställdes till vederbörandes förfogande, förordnades, att arvoden

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

41

skulle till fyra inspektörer och konsulenter utgå med sammanlagt 7,500

kronor, därav 2,500 kronor till eu konsulent för nykterhctsundervisningen.

Återstoden av anslaget skulle skolöverstyrelsen äga rätt använda till tillfälliga

utgifter för med anslaget avsedda ändamål. Detta Eders Kungl. Maj:ts beslut

innebar eu indragning från och med den 1 juli 1923 av sex inspektörs- och

konsulentbefattningar, till vilka arvoden förut utgått från ifrågavarande anslag

Departementschefen har nu, vid övervägande, huruvida en ytterligare nedsättning

av anslaget skulle kunna äga rum, uttalat den uppfattningen, att man

borde kunna åtminstone i viss grad fortgå på den genom 1923 års riksdagsbeslut

inslagna vägen att ersätta årsavlönade inspektörs- och konsulentbefattningar

med mera tillfälligt anställda biträden. En sådan anordning

syntes så mycket hellre böra tillgripas, som därigenom borde kunna vinnas

besparing. Med hänsyn härtill har nu anslaget föreslagits för budgetåret

1924—1925 utgå med ett till 9,000 kronor begränsat belopp.

I det av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta beloppet torde jämväl ingå ett

arvode av 2,500 kronor till en konsulent för nykterhetsundervisningen. Då,

på sätt framgår av riksdagens i punkt 148 här nedan anmälda beslut, detta

arvode bör utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel, har det nu föreslagna

beloppet, 9,000 kronor, ansetts böra minskas med berörda arvodessumman

2,500 kronor till 6,500 kronor.

Riksdagen har alltså för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen

anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 6,500

kronor.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till arvode

åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 4,800 kronor.

Sedan ett flertal år har hos skolöverstyrelsen varit anställt ett byggnadssakkunnigt

biträde. Arvodet åt detta biträde utgår för budgetåret 1923—

1924 med 4,800 kronor eller samma belopp, som nu ifrågasättes för nästkommande

budgettermin.

Riksdagen har till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen

anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 4,800 kronor.

95:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande

av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1924

—1925 ett extra anslag av 1,800 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till förhyrande

av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen för tiden 1 oktober 1924—

30 september 1925 anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

57,300 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

De allmänna

läroverken

in. in.

42 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 57,800 kronor.

Den nu ifrågasatta minskningen med 500 kronor är föranledd därav, att

överstyrelsen kunnat frånträda ett utav de rum, som överstyrelsen förhyrt

i Auditoriebyggnaden.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förhyrande av ämbetslokaler åt

skolöverstyrelsen för tiden 1 oktober 1924—30 september 1925 anvisat för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 57,300 kronor.

De allmänna läroverken m. m.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen dels medgiva,

ej mindre att under förra halvåret 1924 samt under vart och ett av budgetåren

1924—1925, 1925—1926 och 1926—1927 må ur de vid statens normalskola

för flickor inflytande inskrivnings- och terminsavgifter till expenser

för högre lärarinneseminariet uttagas ett belopp av högst 17,000 kronor för

helt år räknat,

än även att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet må

för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring

till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor för

eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 58,860 kronor.

För tillgodoseende av vissa behov vid högre lärarinneseminariet och den

därmed förenade normalskolan för flickor anvisade riksdagen för budgetåret

1923—-1924 ett anslag av 63,610 kronor. Det nu ifrågasatta anslagsbeloppet

uppvisar i förhållande härtill en minskning med 4,750 kronor.

Härav belöpa sig 1,600 kronor på ett för närvarande obehövligt hyresanslag

och 1,200 kronor på nedsatt anslag till hushållsskolan, medan återstående

1,950 kronor utgöra det belopp, som av 1923 års riksdag beviljats för täckande

av brist i hushållsskolans hyresanslag.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj ds

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels medgivit,

ej mindre att under förra halvåret 1924 samt under vart och ett av budgetåren

1924—1925, 1925—1926 och 1926—1927 må ur de vid statens

normalskola för flickor inflytande inskrivnings- och terminsavgifter till expenser

för högre lärarinneseminariet uttagas ett belopp av högst 17,000 kronor

för helt år räknat,

än även att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet må

för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring

till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor

för eldaren;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för hudgetåret

1924—1925 ett extra anslag å 58,860 kronor.

98:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden

åt timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 21,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för hud.

getåret 1924—1925 såsom särskilda extra anslag anvisa

dels till täckande av brist å det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

för förra halvåret 1923 ett belopp av 707 kronor,

dels ock till täckande av brist å anslaget till arvoden åt timlärare och vikarier

för samma halvår ett belopp av 1,084 kronor.

Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

för budgetåret 1924—1925 såsom särskilda extra anslag anvisat

dels till täckande av brist å det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

för förra halvåret 1923 ett belopp av 707 kronor,

dels ock till täckande av brist å anslaget till arvoden åt timlärare och

vikarier för samma halvår ett belopp av 1,084 kronor.

100:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till

arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 200,000 kronor.

För budgetåret 1923—1924 är för ändamålet uppfört ett anslag av 530,400

kronor. I sin utredning och sitt förslag för budgetåret 1924—1925 har

skolöverstyrelsen ifrågasatt en ökning av antalet extra lärare med 12 utöver

det antal, som kunde bekostas med de för budgetåret 1923—1924 tillgängliga

medlen, samt i anledning härav föreslagit eu ökning av anslaget för

kommande budgettermin med 39,600 kronor till 570,000 kronor. Departementschefen

har förklarat sig icke kunna avvisa skolöverstyrelsens framställning

om beredande av ökade medel för ifrågavarande ändamål, men har

ansett kostnadsökningen kunna begränsas till 31,400 kronor. Det extra

anslaget skulle enligt departementschefens beräkning sålunda uppgå till

561,800 kronor. Emellertid har departementschefen ansett, att av reservationerna

å reservationsanslaget till de allmänna läroverken skulle för nu

ifrågavarande ändamål kunna tagas i anspråk ett belopp av 361,800 kronor,

varigenom den på riksstaten uppförda anvisningen skulle kunna begränsas

till 200,000 kronor.

Vid anmälan om sitt beslut om anslag för nu ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1923—1924 yttrade riksdagen, att riksdagen, utan att ingå på spörsmålet,

huruvida de av skolöverstyrelsen uppgjorda och av departementschefen

godtagna beräkningsgrunderna i avseende å läroverkslärarnas tjänst
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

göringstid vore de riktiga, dock av vad i ärendet förebragts funno tillräckliga

skäl föreligga att bifalla Eders Kungl. Maj:ts då framlagda förslag.

I anslutning till vad riksdagen sålunda anfört och med vidhållande av

den uppfattning, varåt riksdagen upprepade gånger givit uttryck beträffande

läroverkslärarnas tjänstgöringstid, har riksdagen icke velat motsätta sig bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1924

—1925 ett extra anslag av 200,000 kronor.

101:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra arvoden

åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1924

—1925 ett extra anslag av 64,400 kronor.

102:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra

arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 13,500 kronor.

103:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra arvoden åt

musiklärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 3,265 kronor.

104:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i slöjd vid de

allmänna läroverken från dess nuvarande belopp, 42,500 kronor, med 21,500

kronor till 21,000 kronor;

dels ock medgiva, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig

slöjd vid de allmänna läroverken må från och med den 1 juli 1924 från

nämnda anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att

vederbörande kommun för ändamålet tillskjuter minst samma belopp.

För budgetåret 1923—1924 är för ändamålet anvisat ett anslag av 42,500

kronor. Ifrågavarande undervisning är avsedd för manliga lärjungar vid de

allmänna läroverken och är frivillig. Arvodet utgår nu till lärare med 85 kronor

för veckotimme och bestrides helt av statsmedel. Det av Eders Kungl.

Maj:t nu framlagda förslaget innebär en ändrad anordning, varigenom för

vinnande av begränsning i statens utgifter för slöjdundervisningen vederbörande

kommuners ekonomiska medverkan påkallas. Kommunalt bidrag

har uppställts såsom förutsättning för utgående av statsunderstöd, och skall

enligt förslaget stat och kommun bidraga med halva det belopp, som hittills

utgått. Genom denna åtgärd har en nedsättning kunnat vidtagas i anslaget

med hälften eller alltså till i runt tal 21,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45

Enligt riksdagens mening förefinnas goda skäl för ett bifall till Eders

Kungl. Majhs förslag. Då i stort sett städerna kunna sägas vara i förhållande

till landsbygden särdeles gynnade i avseende å undervisningsanstalter,

har riksdagen ej kunnat finna annat än billigt och rättvist, att kommun, på

sätt föreslås, lämnar bidrag till ett frivilligt övningsämne vid ett läroverk.

Något principiellt oriktigt i en dylik anordning har riksdagen icke kunnat

finna, och då härjämte det bidrag, som från kommunerna ifrågasättes,

uppgår till relativt blygsamt belopp, har riksdagen ansett sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i slöjd vid de

allmänna läroverken från dess nuvarande belopp, 42,500 kronor, med 21,500

kronor till 21,000 kronor;

dels ock medgivit, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig

slöjd vid de allmänna läroverken må från och med den 1 juli 1924 från

nämnda anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att

vederbörande kommun för ändamålet tillskjuter minst samma belopp.

105:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra arvoden

åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 3,300 kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till

arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1924

—1925 ett extra förslagsanslag å 59,000 kronor.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 58,000 kronor.

Anslagets storlek står i direkt proportion till antalet under höstterminen

närvarande lärjungar vid de allmänna läroverken, och är den nu ifrågasatta

höjningen beroende av den för höstterminen 1924 beräknade ökningen i lärjungeantalet.

Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat för

budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag å 59,000 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att för upprätthållande

under läsåret 1924—1925 vid ett högre läroverk i Göteborg av

provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 15,500 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, som innebär ett upptagande för budgetåret

1924—1925 av anslag för ändamålet till enahanda belopp, som

utgår för innevarande budgetår, har riksdagen intet att erinra.

I detta sammanhang har riksdagen ansett sig böra framhålla följande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

Under erinran, hurusom enligt då gällande författningsbestämmelser i ämnet

rektor vid provårsläroverk skulle, därest han tjänstgjorde såsom föreståndare

för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner

åtnjuta särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år, påpekade riksdagens

år 1922 församlade revisorer, att till rektorer vid provårsläroverk utöver

sagda arvode av 1,500 kronor utbetalats ersättning för handledning av provårskandidater,

och uttalade revisorerna såsom anmärkningsvärt befunnet, att

skolöverstyrelsen oaktat bestämmelserna i ämnet ansett sig kunna tillerkänna

ifrågavarande rektorer gottgörelse i nämnda hänseende.

Vid ärendets behandling inom statsutskottet framhöll utskottet, att gällande

författningsbestämmelser i ämnet samt den till grund för densamma liggande

utredningen och motiveringen syntes böra så tolkas, att arvodet till

rektor vid provårsläroverk skulle utgå med högst angivna belopp av 1,500

kronor, och uttalade utskottet sin anslutning till den uppfattning, som revisorerna

i detta hänseende gjort gällande. Härjämte uttalade utskottet sin

förväntan, att någon ytterligare ersättning för handledning av provårskandidater

utöver berörda arvodesbelopp framdeles icke bleve till vederbörande

utbetald. I anledning härav utfärdade Eders Kungl. Maj:t vissa bestämmelser,

enligt vilka bland annat föreskrevs, att rektor, som tillika tjänstgör såsom

föreståndare för provårskurs och på grund därav äger uppbära särskilt arvode

å högst 1,500 kronor, ej må utöver berörda arvode undfå ersättning för arbete,

som står i samband med provårskursen. I det yttrande av skolöverstyrelsen,

som föreligger under nu ifrågavarande punkt, gör överstyrelsen gällande,

att de sålunda utfärdade ändrade bestämmelserna kunde tänkas innebära

vissa konsekvenser ifråga om ersättning för de s. k. rektorskonferenserna.

Då emellertid, framhåller överstyrelsen, enligt gällande provårsstadga § 10

mom. 1 dessa konferenser med dithörande föreläsningar icke ovillkorligen

ålåge vederbörande rektorer utan kunde, under viss förutsättning, komma

att uppdragas åt annan lämplig person, syntes det överstyrelsen uppenbart,

att ersättning även för dessa konferenser och föreläsningar fortfarande måste

ingå i här ifrågavarande anslag.

Den av överstyrelsen åberopade bestämmelsen i gällande provårsstadga är

av följande lydelse:

»Därest ej annorlunda föreskrivits, skola av föreståndaren för provåret

eller, om hinder för honom möter, av annan lämplig person varje termin

under ett erforderligt antal timmar hållas sammanträden med lärarkandidaterna

för behandling, i form av föredrag, referat eller diskussion, av viktigare

frågor rörande den allmänna uppfostrings- och undervisningslärans tillämpning

på de särskilda uppgifter, som tillkomma i främsta rummet de allmänna

läroverken men även övriga läroanstalter, vilka provårsutbildningen

avser, samtliga dessa läroanstalters allmänna anordning och den för dem

gällande lagstiftningen samt, där så lämpligen kan ske, viktigare delar av

det svenska undervisningsväsendets historia och nuvarande organisation.»

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

47

Riksdagen har i anledning av skolöverstyrelsens yttrande velat uttala den

uppfattningen, att det bör åligga vederbörande provårsföreståndare att mot

åtnjutande av det honom såsom sådan tillerkända arvodet och utan särskild

ersättning därutöver hålla dessa s. k. rektorskonferenser och föreläsningar,

börande, för den händelse sistnämnda uppgift överlämnas åt annan person,

det följaktligen ankomma på vederbörande föreståndare att av eget arvode

bestrida härmed förenade särskilda kostnader. Lämnar ovanberörda bestämmelse

i provårsstadgan rum för tvekan härutinnan, bör skyldigheten i

angivna hänseende genom en ändrad och förtydligande formulering mera

exakt framhållas.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för upprätthållande

under läsåret 1924—1925 vid ett högre läroverk i Göteborg av

provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 15,500 kronor.

108:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115)

har riksdagen, i likhet vad för innevarande budgetår ägt rum, för anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de

allmänna läroverken med flera läroanstalter anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 5,000 kronor.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till täckande efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande av utgifter, som

skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 10,000

kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande, efter Eders Kungl. Maj:ts

beprövande, av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid

allmänt läroverk, anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor.

110:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående det ordinarie förslagsanslaget

till kommunala mellan skolor kommer riksdagen framdeles anmäla

sitt beslut.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt

handarbete vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 17,000

kronor, med 3,000 kronor till 20,000 kronor.

Anslagets höjning, som ytterst beror på det ökade antalet kommunala

mellanskolor, har beräknats med hänsyn till det belopp, som under läsåret

1922—1923 verkligen tagits i anspråk för ifrågavarande ändamål.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som bifallit Eders Kung! Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och

kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande

belopp, 17,000 kronor, med 3,000 kronor till 20,000 kronor.

112:o) Eders Kungi. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen, att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1924—30

juni 1925 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grander bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

förslagsanslag av 250,000 kronor.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 200,000 kronor.

På grand av ökningen av de kommunala mellanskolornas antal har anslagets

belopp visat sig otillräckligt. Den nu ifrågasatta anslagssumman är

beräknad dels med hänsyn till de verkliga utgifterna för ändamålet under

år 1922, dels ock under förutsättning av bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag

angående ändrade grunder för statsunderstöd åt kommunala mellanskolor.

Riksdagen har intet att erinra mot den nu föreliggande framställningen

och har förty dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1924—30 juni 1925 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra

förslagsanslag av 250,000 kronor.

113:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken, nu 751,000 kronor,

med 76,000 kronor, till 675,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret

1924—1925 uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna

med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor...........................kronor 18,225: —

högre flickskolor.............................. » 422,550: —

högre goss- och samskolor....................... » 208,575: —

enskilda lärarinneseminarier...................... » 25,650: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 49

utt utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 675,000

kronor.

Under riksstatens åttonde huvudtitel finnes sedan åtskilliga år tillbaka

uppfört ett ordinarie reservationsanslag till privatläroverk, från vilket utgår

understöd åt ett flertal enskilda läroanstalter. Anslaget omfattar fyra olika

anslagsposter, avsedda för enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre

goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier. Under de senare

åren har anslaget utgått med ett belopp av 751,000 kronor, däri de nämnda

anslagsposterna ingått med respektive 20,000 kronor, 470,000 kronor, 232,500

kronor och 28,500 kronor.

Departementschefen har nu erinrat, att under årens lopp reservationer

uppstått å anslaget, enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning vid slutet

av år 1922 uppgående till 103,187 kronor. Det har därför synts departementschefen

möjligt att nu taga i anspråk en del av nämnda besparingar

och därigenom i någon mån bidraga till budgetens lättande. Departementschefen

har i sådant hänseende tänkt sig ett belopp av 76,000 kronor, varigenom

förevarande anslag, nu 751,000 kronor, skulle nedbringas till 675,000

kronor. Den nedsättning av anslaget, som på nu angivet sätt skulle åvägabringas,

borde proportionellt fördelas på de olika i anslaget ingående anslagsposterna

samt vad som erfordras för utfyllnad till de nu utgående beloppen,

eller sammanlagt 76,000 kronor, tagas från besparingarna å anslaget.

Riksdagen har intet att erinra mot den nu ifrågasatta anordningen, och

har riksdagen alltså minskat det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken,

nu 751,000 kronor, med 76,000 kronor till 675,000 kronor samt

i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört de i nämnda anslag ingående

anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor.........................kronor 18,225: —

högre flickskolor.............................. » 422,550: —

högre goss- och samskolor....................... » 208,575: —

enskilda lärarinneseminarier...................... » 25,650: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 675,000

kronor.

114:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om det ordinarie

förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

115:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123)

har riksdagen, i enlighet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 75,000 kronor.

116:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) har riksdagen,

i enlighet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 samt. Nr 8 A. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder
visningen.

utbildningskur ser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 16,000 kronor, att under de villkor, Eders

Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget

Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

med högst 8,000 kronor till vardera.

117:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125) har riksdagen,

i överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

understöd enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,

åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisat för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 27,100 kronor, att med den

fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till Maria Nordenfelts

högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen Handarbetets

vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm

samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Folkundervisningen.

118:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 126) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att från och med den 1 juli 1924 läraren i trädgårdsskötsel

vid folkskoleseminariet i Umeå skall åtnjuta avlöning enligt samma

grunder som övriga lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier;

dels ock minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,880,480

kronor, med 80 kronor till 1,880,400 kronor.

Den föreslagna löneregleringen för trädgårdsläraren vid seminariet i Umeå

beräknas föranleda en merutgift från reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

å 2,200 kronor. Någon ökning av nu ifrågavarande anslag har

emellertid av denna anledning icke ansetts erforderlig.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får förty anmäla, att riksdagen

dels bestämt, att från och med den 1 juli 1924 läraren i trädgårdsskötsel

vid folkskoleseminariet i Umeå skall åtnjuta avlöning enligt samma

grunder som övriga lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier;

dels ock minskat den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,880,480

kronor, med 80 kronor till 1,880,400 kronor.

119:o) I enligt med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) har riksdagen

uppfört den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: stipendier för elever vid folkskoleseminarier

med oförändrat belopp, 198,225 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 51

120:o) Eders Kungl. Maj:t hur (punkt 129) föreslagit riksdagen att till

anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö,

Stockholm och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad och Luleå samt av preparandkurs

vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra reservationsanslag av 240,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 36 och II: 106),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts

förslag om indragning av första parallellavdelningen vid Skara seminarium,

för anordnande av sådan avdelning anvisa ett belopp av 10,500 kronor utöver

det anslag å 240,000 kronor, som av Eders Kungl. Maj:t begärts under

punkt 129 av åttonde huvudtiteln i statsverkspropositionen;

dels och eu inom riksdagen väckt motion (I: 57), däri hemställts, att riksdagen

ville besluta, att från och med läsåret 1926—1927 vid folkskoleseminariet

i Skara skall anordnas en tvåårig utbildningskurs för småskollärarinnor

för förvärvande av kompetens till lärarbefattning vid egentlig folkskola.

Till studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

har riksdagen anvisat för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslagav

376,700 kronor. I anledning av den konstaterade nedgången i lärarbristen

hava åtgärder vidtagits till minskning av lärarutbildningen, i det att

studentkurserna vid folkskoleseminarierna i Uppsala och Lund med läsåret

1923—1924 nedlagts; härigenom besparades av sistberörda anslag ett belopp

av 35,300 kronor. För vidtagande av en ytterligare inskränkning av lärarproduktionen

har nu skolöverstyrelsen föreslagit indragning av första klassen

av parallellavdelningen vid seminariet i Landskrona ävensom första klassen

av motsvarande avdelning vid seminariet i Skara, detta sista dock under

förutsättning, att i stället för parallellavdelningen vid Skaraseminariet, vilken

avdelning skulle successivt upphöra, skulle från och med läsåret 1926—1927

inrättas en särskild utbildningskurs för småskollärarinnor till vinnande av

folkskollärarkompetens. Departementschefen har anslutit sig till överstyrelsens

uppfattning, i vad angår indragning av berörda parallellavdelningar,

men beträffande den av överstyrelsen i fråga om Skaraseminariet uppställda

förutsättningen förklarat sig hysa mycken tvekan om lämpligheten av att

ersätta parallellavdelningen vid sistnämnda seminarium med den ifrågasatta

utbildningskursen för småskollärarinnor, då härigenom syftemålet med berörda

inskränkningsåtgärder delvis skulle förfelas. Dock har departementschefen

icke ansett sig nu behöva definitivt taga ställning till denna fråga,

utan ansett densamma böra bliva beroende på en framtida förnyad undersökning

av förhållandena på detta område. I övrigt beräknar departementschefen

anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1924—1925

till 330,000 kronor. Med hänsyn till en å anslagstiteln från en föregående

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

budgettermin förefintlig reservation å omkring 96,000 kronor, har anslaget

nu ansetts kunna bestämmas till 240,000 kronor.

I ovanberörda motioner, I: 36 och II: 106, har framhållits önskvärdheten

av att riksdagen för nästkommande budgetår beviljade medel till en parallellavdelning

vid Skara seminarium i avvaktan på att skolöverstyrelsen framlägger

fullständiga förslag till anordnande av omförmälda utbildningskurser

för småskollärarinnor. I motionen I: 57 åter har betonats vikten av att vid

Skaraseminariet en dylik utbildningskurs komme till stånd redan från och

med läsåret 1926—1927.

I avseende å de av departementschefen föreslagna inskränkningsåtgärderna

har riksdagen icke funnit anledning till erinran, och har riksdagen förty

icke funnit skäl bifalla motionerna I: 36 och II: 106. Skulle en ytterligare

nedgång i lärarbristen visa sig och till följd därav anordningar för en

ytterligare begränsning av lärarproduktionen vara av nöden, förutsätter

riksdagen, att de regleringsåtgärder, som i så fall bliva behövliga, i första

hand drabba de enskilda folkskoleseminarier, till vilka, enligt vad av det

följande framgår, Eders Kungl. Maj:t äskat och riksdagen jämväl beviljat

särskilt anslag. Dock lära härvid från Eders Kungl. Maj:ts sida vederbörliga

dispositioner böra vidtagas i så god tid, att ifrågavarande seminarier icke

ställas inför onödiga svårigheter i avseende å ordnande av sin undervisning.

Det i motion I: 57 framlagda yrkandet finner riksdagen värt allt beaktande,

ej minst med hänsyn till den uppfattning, varåt 1922 års riksdag

i en särskild skrivelse givit uttryck, då riksdagen anhållit om skyndsam utredning

angående inrättande av utbildningskurser för småskollärarinnor för

vinnande av folkskollärarkompetens. Riksdagen är med motionären ense

därom, att en dylik kurs lämpligen bör anordnas vid Skaraseminariet redan

från och med läsåret 1926—1927. Något beslut av riksdagen i detta hänseende

lärer nu icke erfordras, men förväntar riksdagen att förberedande åtgärder

varda av vederbörande vidtagna, så att framställning i ämnet kan

vara att förvänta i så pass god tid, att ett realiserande av detta önskemål

varder möjliggjort.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till anordnande av studentkurser

vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar, av

parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Landskrona,

Umeå, Karlstad och Luleå samt av preparandkurs vid folkskoleseminariet i

Luleå anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av

240,000 kronor.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1924 -1925 ett extra anslag av 12,500 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av enahanda

belopp, som nu föreslås. I avseende å beräkningen av anslaget föreligger

nu allenast en mindre jämkning, föranledd av en förhöjning av hyresersättningen

till rektorn vid seminariet i Umeå.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till

rektorerna vid fokskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund,

Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen

åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

12,500 kronor.

122:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) har riksdagen,

i enlighet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av

hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,

utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av

12,000 kronor.

123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) har riksdagen,

i överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg samt till dessa

lokalers uppvärmning, belysning och städning m. m. anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 2,675 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att för

utförande av vissa ändringsarbeten å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet

i Göteborg anvisa för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 25,000 kronor.

De ifrågasatta ändringsarbetena avse dels en ändamålsenligare anordning

av avklädningsrummen, lärarrummet och duschrummet, dels ock en omläggning

av uppvärmningssystemet i gymnastikhuset genom kokskaminernas ersättande

med centraluppvärmning. Totalkostnaderna beräknas till 45,000

kronor, varav för budgetåret 1924—1925 nu äskas ett belopp av 25,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen för utförande av vissa ändringsarbeten å gymnastikhuset

vid folkskoleseminariet i Göteborg anvisat för budgetåret 1924—1925

såsom extra reservationsanslag ett belopp av 25,000 kronor.

125:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till

understöd åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 16,000

kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 20,000 kr. Departementschefen

har framhållit, att därest en ytterligare begränsning av

lärarutbildningen vid ettdera eller båda seminarierna skulle visa sig av behovet

påkallad, det borde tagas under omprövning, huruvida en dylik begränsning

bör medföra jämkning i de belopp, som komma att tilldelas

vederbörande seminarium. Med anslutning till vad departementschefen

sålunda anfört vill riksdagen allenast erinra om vad riksdagen i samma

hänseende här, ovan under punkt 120 uttalat. Riksdagen, som i övrigt ej

funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla,

att riksdagen till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs

kvinnliga folkskoleseminarium anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 16,000 kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera

seminariet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

126:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 136) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, l:o) att extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare vid

statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek skola, i likhet med vikarierande

ämnes- och övningsskollärare vid samma seminarier, äga åtnjuta

avlöning till belopp av 2,800 kronor för år för manlig lärare och 2,400

kronor för år för kvinnlig lärare; 2:o) att extra ordinarie lärare och vikarie

å tillfälligtvis ledig befattning vid nämnda seminarier skola under tjänstledighet

för styrkt sjukdom äga åtnjuta dem eljest tillkommande arvode med

avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den på ledighetstiden belöpande

delen av arvodet samt 3:o) att extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare

vid ifrågavarande seminarier skola äga uppbära, utöver läraren

eljest tillkommande arvode, ett särskilt lönetillägg av 200 kronor för år,

dels och minska det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 138,475 kronor, med 8,475 kronor till 130,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag angående införande av vissa bestämmelser

rörande avlöning åt extra ordinarie och vikarierande lärare vid ifrågavarande

seminarier har riksdagen icke funnit anledning till erinran. Det ordinarie

reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 138,475 kronor. Den ifrågasatta sänkningen

har möjliggjorts genom att en del av en å anslagstiteln förefintlig reservation

tages i anspråk.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt, l:o) att extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare vid

statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek skola, i likhet med

vikarierande ämnes- och övningsskollärare vid samma seminarier, äga åtnjuta

avlöning till belopp av 2,800 kronor för år för manlig lärare och 2,400

kronor för år för kvinnlig lärare; 2:o) att extra ordinarie lärare och vikarie

å tillfälligtvis ledig befattning vid nämnda seminarier skola under tjänstledighet

för styrkt sjukdom äga åtnjuta dem eljest tillkommande arvode

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr kl A. 55

med avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den på ledighetstiden

belöpande delen av arvodet samt 3:o) att extra ordinarie ämnes- och

övningsskollärare vid ifrågavarande seminarier skola äga uppbära, utöver

läraren eljest tillkommande arvode, ett särskilt lönetillägg av 200 kronor för år,

dels ock minskat det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 138,475 kronor, med 8,475 kronor till 130,000 kronor.

127:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 137) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa:

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i

Lycksele och Hagaström ett belopp av 96,600 kronor,

dels för anskaffning av undervisningsmateriell och böcker vid småskoleseminariet

i Lycksele ett belopp av 13,000 kronor,

dels ock för anskaffning av böcker och inventarier vid småskoleseminariet

i Hagaström ett belopp av 2,100 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid de under denna punkt omnämnda

småskoleseminarierna har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett

extra anslag av 89,430 kronor. Den nu ifrågasatta ökningen av nämnda

anslag är närmast föranledd av fullföljandet av Lycksele-seminariets organisation

i enlighet med vid 1920 års riksdag bestämda planen.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1924—1925 såsom extra

reservationsanslag anvisat:

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i

Lycksele och Hagaström ett belopp av 96,600 kronor,

dels för anskaffning av undervisningsmateriell och böcker vid småskoleseminariet

i Lycksele ett belopp av 13,000 kronor,

dels ock för anskaffning av böcker och inventarier vid småskoleseminariet

i Hagaström ett belopp av 2,100 kronor.

128:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier,

nu 381,000 kronor, med 51,000 kronor till 330,000 kronor.

Den föreslagna sänkningen av anslaget grundar sig på uppgifter från riksräkenskapsverket

rörande utgifterna under år 1922.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, nu 381,000

kronor, med 51,000 kronor till 330,000 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för

budgetåret 1924—1925 utgå med SA av det belopp, som må tillkomma mot
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

svarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier;
dels

ock för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

förslagsanslag av 30,000 kronor.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 22,500 kronor.

Som detta anslag för år 1922 väsentligt överskridits, ifrågasättes nu

en höjning av anslagsbeloppet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för

budgetåret 1924 1925 utgå med 8/4 av det belopp, som må tillkomma mot
svarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier

;

dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra

förslagsanslag av 30,000 kronor.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att folkskolinspektör skall från och med den 1 juli 1924

äga uppbära tilläggsersättning för expenser med ett till 200 kronor sänkt

belopp,

dels ock till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 10,400 kronor.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 13,000

kronor, därvid tilläggsersättningen beräknats till 250 kronor för varje inspektör.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majds

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels bestämt, att folkskolinspektör skall från och med den 1 juli 1924 äga

uppbära tilläggsersättning för expenser med ett till 200 kronor för år sänkt

belopp,

dels ock till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 10,400 kronor.

131:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att — med uteslutande

ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning

åt folkskolinspektörer, nu 300,000 kronor — därstädes i stället för

samma ändamål uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 250,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en motion

(11:108), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att i riksstaten bibehålla

ett ordinarie förslagsanslag till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer

samt uppföra detsamma med ett belopp av 250,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har i motionen anförts följande:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

57

»I bilaga till 1924 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, upptages

under punkt 141 anslag till resekostnadsersättning åt folkskol inspektörer,

och har Kung!. Maj:t föreslagit dels nedsättning av det för budgetåret 1923

—1924 bestämda anslaget å 300,000 kronor med 50,000 kronor till 250,000

kronor, dels ändring av förslagets natur från förslagsanslag till reservationsanslag

samt av grunderna för förslagets utgående.

Ändringarna motiveras huvudsakligen med att genom dem skulle en besparing

i statens utgifter vinnas. Visserligen anser även jag, att åtgärder

för begränsning av statens utgifter böra vidtagas överallt, där de kunna

anses befogade. Det synes mig dock ägnat att väcka förvåning, att strävandet

i den angivna riktningen skall gå ut på en begränsning av folkskolinspektörernas

resor. I den nu gällande, den 15 december 1914 utfärdade

instruktionen för folkskolinspektörer, kontrasignerad av dåvarande ecklesiastikministern

K. G. Westman, framhäves, att den tillsyn över skolväsendet,

som åligger inspektör, har han att i främsta rummet utöva genom besök i

de olika skoldistrikten och där befintliga skolor. En folkskolinspektör eftersträvar

därför helt naturligt att göra inspektionsbesöken till huvudsak i sin

verksamhet. Det går tydligen stick i stäv mot instruktionens mening och

mot den hittillsvarande utvecklingen, om statsmakterna skulle vidtaga åtgärder,

som egentligen innebure, att den inspektör bäst fyllde sin plikt mot

sin arbetsgivare, staten, som reste så litet som möjligt.

Folkskolinspektörernas verksamhet är huvudsakligen dels kontrollerande,

dels rådgivande. Det är inspektörerna, som å statens vägnar närmast skola

tillse, att de anslag, som staten lämnar åt folkundervisningen, bliva

använda enligt gällande föreskrifter och på ett sätt, som motsvarar folkundervisningens

viktiga uppgift för det uppväxande släktets bildning och

fostran. De anslagsbelopp, som det här gäller, äro avsevärda. I årets statsverksproposition

upptages sålunda för folkskolor, fortsättningsskolor och

högre folkskolor avsedda anslag, vilka skola stå under folkskolinspektörernas

kontroll, till ett sammanlagt belopp av omkring 53,600,000 kronor. Det är

givetvis ett statsintresse av största vikt, att dessa medel bliva använda på

ett sätt, som motsvarar de med anslagen avsedda ändamålen, men det står

i ringa överensstämmelse härmed att begränsa den verksamhet, som i särskild

grad är ämnad att befordra en sådan användning av medlen. Vid

sin kontrollerande verksamhet hava inspektörerna givetvis att tillse, att de

för anslagens åtnjutande gällande villkoren blivit av skoldistrikten uppfyllda.

Framför allt hava de dock att kontrollera lärarnas verksamhet och vaka

över att denna verkligen giver bästa möjliga resultat i fråga om barnens

undervisning och uppfostran. Men skall en sådan kontroll kunna utövas,

måste inspektörerna tydligen ej alltför sällan besöka de särskilda lärarna i

deras skolor, varför de i stor utsträckning måste ägna sin tid åt resor.

Ej mindre viktig än den nu nämnda verksamheten är den, som avser

att stödja det vid skolorna bedrivna arbetet. En inspektör blir kanske i

främsta rummet en rådgivare. Han måste stå lärarpersonalen till tjänst

med råd och anvisningar angående skolarbetets ändamålsenliga bedrivande.

Särskilt gäller detta i vår tid, då i många avseenden en nydaning på undervisningsområdet

gör sig gällande, Han skall emellertid också städse vara

beredd att stå skolråd och skolstyrelser till hjälp med råd och upplysningar.

Det kan gälla olika sidor av det egentliga skolarbetet men också skolväsendets

lämpliga anordning samt ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillgodoseende

av skolornas byggnadsbehov m in.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Av det nu anförda torde med tydlighet framgå, att en folkskolinspektör

icke kan på förhand uppgöra en bindande plan för sina resor. Naturligtvis

skall han, såsom ock instruktionen föreskriver, så långt som möjligt i förväg

planlägga resorna. Men det kommer alltid för honom oförutsedda resor,

som nödvändiggöra avvikelser från den ursprunliga planen. Det är därför

icke möjligt, att inspektörernas resor alltid ske efter en på förhand av överordnad

myndighet godkänd plan, utan något utrymme måste finnas för

resor av mera tillfällig natur.

För ett ändamålsenligt tillgodoseende av de nu nämnda olika behoven

skulle den av departementschefen i statsverkspropositionen förordade ordningen

för planläggande av inspektörernas resor och fördelning av medel

för dessa lägga mycket stora hinder i vägen. Enligt denna ordning skulle

för varje inspektör av skolöverstyrelsen ett visst maximibelopp till resor för

år bestämmas. Dessutom skulle skolöverstyrelsen tillse, att av reservationsanslaget

ett visst belopp skulle stå till buds, därest för någon inspektör det

bestämda beloppet ej skulle räcka till de för honom nödvändiga resorna, i

vilket fall han på särskild framställning skulle kunna få ytterligare anslag.

Det är tydligt, att en sådan ordning skulle bliva icke blott hinderlig utan

också tung och byråkratisk. Man torde kunna utgå ifrån att överstyrelsen

för att främja det ändamål, för vilket folkskolinspektionen är till, vid sin

första fördelning av anslaget ville tilldela varje inspektör så stort belopp

som möjligt. Men härigenom kunde lätt den situationen uppstå, att vid

slutet av budgetåret några medel till resor icke voro tillgängliga. Det skulle

då kunna inträffa, att ett skolråd, som tillkallat inspektören för eu viktig

angelägenhet, finge till svar, att staten icke tilläte inspektören att resa. Det

vore ej förvånande, om man ute i skoldistrikten skulle hava svårt att förstå

en dylik ordning. Om överstyrelsen till undvikande av sådana situationer

som den nämnda ansåge sig nödsakad att reservera ett mera avsevärt belopp

för sådana oförutsedda behov, bleve följden tydligen den, att de belopp,

som kunde lämnas till de regelbundna resorna, bleve så begränsade, att

huvudändamålet med folkskolinspektionen kunde äventyras. För övrigt föreligger

med den föreslagna ordningen också den faran, att ett brådskande

besök icke skulle kunna komma till stånd, därför att det nödvändiga medgivandet

från överstyrelsen icke hunne inhämtas.

Av det sagda framgår, att den ordning i förevarande hänseende, som

departementschefen förordat, enligt min mening skulle bliva till skada för

vårt folkskoleväsen och kunna leda till åsidosättande av viktiga statsintressen

samt stå i strid mot folkskolinspektionens i instruktionen fastställda uppgift,

Med det sagda har jag dock icke velat förneka, att icke större planmässighet

i fråga om folkskolinspektörernas resor bör eftersträvas. Det synes

mig därför lämpligt, att mera ingående föreskrifter angående inspektörernas

resor lämnas av skolöverstyrelsen och att därvid tillses, att resplanerna uppgöras

med största hänsyn till nödig sparsamhet samt, i den utsträckning så

är lämpligt, efter enhetliga grunder för hela landet. Sker detta, torde anslaget

till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, då detta, såsom av

departementschefen framhålles, av vissa skäl under alla omständigheter kan

väntas nedgå, kunna hållas ungefär vid det belopp, som i statsverkspropositionen

upptagits, utan att anslaget göres till reservationsanslag, och det ur

budgetssynpunkt eftersträvade syftet alltså vinnas. Om anslaget får behålla

karaktär av förslagsanslag, undvikas emellertid de olägenheter, som i det

föregående angivits.»

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Departementschefen har till en början påpekat, att en minskning av kostnaderna

för inspektörernas resor utan vidare syntes komma att inträda därigenom,

att en hel del arbetsuppgifter med besök å ort och ställe ej längre

förelåge, ävensom genom på sina håll vidtagna sänkningar av skjutstaxorna.

Rådande förhållanden påkallade emellertid enligt departementschefens mening

eu sådan ordning, att statsverkets utgifter för nu ifrågavarande ändamål

måsto i förväg överblickas och trygghet vinnas för utgifternas hållande inom

vederbörlig ram. För detta ändamål föreslås, att anslagets natur ändras från

förslagsanslag till reservationsanslag. I samband med granskningen av folkskolinspektörernas

förslag till resplaner skulle skolöverstyrelsen för varje

inspektör fastställa det belopp, vartill kostnaderna för inspektionsresor inom

hans inspektionsområde under budgetåret högst finge uppgå. Anslaget har

med hänsyn härtill ansetts kunna sänkas till 250,000 kronor.

Riksdagen är i så måtto ense med departementschefen, att statens utgifter

för nu ifrågavarande ändamål böra hållas inom eu ram, som endast lämnar

rum för sådana kostnader, vilka äro föranledda av ett verkligt behov. Då

det emellertid gäller att anlägga en strängare hushållningssynpunkt på utgifterna

för det ändamål, varom nu är fråga, är riksdagen tveksam, huruvida

de av departementschefen anvisade utvägarna äro att förorda och huruvida

de ekonomiska fördelar för statskassan, som till äventyrs härigenom

skulle vinnas, icke komma att uppvägas av de olägenheter och praktiska

svårigheter för skolväsendet, som skulle följa av ett bifall till departementschefens

uppfattning.

Genom beskärning av möjligheten för folkskolinspektörerna att förmedelst

resor och inspektioner skaffa sig kännedom om skolväsendets ställning inom

sina respektive inspektionsområden är att befara, att inspektörsbefattningarna

komma att övergå till av expeditionsgöromål mer eller mindre tyngda administrativa

tjänster. En dylik utveckling står icke i överensstämmelse med

andan i gällande inspektörsinstruktion och skulle otvivelaktigt leda till förfång

för skolväsendet och skoldistrikten. Då i avseende å det praktiska realiserandet

av den utav departementschefen tänkta anordningen vissa belopp

för år skulle av skolöverstyrelsen utmätas för bestridande av kostnaderna

för inspektionsresor inom de olika distrikten, har departementschefen visserligen

ansett, att hänsyn jämväl bör tagas till behovet av tillfälliga inspektionsbesök,

men huru och i vilken utsträckning detta sistnämnda behov

lämpligast bör eller kan tillgodoses, har icke angivits, och riksdagen föreställer

sig, att stora praktiska svårigheter skola i detta hänseende yppa sig.

Riksdagen har fördenskull icke funnit sig böra bifalla förslaget om ändrad

natur å ifrågavarande anslag.

Såsom nyss antytts, behjärtar riksdagen till fullo departementschefens strävan

att söka hålla kostnaderna för inspektionsresorna inom vederbörlig anslagsram.

Detta syftemål anser riksdagen lika väl kunna nås därigenom att skolöverstyrelsen

övervakar, att inspektionsresorna varda planlagda på det mest

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ändamålsenliga och för statsverket billigaste sätt, och därigenom att överstyrelsen

noga tillser, att kostnaderna hålla sig inom ramen för det anvisade

anslaget. Riksdagen har under denna förutsättning ansett beloppet av anslaget

kunna bestämmas till vad Eders Kungl. Maj:t i detta hänseende

föreslagit.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovanberörda motion, minskat det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu

300.000 kronor, med 50,000 kronor till 250,000 kronor.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu

43.300.000 kronor, med 3,300,000 kronor till 46,600,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft bland annat

följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen

dels en motion (1:2), däri hemställts, att riksdagen ville vid beviljande av

anslag till statsbidrag för avlönande av lärarepersonal vid folk- och småskolor

fästa det villkor, att genom Eders Kungl. Maj:ts försorg utredning

verkställes och åtgärder vidtagas för åstadkommande av sådan ändring i

gällande bestämmelser rörande anställning av lärare vid småskolor och utbetalande

av löner och statsbidrag till dessa, att för tjänsten vid småskolan

icke må utgå lön eller statsbidrag efter annan grund än den för småskollärare

i allmänhet gällande;

dels ock två likalydande motioner (1:161 och 11:228), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte vid fattandet av beslut rörande anslag till

folkskoleväsendet i motiveringen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga

åtgärder för att omarbeta för folkskoleundervisningen gällande författningar

i syfte att bereda kommunerna skälig trygghet mot att för folkskoleundervisningens

utveckling åläggas alltför tryckande ekonomiska bördor genom

administrativa myndigheters åtgärder och därvid särskilt beakta,

a) att med hänsyn till såväl ekonomiska som principiella skäl villkoren

för erhållande av statsbidrag till folkskollärares avlöning böra återföras till

den av riksdagen fastställda lydelsen samt

b) att det enligt riksdagens mening är önskvärt, att de föreskrifter, vilka

meddelas i folkskolestadgan och i särskild boställsordning för lärarpersonalen

vid folk- och småskolor rörande kommuns skyldighet att tillhandahålla

lärarbostäder, efter omarbetande med tillgodogörande av vunnen praktisk erfarenhet,

måtte föreläggas riksdagen till godkännande.

Vad särskilt beträffar det i sistnämnda motioner gjorda yrkandet, är detsamma

formellt knutet vid »anslag till folkskoleväsendet». Något anslag

med denna rubrik är icke uppfört i förslaget till riksstat för budgetåret 1924

—1925. Riksdagen har emellertid ansett sig böra till saklig behandling upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Öl

taga sagda yrkande i samband med sitt utlåtande angående förslagsanslaget

till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Vad Eders Kungl. Maj.t i fråga om förevarande anslag föreslagit har ej

givit riksdagen anledning till erinran.

Vad så beträffar de ovanberörda motionsvis framställda yrkandena, vill

riksdagen först yttra sig om ovannämnda motion 1:2.

Till stöd för det där framställda yrkandet har anförts följande:

»Enligt folkskolestadgan den 26 september 1921 § 1 skall den allmänna

barnundervisningen i riket meddelas i folkskolan, som innefattar dels småskola

(= klasserna 1—2), dels egentlig folkskola (= klasserna 3—6). För

lärarkompetens till den egentliga folkskolan erfordras folkskollärarexamen,

för kompetens till småskolan är nog med småskollärarexamen (§ 18). Ett

vid § 18 fogat övergångsstadgande utvisar, att enligt tidigare författningar

icke ens småskollärarexamen erfordras för behörighet att undervisa i småskolan,

utan endast prövning inför folkskoleinspektör, stundom icke ens detta.

Innan småskoleseminarierna inrättades, anställdes nämligen i stor utsträckning

i småskolan lärarkrafter utan officiellt intygad lärarekompetens. Denna

omständighet har gjort, att i folkskolestadgan sedan gammalt funnits ett

stadgande, motsvarande det i nuvarande folkskolestadga i § 2 mom. 3 intagna

stadgandet, om rätt för vederbörande att i småskolan anställa fullt utbildad

folkskollärare, trots de ökade kostnader, icke blott för kommunen

utan även för staten, som därmed följa. I den särskilda folkskolestadgan

för Stockholm av den 22 juni 1923 (förut 8 november 1901) finnes till och

med stadgad en skyldighet för huvudstaden att där anställa folkskollärare,

varför i Stockholms folkskolor icke finnas anställda några småskollärare eller

småskollärarinnor. Denna bestämmelse, liksom bestämmelsen i den allmänna

folkskolestadgans § 2 mom. 3, är att betrakta närmast såsom en kvarleva

från den tid, då några särskilda kompetensfordringar icke gällde för anställandet

av lärare i småskolan och man därför var angelägen om att i huvudstadens

skolor och i de andra skolor, där man så önskade, alltid fullt kompetenta

lärarkrafter skulle vara att påräkna. Men sedan numera vid småskoleseminarierna

en fullt tillfredsställande utbildning av lärarkrafter för

småskolorna meddelas och avgångsexamen därifrån är en ovillkorlig kompetensfordran

för anställning vid småskolan, finnes ingen anledning att vidhålla

ett system, som tillför småskolan i betydande utsträckning överkvalificerade

lärarkrafter och åsamkar stat och kommun onödiga utgifter till högst

avsevärda belopp.

Skillnaden i löneförmåner framgår av efterföljande tablå, som dock endast

upptager kontanta minimilöner:

Lone

grad

1

2

3

4

Folkskollärare: manlig...........

. 2,100

2,400

2,700

3,000

därav statsbidrag . .

. 1,910

2,210

2,510

2,810

kvinnlig..........

. 1,900

2,100

2,300

2,500

därav statsbidrag . .

. 1,710

1,910

2,110

2,310

Småskollärare: manlig...........

. 1,400

1,550

1,700

1,850

därav statsbidrag . .

. 1,280

1,430

1,580

1,730

kvinnlig..........

. 1,200

1,350

1,500

1,650

Till dessa minimilöner komma sedan, utom stadgade naturaförmåner, kom

munala lönetillskott, dyrtidstillägg, övertidsersättningar m. m., m. m., så att

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lönerna i de flesta fall äro väsentligen högre än vad ovanstående tabell utvisar.

Av tabellen framgår emellertid redan, vilket slöseri med skattebetalares

medel, som ligger uti den nämnda anordningen. Den är lika avvita, som

om man ville i de högre läroverkens nedersta klasser anställa lektorer med

deras för ett helt annat ändamål avsedda högre kompetens och därmed följande

högre avlöning.

Enligt gällande grunder för statsbidrags utgående till avlönande av lärare

vid folk- och småskolor utgår statsbidrag efter examenskompetensen (folkskollärarexamen,

respektive småskollärarexamen), men är icke beroende av

huruvida lärarens tjänstgöring omfattar folkskole- eller småskolestadiet. Härav

följer, att Stockholms stad och de övriga orter, som infört samma anordning,

äga att för de å småskolestadiet undervisande examinerade folkskollärarna

och folkskollärarinnorna uppbära det för lärare med folkskolekompetens

utgående större statsbidraget.

Eu omläggning så, att statsbidraget skulle utgå icke efter examenskompetens

utan efter anställningens beskaffenhet, skulle, så vitt man nu kan

bedöma, enbart å statsbidraget till Stockholms stad medföra en inbesparing

av omkring 200,000 (tvåhundratusen) kronor, dyrtidstilläggen oberäknade.

Stockholms folkskoledirektion har visserligen i ett yttrande över en liknande

motion vid förra årets riksdag beräknat, att nettobesparingen för statsverket

skulle uppgå till endast omkring 90,000 (nittiotusen) kronor, dyrtidstilläggen

oberäknade. Men därvid är att märka, bland annat, att skoldirektionen, såsom

de vid dess yttrande fogade tabellerna utvisade, vid sina beräkningar

endast tagit hänsyn till lönebeloppen i första lönegraden. Hade de verkligen

åtnjutna lönegraderna medtagits, hade resultatet blivit ett helt annat. Att

en övergång från det ena systemet till det andra kan medföra någon tidsutdräkt

är naturligt; men säkerligen behöver övergångstiden icke bliva särdeles

lång, då givetvis måste förutsättas, att de lärare eller lärarinnor med

folkskollärarkompetens, som undervisa i småskola, förflyttas vid uppkommande

ledigheter till lärareplatser i den egentliga folkskolan. (Jämför folkskolestadgan

§ 22 mom. 4—5.)

För hela riket är antalet folkskollärare (respektive lärarinnor), som uteslutande

undervisa i småskolan, för närvarande 322, därav i Stockholm 277.»

Såsom framgår av motionen, åsyftas närmast folkskoleväsendet i Stockholm.

Enligt den för folkundervisningen i Stockholm numera gällande

stadgan av den 22 juni 1923 fordras för anställning vid Stockholms folkskolor

såsom ordinarie eller extra ordinarie lärare, bland annat, att hava i

föreskriven ordning avlagt folkskollärarexamen eller, då fråga är om anställning

för undervisning å småskolestadiet, antingen folkskollärarexamen eller småskollärarexamen.

Det förefinnes följaktligen icke, såsom i motionen påstås, en skyldighet

för Stockholms stad att för småskolestadiet anställa folkskollärare utan

en rättighet att å detta stadium välja mellan folkskollärare eller småskollärare.

Denna rättighet tillkommer emellertid även varje skoldistrikt i riket. I folkskolestadgan

2 § mom. 3 heter det nämligen: »För uppehållande av undervisningen

i småskola må, där kyrkostämman så beslutar, användas ordinarie

eller extra ordinarie folkskollärare, tillsatt i den ordning, som i §§ 19—21

eller i § 24 sägs». Flera skoldistrikt, särskilt stadssamhällen, hava begagnat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Kr ti A.

(53

sig av den kommunala självbestämningsrätten i förevarande hänseende ocli

i större eller mindre utsträckning anställt folkskollärarinnor i småskolan.

Enligt gällande grunder för statsbidrags utgående till avlönande av lärare

vid folk- och småskolor utgår statsbidraget efter examenskompetensen och

är sålunda icke beroende av, huruvida lärarens tjänstgöring omfattar folkskole-

eller småskolestadiet. De skoldistrikt, vilka för småskolestadiet anställt

examinerade lärarinnor, äga sålunda att för dem uppbära det för lärare med

folkskollärarkompetens utgående högre statsbidraget. Motionen åsyftar nu

en ändring härutinnan i så måtto, att för lärarbefattning å småskolestadiet icke

skall utgå lön eller statsbidrag efter annan grund än den för småskollärarinna

i allmänhet gällande.

Riksdagen vill erinra därom, att en motion med motsvarande syfte väcktes

vid 1923 års riksdag; denna motion, som allenast tog sikte på förhållandena

i Stockholm, avstyrktes av första kammarens första tillfälliga utskott och

blev av första kammaren avslagen.

Det syfte, motionen vill ernå, nämligen att avlöning och statsbidrag skall

utgå närmast med hänsyn till det stadium i folkskolan, på vilket läraren är

anställd och har sin tjänstgöring — d. v. s. småskollärarlön på småskolestadiet

och folkskollärarlön på folkskolestadiet — måste givetvis leda till en

uppdelning av lärarkrafterna på folkundervisningens båda huvudområden,

småskolan och den egentliga folkskolan; detta innebär, att för småskolestadiet

skulle anställas endast småskollärarinnor och för det egentliga folkskolestadiet

endast folkskollärare. Riksdagen har ej kunnat undgå att finna,

hurusom en dylik åskådning principiellt sett torde äga fog för sig. Då numera

efter småskoleseminariernas senaste omorganisation småskollärarutbildningen

kan anses hava blivit betydligt stärkt och förbättrad, kan från kompetensens

synpunkt intet skäl anföras, varför icke de vid de nuvarande småskoleseminarierna

utbildade lärarna böra över hela riket undervisa å det stadium av

skolan, för vilket de äro avsedda. Det torde jämväl kunna sägas, att eu

anordning med undervisning av folkskollärare å småskolestadiet innebär i

viss mån ett anlitande av överkvalificerad arbetskraft, vilket förhållande lika

litet inom skolväsendet som på andra områden är att förorda. I motionen

beröras de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall till yrkandet. I detta

hänseende torde vara vanskligt att i brist på exakta uppgifter göra några

mera bestämda beräkningar. Oavsett emellertid den ekonomisxa sidan av

saken hyser riksdagen den uppfattningen, att den i motionen ifrågasatta anordningen

förtjänar att från principiellt skolorganisatorisk och pedagogisk

synpunkt tagas under närmare övervägande och bliva föremål för vederbörlig

utredning av sakkunnig myndighet. Denna utredning bör uppenbarligen

taga sikte på en lösning av de svårigheter, som äro förbundna med den

ifrågasatta anordningens realiserande och vilka icke synas hava blivit i

motionen tillfullo beaktade.

Den ifrågasatta omläggningen kan givetvis ej med ens genomföras

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

utan gör en successiv avveckling av rådande förhållanden nödvändig

Först i den mån sådana nuvarande folkskollärarinnor, vilka undervisa

å småskolestadiet, avgå från sina befattningar, kunna småskollärarinnetjänster

i stället upprättas. Avvecklingen kan följaktligen taga en avsevärd

tid i anspråk och även medföra för undervisningens vidkommande

åtskilliga olägenheter. Men även efter genomförandet av en omläggning

av angivna beskaffenhet kunna svårigheter i ett eller annat, avseende

tänkas uppstå, på vilka riksdagen nu saknar anledning att närmare ingå,

men vilka riksdagen förutsätter böra bliva föremål för närmare beaktande.

Riksdagen har följaktligen intet att invända mot att en utredning i berörda

hänseende kommer till stånd, men hyser riksdagen den bestämda upp-,

fattningen, att en dylik utredning icke bör knytas såsom villkor vid utgående

av ett å riksstaten uppfört anslag, utan bör såsom en fullt fristående fråga

behandlas och avgöras. Riksdagen, som alltså avslagit det i förevarande

motion framställda yrkandet, i vad det avser fästandet vid ifrågavarande

anslag av villkor om sagda utredning, har ansett sig böra anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande ändring i gällande

bestämmelser, i syfte att avlöning och statsbidrag till lärare på småskolestadiet

må utgå allenast efter de grunder, som i detta hänseende gälla för

småskollärare i allmänhet, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

sagda utredning må kunna giva anledning.

I avseende å det i ovanberörda motioner (I: 161 och II: 228) framförda

yrkandet vill riksdagen framhålla följande:

I motionen göres gällande, att Eders Kungl. Maj:t i kungörelsen angående avlöning

åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning

infört nya villkor för åtnjutande av statsbidrag till folkskollärares avlöning

utöver dem, som fastställts av riksdagen. De åsyftade villkoren, vilka återfinnas

i § 18 av samma kungörelse äro av följande lydelse:

a) att skolan är anordnad i enlighet med gällande föreskrifter;

c) att skoldistriktet för undervisningen tillhandahåller lämpliga lokaler

samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

I motionerna framhålles, att Eders Kungl. Maj:t »härigenom förklarat, att såsom

villkor för erhållande av statsbidrag skola gälla ej blott av riksdagen fastställda

villkor utan därutöver alla de, som Kungl. Maj:t eller underordnade

myndigheter kunna finna lämpligt att föreskriva i administrativ väg».

Såsom i motionerna erinras, återfinnas nyssberörda villkor icke bland dem,

vilka riksdagen, på sätt framgår av dess skrivelse nr 394/1918, uppställt

för erhållande av statsbidrag. Emellertid har riksdagen i samband med

fastställande av vederbörliga villkor för statsbidrags erhållande medgivit,

att i fråga om tillämpningen av de av riksdagen godkända grunderna i berörda

hänseende Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare föreskrifter,

som i detta avseende kunde befinnas erforderliga. I detta åt Eders Kungl. Maj:t

lämnade medgivande inbegripes enligt riksdagens mening en rätt för Eders

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

65

Kungl. Maj:t att utfärda villkor av den art, som i motionerna påtalas. Det torde

också förefinnas så mycket mindre anledning att här tala om villkor, vilka

föreskrivits utöver de av riksdagen fastställda, och därigenom tillskriva

Eders Kungl. Maj:t ett åsidosättande av riksdagens beslut, som dels dessa av

Eders Kungl. Maj:t ensamt utfärdade villkor innebära en kodifiering av en

mångårig praxis, dels ock staten uppenbarligen måste tillförsäkra sig nödig

kontroll i avseende å användningen av de betydande belopp, som anvisas

för folkundervisningen i landet. Riksdagen har följaktligen icke kunnat dela

den i motionerna hävdade uppfattningen i denna del.

I motionerna beröres vidare tillkomsten av gällande boställsordning för

lärarpersonalen vid folk- och småskolan och påpekas, hurusom »den av

Kungl. Maj:t utfärdade boställsordningen på flera viktiga punkter företer

avvikelser från lärarlönenämndens och löneregleringskommitténs förslag,

vilket riksdagen gjort till sitt». En i motionerna nu framförd anmärkning

har riksdagen ansett sig böra i detta sammanhang upptaga till skärskådande.

I lärarlönenämndens förslag till grunder rörande lärarpersonalens bostadsförmån

fanns en bestämmelse av följande innehåll: »Där lärarbostad icke

innehåller det sålunda stadgade antalet rum, skall läraren enligt hyrespriserna

å orten erhålla stadgad kontant ersättning för vad i sådant avseende brister,

dock att ogift manlig ordinarie folkskollärare, vars bostad innehåller två

rum och kök, icke äger rätt till särskild ersättning. Därest lärare icke åtnjuter

bostad in natura, skall han enligt priserna å orten erhålla hyresersättning:

ordinarie manlig folkskollärare, som är gift eller åtnjuter familjetillägg,

ävensom kvinnlig folkskollärare, som åtnjuter familjetillägg, för tre

rum och kök; ordinarie manlig folkskollärare, som är ogift, ävensom ordinarie

kvinnlig folkskollärare, som icke åtnjuter familj etillägg, för två rum

och kök; samt annan lärare för ett rum och kök; ävensom ersättning för

bränsle». I motionerna anmärkes nu, att Eders Kungl. Maj:t, såsom framgår av

§ 12 mom. 1 och 2 i kungörelsen den 18 september 1918 angående ifrågavarande

boställsordning, »utan vidare uteslutit dessa särskiljande bestämmelser

av gifta och ogifta lärare».

I motionerna har här förbisetts en av de väsentligaste grunderna för lärarlönenämndens

löneförslag och den avvikelse, som Eders Kungl. Maj:t och

riksdagen i detta hänseende vidtog. Lärarlönenämnden grundade nämligen

i avseende å de kommunalt anställda lärarna sina löneregleringsförslag på

den s. k. behovsprincipen, vars innebörd är, att befattningshavare, som är

familjeförsörjare, skall åtnjuta högre avlöning än befattningshavare, som

icke är familjeförsörjare. Denna princip tillämpade lärarlönenämnden beträffande

den kontanta lönen genom att föreslå särskilda lönetillägg till

familjeförsörjare och ifråga om bostadsförmånen genom att för familjeförsörjare

förorda ett större rumsantal. Behovsprincipen underkändes av löneregleringskommittén,

och ej heller Eders Kungl. Maj :t eller riksdagen ansågo sig

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 samt. Nr 8 A. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

böra godtaga densamma. För lärarpersonalen vid folkskolorna kom sålunda

i realiteten att föreligga endast två löneplan, ett för manliga och ett för kvinnliga

folkskollärare. Uppenbarligen hade Eders Kungl. Maj:t att taga hänsyn

härtill vid utfärdande av förenämnda kungörelse angående boställsordning.

Skulle nu till ogift manlig lärare lämnas ersättning för två rum och till

gift lärare ersättning för tre rum, komme i verkligheten för manliga lärare

två olika löneplan efter behovsprincipens förutsättningar att införas, något

som riksdagen genom underkännande av denna princip icke avsett.

Även om riksdagen måste fasthålla vid den uppfattningen, att, såsom ock

vid lönefrågans behandling förutsattes, boställsordningen bör betraktas såsom

ett lönespörsmål och bostaden såsom en ren löneförmån, finner dock riksdagen,

att av praktiska skäl en jämkning i nu förevarande avseende kan äga fog

för sig. Därest nämligen en ogift ordinarie manlig folkskollärare allenast

är i åtnjutande av två rum och kök, synes han icke böra under alla förhållanden

tillerkännas ersättning för det bristande tredje rummet. Riksdagen

tänker därvid särskilt på de lärarbostäder, som uppförts eller påbörjats före

den 1 januari 1919 och som enligt boställsordningen skola, därest de i

övrigt äro tjänliga, även efter sagda tidpunkt anses som lagliga. I dessa

fall synes den ordningen böra kunna tillämpas, att ogift ordinarie manlig

folkskollärare, som bebor tjänstebostad av två rum och kök, vilken uppförts

eller påbörjats före den 1 januari 1919, icke äger rätt till ersättning för

bristande utrymme, därest tjänstebostaden i övrigt fyller de för bostad av

nyssnämnda storlek föreskrivna bestämmelser.

Riksdagen förbiser icke, att en ändring av denna innebörd står i principiell

motsättning till grunderna för 1918 års lönereglering, men anser dock praktiska

skäl tala för densamma. Därvid vill emellertid riksdagen betona, att

denna avvikelse från gällande bestämmelser icke må tagas till intäkt för

rubbning i övrigt av de föreskrifter, som i detta hänseende äro i boställsordningen

givna; där full ersättning utgår, bör denna utgå med samma belopp

för ogift som för gift manlig lärare, d. v. s. för minst tre rum och kök.

I motionerna har uttalats, att de föreskrifter, som i boställsordningen meddelas

rörande kommuns skyldighet att tillhandahålla lärarbostäder, böra efter

omarbetande föreläggas riksdagen till godkännande. Riksdagen hyser den

uppfattningen, att, i den mån befogade krav på förbättringar framkomma,

man genom partiella ändringar och jämkningar, på sätt redan i några fall

skett, bör kunna vinna samma mål, motionerna åsyfta. Härav följer, att

riksdagen icke heller i denna del funnit sig böra biträda förslaget.

Riksdagen får alltså

dels anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning

åt lärare vid folkskolor, nu 43,300,000 kronor, med 3,300,000 kronor till

46,600,000 kronor;

dels och i anledning av förenämnda motion I: 2, anhålla, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes verkställa utredning rörande ändring i de i ämnet gällande

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 67

bestämmelser i syfte att avlöning och statsbidrag till lärare på småskolestadiet

icke må utgå efter annan grund än den för småskollärare i allmänhet

gällande, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning

må kunna giva anledning.

133:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag, att med uteslutande av det

nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen

bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar, uppföra

ett ordinarie förslagsanslag till folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter, kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

134:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 144) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ocklesiastikverk, folkbildningsändamål,

nu 185,000 kronor, med 25,000 kronor till 160,000 kronor.

Det nu föreslagna anslagsbeloppet är beräknat med hänsyn till utgifterna

för läsåret 1923—1924.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, nu 185,000 kronor, med

25.000 kronor till 160,000 kronor.

135:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre avstånd från skola boende

skolpliktiga barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar anvisat för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 3,000 kronor att användas enligt

de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

136:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att till avlönande

av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn i

skolåldern anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av

23.000 kronor.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 20,000 kronor.

Med hänsyn till eu enligt budgetredovisningen uppkommen merutgift för

år 1922 har nu anslaget föreslagits utgå med ett till 23,000 kronor förhöjt

belopp.

Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna

barn i skolåldern anvisat för budgetåret 1924 1925 ett extra förslags
anslag

av 23,000 kronor.

137:o) Eders Kungl. Maj:ts har (punkt 147) föreslagit riksdagen att

dels godkänna sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag för

undervisning i hushållsgöromål vid folkskola, att hinder för utbekommande

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

av sådant statsbidrag ej skall möta därav, att undervisningen i ämnet varit

inställd å de för vederbörande skola i distriktets reglemente såsom lovdagar

angivna dagarna, under förutsättning dock att det sålunda avkortade antalet

undervisningsdagar icke understiger 30;

dels oclc i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till anordnande

av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola med oförändrat belopp,

267,000 kronor.

Den föreliggande utredningen giver vid handen, att en lucka förefinnes

i gällande bestämmelser om ifrågavarande statsbidrags utgående nämligen

därutinnan, att — i motsats mot vad fallet är beträffande statsbidrag för

undervisning i hushållsgöromål vid högre folkskolor — stadgande saknas

därom, att i undervisningstiden må inräknas de i vederbörande skoldistrikts

reglemente såsom lovdagar angivna dagarna. Kravet på en sådan ändring

av förevarande bestämmelser, som möjliggör ett dylikt inräknande, har departementschefen

funnit fullt befogat, varvid han emellertid i likhet med

skolöverstyrelsen ansett fordran på en minimitid av 30 undervisningsdagar

under alla förhållanden böra upprätthållas. Någon ändring av beloppet å

det nu i riksstaten till 267,000 kronor upptagna ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola har

icke ansetts erforderlig.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

dels godkänt sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag för

undervisning i hushållsgöromål vid folkskola, att hinder för utbekommande

av sådant statsbidrag ej skall möta därav, att undervisningen i ämnet varit

inställd å de för vederbörande skola i distriktets reglemente såsom lovdagar

angivna dagarna, under förutsättning dock att det sålunda avkortade antalet

undervisningsdagar icke understiger 30;

dels ock i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till anordnande

av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola med oförändrat belopp,

267,000 kronor.

138:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148) har riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell in. m. för folkskolor med oförändrat

belopp, 5,000 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns ferieresor,

nu 125,000 kronor, med 10,000 kronor, till 115,000 kronor.

Under en lång följd av år har riksdagen beviljat anslag till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor, senast för år 1922 ett belopp

av 175,000 kronor. För första halvåret 1923 anvisades emellertid, i enlighet

opaginerad Kontrollera mot PDF

6<J

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

med Eders Kung! Maj:ts därom framställda förslag, blott ett anslag av

125,000 kronor till understödjande av folkskolebarns ferieresor. Till studieresor

beviljades alltså inga medel, och så skedde ej heller för budgetåret

1923— 1924, utan upptogs anslaget för sistnämnda år till samma belopp,

125,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har gjort framställning om anslag för budgetåret

1924— 1925 ej blott för ferieresor utan även för studieresor. För ferieresorna

beräknade överstyrelsen en kostnad av 125,000 kronor. Sammanlagt

begärdes för båda de ifrågavarande ändamålen ett anslag av 375,000 kronor.

För understödjande av folkskolebarns ferieresor tillstyrker departementschefen,

att anslag för budgetåret 1924—1925 beviljas med ett av järnvägsstyrelsen

såsom erforderligt beräknat belopp, 115,000 kronor, vilket innebär

en sänkning i förhållande till innevarande budgetårs anslag med 10,000

kronor. Yad studieresorna beträffar har departementschefen icke ansett

sig kunna förorda, att medel till detta ändamål begäres hos 1924 års riksdag.

Eders Kungl. Maj:ts till 1922 års riksdag avlåtna förslag i ämnet innebar ett

inställande tills vidare av de förutvarande studieresorna. Detta var betingat

av den rådande depressionen. Riksdagen förklarade då — under livligt

behjärtande av betydelsen utav dessa resor, vare sig de vore ferie- eller

studieresor — att enligt riksdagens mening under dåvarande ekonomiska

situation det av Eders Kungl. Maj:t då framlagda förslaget erbjöde en väl

anpassad interimsanordning. Emellertid betonade dock riksdagen vikten av

att den verksamhet, som här avsåges, i sina förutvarande former kunde

återupptagas, så snart tidsläget sådant medgåve.

Riksdagen hyser fortfarande den uppfattning, åt vilken riksdagen sålunda

givit uttryck. Under framhållande av önskvärdheten av att omständigheterna

snart måtte medgiva anslagets uppförande i dess förutvarande omfattning,

har riksdagen ansett den ekonomiska ställningen mana till försiktighet

i avseende å alltför starka höjningar å de av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna anslagsbeloppen.

I detta sammanhang har riksdagen ansett sig böra fästa uppmärksamheten

å ett förhållande, däri en rättelse synes utskottet önskvärd. Skolöverstyrelsen

har i ett den 10 oktober 1922 i förevarande ämne avgivet utlåtande

påpekat vissa omständigheter, som synas giva vid handen, att det allmännas

verkliga kostnader för ifrågavarande resor icke uppgå till de belopp,

som från statsverket levereras till statens järnvägar såsom täckning av prisskillnaden

mellan den av barnen erlagda biljettavgiften och biljettens normala

pris. Då statens järnvägar erhåller fulla biljettpriset för alla studieresande

skolbarn, måste studieresorna medföra ett tillskott i järnvägarnas

driftresultat. Till jämförelse har överstyrelsen meddelat, att flertalet enskilda

järnvägar i landet kunnat lämna lika stor nedsättning i biljettpriset vid folkskolebarns

ferie- och studieresor som statens järnvägar, utan att dessa enskilda

järnvägar dock äro berättigade till eller komma i åtnjutande av någon

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

som helst ersättning härför från det allmänna. Då syftet med den verksamhet,

varom nu är fråga, enligt riksdagens uppfattning är av sådan allmän

samhällelig betydelse, att i förevarande fall ersättning icke bör påkallas

utöver statsbanornas självkostnader, synes riksdagen giltiga skäl föreligga för

att åtgärder vidtagas för nedbringande av barnens biljettavgifter till belopp, som

kunna anses överensstämma med järnvägsdriftens självkostnader. Riksdagen

har ansett sig böra anhålla om att bestämmelser utfärdas i berörda hänseende.

Riksdagen får alltså,

dels anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till understödjande

av folkskolebams ferieresor, nu 125,000 kronor, med 10,000

kronor till 115,000 kronor;

dels ock anhålla, det Eders Kung! Maj:t måtte utfärda bestämmelser beträffande

folkskolebams ferie- och studieresor i syfte att barnens biljettavgifter

bringas ned till belopp, som stå i överensstämmelse med statsbanornas

självkostnader.

140:o) I överensstämmelse med Eders Kungl, Maj:ts förslag (punkt 150)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, beviljat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 10,400 kronor, att utgå till

upprätthållande under läsåret 1924—1925 av svensk undervisning åt svenska

barn: i Berlin med högst 2,200 kronor, i London med högst 6,000 kronor

och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

141:o) I eu inom riksdagen väckt motion (11:117) har hemställts, att ett

statsunderstöd av 7,000 kronor måtte beviljas svenska skolan i Kina att

under budgetåret 1924—1925 utgå under de villkor och enligt de bestämmelser

Eders Kungl. Maj:ts regering finner lämpligt fastställa.

Till stöd för detta yrkande har i motionen anförts följande:

»Genom Kungl. Maj:ts resolution av 24 november 1923 har den till Kikungshan,

provinsen Honan, förlagda svenska skolan i Kina på av skolans

föreståndare filosofie licentiat David Olsson gjord och av kungl. skolöverstyrelsen

tillstyrkt framställning tillerkänts realskoleexamensrätt under en

tid av tre år, räknad från och med läsåret 1923—1924.

Denna skola, som äges av en i Sverige grundad förening, kallad Andelsföreningen

svenska skolan i Kina, vars styrelse utse medlemmarna, nio till

antalet, av skolans styrelse i Kina, är sålunda genom denna resolution ställd

på i huvudsak samma plan som en del enskilda läroanstalter i Sverige.

I nära anslutning till den gjorda framställningen om medgivande av

realskoleexamensrätt för svenska skolan i Kina har nämnda andelsförening

i skrivelse av den 12 sistlidne november till regeringen ingivit ansökan om

ett statsbidrag till denna numera av staten erkända läroanstalt beräknat till

7,000 kronor per år i och för bedrivande av skolans verksamhet.

Skolstyrelsen har i utlåtande av den 3 december 1923 efter eu särdeles

välvillig motivering hemställt att under budgetåret 1924—1925 måtte svenska

skolan i Kina beredas ett statsunderstöd av sagda belopp att utgå under de

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 71

villkor och enligt de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

att fastställa.

Då i detta ärende jämväl infordrat utlåtande från statskontoret först

kunnat inkomma under innevarande år vid en tidpunkt, då arbetet å statsverkspropositionen

redan förelåg avslutat, och då denna i och för sig icke

särdeles stora anslagsfråga torde ur vägande synpunkter finnas förtjänt av

beaktande, lärer det ej kunna anses obefogat att i motionsväg bringa densamma

under riksdagens prövning.

Såsom av ovanberörda handlingar framgår, har kungl. skolöverstyrelsen,

förutom på de till densamma ingivna skolredogörelserna, i väsentliga delar

byggt sin värdesättning av skolan, dess arbete och förutsättningarna för

detta arbetes bedrivande på yttrande av professor Knut B. Westman, vilken

på anmodan av skolöverstyrelsen under 12—16 maj 1923 verkställt inspektion

vid svenska skolan i Kina, och av minister David Bergström, vilken

jämväl besökt skolan och under åren 1920—1922 på skolstyrelsens anhållan

fungerat som skolans inspektor.

I den utförliga inspektionsberättelsen, som av professor Westman avgivits,

lämnas ingående redogörelse för skolan, dess förläggning och uppgift,

dess lokaler, dess lärare och undervisning, dess skolhem, arbete för karaktärsfostran

in. in.

Professor Westmans den 28 maj 1923 dagtecknade inspektionsberättelse

slutar med följande ord:

Inom andelsföreningen svenska skolan i Kina förberedes för närvarande

en ansökan om statsunderstöd till skolan. Det synes mig, att en sådan ansökan

kan tillstyrkas, då den kan väl motiveras såväl genom skolans betydelsefulla

uppgift som genom dess redan ådagalagda förmåga att fylla densamma.

Förvisso befinner sig skolan ännu på ett begynnelsestadium. Men förvärvandet

av den nu befintliga lärarestaben ävensom det nu beslutade bygget

beteckna två viktiga steg framåt till höjande och konsoliderande av dess

arbete. Vinnes under den närmaste tiden rätten att förrätta realskoleexamen

och eventuellt också statsunderstöd, blir detta eu mycket avsevärd faktor i

skolans vidare utveckling. Och man torde då med tillförsikt kunna betrakta

dess framtida ställning och möjlighet att fylla sin betydelsefulla uppgift som

betryggad.

I det yttrande av den 14 augusti 1923, som minister Bergström på anmodan

ingivit till skolöverstyrelsen, har denne, jämte sitt vitsordande av det

nitiska, goda och förtjänstfulla arbete, som skolans styrelse och dess lärarekår

i sitt kall nedlagt, särskilt understrukit betydelsen av att elever från

denna skola kunna beräknas bliva Sverige och svenska intressen till icke

ringa gagn på grund av den kunskap och färdighet de från barnsben äga

i kinesiska språket och vilken kunskap och färdighet de genom den svenska

skolans försorg kunna få ytterligare befästad och utvecklad.

Det är nämligen så att i denna skola, där undervisningsspråket är svenska

och där engelska är det först inträdande främmande språket på undervisningsschemat,

såsom andra främmande språk ingår tyska eller kinesiska,

ettdera språket obligatoriskt med början i 4:e klassen. Härigenom öppnar

sig bland annat utsikt för svensk handel och industri att vid fortsatt arbete

på Kina kunna för detta arbete vinna och tillvarataga lämpliga unga svenskar,

utgångna från denna skola, vilka äga det stora företrädet som en tidigt för
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

värvad kunskap i kinesiska språket och förtrogenhet med de kinesiska förhållandena

skänka.

Till vad som nu framhållits i avseende å själva skolan och dess undervisning

bör fogas, att den andelsförening, som äger skolan och genom skolans

styrelse och lärarkår hedriver dess verksamhet, hittills ensam bestritt

alla därmed förenade kostnader såsom lärarelöner, uppförande och reparation

av byggnader samt i övrigt allt vad till undervisningen och dess skötsel

hör. Föräldrarna bekosta barnens resor och deras direkta underhåll i skolhemmet.

Terminsavgifter i skolan ha endast betalats av ett fåtal elever.

Nybyggnaderna för skolan och skolhemmet, vilka planlagts av andelsföreningen,

hava krävt och komma att kräva betydande kostnader.

Med hänsyn härtill och då denna för svenska barn avsedda skola och den

vid densamma bedrivna undervisningen från behörigt sakkunnigt håll erkänts

vara förtjänt av ekonomiskt understöd från statens sida, lärer det få anses

lämpligt, att ett skäligt statsanslag nu beviljas för detta ändamål från och

med det år, varunder den realskolexamensrätt som blivit skolan tillerkänd

inträder.

Såsom kung! skolöverstyrelsen i sitt utlåtande i ämnet framhållit, åtnjuta

redan vissa läroanstalter i utlandet understöd från svenska statens sida i

form av anslag till särskild svensk undervisning åt svenska barn. För svenska

skolan i Kina, vilken, på grund av den stora svårigheten att icke säga ogörligheten

för barnens föräldrar att från ett så avlägset land och på det tidiga

skolstadium som nu är i fråga sända dem för skolgång till Sverige, fått till

uppgift att fullt och helt föra sina lärjungar fram från den första förberedande

klassen till realskoleexamen, lärer sålunda fullt fog få anses föreligga

för en framställning i syfte att främja detta undervisningsbehov, och bör för

skolans understödjande ett skäligt anslag från statens sida beviljas.»

Den skola, för vilken anslag av statsmedel nu ifrågasättes, har till syfte

att i Kina giva svenska barn en svensk utbildning, motsvarande den, som

i hemlandets skolor leder upp till realskolexamen. Skolan räknar för närvarande

över 50 lärjungar, till största delen barn av svenska missionärer,

och är att betrakta som ett led i strävandena att bevara den svenska kulturen

hos de i främmande land boende svenskar. Med hänsyn till de kostnader,

skolans verksamhet medfört, har framställning gjorts om beredande

av ett anslag av 7,000 kronor såsom bidrag för uppehållande av nämnda

verksamhet. Denna framställning har blivit tillstyrkt av skolöverstyrelsen,

som vitsordat, att skolan av allt att döma på ett i det hela tillfredsställande

sätt fyllt sin uppgift. Jämväl statskontoret har i infordrat yttrande förklarat

omständigheterna tala för utverkande hos riksdagen av något understöd till

skolan. Då emellertid i ärendet icke förebragts någon utredning beträffande

skolans ekonomi, ansåg statskontoret det kunna ifrågasättas, att anslaget bestämdes

till ett lägre belopp än vad som begärts, exempelvis 5,000 kronor.

Statskontorets yttrande inkom emellertid till vederbörande statsdepartement

så sent, att hänsyn till berörda framställning icke kunde tagas vid statsverkspropositionens

utarbetande.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av samtliga till detta ärende

hörande handlingar, har funnit goda skäl föreligga för att ifrågavarande

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

73

skola beredes ett understöd från svenska- statens sida. Skolan fyller utan

tvivel en betydelsefull uppgift, och de yttre förutsättningarna för dess verksamhet

samt dess organisation i övrigt synes lämna full garanti för att

skolan i stort sett kan vinna det mål, den satt sig före.

I fråga om storleken av det bidrag från statens sida, som ifrågasättes,

har, såsom nämnts, statskontoret föreslagit 5,000 kronor, därvid statskontoret

åberopat, att någon utredning rörande skolans ekonomi icke vore i ärendet

förebragt. Riksdagen, vars förenämnda utskott fått till sig överlämnad eu

redogörelse för skolverksamhetens ekonomiska ställning för år 1923, har

funnit densamma lämna stöd för beviljande av det högre beloppet, 7,000

kronor. För åtnjutande av ett sålunda tillmätt statsbidrag torde utöver de

villkor, som uppställts för utövande av den skolan medgivna realskolexamensrätten,

i tillämpliga delar böra föreskrivas villkor av samma art som

de, vilka fastställts för statsunderstöd till andra svenska skolor i utlandet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till ovanberörda

motion, för budgetåret 1924—1925 beviljat ett extra anslag av 7,000 kronor

såsom understöd under sagda budgetår åt svenska skolan i Kina, att utgå

under de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt fastställa.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 3,000,000 kronor, med 575,000 kronor, till 2,425,000

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft åtskilliga inom

riksdagen väckta motioner, i vilka yrkanden gjorts, som rikta sig dels mot

fortsättningsskolans karaktär av obligatorisk skola dels mot omfattningen

av fortsättningsskolans lärotid.

Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har icke

givit utskottet anledning till erinran.

I anledning av de motionsvis gjorda yrkandena, vilka riksdagen avslagit,

har riksdagen emellertid ansett sig böra framhålla följande.

Att svårigheter förefinnas för skoldistrikten vid övergången till den genom

1918 års skolreform införda nya ordningen är riksdagen villig erkänna.

Detta har ock av riksdagen förutsetts, och riksdagen har förklarat, att

skoldistrikt efter medgivande av Eders Kungl. Maj:t må, där förhållandena

sådant påkalla, kunna även efter utgången av år 1926 under viss tid

i större eller mindre mån vinna befrielse från vad eljest åligger distriktet.

Denna bestämmelse inrymmer följaktligen eu befogenhet för Eders Kungl.

Maj:t att i skälig utsträckning dispensera från vederbörande föreskrifter,

och föreställer sig riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t därvid särskilt tager

hänsyn till de svårigheter, som kunna möta i avlägsna och glest befolkade

delar av landet, framför allt i Norrland.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu

•3,000,000 kronor, med 575,000 kronor till 2,425,000 kronor;

143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1924

—1925 ett extra reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Eders

Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 100), däri hemställts, att i riksdagens beslut angående

anslag till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor för budgetåret

1924—1925 måtte inrymmas medgivande av i motionen närmare

angiven innebörd.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»Då det gäller förverkligandet av 1918 års riksdags beslut om fortsättningsskolan,

är, såsom redan i framställningen till riksdagen i detta ämne betonades,

frågan om anskaffande av lämpliga lärare en av de mest betydelsefulla

och svårlösta. För utbildande av lärare för denna skola hava såsom

bekant med anlitande av för ändamålet utav riksdagen beviljade anslag från

och med år 1919 anordnats särskilda utbildningskurser. Jämväl i årets

statsverksproposition är anslag för detta ändamål upptaget. Den utbildning,

som hittills anordnats, har dock enbart avsett ett av fortsättningsskolans

läroämnen, nämligen arbetskunskap, och framför allt tagit sikte på den

yrkesbestämda fortsättningsskolan i anslutning till jordbruk med binäringar.

Emellertid har behov alltmer gjort sig kännbart att också kunna anordna

särskild utbildning för lärare i ett annat av fortsättningsskolans läroämnen,

nämligen medborgarkunskap. Detta behov har vid upprepade tillfällen framförts

av skolöverstyrelsen. Senast i sin framställning om anslagsäskanden

hos innevarande års riksdag har överstyrelsen upptagit denna fråga och betonat

behovet av att tillfälle beredes till utbildning för undervisning i medborgarkunskap,

vilket torde kunna sägas vara fortsättningsskolans i vissa

avseenden viktigaste ämne och som också ställer större fordringar på lärarens

personlighet och hans intresse för samt hans insikt i och erfarenhet

från samhällslivet än något av de övriga.

Det arbete jag under de senare åren personligen nedlagt för främjande

av undervisningen i detta ämne — dels som föreläsare, dels som författare —

har övertygat mig om så väl det enastående livliga intresse, som förefinnes

för ifrågavarande undervisning, som också om det behov av råd och ledning

vid undervisningsarbetets bedrivande, som mången gång är av nöden.

Det synes mig uppenbart, att det för erhållandet av impulser och vägledning

för en riktig behandling av det ifrågavarande svåra och i många hänseenden

krävande ämnet skulle vara av synnerligt värde, om tillfälle kunde

beredas lärare vid fortsättningsskolor att deltaga i särskilda för ändamålet

anordnade kurser. Vid dylika kurser skulle kunna mottagas ett betydligt

större antal deltagare än vid kurserna i arbetskunskap, och de kunde göras

avsevärt kortare än dessa. En eller annan kurs årligen skulle säkerligen

bliva av stort gagn.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 75

.lag anser därför önskvärt, att åtminstone ott försök ma komma till stånd

och att i detta syfte medgivande lämnas, att av det anslag för budgetåret

1924—1925 till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, som riksdagen

må komma att bevilja, erforderlig del får användas till anordnande

av en utbildningskurs i medborgarkunskap.»

Av 1923 års riksdag beviljades för ändamålet ett belopp av 150,000 kronor

att jämte ett på anslaget beräknat överskott å 90,000 kronor användas

under budgetåret 1923—1924. Ifrågavarande anslag är avsett att bereda

medel för utbildning av lärare i ämnet arbetskunskap inom de nya obligatoriska

fortsättningsskolorna av 1918 års typ. Anslaget är för budgetåret

1924—1925 av statsfinansiella skäl nedsatt till 130,000 kronor.

I ovanberörda motion har påpekats önskvärdheten, att erforderlig del av

det ifrågasatta anslaget måtte få användas till en försöksvis anordnad utbildningskurs

i ämnet medborgarkunskap. Riksdagen finner de av motionären

anförda synpunkterna värda allt beaktande, och förväntar, att vid anslagets

fördelning med behörigt hänsynstagande härtill en utbildningskurs i

sagda ämne varder vederbörligen anordnad.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj ds förslag, får anmäla, att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid

fortsättningsskolor anvisat för budgetåret 1924 192o ett extra reservations
anslag

av 130,000 kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj ds bestämmande

och på de villkor, Eders Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

144:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 153) föreslagit riksdagen att dels besluta

sådan ändring, att gälla från och med den 1 juli 1924, i de av 1918

års lagtima riksdag fastställda grunder och villkor för utgående av statsbidrag

till parallellavdelning av årsklass vid högre folkskola (riksdagens skrivelser

den 24 maj 1918, nr 248 sid. 80 f., B. mom. 2, och den 19 juni 1918, nr

394 sid. 78, I, första stycket, och II, första stycket), att för parallellavdelning

av årsklass må, efter prövning i den ordning Eders Kungl. Maj d bestämmer,

utgå statsbidrag med 2,400 kronor till skola med en mer allmän läggning

av sin praktiska undervisning och med 2,650 kronor till skola, där

undervisningen enligt beslut av Eders Kungl. Majd är inriktad på visst

yrke eller yrkesgrupp;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor,

nu 912,000 kronor, med 37,000 kronor till 875,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II; 99), däri hemställts, att riksdagen matte besluta att

— med avslag å Eders Kungl. Maj ds förslag om ändrade grunder och villkor

för utgående av statsbidrag till parallellavdelning av årsklass vid högre

folkskola — höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor,

nu 912,000 kronor, med 14,000 kronor till 926,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har i motionen anförts följande:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

»Det betydelsefulla beslutet angående upprättande av praktiska ungdomsskolor,

som fattades av 1918 års lagtima riksdag, omfattade jämväl den

högre folkskolan, i det att grundläggande bestämmelser för denna skolas

organisation genom sagda beslut fastställdes. Därigenom skapades förutsättningar

för den högre folkskolans framtida utveckling. Särskilt är att märka,

att för denna skola upptogos två olika typer, nämligen en allmän och en

yrkesbestämd. Även om skolor enligt, förstnämnda typ skola så långt som

möjligt hava en praktisk läggning, är det dock framför allt de yrkesbestämda

skolorna, som äro ägnade att tillgodose en direkt på olika sidor av

det praktiska livet inriktad utbildning. I och med den yrkesbestämda högre

folkskolan har skapats en skolform, som, på samma gång den lämnar ökad

allmänt medborgerlig bildning, direkt förbereder lärjungarna för olika grenar

av arbetslivet, såsom jordbruk, industri, handel och husligt arbete, och såsom

en med realskolan och den kommunala mellanskolan sidoställd skola

med daglig undervisning i hög grad är ägnad att motverka en icke önskvärd

alltför stark tillströmning till de båda nyssnämnda mera teoretiska

skolarterna.

Den yrkesbestämda högre folkskolan har också under den korta tid, den

funnits till, haft att uppvisa en jämförelsevis stark utveckling. Efter fem

år finnas nämligen 22 högre folkskolor av denna typ. Dessa utgöra ungefär

tredjedelen av hela antalet, som uppgår till 67. Den angivna siffran

för de yrkesbestämda skolornas antal ger dock icke en riktig uppfattning

av deras utveckling. De yrkesbestämda skolorna äro nämligen i regel större

än de allmänna. Detta framgår bland annat därav, att deras klasser i större

utsträckning äro uppdelade på parallellavdelningar. Under det att av de

45 allmänna högre folkskolorna blott 10 hava någon klass uppdelad på

parallellavdelningar, förekommer sådan uppdelning inom 17 av de 22 yrkesbestämda

skolorna. Dessutom är att märka, att det endast är bland de

senare, som skolor med något större antal parallellavdelningar förefinnas.

Den begränsning av anslagsmöjligheterna till högre folkskolor, som föreslås

i punkt 153 under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition,

kommer därför att huvudsakligen gå ut över de yrkesbestämda högre folkskolorna.

Enligt sagda förslag skulle Kungl. Maj:t för varje år bestämma,

huru stort belopp av förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor som

finge utgå till parallellavdelningar, vilket belopp sedan skulle fördelas av

skolöverstyrelsen.

Om nämnda förslag må först sägas, att dess antagande skulle innebära

eu makt för Kungl. Maj:t, som icke torde gälla beträffande andra förslagsanslag

under åttonde huvudtiteln. Då det eljest ansetts lämpligt, att för

anslag till ett visst ändamål fastställes ett bestämt maximibelopp, har riksdagen

plägat besluta i detta hänseende. Riksdagen skulle i förevarande fall

egentligen överlämna sin rätt i en anslagsfråga till Kungl. Maj:t och sedan

ej kunna öva något inflytande på det sätt, varpå det ifrågavarande behovet

bleve tillgodosett. En sådan ordning är enligt min mening så mycket betänkligare,

som det tydligen är avsikten, att Kungl. Maj:t skulle använda

den sålunda erhållna makten till att i ett viktigt avseende hämma den utveckling

på det praktiska bildningsarbetets område, som 1918 års riksdags

beslut om praktiska ungdomsskolor var ämnat att åstadkomma. Den rätt

Kungl. Maj:t skulle erhålla komme nämligen, såsom framgår av departementschefens

yttrande, att användas för att i hög grad minska möjligheterna

till erhållande av anslag åt parallellavdelningar vid högre folkskolor. I stats
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

verkspropositioneu räknas med att eu nedsättning med 51,000 kronor i det

av skolöverstyrelsen beräknade anslagsbehovet skulle kunna vidtagas. Detta

innebär, att omkring 20 av de nuvarande parallellavdelningarna skull*'' indragas

och några möjligheter till anslag åt nya avdelningar icke finnas.

Den jämförelse, som göres med de allmänna läroverken, synes icke hållbar.

Visserligen är för dessa läroanstalter möjligheten till anslag för parallellavdelningar

begränsad. Detta sammanhänger med att anslagen åt de all

manna läroverken alltid varit reservationsanslag. Men det är riksdagen,

som bestämmer anslagens storlek, och särskilt vid fastställande lör värjo ai

av anslaget till extralärarc avväger behovet av ökat antal parallellavdelningar.

Det är att märka, att Kungl. Maj:t hos årets riksdag äskat anslag,

som skulle möjliggöra ökning av extralärarnas antal med 10, varigenom eu

motsvarande ökning i antalet parallellavdelningar vid de allmänna läroverken

skulle möjliggöras, under det att som sagt eu indragning av avdelningar

vid de högre folkskolorna ställes i utsikt.

Även i ett annat avseende är emellertid jämförelsen med de allmänna

läroverken missvisande. Dessa läroanstalter hava tydligen nått en helt annan

stabilitet än de yrkesbestämda högre folkskolorna, vilka i själva verket befinna

sig i sin tillkomstperiod. Det är därför mycket lättare att föi de löna

på förhand beräkna det behövliga antalet parallellavdelningar än föi de

senare. Många av de högre folkskolorna äro ännu icke färdiga med alla

sina klasser. Skola de kunna normalt utvecklas, maste de. fa tillfälle att

växa uppåt genom tillfogande av nya klasser med erforderligt antal klassavdelningar.

Eljest kan följden bliva den, att lärjungar, som kommit in i

skolan för att genomgå en fullständig kurs, måste avvisas till följ dav biist

på anslag till parallellavdelningar. Det är också tydligt, att en så pass nj

skolform, som det här gäller, icke från början kan vara känd. Alltefteisom

den å en ort vinner förtroende, ökas givetvis tillströmningen av lärjungar,

och behovet av uppdelning på parallellavdelningar framträder. Det synes

vara ett tydligt statsintresse att tillmötesgå ett sådant behov och sålunda

befrämja ungdomens utrustning för ett framgångsrikt deltagande i det praktiska

arbetet. Åtgärder i motsatt riktning stå uppenbarligen i bestämd strid

mot de principer, som lågo till grund för det enhälliga beslutet om praktika

ungdomsskolor. .

Den ifrågasatta besparingen skulle emellertid till väsentlig de! vinnas,

därigenom att det normala medelantalet elever i en klass eller avdelning

för rätt till anordnande eller bibehållande av parallellavdelning skulle för

de vrkesbestämda högre folkskolorna höjas från 30 till 35 eller till samma

antal som i förevarande hänseende gäller för de allmänna högre folkskolorna

Den olikhet på detta område mellan de båda typerna av högre folkskolor,

som nu gäller, fastställdes genom 1918 års riksdagsbeslut i ämnet.

Olikheten motiverades därmed, att i de yrkesbestämda högre folkskolorna i

synnerlig grad individuell undervisning är nödvändig. Undervisningen måste

nämligen där i väsentlig mån upptaga laborationer och andra praktiska övningar,

vilka icke kunna bedrivas med alltför stora avdelningar. Den vurma

erfarenheten har ådagalagt, att den begränsning av avdelningarnas storlek,

som sålunda vidtogs, varit erforderlig för undervisningens framgångsrika

bedrivande Den utökning av antalet lärjungar i avdelningarna, som nu

ifrågasattes, skulle därför komma att verka i liög grad hinderlig på arbetet

i de yrkesbestämda skolorna och i själva verket äventyra det med dem avsedda

resultatet. Det må också framhållas, att ett antal av 35 skulle passa

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

illa samman med det för de särskilda bidragen till undervisning i slöjd eller

i hushållsgöromål fastställda lärjungeantalet. Till undervisning i slöjd utgår

bidrag om varje avdelning innehåller minst 10 lärjungar, till undervisning

i hushållsgöromål för avdelning om minst 8, högst 16 lärjungar.

Då de båda föreslagna ändringarna enligt min mening stå i strid mot

de grunder, som vunno riksdagens enhälliga godkännande vid fattande av

beslutet om upprättande av praktiska ungdomsskolor och skulle i hög

grad verka hindrande för den lovande utvecklingen av de yrkesbestämda

högre folkskolorna, anser jag, att det ifrågavarande förslaget icke bör vinna

riksdagens bifall utan att de nu gällande grunderna för understöd åt högre

folkskolor fortfarande böra tillämpas. Sker detta, synes det för sådant understöd

avsedda förslagsanslaget böra fastställas till det av skolöverstyrelsen

beräknade beloppet 926,000 kronor.»

Med hänsyn till väntad ökning av antalet parallellavdelningar har skolöverstyrelsen

beräknat förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor till

926,000 kronor.

I likhet med vad som föreslagits ifråga om de kommunala mellanskolorna

har departementschefen ansett sig böra tillstyrka en sådan ändring

i gällande bestämmelser, att behovet av nya parallellavdelningar blir för

varje särskilt fall underkastat prövning av skolöverstyrelsen, på det att en

regulator måtte erhållas med avseende å de på statsbidragssumman för närvarande

automatiskt verkande stadgandena om klassuppdelning. En dylik

anordning har förordats såväl med hänsyn till den likformighet, som råder

mellan dessa båda skoltyper inbördes, som även ur kostnadssynpunkt. I

likhet med vad departementschefen förordat i fråga om kommunala mellanskolor,

skulle följaktligen även beträffande yrkesbestämda högre folkskolor

det normala medelantalet elever i en klass för rätt till anordnande eller

bibehållande av parallellavdelning höjas från 30 till 35.

Sistnämnda siffra gäller redan nu ifråga om de allmänna högre folkskolorna.

Med hänsyn till den föreslagna ändringen i grunderna har departementschefen

för budgetåret 1924-—1925 räknat med ett till 875,000 kronor

nedsatt anslagsbelopp.

De yrkesbestämda högre folkskolorna, beträffande vilkas understödjande

ändrade grunder nu ifrågasättas, äro i förevarande hänseende icke jämförliga

med vare sig de kommunala mellanskolorna eller de allmänna högre

folkskolorna. Medan man för den teoretiska undervisning, som sistnämnda

två skolformer närmast åsyfta att bibringa, väl kan räkna med ett elevtal

av högst 35 för varje klass, låter en dylik beräkning sig ej tillämpa i avseende

å de för den praktiska utbildningen avsedda yrkesbestämda högre

folkskolorna, därest man åt sistnämnda skolform över huvud vill bereda

utvecklingsmöjligheter och dymedelst främja ungdomens utrustning för ett

framgångsrikt deltagande i det praktiska arbetet. Riksdagen har ej kunnat

undgå att finna de synpunkter, som i detta hänseende kommit till uttryck

i förberörda motion, vara värda allt beaktande, och har riksdagen förty icke

funnit sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 79

Emellertid har riksdagen övervägt, huruvida på alunit sätt eu besparing i

det allmännas kostnader för de högre folkskolorna kan åvägabringas. Riksdagen

har då uppmärksammat, hurusom tjänstgöringstiden för lärare med

full tjänstgöring i yrkesbestämd högre folkskola omfattar 22 till 26 timmar

i veckan. För motsvarande lärare i allmän högre folkskola och i kommual

mellanskola utgör timtalet 24 till 28 timmar i veckan. Denna skillnad mellan

å ena sidan de yrkesbestämda högre folkskolorna och å den andra de

allmänna högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna finner riksdagen

ej längre vara av förhållandena motiverad, och förutsätter riksdagen,

att genom ändring i vederbörande stadga timtalet för den yrkesbestämda

högre folkskolans lärare varder bestämt till vad som gäller i detta hänseende

för lärare i den allmänna högre folkskolan.

Med hänsyn till sistnämnda förhållande och då riksdagen funnit det av

överstyrelsen beräknade beloppet vara i vissa hänseenden väl högt tillmätt,

har riksdagen ansett kostnaderna böra kunna hållas inom ramen för anslagets

nuvarande belopp, 912,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att riksdagen, med bifall till ovanberörda motion, avslagit Eders

Kungl. Maj:ts förslag om ändrade grunder och villkor för utgående av statsbidrag

till parallellavdelning av årsklass vid högre folkskola;

dels oclc att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj ds förslag och

ovanberörda motion, i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor med oförändrat

belopp, 912,000 kronor.

145:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 154) föreslagit riksdagen att öka

det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu

35,000 kronor, med 25,000 kronor till 60,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är beräknad efter de enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för år 1922 utgående direkta utgifterna å

anslaget.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 35,000 kronor, med 25,000 kronor

till 60,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 155) föreslagit riksdagen att ur riksstaten

utesluta det under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget å

7,570 kronor till sällskapets för folkundervisningens befrämjande högre

folkskola.

Eders Kungl. Maj ds förslag är föranlett därav, att, ifrågavarande högre

folkskola med utgången av läsåret 1922—1923 blivit nedlagd.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen ur riksstaten uteslutit det under

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget å 7,570 kronor till

sällskapets för folkundervisningens befrämjande högre folkskola.

147:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 830,000 kronor

med 30,000 kronor till 800,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 44), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta,

a) dels att nu gällande bestämmelser för statsbidrag till folkhögskolor

måtte oförändrat bibehållas, dels ock för budgetåret 1924—1925 uppföra

det ordinarie förslagsanslaget till understöd av folkhögskolor med oförändrat

belopp 830,000 kronor,

b) för budgetåret 1924—1925 bevilja eu förhöjning av de ordinarie understöden

till folkhögskolor, att utgå med högst tio procent, samt för sagda

ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 75,000

kronor.

Till stöd för ifrågavarande förslag har i motionen anförts följande:

»I statsverkspropositionen har under åttonde huvudtiteln, punkt 156, föreslagits

en nedsättning i anslaget till understöd åt folkhögskolor, som synes

medföra otillbörligt försämrade villkor för dessa skolor.

Kungl. Maj:t har dels ansett det under de senaste åren utgående anslaget

till ökat understöd kunna såsom obehövligt utgå, dels ställt i utsikt en skärpning

av fordringarna för understöd i allmänhet, varigenom det ordinarie

förslagsanslaget skulle kunna nedbringas från förutvarande 830,000 kronor

till 800,000 kronor.

Vad först beträffar det extra understödet har detta från och med 1919

utgått såsom en procentuell förhöjning av det ordinarie statsbidraget för att

bereda skolorna någon lättnad i de av den allmänna prishöjningen föranledda

svårigheterna. Senaste riksdagen beviljade för ändamålet 75,000 kronor, vilket

skulle medföra en förhöjning av det ordinarie understödet med 10 procent.

Enligt vårt förmenande är det ännu för tidigt att helt borttaga detta extra

understöd. Den allmänna prisnivåns faktiska läge, särskilt kostnaderna för

byggnadsunderhåll m. in., gör underhållskostnaderna för skolorna alltjämt så

dryga, att eu förstärkning av understödet i många fall måste anses behövlig.

Härtill kommer, efter vad som kan inhämtas av skolöverstyrelsens yttrande

i ärendet, att folkhögskolorna haft och hava ganska betungande utgifter på

grund av den i författningen bestämda skyldigheten att tillhandahålla lärarna

bostäder, vilken medför stora hyres- eller byggnadskostnader. På grund av

den omständigheten, att skolorna numera i långt högre utsträckning än förr

få mottaga obemedlade elever, ha i allmänhet inkomsterna genom undervisningsavgifter

nedgått och därmed behovet av understöd från det allmänna

ökats.

Folkhögskolornas ekonomiska ställning är visserligen ganska olika. Ett

mindre antal skolor, som ägas och underhållas av landsting, torde genom de

understöd de erhålla av landstinget vara tryggade för brist i sin budget.

Men i flertalet fall, då skolorna ägas av föreningar och bidragen från ortsmyndigheter

äro mera knappt tillmätta, hava de förvisso rätt brydsamt att

få täckning för sina nödvändiga utgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Hl

Det synes oss därför behövligt, att detta förstärkningsanslag fortfarande

får utgå men givetvis endast för att tilldelas de skolor, som därav visa sig

vara i verkligt behov.

I fråga om den inskränkning i folkhögskolornas rätt till delaktighet i

understöd av det ordinarie anslaget, som departementschefen ställt i utsikt,

kunna vi ej underlåta att ge uttryck åt starka betänkligheter. Indragningen

skulle, synes det, särskilt kunna gå ut över understöden för parallellundervisning.

Härmed vilja vi påpeka, att folkhögskolorna på grund därav

att de icke kräva några bestämda förkunskaper av sina elever — åtminstone

icke för första årskursen — i förevarande fall ej kunna jämnställas

med t. ex. kommunala mellanskolor. Eleverna äro ofta vid inträdet med

hänsyn till sin underbyggnad ytterst ojämna, varav följer, att parallellundervisning

ofta måste anordnas, även då sådan under andra omständigheter ej

skulle vara erforderlig på grund av klassens storlek. Under den korta tid,

dessa skolor hava sina elever om hand, måste undervisningen göras mycket

intensiv, om eleverna skola vinna någon verklig förkovran, särskilt när det

t. ex. gäller ett sådant läroämne som modersmålet.

Enligt nu gällande bestämmelser rörande statsbidrag förutsättes redan en

särskild prövning för understöd till parallellundervisning, och vi kunna icke

föreställa oss, att en ytterligare åtstramning, som skulle kunna medföra en

skadlig inskränkning av lärarkrafterna och därmed följande försämring av

undervisningsresultatet, kunde leda till något gagn för folkhögskolornas elever.

Det synes oss därför icke rådligt, att riksdagen genom bifall till den i

och för sig obetydliga nedsättningen av anslagsbeloppet giver anledning till

sämre villkor för folkhögskolornas möjligheter att erhålla statsbidrag, än

som kunna vara med deras viktiga uppgift förenliga».

Utöver de ordinarie understöden till folkhögskolorna har från och med

år 1919 enligt beslut av riksdagen utgått extra understöd. För detta ändamål

är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört ett extra förslagsanslag

av 75,000 kronor.

Vad beträffar detta tilläggsanslag, som ursprungligen motiverats av de

ekonomiska svårigheter, vari folkhögskolorna råkat genom den abnorma

prisstegringen under krisåren, har departementschefen ansett detsamma, på

grund av den numera inträdda förbättringen i penningens köpkraft och

även med hänsyn till kravet på sparsamhet med statsutgifterna, böra bortfalla

med budgetåret 1924—1925. Förslag om anslagets fortsatta utgående

föreligger emellertid i ovanberörda motion.

Jämväl ifråga om de ordinarie understöden har departementschefen ifrågasatt

en inskränkning av statsverkets kostnader. Departementschefen har

ansett särskild uppmärksamhet böra ägnas framställda äskanden om understöd

till anordnande av parallellundervisning, i fråga om vilken enligt författningen

i ämnet gäller, att understöd därtill må utgå, då parallellundervisning

med hänsyn till elevernas olika förkunskaper eller behovet av uppdelning

i skilda arbetslag prövas nödvändig. Genom någon skärpning av

de fordringar, som i tillämpningen pläga uppställas för att förutsättningar

för parallellundervisnings anordnande skola anses föreligga, har departementschefen

ansett möjligt att något nedbringa utgifterna från anslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 8 A. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Under angivna förutsättning anser departementschefen, att det nuvarande

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor bör kunna sänkas

från 830,000 kronor till 800,000 kronor för budgetåret 1924—1925. Även i

detta hänseende har i motionen yrkats på ett bibehållande av nuvarande

förhållanden.

I fråga om den av departementschefen i utsikt ställda skärpningen för

delaktighet i det ordinarie anslaget har riksdagen ej kunnat undgå hysa

starka betänkligheter. Det gives i statsrådsprotokollet icke någon antydan

om de grunder, efter vilka en dylik skärpning eventuellt skulle komma att

tillämpas. Även om en viss varsamhet bör iakttagas i avseende å anordnande

av parallellavdelningar, kan riksdagen icke för sin del medverka till

åtgärder, vilka tilläventyrs skulle kunna leda till att denna skolforms legitima

utveckling bleve till skada för framför allt landsbygdens ungdom trädd

för nära. Riksdagen har sålunda ansett, att det ordinarie anslaget bör bibehållas

vid sitt hittillsvarande belopp, 830,000 kronor.

Folkhögskolorna kämpa i de flesta fall med ekonomiska svårigheter, och

ett borttagande av nu utgående tilläggsanslag skulle än mer öka nämnda

svårigheter. Då den verksamhet, som dessa skolor utöva, är av utomordentlig

betydelse för särskilt landsbygdens ungdom och en nedskärning av

de ekonomiska förutsättningarna för denna verksamhets bedrivande skulle

för skolorna vara till stor skada, anser riksdagen starka skäl tala för bibehållande

av det nu utgående tilläggsanslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i anledning av ovanberörda motion och med avslag å Eders Kungl.

Maj :ts förslag om minskning av det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkhögskolor, i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört nämnda

anslag med oförändrat belopp, 830,000 kronor;

dels och, i anledning av ovanberörda motion, för beredande av ökat understöd

åt folkhögskolor anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag

av 75,000 kronor.

148:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 157) har riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor med oförändrat belopp,

140,000 kronor.

149:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 158) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 50,000

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

ej mindre eu inom riksdagen väckt motion (11:43), däri hemställts, att

riksdagen måtte besluta

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

83

dels att nu gällande bestämmelser angående stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid folkhögskolor måtte oförändrat bibehållas,

dels höja anslaget till förstärkandet av det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor för budgetåret 1924—1925 från i

propositionen begärda 50,000 kronor med 30,000 kronor till 80,000 kronor,

än även två inom riksdagen väckta likalydande motioner, (1:165 och 11:243),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta höja det av Eders Kungl. Maj:t

under punkt 158 begärda anslaget till höjda stipendier åt obemedlade och

mindre bemedlade elever vid folkhögskolor från 50,000 till 80,000 kr. och

att stipendierna skola utgå under samma villkor, som under budgetåret

1923—1924 varit gällande.

Till stöd för det i motionen II: 43 framförda yrkandet har anförts följande:

»I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkterna 157 och 158,

har det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt folkhögskoleelever

uppförts till samma belopp som föregående år eller 140,000 kronor, medan

det extra anslaget för beredande av höjda stipendier till dessa elever nedsatts

från förutvarande 80,000 kronor till 50,000 kronor, i samband varmed

stipendiebeloppen skulle sänkas för obemedlade elever från högst 30 till högst

25 kronor per månad, under det månadsbeloppen för mindre bemedlade

elever fortfarande skulle få utgå med högst 15 kronor.

Nedsättningen av dessa stipendier synes hava gått med en mindre välbetänkt

fart, som alls icke svarar mot den verkliga nedgången i kostnaden

för en elevs vistelse vid folkhögskola, och torde, om den genomföres så som

nu är föreslaget, i hög grad försvåra tillträdet till folkhögskolorna för obemedlad

ungdom.

De framställningar och yttranden, från folkhögskolans lärarförening, folkhögskoleinspektören

och skolöverstyrelsen, vartill departementschefen hänvisar,

synes tydligt giva vid handen, att redan den av förra riksdagen vidtagna

nedsättningen av stipendiebeloppen för obemedlade elever från förutvarande

35 till 30 kronor per månad gått längre än skäligt, ehuru skolöverstyrelsen

för sin del av statsfinansiella skäl ej anser sig kunna förorda en höjning.

Enligt styrelsens för lärarföreningen uppgift torde inackorderingsavgifterna

för eleverna vid folkhögskolorna i allmänhet uppgå till 70 å 75 kronor i

månaden, vilket skulle utgöra en höjning av förkrigspriserna med omkring

75 procent. Styrelsens uttalande, att den sänkning av understöden, som verkställdes

av riksdagen 1923, »skulle för många ekonomiskt mindre välsituerade

stänga vägen till folkhögskolorna», synes tyvärr också bliva besannat.

Enligt vad vi inhämtat, visar elevantalet vid folkhögskolornas nu pågående

huvudklasser en nedgång av över 300 i jämförelse med elevantalet vid motsvarande

klasser under närmast föregående läsår.

Skulle en återgång till de understödsnormer, som gällde före kriget och

som förövrigt bestämdes av riksdagen redan 1912, nu verkställas, har man

all anledning frukta ett ännu svårare bakslag i fråga om anslutningen till

folkhögskolorna. Det synes oss också påfallande, att den nu föreslagna nedsättningen

skall gå ut över de obemedlade eleverna.

Det är bekant, att folkhögskolorna under de senare åren, i långt högre

grad än förut var fallet, fått mottaga elever från den egentliga kroppsarbetareklassen

eller från småbrukarhem. Denna företeelse kan väl icke anses

annat än glädjande, men om den så påbegynta utvecklingen ej skall avbry
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tas, om fattiga bildningssökande unga män och kvinnor ej skola förmenas

att begagna de utbildningsmöjligheter, som folkhögskolorna erbjuda, är det

nödvändigt att staten icke tillmäter sin hjälp alltför njuggt. Det synes oss

därför av största behov påkallat, att icke någon sänkning i de redan förut

alltför låga understödsbeloppen äger rum, utan att stipendierna även för

nästa år må få utgå med högst BO kronor för obemedlade och högst 15

kronor för mindre bemedlade elever per månad, och att på grund härav det

förutnämnda förstärkningsanslaget beviljas med oförändrat belopp.»

■ I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen för beredande

av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid folkhögskolor

under läsåret 1922—1923 på extra stat för förra halvåret 1923

ett förslagsanslag, högst 43,000 kronor. Till samma ändamål hade riksdagen

anvisat på extra stat för vartdera av åren 1920 och 1921 ett förslagsanslag

av 70,000 kronor och för år 1922 ett förslagsanslag av 132,000 kronor.

Anslagen voro så beräknade, att stipendium skulle kunna utgå för läsåren

1919—1920 och 1920—1921 med högst 35 kronor i månaden till obemedlad

och med högst 20 kronor i månaden till mindre bemedlad elev. Anslagets

höjning för år 1922 avsåg en höjning av nyssnämnda maximibelopp till

respektive 45 och 25 kronor för läsåret 1921—1922, Vid bestämmandet av

anslagsbeloppet för förra halvåret 1923 beräknades, att omförmälda maximibelopp

skulle åter nedgå till respektive 35 och 20 kronor.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag föreslogs en ytterligare sänkning

av dessa maximibelopp tih respektive 30 och 15 kronor, vilket skulle

medföra att nu förevarande anslag kunde sänkas till 40,000 kronor. I anslutning

till en inom riksdagen väckt motion bestämdes anslaget av riksdagen

för budgetåret 1923—1924 till 80,000 kronor.

Departementschefen har nu i likhet med vad han föreslagit beträffande

stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna, förordat, att stipendierna för

elever vid folkhögskolorna för budgetåret 1924—1925 skola utgå efter samma

grunder, som gällde år 1918, det vill säga med högst 25 kronor per månad

för obemedlad och högst 15 kronor per månad för mindre bemedlad elev.

Till följd härav har ifrågavarande extra anslag ansetts kunna minskas med

30,000 kronor till 50,000 kronor. I ovanberörda motioner har yrkats på

bibehållande av nu gällande bestämmelser angående ifrågavarande stipendier,

d. v. s. högst 30 kronor per månad för obemedlad och högst 15 kronor per

månad för mindre bemedlad elev.

Proportionen mellan stipendiebeloppen och omkostnaderna för bevistande

av kurserna ställer sig för eleverna ogynnsammare nu än förhållandet var

före de av kristiden förorsakade prisförhöjningarna. En sänkning av stipendiebeloppen

skulle enligt riksdagens mening hårt drabba just de elever, vilkas

vistelse vid folkhögskolorna det bör ligga i det allmännas intresse att i stället

främja. Då riksdagen anser, att en om ock mindre höjning av stipendiebeloppen,

på sätt i motionerna förutsättes, kan vara ägnad till att bidraga

att jämna vägen till dessa skolor för många ekonomiskt mindre välsituerade,

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

och då dessutom i övrigt övertygande skäl synas riksdagen vara ant orda för

det i motionerna framlagda kravet, har riksdagen för att möjliggöra den av

motionärerna förutsatta stipendiehöjningen funnit sig höra bifalla förslaget

om höjning av förevarande anslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag samt ovanberörda i ämnet väckta motioner, till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 80,000 kronor.

150:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att till

understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag å 4,000 kronor att utgå

på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Såsom understöd åt ifrågavarande skola har riksdagen för innevarande

budgetår anvisat ett belopp av 2,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till understöd åt den svenska folkhögskolan

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1924—1925

anvisat ett extra anslag å 4,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

151 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,

nu 200,000 kronor, med 35,000 kronor till 165,000

kronor.

Den föreslagna anslagsminskningen är föranledd därav, att ifrågavarande

anslag sedan flera år tillbaka icke behövt i sin helhet tagas i anspråk.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen, nu

200,000 kronor, med 35,000 kronor till 165,000 kronor.

152:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161) har riksdagen, i

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd för utgivande

av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna skäl meddela.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att till understöd

åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 20,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag

av 30,000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 20,000 kronor,

att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

154:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 50,000

kronor.

För ändamålet har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett anslag

av 65,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget

till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret

1924—1925 anvisat ett extra anslag av 50,000 kronor.

155:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

Riksdagen har för ändamålet för innevarande budgetår anvisat ett anslag

av 12,450 kronor.

På grund av utredningen i ärendet har riksdagen till förstärkande av det

ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1924—

1925 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor.

156:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 165) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av

10,500 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag

av 17,025 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret

1924—1925 anvisat ett extra anslag av 10,500 kronor, att utgå enligt de

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmak

eriavdelning anvisa för budgetåret 1924—-1925 ett extra reservationsanslag

av 11,900 kronor.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett anslag

av 6,600 kronor. Den begärda anslagsökningen, 5,300 kronor, har betingats

därav, att avdelningens elever beräknades komma att efter treårig kurs avgå

och då i likhet med skolans övriga lärjungar borde åtnjuta ett utrustningsbidrag

av 350 kronor per person.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda av ytterligare eu korgmakeriavdelning anvisat för

budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 11,900 kronor.

158:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans

i Kristinehamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 7,500 kronor.

159:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) har riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört det ordinarie anslaget

till vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte med oförändrat

belopp, 128,400 kronor.

160:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att till avlöning

av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 15,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.

161 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av de i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte under »övriga utgifter» upptagna utgiftsposterna med undantag för »läkare

och sjukvård» samt »vårdar- och ekonomipersonal» anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 7,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat

ett extra anslag av 9,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel för de

i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte under »övriga

utgifter» upptagna utgiftsposterna med undantag för »läkare och sjukvård»

samt »vårdar- och ekonomipersonal» anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 7,000 kronor.

162:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt

hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1924

—1925 ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

163:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att jämväl resor av skyddslingarna vid statens vårdanstalt

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i Lund för blinda med komplicerat lyte må enligt samma grunder, som

gälla för resor av elever vid blindanstalterna å Tomteboda och i Växjö,

bekostas av det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever

jämte åtföljande vårdare;

dels ock vid bifall härtill höja ifrågavarande ordinarie förslagsanslag, nu

4,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungi. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att jämväl resor av skyddslingarna vid statens vårdanstalt

i Lund för blinda med komplicerat lyte må enligt samma grunder, som gälla

för resor av elever vid blindanstalterna å Tomteboda och i Växjö, bekostas

av det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever jämte

åtföljande vårdare;

dels ock på grund härav höjt ifrågavarande ordinarie förslagsanslag, nu

4.000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till understöd

åt blindlärarelever anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 1,800 kronor.

För ändamålet är för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 1,200

kronor. Detta innebär en sänkning av anslaget från 2,400 kronor föregående

år, vilken sänkning betingades av en å anslaget förefintlig reservation

å 1,200 kronor. Då någon besparing å anslaget icke nu finnes, har en höjning

av detsamma ansetts erforderlig.

Riksdagen, som bifallit Edert Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen

till understöd åt blindlärarelever anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra reservationsanslag av 1,800 kronor.

165:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning

av blindskrifter anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att till

understöd åt de blindas förening anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 100,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

För budgetåret 1923—1924 utgår till de blindas förening ett anslag av

100.000 kronor. Dessutom åtnjuter sagda förening sedan flera år tillbaka

ett särskilt statsunderstöd för utgivande av eu tidskrift, benämnd De blindas

veckoblad. Understödet uppgick för budgetåret 1923—1924 till 3,600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att dessa båda, till

de blindas förening utgående anslagen å respektive 100,000 kronor och 3,600

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

89

kronor sammanslås till ett anslag å 100,000 kronor, varvid de blindas förening

skulle förpliktas att, jämto annat, på samma sätt som hittills sörja

för utgivandet av De blindas veckoblad.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kung!. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till understöd åt de blindas förening anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 100,000 kronor, att

utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för vanartade och i

sedligt avseende försummade barn, nu 184,000 kronor, med 66,000 kronor

till 250,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd av anslagets enligt riksräkenskapsverkets

budgetsredovisningar uppvisade otillräcklighet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade

barn, nu 184,000 kronor, med 66,000 kronor till 250,000 kronor.

Yrkesundervisningen.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

513,850 kronor, med 23,850 kronor till 490,000 kronor att fördelas mellan

de olika läroverken på sätt framgår av en av departementschefen i statsrådsprotokollet

återgiven tablå;

dels till uppehållande i viss omfattning av en fjärde parallellavdelning vid

tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 16,000 kronor;

dels och till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan

för maskinindustri i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag

av 14,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

ej mindre två inom riksdagen väckta likalydande motioner, (I: 54 och II:

113) däri hemställts, att riksdagen måtte på extra stat för budgetåret 1924

—1925 bevilja

dels till fortsatt uppehållande vid tekniska gymnasiet i Örebro av en

fjärde parallellavdelning i gymnasiets alla tre årsklasser utöver av Eders

Kungl. Maj:t äskade 16,000 kronor ytterligare 8,000 kronor eller sammanlagt

24.000 kronor;

dels till ytterligare utrustning av samma läroverks maskinlaboratorium

15.000 kronor; samt att riksdagen även för nästa budgetår måtte fastställa

Yrkesunder
visningen.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den ordinarie staten för tekniska gymnasiet i Örebro till samma belopp som

för innevarande år eller till 125,325 kronor;

än även eu inom riksdagen väckt motion (II: 125), däri hemställts, det

riksdagen behagade besluta att inrätta ytterligare en ordinarie lektorsbefattning

vid tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna och för ändamålet

höja det ordinarie anslaget till samma skola med 5,850 kronor samt

minska detsamma med arvodet till extralärare för 22 veckotimmar ä 175

kronor med 3,850 kronor, eller en ökning av anslaget med 1,950 kronor.

Till stöd för motionerna i: 54 och II: 113 har anförts följande:

Av bilaga till årets statsverksproposition 8:e huvudtiteln (177) sid. 383

framgår, att kungl. skolöverstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om utverkande vid innevarande års riksdag av förhöjda anslag till tekniska

gymnasiet i Örebro, dels å ordinarie stat till två nya lektor stjänster, dels

ock i extra stat för nästa budgetår av 15,000 kronor till ytterligare utrustning

av gymnasiets maskinlaboratorium samt av 24,000 kronor för fortsatt uppehållande

vid gymnasiet av en fjärde parallellavdelning.

Under hänvisning till nu rådande ekonomiska förhållanden och nödvändigheten

av besparingar har emellertid Kungl. Maj:t helt och hållet avböjt

framställningarna om anslag till nya lektorsttjänster och till ytterligare utrustning

av gymnasiets maskinlaboratorium. Med avseende på anslaget till

den fjärde parallellavdelningen har Kungl. Maj:t ansett, att denna avdelning

på grund av det minskade tilloppet av inträdessökande vid de tekniska läroverken

numera vore obehövlig och därför borde så småningom indragas.

För nästa budgetår har därför Kungl. Maj:t äskat anslag endast till de fjärde

parallellavdelningarna i gymnasiets andra och tredje årskurser med ett belopp

av 16,000 kronor. Därtill har Kungl. Maj:t utan angivande av särskilda

skäl föreslagit, att den ordinarie staten för tekniska gymnasiet i Örebro skulle

nedsättas med 5,325 kronor eller ifrån nu utgående 125,325 till 120,000

kronor.

Att de tekniska läroverken, i likhet med många andra statsinstitutioner,

som inrättades eller omorganiserades under den högkonjunktur, som rådde

under krigsåren, blevo »överorganiserade» till den grad, att inskränkningar

nu måste göras, torde vara otvivelaktigt. Därvid synes man dock icke böra

gå allt för summariskt till väga, utan tillse, att endast det som påtagligen

är överflödigt och onödigt, beskäres och bortrensas, men att det, som är

berättigat och livsdugligt, bibehålies och ytterligare utvecklas.

Redan 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande,

vars utlåtande av den 11 juni 1912 åtminstone i vissa delar utgjort utgångspunkten

för den 1918 genomförda omorganisationen av vårt lägre

tekniska undervisningsväsende, framhöll i sitt betänkande (I sid. 81) det

olämpliga och oekonomiska i att de dåvarande fem tekniska elementarskolorna

hade en likartad organisation, i det att de allesammans hade tre fackavdelningar

för samma tekniska områden, nämligen en mekanisk teknisk,

en kemisk teknisk och en byggnadsteknisk avdelning. Om samtliga dessa

skolor skulle förses med en fullt tidsenlig utrustning med lärare, laboratorier,

bibliotek och annan undervisningsmateriell, skulle, framhåller kommittén,

därför i själva verket fordras i det närmaste samma utrustning som för fem

maskintekniska, fem byggnadstekniska och fem kemiskt tekniska fackskolor

i utlandet. Och ändock skulle genom en sådan organisation flera viktigare

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

91

industriområden, som under do senaste årtiondena vunnit i betydelse, icke

kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Särskilt framhåller kommittén, att det måste betecknas som ett onödigt

slöseri med statens medel att vid de tekniska elementarskolorna uppehålla

fem kemiskt tekniska fackavdelningar med för dem erforderliga lärarkrafter

och laboratorier, då sammanlagda antalet lärjungar i alla fem skolornas

kemiskt tekniska fackavdelningar under 1 O-årsperioden 1900 Öl—1909/10

varit högst 35 och lägst 23 eller 30 i medeltal per år.

Under hänvisning till erfarenheten från utlandet och även från vårt eget

land, särskilt med avseende på bergsskolorna i Filipstad och Falun, framhåller

kommittén, att enda möjligheten att för en kostnad, som stode i rimligt

förhållande till våra ekonomiska tillgångar och en ändamålsenlig hushållning

med statens medel, ordna det elementära tekniska undervisningsväsendet,

så att vår industris mångskiftande behov på ett tillfredsställande

sätt tillgodosåges, läge däri, att de tekniska elementarskolorna omvandlades

till eller ersattes med verkliga fackskolor, vilka var för sig tinge till uppgift

att tjäna sitt särskilda industriområde.

Genom de tekniska elementarskolornas omorganisation och mindre jämkningar

i redan befintliga fackskolors organisation samt genom inrättandet

av helt och hållet nya skolor i de fall, då detta kunde anses nödvändigt,

borde sålunda, enligt kommittén, till en början en eller i vissa fall två eller

tre speciella fackskolor bringas till stånd för var och en av våra förnämsta

industrigrenar, maskinindustri, elektroteknik, byggnadsteknik, kemiskt teknisk

industri o. s. v.

Vid genomförandet av den lägre tekniska undervisningens omorganisation

1918 och därpå följande år hava dessa synpunkter föga beaktats.

Kommerskollegium, som hade att yttra sig över kommittéförslaget under

hänsynstagande till den kritik, som riktats mot detsamma, biträdde förslaget

om inrättandet av tekniska fackskolor, men föreslog i anslutning till från

industrihåll framställda yrkanden, att ett par av de tekniska elementarskolorna,

förslagsvis de i Örebro och Härnösand, skulle bibehållas såsom

läroanstalter för en mera allmän teknisk bildning vid sidan av de tekniska

fackskolorna med deras till ett visst tekniskt område specialiserade undervisning.

Departementssakkunniga av 1916 ställde sig i stort sett på samma ståndpunkt,

men påyrkade att, utom de två av kommerskollegium föreslagna

allmänna tekniska läroanstalterna, vilka av de sakkunniga tingo namnet

tekniska gymnasier, en tredje sådan läroanstalt skulle inrättas i Malmö.

Departementssakkunnigas plan för den tekniska undervisningens ordnande

vann i huvudsak Kungl. Maj:ts och riksdagens gillande 1918.

Sedermera har Kungl. Maj.t på skolöverstyrelsens framställning föreslagit,

att även de tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås skulle omorganiseras

till tekniska gymnasier. Dessa förslag blevo dock av riksdagen

avslagna under hänvisning till, att de icke stodo i överensstämmelse med de

1918 fastställda allmänna grunderna för den lägre tekniska undervisningens

organisation.

Vid genomförandet av den 1918 fastställda planen för den tekniska

undervisningens nyorganisering har kungl. skolöverstyrelsen i regel sökt

kombinera de tekniska gymnasierna och de tekniska fackskolorna med

varandra.

Sålunda har till tekniska gymnasiet i Malmö anknutits icke mindre än

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tre tekniska fackskolor, en för maskinindustri, en för husbyggnad och eu

för kemisk industri. Med tekniska gymnasiet i Härnösand.har förenats en

teknisk fackskola för träindustri. Tekniska gymnasiet i Örebro är visserligen

icke direkt förenat med eu teknisk fackskola, men en sådan är förlagd

i närheten av Örebro, nämligen tekniska fackskolan för elektroteknik i Västerås.

I skolöverstyrelsens förslag om de tekniska elementarskolornas i

Norrköping och Borås omorganisation till tekniska gymnasier ingick även,

att med dessa gymnasier skulle förenas tekniska fackskolor, en för väg- och

vattenbyggnad i Norrköping och en för textilindustri i Borås. Tekniska

skolan i Eskilstuna, vars omorganisation till teknisk fackskola för maskinindustri

under förra året genomfördes, är däremot en fullt fristående teknisk

fackskola.

Med avseende på tekniska läroverket i Örebro må framhållas, att detta

läroverk på grund av det starka tilloppet av inträdessökande 1901 utvidgades

med en andra, 1916 med eu tredje och 1920 med en fjärde parallellavdelning.

I likhet med de övriga tekniska elementarskolorna hade det sedan

början av 1900-talet tre fackavdelningar, en mekaniskt teknisk, en byggnadsteknisk

och en kemiskt teknisk. På initiativ av skolans styrelse inrättades

vid läroverket 1916 en elektroteknisk fackavdelning, den första elementära

tekniska läroanstalten för elektroteknik i vårt land. När läroverket vid

den 1918 genomförda reformeringen av det lägre tekniska undervisningsväsendet

blev tekniskt gymnasium, fick detta gymnasium såtillvida en särställning

i förhållande till de övriga tekniska gymnasierna, att undervisningen

i detsamma skulle differentieras på tre linjer, en mekanisk teknisk, en elektroteknisk

och en kemiskt teknisk linje. I samband med gymnasiets utvidgning

med den fjärde parallellavdelningen inrättades vid gymnasiet en fjärde

linje för merkantilt teknisk bildning, i likhet med den elektrotekniska

avdelningen den första i sitt slag och allt fortfarande den enda i sitt slag

i vårt land.

Av den redogörelse, som här lämnats för den lägre tekniska undervisningens

utveckling efter 1918 (varvid hänsyn icke tagits till tekniska skolan

i Stockholm, de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

Borås, vilka stå på ett plan för sig) framgår, att vi för närvarande ha ett

avsevärt antal olikartade elementära tekniska läroanstalter. Vi ha de båda

tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, vardera med tre fackavdelningar,

en mekaniskt tekniskt, en byggnadsteknisk och en kemiskt teknisk;

vi ha de båda tekniska gymnasierna i Malmö och Härnösand med för

alla lärjungar likartad undervisning, omfattande samtliga tekniska och merkantila

huvudområden; vi ha tekniska gymnasiet i Örebro, med undervisningen

differentierad på fyra speciallinjer, en maskinteknisk, en elektro teknisk, en

kemiskt teknisk och en merkantilt teknisk; och slutligen de tekniska fackskolorna

för maskinindustri, husbyggnad och kemisk industri i Malmö, för

elektroteknik i Västerås, för träindustri i Härnösand och för maskinindustri

i Eskilstuna.

Flera av dessa skolor och skolavdelningar hava, till och med då de äro

belägna i samma stad eller i närheten av varandra, i stort sett samma ändamål

och likartad undervisning. De tre fackskolorna för maskinindustri,

husbyggnad och kemisk industri i Malmö meddela undervisning på samma

tekniska områden som äro företrädda vid tekniska gymnasiet i samma stad.

Fackskolan för kemisk industri i Malmö är ungefär jämställd med de kemiskt

tekniska fackavdelningarna vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93

och Borås och den kemiskt tekniska speciallinjen vid tekniska gymnasiet i

Örebro. Tekniska fackskolan för elektroteknik i Västerås meddelar i det

närmaste samma undervisning som den elektrotekniska linjen vid det närbelägna

tekniska gymnasiet i Örebro.

Vår lägre tekniska undervisning bar blivit splittrad på ett stort antal till

sin organisation visserligen olikartade, men med hänsyn till undervisningens

mål varandra närstående och med varandra konkurrerande skolor och skolavdelningar.

Utvecklingen har i själva verket gått i rakt motsatt riktning mot det av

1907 års kommitté framställda yrkandet om den tekniska undervisningens

koncentrering på en, två eller högst tre läroanstalter för vart och ett av

våra viktigaste tekniska huvudområden.

I stället för de av 1907 års kommitté föreslagna två (2) tekniska fackskolorna

för maskinindustri (maskinyrkesskolan i Stockholm oberäknad) ha

vi fått

5 st. läroanstalter för maskinindustri: tekniska fackskolorna för maskindustri

i Malmö och Eskilstuna, den maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet

i Örebro och de mekaniskt tekniska fackavdelningarna vid de tekniska

elementarskolorna i Norrköping och Borås.

I stället för av 1907 års kommitté föreslagna två (2) tekniska fackskolorna

för byggnadsindustri (byggnadsyrkesskolan i Stockholm oberäknad) ha vi fått

3 st. läroanstalter för byggnadsteknik-, tekniska fackskolan för husbyggnad i

Malmö och de byggnadstekniska fackavdelningarna vid de tekniska elemenskolorna

i Norrköping och Borås.

I stället för av 1907 års kommitté föreslagna två (2) tekniska fackskolor

för kemisk industri (den ena speciellt avsedd för trämasse-cellulosa och pappersindustri)

ha vi fått

5 st. läroanstalter för kemisk industri: tekniska fackskolan för kemisk industri

i Malmö, tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand, den kemiskt

tekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro och de kemiskt

tekniska fackavdelningarna vid tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås.

I stället för den enda av 1907 års kommitté föreslagna tekniska fackskolan

för elektroteknik ha vi fått

2 st. läroanstalter för elektroteknik: tekniska fackskolan för elektroteknik i

Västerås och den elektrotekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro.

Därtill hava vi

1 st. läroanstalt för merkantil teknisk bildning: den merkantilt tekniska

linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro, samt

2 st. tekniska gymnasier i Malmö och Härnösand, vilka icke såsom tekniska

gymnasiet i Örebro hava undervisningen differentierad på skilda linjer,

utan i en för alla lärjungar gemensam lärokurs meddela en undervisning,

som omfattar samtliga tekniska och merkantila huvudområden.

Följden av denna splittring av vår lägre tekniska undervisning på ett

stort antal med varandra konkurrerande, likartade eller i det närmaste likartade

skolformer har helt naturligt blivit den, att ett stort antal skolor och

skolavdelningar äro ytterst svagt besatta med lärjungar. Alldeles särskilt

är detta (se bil. 1) förhållandet med de byggnadstekniska och framför allt

med de kemiskt tekniska avdelningarna. De byggnadstekniska avdelningarna

i Malmö, Norrköping och Borås ha under innevarande år 2 till högst 9

lärjungar i varje klass. Av de kemiskt tekniska avdelningarna är endast

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den i Örebro väl besatt med 15 lärjungar i andra och 13 lärjungar i tredje

klassen eller i det närmaste det högsta antal lärjungar, som under de praktiska

övningarna på laboratoriet kunna handledas av en lärare. Övriga

kemiskt tekniska avdelningar hava under innevarande läsår 0 till 4 lärjungar

i varje klass.

Detta förhållande är, så som framgår av bil. 1 icke någon kristidsföreteelse

utan framträdde och påtalades redan av 1907 års kommitté för den

lägre tekniska undervisningen och utgjorde då dess förnämsta skäl för

yrkandet på en koncentrering av den tekniska undervisningen. Förhållandet

ändrades knappast under högkonjunkturen och kommer med all säkerhet

att fortfara, till dess man beslutar sig för en radikal beskärning av .avdelningarnas

antal.

Därigenom att de nya tekniska fackskolorna i regel anknutits till tekniska

gymnasier, ha de redan från sin första tillkomst utsatts för konkurrens med

skolformer, som visserligen gå under ett nytt namn, men till sin art föga

skilja sig från de äldre tekniska elementarskolorna. Denna konkurrens har

visat sig ödesdiger för de nya skolorna, dels därför att de äldre haft stödet

av gammal traditon, dels, och kanske främst därför, att de tekniska gymnasierna

genom väsentligt lägre inträdesfordringar äro lättare tillgängliga

än de tekniska fackskolorna, dels ock därför att de tekniska gymnasierna,

som icke ha skilda linjer differentierad undervisning, enligt tillämpade studieplaner

ha till uppgift att på grundvalen av realskolans kunskapsmått

under en treårig lärokurs meddela en för praktisk verksamhet avsedd teknisk

bildning inom samtliga tekniska huvudområden, under det att utbildningen

vid de tekniska fackskolorna är begränsad till ett visst tekniskt

område.

Det torde vara uppenbart, att vår lägre tekniska undervisning genom här

skildrade förhållanden blivit onödigt komplicerad och dyrbar, och att inskränkningar

äro icke blott befogade, utan rent av nödvändiga. Man torde

dock icke med fog kunna förevita oss, representanter för Örebro stad och

län, inskränkta lokalpatriotiska synpunkter, om vi anse, att inskränkningarna

icke i första rummet böra gå ut över tekniska läroverket i Örebro.

En fullt objektiv granskning av här skildrade förhållanden torde tillräckligt

tydligt hänvisa på en indragning i första hand av ett flertal kemiskt tekniska

och en eller annan byggnadsteknisk avdelning vid de andra tekniska

läroverken.

Även i de fall, då avdelningarna, såsom förhållandet i regel är med de

maskintekniska, äro väl besatta med lärjungar, är en koncentrering till ett

färre antal skolor, eventuellt under inrättande av parallellavdelningar vid

samma skola, värt att taga i övervägande. Ju större ett läroverk blir inom

en viss gräns, desto billigare bli förvaltningskostnaderna och dess bättre utnyttjas

laboratorier och undervisningsmateriell.

Tekniska gymnasiet i Örebro är sedan lång tid tillbaka det största av de

tekniska läroverken. Det hade vid början av läsåret 1922—1923 310 och

vid början av innevarande läsår 297 lärjungar eller mer än dubbelt så

många som det näst största eller tekniska läroverket i Malmö, som under

samma år hade 145 och 129 lärjungar. Statens kostnader pr lärjunge och

år (om dyrtidstillägg och tillfälliga löneförbättringar icke medräknas, se bil. 2)

uppgå enligt fastställda stater vid tekniska gymnasiet i Örebro under innevarande

år till 503 kronor. I Malmö är kostnaden 1,002 kronor eller dubbelt

så hög och i Härnösand 1,543 kronor och Västerås 1,800 kronor eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr H A.

9f>

3 ä 4 gånger så hög. Dessa siffror häntyda på lämpligheten av att koncentrera

den tekniska undervisningen till några få större skolor i stället för

att splittra den på flera mindre. T varje fall höra indragningarna icke i

främsta rummet ske vid de läroverk, där undervisningen ställer sig billigast.

Såsom skäl för indragningen av den fjärde parallellavdelningen och den

därmed förbundna merkantilt tekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro

har anförts, att antalet inträdessökande under de sista åren nedgått,

och att den merkantilt tekniska linjen hade så få lärjungar, »att något större

behov av dylik utbildning icke syntes föreligga i orten».

Tekniska gymnasiet i Örebro har dock mindre än de andra tekniska läroverken

haft känning av kristiden. Samtliga klasser och avdelningar vid

detta läroverk äro i år bättre besatta med lärjungar än vid alla de andra

läroverken. Dess första klass hade vid läsårets början 109 lärjungar, som

med ett antal av 30, 30, 26 och 23 fördelades på de fyra parallellavdelningarna

i denna klass. Den tekniskt merkantila linjen, som endast upptager

en del av fjärde parallellklassens lärjungar — de övriga fördelas på

gymnasiets övriga linjer — har visserligen ännu icke vunnit någon större

anslutning, helt naturligt, då den så kort tid varit i verksamhet, att varken

läroverkets lärjungar eller deras målsmän ännu fått några hållpunkter på

bedömandet av de möjligheter till utkomst, som avgångsbetyg från denna

linje kan medföra. Ännu har endast en årsklass utexaminerats från denna

linje. För närvarande har den 7 lärjungar i andra och 7 lärjungar i tredje

årsklassen. Att döma av lärjungeantalet har den således, trots sin korta

tillvaro, visat sig utgöra ett vida större behov än ett flertal avdelningar vid

andra skolor, som ägt bestånd sedan årtionden tillbaka utan att dock hava

lyckats uppbringa lärjungeantalet till mer än två ä tre stycken i varje klass.

Förslag om. inrättandet av den merkantilt tekniska linjen vid tekniska

läroverket i Örebro i samband med läroverkets utvidgning med en fjärde

parallellavdelning väcktes av några av undertecknarna av denna motion

efter samråd med gymnasiets styrelse genom motion vid 1919 års riksdag.

Denna linje avser att utbilda tekniskt och merkantilt skolade hjälpkrafter

för den industriella förvaltningen och utgör ett första försök att i vårt land

lösa en teknisk undervisningsfråga, som under de senare årtiondena tilldragit

sig mycken uppmärksamhet i utlandet, särskilt i Amerikas förenta

stater, där den lett till inrättandet vid flere av de förnämsta tekniska läroverken

av särskilda linjer för Commercial engineering, Business administration,

Industrial engineering, Engineering administration o. s. v.

Lärjungarna på denna linje deltaga under första årskursen i den för alla

lärjungar gemensamma, grundläggande undervisningen i matematik, fysik,

kemi, projektionslära och projektionsritning, samt i språk och handelslära.

Under andra och tredje årskurserna deltaga de i de för samtliga lärjungar

gemensamma lärokurserna i de tekniska läroämnena maskinlära med ritning,

byggnadslära med ritning, elektroteknik och mekanisk teknologi in. m. med

ett relativt begränsat antal timmar för varje läroämne. Den tid, som under

andra och tredje årskurserna ägnas åt de särskilda linjernas specialämnen

(f. n. 9 timmar i veckan i andra och 17 timmar i veckan i tredje årskursen),

få den merkantilt tekniska linjens lärjungar ägna åt en fördjupad utbildning

i språk och merkantila läroämnen, handelsteknik, handelsgeografi,

nationalekonomi och författningslära.

De få på detta sätt en god realbildning och en god språkbildning, den

senare huvudsakligen inriktad på utländsk affärskorrespondens. Deras tek
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

niska bildning bör giva dem förmåga att förstå tekniska ritningar och konstruktioner.

Deras merkantila bildning bör kunna bli fullt jämbördig med,

men, därigenom att den inriktas på industriella spörsmål, i viss mån av

annan art än den, som meddelas i de för den allmänna köpmannabildningen

avsedda handelsläroverken.

De, som genomgått denna linje, borde därför bli av nytta för industriens

räkenskaps- och affärskontor såsom bokhållare, korrespondenter, offertingenjörer

m. m. samt för viktiga grenar av kommunal- och statsförvaltningen,

såsom kontors- och förvaltningspersonal vid kommuners och statens tekniska

verk, järnvägar, telegraf, tull, intendentur m. in. eller i allmänhet för sådana

platser, som jämte merkantil bildning fordra insikt i och förmåga att bedöma

tekniska och industriella frågor.

Med anledning av motionen vitsordade riksdagen! skrivelse till Kungl.

Maj:t (1920 nr 8 A) att den tekniska läroanstalten i Örebro »i sällsynt grad

vunnit industriens och de praktiska intressenas sympatier och att en mera

fri och av allt för snäva former obunden utveckling av skolan utan tvivel

torde lända till fromma för just de system, denna skola hade att fylla».

Då den särställning, Örebro-skolan genom undervisningens differentiering på

skilda linjer fått, innebure, att skolan i den nya organisationen skulle erhålla

en från de andra tekniska gymnasierna avvikande form, kunde riksdagen i

den föreliggande motionen icke se ett frångående av sitt förut fattade beslut

angående ifrågavarande läroanstalt, »utan snarare ett steg i riktningen att

föra läroanstalten framåt till undervisningens och det allmännas båtnad».

Riksdagen ansåg sig dock icke böra intaga en bestämd ståndpunkt till det

väckta förslaget, men då riksdagen vore »övertygad, att en fortsatt utveckling

av ifrågavarande läroanstalt måste lända till stort gagn för den tekniska

utbildningen och därigenom ock för den svenska industrien samt för övrigt

torde nödvändiggöras av det stora antalet inträdessökande», anhöll riksdagen,

att »Kungl. Maj:t i samband med den pågående utredningen beträffande det

tekniska undervisningsväsendets fortsatta ombildning och utveckling, ville

särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska gymnasiet i Örebro

lämpligast bör, vare sig i av motionärerna föreslagen riktning eller på annan

väg ytterligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan giva anledning».

Sedan riksdagen år 1920 på Kungl. Majds förslag efter förnyad framställning

från läroverkets styrelse beviljat anslag till läroverkets utvidgning

med en fjärde parallellavdelning, kom hösten 1921 den merkantilt tekniska

linjen till stånd, och de första lärjungarna utexaminerades från denna linje

vid slutet av läsåret 1922—1923.

Att den merkantilt tekniska linjen omfattas med intresse av industriens

målsmän framgår av det kraftiga stöd, som framställningen om dess inrättande

vann från industriens målsmän. Därom vittna ock de uttalanden,

som kommit läroverkets styrelse till del i anledning av ifrågasatt revision

av gymnasiets undervisningsplan.

Vi anse det därför beklagligt, om det nya och helt visst betydelsefulla

initiativet till den tekniska undervisningens utveckling, som tagits genom

inrättandet av den tekniskt merkantila linjen vid tekniska gymnasiets i

Örebro skulle stäckas, innan denna linje haft tillfälle att visa, vartill den

duger, och att det omfattande och intresserade arbete, som nedlagts på organiserandet

av denna undervisning, kastas över bord i samma ögonblick, som

det bragts till fullbordan.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 97

Då den tekniskt merkantila linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro är

den enda i sitt slag i Sverige och trots sin korta tillvaro har ett större antal

lärjungar än ett flertal tekniska speciallinjer vid andra tekniska läroverk och

då den fjärde parallellavdelningen icke blott har betydelse för denna linje,

utan även tillför gymnasiets övriga linjer ett ökat lärjungeantal, våga vi

hoppas, att riksdagen icke undandrager tekniska gymnasiet i Örebro det

jämförelsevis ringa belopp, som erfordras för fortsatt uppehållande vid gymnasiet

av dess fjärde parallellavdelning och den därmed förbundna merkantilt

tekniska linjen.

Att nu vidhålla skolöverstyrelsens förslag om förhöjda anslag till nya

ordinarie lektor stjänster vid tekniska gymnasiet i Örebro torde icke vara

lämpligt, ehuru eu förstärkning av de ordinarie lärarkrafterna vid gymnasiet

är synnerligen behövlig. För närvarande är vid gymnasiet anställda, förutom

rektor och 12 ordinarie lektorer, 9 extralärare med full sysselsättning

och dessutom 3, därav 2 gymnastiklärare, med ett mindre antal undervisningstimmar.

Mer än 46 procent av samtliga undervisningstimmar bestridas

av extralärare.

Då emellertid 2 lektorsbefattningar vid de tekniska läroverken, en i

Härnösand och en i Malmö, visat sig obehövliga vid dessa läroverk, och

lektorerna enligt gällande författningar äro skyldiga att underkasta sig förflyttning

från ett läroverk till ett annat, torde en reglering av behovet av

lärarkrafter vid de tekniska läroverken kunna ske utan förhöjning i statsanslagen

till dessa läroverk.

Med avseende på den föreslagna nedsättningen i den ordinarie staten för

tekniska gymnasiet i Örebro tillåta vi oss erinra därom, att, såsom framgår

av bilaga till 1922 års statsverksproposition (8:de huvudtiteln (213) sid. 468),

läroverkets styrelse under hänvisning till läroverkets stora lärjungea.ntal och

omfattande organisation gjort framställning om förhöjda anslag, dels till nya

lektorstjänster, dels till förstärkning av vissa arvodesbelopp samt ett flertal

andra anslagsposter. Denna framställning förnyades sedan i mera begränsad

omfattning följande år och vann då liksom i år understöd av kungl. skolöverstyrelsen.

Dessa framställningar hava dock icke blivit föremål för riksdagens prövning.

Däremot har läroverket såväl 1921 som 1922 och 1923 erhållit bidrag

från anslagsposten »ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för tekniska

läroverken», 1921 med 8,000 kronor, 1922 med 6,000 kronor och för

första halvåret 1923 med 2,000 kronor. Även för innevarande år torde en

liknande förstärkning av staten bli erforderlig. Härav framgår, att staten

för tekniska gymnasiet i Örebro icke är för högt beräknad. Ehuru tekniska

gymnasiet i Örebro har mer än dubbelt så många lärjungar som tekniska

läroverket i Malmö och med avseende på sin organisation är fullt lika

omfattande som sistnämnda läroverk, har tekniska gymnasiet i Örebro sedan

flera år haft en med flere tusen kronor lägre ordinarie stat än tekniska

gymnasiet i Malmö. Nu har Kungl. Maj:t föreslagit, att båda de nämnda

läroverkens ordinarie stater skulle beräknas till samma belopp eller 120,000

kronor för vartdera. Då den av undervisningsrådet N. Fredriksson uppgjorda

promemoria, som ligger till grund för nedsättningen av det ordinarie

statsanslaget till de tekniska läroverken, icke publicerats, är det icke möjligt

att bedöma, hur de föreslagna nedsättningarna skulle komma att verka i

detalj, men om i nedsättningen av anslaget till läroverket i Malmö ingår

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 samt. Nr 8 A. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagms skrivelse Nr 8 A .

indragning av en lektorstjänst, som visat sig obehövlig för detta läroverk,

skulle anslagen till andra utgifter än till ordinarie befattningshavare fortfarande

utgå med 5,800 kronor lägre belopp till tekniska gymnasiet i Örebro

än till tekniska läroverket i Malmö.

Då emellertid det förra läroverket har ett vida större antal lärjungar och

en fullt lika, om ej mera omfattande organisation än det senare, synes det

icke obilligt, att staten för det förra också sättes något högre än för det

senare, och då erfarenheten visat, att staten för tekniska läroverket i Örebro

hittills icke varit till fyllest, utan årligen måst förstärkas med avsevärda belopp,

och då slutligen undervisningen vid tekniska gymnasiet i Örebro är

avsevärt billigare per år och lärjunge än vid de andra tekniska läroverken,

ha vi ansett oss ha göda skäl för ett yrkande, att den ordinarie staten för

tekniska gymnasiet i Örebro icke bör nedsättas, utan bibehållas vid oförändrat

belopp av 125,325 kronor.

Det av kung! skolöverstyrelsen på framställning av gymnasiets styrelse

äskade anslaget å 15,000 kronor till ytterligare utrustning av maskinlaboratoriet

vid tekniska gymnasiet i Örebro kan naturligtvis uppskjutas ett eller

annat år, om tvingade skäl därtill föreligga. Ett sådant uppskov är dock

med hänsyn till undervisningen vid gymnasiet synnerligen ogynnsamt.

Till ''påbörjande av utrustningen av gymnasiets maskinlaboratorium beviljade

riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag 1920 ett förslagsanslag av 20,000

kronor. För detta anslag har anskaffats en provturbinanläggning, en kompressoranläggning,

en råolje-, en gas- och en bensinmotor samt ett antal

apparater och instrument för materialprovning. Den hittills anskaffade utrustningen

har genom tillmötesgående från industriellt håll erhållits till mycket

förmånliga priser och i väsentliga delar även som gåva. Ännu saknar

dock laboratoriet en så viktig detalj i sin utrustning som en ånganläggning,

och så länge en sådan icke finnes att tillgå måste lärjungarnas laboratorieövningar

bliva ofullständiga i ett för deras kommande verksamhet mycket

betydelsefullt hänseende.

Då vi med hänsyn till det stora antalet lärjungar, som tekniska gymnasiet

har, och de dugande lärarkrafter, varöver det förfogar, äro övertygade

om att det äskade anslaget till läroverkets maskinlaboratorium skulle komma

att få den bästa användning till undervisningens främjande, och då det i

alla händelser icke kan vara fråga om annat än ett uppskov med anslagets

beviljande ett eller annat år, ha vi ansett, att denna anslagsfråga icke borde

få förfalla, utan att den blivit föremål för riksdagens prövning.

På grund av vad sålunda anförts, och då riksdagen, i skrivelse till Kungl.

Maj:t själv vitsordat, att den tekniska läroanstalten i Örebro »i sällsynt grad

vunnit industriens och de praktiska intressenas sympatier» och tillika framhållit,

»att en fortsatt utveckling av ifrågavarande läroanstalt måste lända

till stort gagn för den tekniska utbildningen och därigenom ock för den

svenska industrien» och då tekniska gymnasiet trots kristiden har alla fyra

parallellklassema bättre besatta med lärjungar och ger en för statsverket

väsentligt billigare utbildning än andra tekniska läroverk, våga vi, under

fullt erkännande av det påtagliga behovet av besparingar i statsförvaltningen,

härmed föreslå,---- -—- — —.»

I fråga om fördelningen av det ordinarie reservationsanslaget mellan de

olika läroverken hänvisar departementschefen till följande tablå:

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

99

Anvisat

Föreslaget

anslagsbelopp

anslagsbelopp

för budgetåret

för budgetåret

1923—1924

1924-1925

Kronor

Kronor

Tekniska läroverket i Örebro...........

125,325: —

120,000: —

» » i Malmö............

129,200: —

120,000: —

Elektrotekniska fackskolan i Västerås......

39,600: —

39,000: —

Tekniska elementarskolan i Norrköping.....

47,800: —

46,500: —

» »i Borås.........

47,300: —

46,500: —

» läroverket i Härnösand..........

75,600: —

62,950: —

» fackskolan för maskinindustri i Eskils-

tuna......................

33,350: ——

33,350: —

Arvoden åt extra lärare och vikarier samt för

oförutsedda behov...................

15,675: —

21,700: —

Summa

513,850: —

490,000: —

De poster i staterna, som skulle bliva föremål för nedsättning, avse huvudsakligen

dels extra lärare, dels böcker, samlingar och under visningsmateriell,

dels materialier m. m. till laborationer, dels ock uppvärmning,

belysning, renhållning m. m. De föreslagna nedsättningarna i staterna förutsätta,

att det i reservationsanslaget ingående beloppet för arvoden åt extra

lärare och vikarier samt för oförutsedda utgifter något ökas, förslagsvis till

21,700 kronor.

Yad angår det extra anslaget till tekniska gymnasiet i Örebro, har läroverket

därstädes sedan år 1920 varit i åtnjutande av ett dylikt anslag till

uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid gymnasiet, vilket anslag

för budgetåret 1923—1924 uppgår till 24,000 kronor. Genom detta anslag

har möjliggjorts inrättande av en merkantil-teknisk linje. Elevantalet vid

denna linje är emellertid, enligt vad departementschefen meddelat, så lågt

— under läsåret 1922—1923 funnos endast 7 elever i andra klassen och 4

elever i den tredje — att något större behov av dylik utbildning icke synes

föreligga i orten. Departementschefen har därför ansett, att den fjärde

parallellavdelningen bör så småningom indragas. Under förutsättning att

läroverkets första klass hösten 1924 endast uppdelas på tre avdelningar, har

det för budgetåret 1924—1925 utgående anslaget till den fjärde parallellavdelningen

ansetts kunna minskas från 24,000 kronor till 16,000 kronor.

Beträffande den tekniska fackskolan i Eskilstuna utgår för fortsatt uppehållande

av parallellavdelningar vid skolan för budgetåret 1923—1924 ett

extra anslag av 13,125 kronor. Detta anslag föreslås nu för nästkommande

budgetår utgå med ett till 14,000 kronor förhöjt belopp, betingat av behovet

av ökat antal extra lärare.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet om anvisande av erforderliga

medel till fortsatt uppehållande av en fjärde parallellavdelning i alla tre

årsklasserna vid tekniska gymnasiet i Örebro vill riksdagen erinra därom,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att enligt den av 1918 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen ay

den lägre tekniska undervisningen den tekniska elementarskolan i Örebro

skulle ombildas till ett tekniskt gymnasium. Med hänsyn till det stora antalet

elever vid gymnasiet medgav riksdagen behövligheten av en uppdelning

i parallellavdelningar samt en viss differentiering av den mera allmänt

lagda tekniska undervisningen vid gymnasiet. Undervisningen skulle differentieras

på tre linjer, en mekanisk-teknisk, en kemisk-teknisk och en elektroteknisk.

En fjärde parallellavdelning i form av en teknisk-merkantil

linje tillkom i enlighet med riksdagens år 1919 därom fattade beslut, och

hava medel av riksdagen årligen anvisats till uppehållande av en dylik parallellavdelning.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en på grund av det låga

elevantalet motiverad indragning av denna parallellavdelnings första klass,

medan åter motionärerna yrka på parallellavdelningens fortbestånd i dess

helhet. Utan att godtaga åtskilliga av de uttalanden och skäl, som i motionen

anförts till förmån för däri framställda yrkanden, har riksdagen dock

icke funnit sig nu utan närmare utredning kunna medverka till en avveckling

av den teknisk-merkantila linjen vid Örebro-gymnasiet, vilken riksdagen

så sent som år 1919 beslutade. Skulle Eders Kungl. Maj:t finna omständigheterna

motivera eu sådan avveckling, anser riksdagen i allt fall en särskild

undersökning erforderlig, huruvida en dylik linje bör för framtiden vidmakthållas

vid gymnasiet i Örebro eller icke. Efter det en dylik utredning blivit

riksdagen förelagd, lärer kunna mera bestämt prövas, huruvida en successiv

indragning av densamma bör vidtagas. Då riksdagen sålunda beviljat det

motionsvis äskade beloppet av 24,000 kronor till uppehållande av den fjärde

parallellavdelningen i gymnasiets alla tre klasser, följer därav ock, att riksdagen

funnit sig böra vidtaga en höjning av det ordinarie anslaget till

läroverket i Örebro med 1,225 kronor, avseende arvoden åt extra lärare

vid samma läroverk. Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk

bör alltså bestämmas till 491,225 kronor. Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i

fråga om sistnämnda anslag föreslagit har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Det motionsvis äskade anslaget å 15,000 kronor till materiellutrustning för

läroverkets i Örebro maskinlaboratorium har riksdagen icke funnit skäligt

bevilja.

Vad så beträffar det i fråga om den tekniska fackskolan i Eskilstuna

motionsvis framställda yrkandet, har riksdagen funnit synnerligen vägande

skäl vara anförda för detsamma. Då riksdagen emellertid med hänsyn till

det statsfinansiella läget ansett sig böra nu avstå från att bifalla motionen,

förutsätter riksdagen likväl, att vad i motionen äskas varder av Eders Kungl.

Maj:t behörigen uppmärksammat och att, så snart förhållandena sådant

möjliggöra, förslag i enlighet härmed varder från Eders Kungl. Maj:ts sida

förelagt riksdagen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda motioner

I: 54 och II: 113 samt med avslag å förenämda motion II: 125 minskat

det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 513,850

kronor, med 22,625 kronor till 491,225 kronor att fördelas mellan de olika

läroverken på sätt framgår av en av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 återgiven tablå, dock

med den ändring, att anslagsbeloppet för det tekniska läroverket i Örebro

bestämmes till 121,225 kronor;

dels i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda motioner

I: 54 och II: 113 till fortsatt uppehållande av eu fjärde parallellavdelning

vid tekniska gymnasiet i Örebro anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels avslagit sistnämnda motioner, i vad desamma avse anvisande av

anslag till ytterligare utrustning av maskinlaboratoriet vid tekniska gymnasiet

i Örebro;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan

för maskinindustri i Eskilstuna anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 14,000 kronor.

169:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum, till beredande

av ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för tekniska läroverk anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 10,000 kronor att

utgå efter de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela.

170:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping utöver till dem redan anslagna

belopp anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 100,000 kronor

att utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt

åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler till undervisningen som ock årligen lämnar ett

kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt

med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäligt bestämma.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 129), däruti hemställts, att riksdagen måtte till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 150,000

kronor att utgå under i statsverkspropositionen angiven förutsättning.

Till stöd för framställningen anföres i motionen följande:

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Från och med år 1918 har det ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier

varit i riksstaten uppfört med 135,000 kronor Därjämte har

riksdagen å extra stat anvisat medel till förhöjda understöd åt handelsgymnasier,

nämligen å tilläggsstat för år 1920 145,000 kronor samt på

extra stat för vart och ett av åren 1921 och 1922 150,000 kronor.

Frågan om ett kraftigare undertödjande från statens sida av de högre

handelsundervisningsanstalterna har som bekant sedan länge varit aktuell.

Så framlade Kungl. Maj:t för 1921 års riksdag proposition (nr 197) om

upprättande.. av statliga handelsgymnasier i Malmö, Hälsingborg, Norrköping

och Örebro genom övertagande av de befintliga statsunderstödda

handelsgymnasierna i nämnda städer samt om kraftigare understödjande av

lumdelsgymnasierna i Stockholm och Göteborg. Riksdagen fann sig emellertid

väsentligen med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget böra avslå

framställningen. Såsom nyss nämnt anvisades såväl det ordinarie som

det extra anslaget till handelsgymnasierna för år 1922 med samma belopp

som för år 1921.

Jämväl för budgetperioden den 1 Januari—den 30 juni 1923 beviljade av

1922 års riksdag anslag enligt ungefärligen samma norm eller med respektive

70,000 och 80,000 kronor. Av vederbörande departementschef uttalades

i framställning till 1922 års riksdag, att det icke vore någon överdrift, om

man gjorde gällande, att de för ifrågavarande ändamål utgående anslagen

måste betraktas såsom knappt tillmätta. Enligt den förutnämnda propositionen

skulle för ett tillfredställande ordnande av undervisningen vid handelsgymnasierna

i direkta statsanslag — alltså oberäknat kostnaderna för dyrtidstillägg

och tillfällig löneförbättring — krävas eu sammanlagd summa av

352,000 kronor, medan det som gymnasierna nu finge sig beviljat stannade

vid en totalsumma av 285,000 kronor i ett för allt. Om man icke ville

riskera att vår statligt understödda handelsundervisning skulle sjunka under

sin nuvarande nivå, torde det vid sådant förhållande knappast böra ifrågakomma

att ytterligare nedsätta understödsbeloppen.

Då det gällde framställning i ämnet till 1923 års riksdag beträffande

budgetåret 1923—1924, föreslog emellertid Kungl. Maj:t en nedsättning av

det extra anslaget med icke mindre än 30,000 kronor eller till 120,000

kronor. Departementschefen uttalade, att han med hänsyn till den mindre

gynnade ställning, som dessa skolor intaget i förhållande till andra yrkesutbildningsanstalter,

helst velat bibehålla anslaget vid oförändrat belopp.

Men han hade med hänsyn till nödvändigheten att under förhandenvarande

förhållanden i möjligaste måtto inskränka statsutgifterna och i betraktande

av den icke oväsentliga uppgång av penningvärdet som ägt rum sett sig

nödsakad föreslå den nämnda sänkningen av anslaget. Riksdagen biföll

Kungl. Maj:ts framställning.

I årets statsverksproposition föreslås en ytterligare nedsättning av det

extra anslaget med 20,000 kronor eller till 100,000 kronor. Departementschefen

förklarar, att ehuru det vore önskvärt att kunna bibehålla det nu

utgående anslaget hade med hänsyn till såväl rådande ekonomiska läge som

penningvärdets stegring sedan detta förstärkningsanslags tillkomst den nämnda

nedsättningen av detsamma synts kunna äga rum.

Skolöverstyrelsen hade för sin del hemställt, att det extra anslaget till

handelsgymnasierna skulle för budgetåret 1924—1925 uppföras med samma

belopp som före den 1923 vidtagna nedsättningen eller alltså med 150,000

kronor. Oaktad den höjning av penningvärdet, som onekligen ägt rum

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

sedan sistnämnda belopp fixerades, kan nämligen enligt överstyrelsens mening

handelsgymnasiernas ekonomiska ställning icke sägas hava undergått

någon väsentlig förbättring, utan dessa gymnasier hava alltjämt att arbeta

under stora ekonomiska svårigheter. Detta har senast framgått av de

uppgifter beträffande gymnasiernas ekonomi, som överstyrelsen inhämtat

i samband med den förberedande behandlingen av frågan om fördelning å

de olika gymnasierna av det för budgetåret 1923—1924 anvisade extra

anslaget. Helt visst komme den anslagsreducering, som för sistnämnda

budgetår vore nödvändig på grund av anslagets nedsättning, att bliva för

gymnasierna synnerligen kännbar.

Den som varit i tillfälle att något taga kännedom om de ekonomiska

villkor, under vilka våra handelsgymnasier arbeta, lärer icke kunna jäva

detta överstyrelsens uttalande. Och det synes ofrånkomligt, att en ytterligare

nedsättning av anslaget till dessa läroanstalter, som föreslås i årets

statsverksproposition, skulle vara ägnad att medföra verklig skada för dem.

Handelsyrket är — därom kan icke råda något tvivel — det område

av näringslivet, åt vars tillgodoseende med läroanstalter staten ägnat den

minsta omsorg. Ingen statlig anstalt, högre eller lägre, finnes på detta

område. Vad som här har gjorts, har helt och hållet tillkommet genom

enskildas eller kommunernas bemödanden, och de understöd staten så

småningom lämnat måste betecknas såsom alltför små och otillräckliga.

Alltjämt måste därför utbildningen på detta område tyngas av betydliga

elevavgifter, varigenom naturligtvis tillträdet till läroanstalterna i hög grad

försvåras eller omöjliggöres för mindre bemedlad ungdom.

Jag anser mig på grund av vad jag här anfört ha starka skäl att påyrka,

att det extra anslaget till handelsgymnasierna måtte för budgetåret

1924—1925 få utgå med samma belopp som före den genom sistlidna

års verkliga budgetära svårigheter framtvungna sänkningen eller med 150,000

kronor.»

Riksdagen har från och med år 1918 i riksstaten uppfört det ordinarie

förslagsanslaget till handelsgymnasier med 135,000 kronor. Härjämte har

å extra stat anvisats medel till förhöjda understöd åt handelsgymnasier,

nämligen å tilläggsstat för år 1920 145,000 kronor, å extra stat för vart

och ett av åren 1921 och 1922 150,000 kronor samt för förra halvåret 1923

80,000 kronor. För budgetåret 1923—1924 utgår för ändamålet ett extra

anslag av 120,000 kronor.

Riksdagen, som finner den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna minskningen

av förevarande anslag alltför stark och som ansett, att tillräckliga skäl icke

anförts för en nedsättning av anslaget under det belopp, varmed detsamma

för budgetåret 1923—1924 utgår, har ansett, att anslaget bör bestämmas

till sistnämnda belopp, 120,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj ds

förslag och ovanberörda motion, till beredande av förhöjt understöd åt

handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro

och Norrköping utöver till dem redan anslagna belopp anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 120,000 kronor att utgå under förutsättning

att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunder
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

stöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande

minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning

och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt

bestämma.

171:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att statsunderstöd må, oavsett om den undervisning, som

avses, har obligatorisk karaktär eller icke, enligt de närmare bestämmelser,

som Eders Kungl. Maj:t finner gott utfärda, årligen utgå för av kommun

upprättad anstalt för yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, beräknat efter

antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen

utom dem, som avse husligt arbete, med 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme;
b)

i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållskola ävensom i lärlingsskola

för industri eller hantverk i läroämnen, som avse husligt arbete, med

1 krona 67 öre för varje undervisningstimme.;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola

med 3 kronor för varje undervisningstimme;

d) i yrkesskola för husligt arbete med 1 krona 83 öre för varje undervisningstimme;
e)

i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd anstalt för

yrkesundervisning med högst 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme,

dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda

beloppet av den till skolans lärare för den tid, understödet avser, utgående

avlöning;

2. till undervisningsmateriell med belopp, motsvarande hälften eller i

vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för densamma;

dels bestämma, att för statsunderstöds utgående skola gälla följande

villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för den kommunala

yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente meddelade föreskrifter;
b)

att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall annan anordning

nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i vederbörlig ordning

förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande

undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriell,

som godkännas av skolöverstyrelsen;

2. att arvoden åt rektor och övriga lärare utgå med belopp, beräknade

efter i medeltal för varje undervisningstimme: minst 4 kronor vid lärlings
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skola för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen utom dem,

som avse husligt arbete; minst 2 kronor 50 öro vid lärlingsskola för husligt

arbete, vid hushållskola eller vid lärlingsskola för industri eller hantverk

1 läroämnen, som avse husligt arbete; minst 4 kronor 50 öro vid yrkesskola

för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola samt minst

2 kronor 75 öre vid yrkesskola för husligt arbete;

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri;

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller underhåll statsunderstöd

beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och att materiellen icke

utan överstyrelsens medgivande och under iakttagande av därvid angivna

villkor avyttras eller eljest användes till andra ändamål, än vid understödets

beviljande avsetts;

dels och i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,

600,000 kronor.

Enligt beslut av 1918 års riksdag skall såsom villkor för statsunderstöds

åtnjutande från ifrågavarande anslag gälla, bland annat, att arvoden åt lärare

utgå med belopp, beräknat efter i medeltal minst 4 kronor för varje

undervisningstimme vid lärlingsskola för industri, hantverk eller handel,

minst 2 kronor vid lärlings- eller yrkesskola för husligt arbete eller vid hushållsskola

samt minst 4 kronor 50 öre vid yrkesskola för industri, hantverk

eller handel samt vid ettårig handelsskola. Statsunderstödet till lärares avlöning

skall utgå med 2/s av det stadgade minimiarvodet.

För beredande av medel till arvodesförhöjning åt lärare vid ifrågavarande

undervisningsanstalter har sedan år 1922 utgått medel å extra stat. För

budgetåret 1923—1924 utgör ifrågavarande extra anslag 70,000 kronor.

Arvodesförhöjningen utgör enligt beslut av 1921 års riksdag för undervisning

i hantverk, industri och handel 50 öre samt för undervisning i husligt

arbete inom lärlingsskolan 75 öre och för samma undervisning inom yrkesskolan

1 krona, allt per timme räknat. Minimiarvodet per undervisningstimme

utgör alltså för närvarande i lärlingskola för undervisningen i hantverk,

industri och handel 4 kronor 50 öre och för undervisning i husligt

arbete 2 kronor 75 öre samt i yrkesskolan för undervisning i hantverk,

industri och handel 5 kronor och för undervisning i husligt arbete 3 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär borttagande av arvodesförhöjningen för

undervisningen i hantverk, industri och handel samt minskning av arvodesförhöjningen

för undervisning i husligt arbete till 50 öre i lärlingsskolan

och 75 öre i yrkesskolan. Då arvodeskostnaderna för undervisning i husligt

arbete enligt departementschefens mening äro av varaktig beskaffenhet,

föreslås vidare att den på statsverket belöpande andelen av desamma bestrides

från det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt här ifrågavarande

undervisningsanstalter. Något extra anslag för ifrågavarande ändamål skulle

alltså icke vidare utgå.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag och får alltså anmäla, att riksdagen

A) medgivit, att statsunderstöd må, oavsett om den undervisning, som

avses, har obligatorisk karaktär eller icke, enligt de närmare bestämmelser,

som Eders Kungl. Maj :t finner gott utfärda, årligen utgå för av kommun

upprättad anstalt för yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, beräknat efter

antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen

utom dem, som avse husligt arbete, med 2 kronor 67 öre för varje

undervisningstimme;

b) i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola ävensom i lärlingsskola

för industri eller hantverk i läroämnen, som avse husligt arbete,

med 1 krona 67 öre för varje undervisningstimme;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola

med 3 kronor för varje undervisningstimme;

d) i yrkesskola för husligt arbete med 1 krona 83 öre för varje undervisningstimme

;

e) i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd anstalt för yrkesundervisning

med högst 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme,

dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda

beloppet av den till skolans lärare för den tid, understödet avser,

utgående avlöning;

2. till undervisningsmateriell med belopp, motsvarande hälften eller i

vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för densamma;

B) bestämt, att för statsunderstöds utgående skola gälla följande villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för den kommunala

yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente meddelade föreskrifter

;

b) att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall annan

anordning nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i vederbörlig ordning

förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande

undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriell,

som godkännas av skolöverstyrelsen;

2. att arvoden åt rektor och övriga lärare utgå med belopp, beräknade

efter i medeltal för varje undervisningstimme: minst 4 kronor vid lärlingsskola

för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen utom dem,

som avse husligt arbete; minst 2 kronor 50 öre vid lärlingsskola för husligt

arbete, vid hushållsskola eller vid lärlingsskola för industri eller hantverk i

läroämnen, som avse husligt arbete; minst 4 kronor 50 öre vid yrkesskola

för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola samt minst 2

kronor 75 öre vid yrkesskola för husligt arbete;

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri;

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller underhåll statsunderstöd

beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och att materiellen icke

utan överstyrelsens medgivande och under iakttagande av därvid angivna

villkor avyttras eller eljest användes för andra ändamål, än vid understödets

beviljande avsetts;

C) i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

kommunala anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp, 600,000

kronor.

172:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 600,000 kronor, med 25,000 kronor till 625,000 kronor.

Till beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid ifrågavarande undervisningsanstalter

har sedan år 1922 anvisats medel å extra stat. Det extra

anslaget utgör för budgetåret 1923—1924 65,000 kronor. I samband med

anvisande av anslag för ändamålet medgav 1921 års riksdag att från det

ordinarie anslaget understöd finge utgå efter prövning av Eders Kungl. Maj:t

i varje särskilt fall till enskild anstalt för yrkesundervisning med belopp,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes, ävensom till lägre teknisk yrkesskola

enligt för det dåvarande gällande grunder.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag är grundat på en beräkning att

jämväl vid ifrågavarande läroanstalter — i likhet med vad som föreslagits beträffande

de kommunala anstalterna för yrkesundervisning ■—arvodesförhöjningen

vid undervisning i hantverk, industri och handel skulle borttagas och förhöjningen

vid undervisning i husligt arbete sänkas med 25 öre per undervisningstimme.

Av skäl, som anförts i fråga om de kommunala anstalterna,

föreslås vidare, att den på statsverket belöpande andelen av arvodesförhöjningen

måtte bestridas från det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda

yrkesundervisningsanstalter. Den föreslagna förhöjningen av det ordinarie

anslaget nödvändiggöres därav, att den kvarstående arvodesförhöjningen beträffande

undervisningen i husligt arbete för framtiden kommer att belasta

sagda anslag.

Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Maj :ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning, nu 600,000 kronor, med 25,000 kronor

till 625,000 kronor.

173:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor att i

enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna beräkningsgrunder

utgå som understöd till obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 45,000 kronor, varvid beräknats

för obemedlad elev högst 25 kronor och för mindre bemedlad elev

högst 10 kronor för månad. Departementschefen räknar nu med ett understöd

för månad av högst 20 kronor för obemedlad och högst 10 kronor för

mindre bemedlad elev, i följd varav anslaget ansetts kunna begränsas till

till 40,000 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla,

att riksdagen för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor att i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 angivna beräkningsgrunder

utgå såsom understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever

vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.

174:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924—1925 anvisa dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska

skolan i Stockholm ett extra anslag av 32,700 kronor, under villkor

att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500

kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget

samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden, dels ock till täckande av i skolans räkenskaper för år 1922 förefintlig

brist ett extra anslag av 4,200 kronor.

I fråga om det extra anslaget till upprätthållande av verksamheten vid

skolan innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag en avrundning av nu utgående

anslagsbelopp, vilket utgör 32,677 kronor. Bristen för år 1922 uppgår till

ett belopp av 4,213 kronor 63 öre.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1924—1925

dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

ett extra anslag av 32,700 kronor, under villkor att Stockholms stad för

samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för år, för berörda

ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget samt med beräknande,

att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden,

dels ock till täckande av i skolans räkenskaper för år 1922 förefintlig brist

ett extra anslag av 4,200 kronor.

175:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till uppehållande av bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på

sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1924—1925 anvisa dels såsom

bidrag med 8/» till kostnaderna för verksamheten vid skolorna under tiden

1 juli 1924—30 juni 1925 ett extra anslag av 45,210 kronor, dels ock såsom

särskilt bidrag med 3/ö till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare ett extra

anslag av 1,200 kronor eller tillhopa 46,410 kronor, allt under villkor att

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

109

järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande

i av departementschefen uti ovanberörda statsrådsprotokoll angiven omfattning,

som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag,

som av Eders Kungl. Maj.-t prövas erforderliga.

Enligt det i propositionen nr 225 till 1922 års riksdag framlagda, av

riksdagen godkända förslaget till omorganisation av bergsskolorna skulle

statens årliga bidrag till deras upprätthållande från och med genomförandet

vid ingången av läsåret 1923—1924 av omorganisationen utgöra 45,210

kronor, frånsett statens andel i ålderstillägg och dyrtidstillägg. Nämnda

belopp anvisades för budgetåret 1923—1924 jämte 900 kronor till ålderstillägg

åt lärare och vaktmästare; ålderstilläggen beräknades komma att utgå till

två lärare med 500 kronor till vardera, till eu vaktmästare med 300 kronor

samt till en vaktmästare med 200 kronor. Den nu föreslagna höjningen av

statsbidraget med 300 kronor betingas av att en av de ifrågavarande två lärarna

är berättigad att under budgetåret 1924—1925 komma i åtnjutande av ett

andra ålderstillägg å 500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av bergsskolorna

i Filipstad och Falun, anordnade på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits, för

budgetåret 1924—1925 anvisat

dels såsom bidrag med 3/B till kostnaderna för verksamheten vid skolorna

under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 ett extra anslag av 45,210 kronor,

dels ock såsom särskilt bidrag med 3/b till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare

ett extra anslag av 1,200 kronor

eller tillhopa 46,410 kronor,

allt under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för

skolornas uppehållande i av departementschefen uti ovanberörda statsrådsprotokoll

angiven omfattning, som ej täckes genom anslag av statsmedel,

samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter

i fråga om nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

176:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 9,850 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

avgivits.

På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

1923 års riksdag till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås för

budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av 9,725 kronor. Jämfört med

dittills till skolan utgående anslag innebar 1923 års riksdags beslut en förhöjning

av ifrågavarande anslagsmedel med 125 kronor, vilken förhöjning

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

orsakades av att andre läraren vid skolan G. Berntson från och med år 1924

berättigats till ett andra ålderstillägg å 500 kronor för år, varav på statens

anpart belöpte 250 kronor för helt år räknat. Den nu begärda förhöjningen

av anslaget med ytterligare 125 kronor följer av att ålderstillägget till

sistnämnde lärare nu kräves för hela det budgetår, som anslaget avser.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid

vävskolan i Borås anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

9,850 kronor att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1924 angivits.

177:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen att till en

yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som av

Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920

angivna riktlinjer samt med beaktande jämväl av vad i nu förevarande statsrådsprotokoll

anförts, närmare bestämmas, anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Såväl för år 1921 som för år 1922 anvisades av riksdagen på extra stat

ett reservationsanslag å 80,000 kronor att användas till en yrkespedagogisk

centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som närmare bestämdes

av Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari

1920 angivna riktlinjer. För förra halvåret 1923 utgjorde här ifrågavarande

anslag 40,000 kronor. Enär besparingar å tillhopa omkring 37,000 kronor

uppkommit å anslagen för åren 1921 och 1922, ansågs anslagsäskandet för

budgetåret 1923—1924 kunna begränsas till 25,000 kronor, vilket belopp

även anvisades av riksdagen. Enligt vad överstyrelsen meddelat, uppgingo

kostnaderna för anstalten under år 1922 till cirka 72,000 kronor. Vad beträffar

förra halvåret 1923, har departementschefen inhämtat, att å det beviljade

anslaget, 40,000 kronor, besparats omkring 6,500 kronor.

Med hänsyn till att omfattningen av lärlings- och yrkesskolorna till följd

av bland annat den ekonomiska depressionen inskränkts, finner departementschefen,

att behovet av nya lärarkrafter för sagda skolor nu icke är så stort

som tidigare beräknats. Antalet lärarkurser under den närmaste tiden synes

departementschefen därför kunna något minskas, en åtgärd som komme att

medföra en icke obetydlig minskning av anslagets belastning. Då vidare

föreståndarens arbete väsentligen sammanhängde med dessa kurser, ifrågasätter

departementschefen, att hans arvode, som hittills uppgått till 11,400

kronor och således ungefär motsvarat de rektor vid provårsläroverk tillkommande

avlöningsförmånerna, sänkes till 10,000 kronor, varav 5,000 kronor

skola anses utgöra lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 2,500 kronor

s. 111 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

111

hyresbidrag. Genom de sålunda ifrågasatta åtgärderna ocli med hänsyn

tagen även till besparingen å anslaget för förra halvåret 1923 skulle anstaltens

anslagsbehov för budgetåret 1924—1925 kunna nedbringas till 50,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till en yrkespedagogisk centralanstalt med

de uppgifter och den anordning, som av Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig

anslutning till de av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920 angivna riktlinjer samt med

beaktande jämväl av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

2 januari 1924 anförts, närmare bestämmas, anvisat för budgetåret 1924—

1925 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

178:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen att

a) med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till understöd

av folkbibliotek, därstädes för enahanda ändamål uppföra ett ordinarie

reservationsanslag å 320,000 kronor;

b) medgiva, att från ifrågavarande reservationsanslag må — förutom dels

understöd till bibliotek, riksförbund och förmedlingsanstalter enligt gällande

bestämmelser angående understödjande av folkbiblioteksväsendet, dels ock

de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda belopp, vilka

enligt av riksdagen vid särskilda tillfällen lämnade medgivanden för närvarande

utgå från förslagsanslaget till folkbibliotek — tills vidare utbetalas

ej mindre så stort belopp, som erfordras för att möjliggöra uppflyttning

i löneklass av de hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter anställda kvinnliga

biträdena, i den mån de i vederbörlig ordning prövas berättigade till

dylik uppflyttning,

än även ett ytterligare belopp av högst 200 kronor årligen till ersättning

åt vikarier för nämnda kvinnliga biträden.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1: 58), däri hemställts, att riksdagen ville besluta uppföra

i riksstaten under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag till understöd

av folkbibliotek av 430,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har i motionen anförts följande:

»I statsverkspropositionens åttonde huvudtitel, punkt 188, har Kungl. Maj:t

föreslagit, beträffande anslaget till folkbibliotek, dels en sänkning av anslaget

från 400,000 kronor i löpande riksstat till 320,000 kronor, dels ock att anslagets

natur skulle ändras från förslagsanslag till reservationsanslag. Skolöverstyrelsen

hade, på i propositionen återgivna skäl, förordat ett förslagsanslag

å 430,000 kronor. Denna siffra grundade sig på den av överstyrelsen

beräknade omfattningen av biblioteksverksamheten vid folk- och skol
-

Folkbildningsåtgärder

i övrigt.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bibliotek ävensom studiecirkelbibliotek. Från anslaget utgå därjämte ett antal

särskilda poster till olika ändamål enligt av riksdagen gjorda medgivanden.

Hela den ifrågasatta sänkningen av beloppet kommer att gå ut över de

direkta biblioteksanslagen, som skulle komma att minskas från av överstyrelsen

beräknade 386,000 kronor till 276,000 kronor eller med mellan tredjedelen

och fjärdedelen. En dylik nedsättning av biblioteksanslagen kommer

åt åverka synnerligen kännbart på denna viktiga gren av folkbildningsarbetet.

An mer olyckligt verkar emellertid, med tanke på framtida utveckling, en

ändring av anslagsbeteckningen till reservationsanslag. Denna ändring innebär

nämligen, att med varje nytt bibliotek de äldre skola få sitt statsbidrag

minskat, och för varje ny plats i landet, där bildningsintresset skapar ett

bibliotek, skola biblioteken på alla andra platser få sina anslag reducerade.

Det synes vara uppenbart, att i detta fall avgörande skäl föreligga för den

anslagsbeteckning, som hittills använts.»

Till understöd åt folkbibliotek är för innevarande budgetår uppfört ett

ordinarie förslagsanslag å 400,000 kronor. Departementschefen har nu under

åberopande av det statsekonomiska läget ifrågasatt en sänkning av de understöd,

som hittills utgått till bibliotek och riksförbund. Bland annat har

departementschefen framhållit, hurusom praxis vid utdelningen av statsbidrag

åt folk- och skolbibliotek varit den, att vederbörande bibliotek erhållit understöd

till samma belopp, som för bibliotekets utveckling och vård tillskjutits

från annat håll, dock naturligen med iakttagande av stadgat maximibelopp.

Likaså syntes i regel till riksförbund, förmedlingsanstalter och bibliotek

vid sjukvårdsinrättningar hava utdelats högsta statsunderstöd, som författningsenligt

kunnat utgå. Att under rådande ekonomiska läge alltjämt

utdela maximibelopp anser departementschefen icke vara nödigt. Sänkes

nu anslaget under hittillsvarande belopp, bleve enligt departementschefens

mening följden givetvis den, att vid de särskilda understödens utmätande

de normer, som hittills i praxis vunnit tillämpning, måste modifieras. Yad

beträffar anslagets storlek, har departementschefen ifrågasatt en sänkning

av beloppet till 320,000 kronor. För att erhålla full säkerhet, att den åsyftade

besparingen skall vinnas, har departementschefen tillika ansett det vara

nödigt, att anslaget får karaktären av reservationsanslag.

Det motionsvis gjorda yrkandet innebär ett bibehållande av anslagets hittillsvarande

natur av förslagsanslag, varjämte i enlighet med skolöverstyrelsens

beräkningar anslagsbeloppet föreslagits till 430,000 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget innebär en anordning, som

kan vara ägnad att medföra ödesdigra konsekvenser för folkbiblioteksrörelsen

i landet. Genom de ifrågasatta ändrade grunderna och genom förslaget

i övrigt skulle ej endast den lovande utvecklingen på detta område komma

att helt hämmas, utan även högst menliga inskränkningar komma att

vidtagas i avseende å en av de mest nyttiga och mest tilltalande delarna

av det frivilliga folkbildningsarbetet i landet. Nu ifrågavarande folkbildningsrörelse

är synnerligen omhuldad i våra grannländer, vilka på detta område

nått eu rikare utveckling än vårt land; strävandena böra snarare inrik
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113

tas på att uppmuntra och understödja folkbiblioteken än att genom restriktiva

åtgärder bereda desamma svårigheter i avseende å deras bestånd och

utveckling. Riksdagen bar vid anförda förhållanden icke ansett sig kunna

medverka till en anordning, som skulle innebära en ändring av nuvarande

grunder för utdelning av understöd åt folk- och skolbibliotek; och har

riksdagen i anslutning härtill icke kunnat bifalla förslaget om en ändring

av naturen av ifrågavarande anslag, vilket alltjämt torde böra hava förslagsanslags

karaktär.

Beträffande anslagets stortok finner riksdagen en begränsning av det nu

utgående beloppet å 400,000 kronor kunna motiveras dels med hänsyn till

prissänkningen å bokmarknaden, dels ock i betraktande därav, att bidragen

från kommuner och enskilda under rådande depressionstid torde komma att

något minskas, vilket i sin tur inverkar på statsunderstöden, som skola utgå

under villkor om minst lika stort sådant bidrag; och anser sig riksdagen böra

i sådant avseende bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag. Riksdagen har sålunda

icke kunnat i denna del biträda den i ämnet väckta motionen.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovanberörda motion,

dels uppfört det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek

med ett belopp av 320,000 kronor;

dels ock medgivit, att från ifrågavarande förslagsanslag må tillsvidare utbetalas
ej

mindre så stort belopp, som erfordras för att möjliggöra uppflyttning

i löneklass av de hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter anställda kvinnliga

biträdena, i den mån de i vederbörlig ordning prövas berättigade till

dylik uppflyttning,

än även ett ytterligare belopp av högst 200 kronor årligen till ersättning åt

vikarier för nämnda kvinnbga biträden.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 189) föreslagit riksdagen

dels att till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 290,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen

anställd föreläsningskonsulent, samt högst 8,000 kronor till

understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare,

dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsunderstöd skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom nu är fråga, må utgöra 10.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 samt. Nr 8 A.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

ej mindre en inom riksdagen väckt motion (I: 59), däri hemställts, att

riksdagen må dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra reservationsanslag av 350,000 kronor ävensom medgiva, att av detta

anslag må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst

25,000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra

sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till

en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor

till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare,

dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsunderstöd skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom nu är fråga, må utgöra 10;

än även en inom riksdagen väckt motion (II: 127), däri hemställts, att

riksdagen, med bifall i övrigt till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning,

ville höja det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna extra reservationsanslaget

av 290,000 kronor till understöd åt anstalter och föreningar, som

anordna populärvetenskapliga föreläsningar, till 350,000 kronor.

Till stöd för motionen I: 59 har anförts följande:

»I årets statsverksproposition hemställes, att anslaget till de populärvetenskapliga

föreläsningarna måtte sänkas från 350,000 kronor till 290,000 kronor

för budgetåret 1924—1925. Departementschefen anser, att det skulle varit

önskligt att bibehålla anslaget vid samma belopp som under innevarande

budgetår, men finner sig på grund av statsfinansiella svårigheter nödsakad

att föreslå den högst avsevärda sänkningen.

Av samma skäl hemställdes i statsverkspropositionen till 1922 års riksdag

om sänkning av detta anslag till 100,000 kronor för första halvåret 1923.

Riksdagen biföll emellertid en hemställan från statsutskottet om anslagets

fastställande till 175,000 kronor med följande motivering:

''Ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle otvivelaktigt medföra ett avbrott

i föreläsningsverksamheten, som kan lämna djupare spår efter sig och äventyra

den lovande utvecklingen av ett för folkupplysningen betydelsefullt

arbete. Utskottet, som anser det vara ett livsvillkor för föreläsningsverksamheten

att ej nu allt för mycket beskäras i sina ekonomiska resurser, har

därför funnit en höjning av anslaget i förhållande till vad Kungl. Maj:t

föreslagit ofrånkomlig, därest ej allvarlig skada skall tillskyndas hela denna

gren av den allmänna folkupplysningen. Så högt belopp, som motionärerna

förordat, anser sig utskottet dock ej böra under nuvarande förhållanden förorda,

utan vill tillstyrka ett belopp av 175,000 kronor.’

I överensstämmelse med denna av riksdagen uttalade mening hemställdes

i 1923 års statsverksproposition om ett anslag av 350,000 kronor för budgetåret

1923—1924, vilken hemställan också av riksdagen bifölls.

Alldeles samma skäl, som riksdagen anförde 1922 mot en större beskärning

av anslaget, föreligga allt fortfarande.»

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

115

Det anslag, varom nu är fråga, utgår för innevarande budgetår med

350,000 kronor. Den ifrågasatta sänkningen av anslagsbeloppet motiveras

med hänsyn till det statsfinansiclla läget.

Den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten har gjort en gagnande

och betydelsefull insats i det frivilliga folkbildningsarbetet i landet. Don

sänkning av anslaget, som nu föreslås, anser riksdagen kunna föra med sig

allvarliga påföljder och vara ägnad att äventyra föreläsningsföreningarnas

bestånd. I anslutning till den uppfattning, som riksdagen år 1922 i denna

fråga tillkännagav, anser riksdagen en höjning av det utav Eders Kungl.

Maj:t föreslagna anslagsbeloppet vara av omständigheterna fullt motiverad.

Riksdagen har dock icke funnit sig kunna gå längre än att för ändamålet

bevilja ett belopp av 325,000 kronor.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts förslag samt ovanberörda motioner,

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 325,000 kronor, ävensom medgivit, att av detta anslag må

enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en hos

skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, samt högst 8,000 kronor till

understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare,

dels ock medgivit, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsunderstöd skall årligen

anordnas av anstalt eller förening, varom nu är fråga, må utgöra 10.

180:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och

administrationskostnader anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 15,000 kronor, att utgå under villkor, att förbundet visar sig för ändamålet

för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst

lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1:71), däri hemställts, att riksdagen ville såsom bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och

administrationskostnader för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag

av 26,000 kronor, att utgå under villkor, att förbundet visar sig för ändamålet

för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst

lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I motionen har till stöd för yrkandet anförts följande:

»Till arbetarnas bildningsförbunds organisations- och administrationskostnader

föreslås i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel, punkt 190, ett

extra anslag av 15,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har på vissa grunder förordat, att anslaget måtte bestämmas

till 26,000 kronor. Även om tillräckliga skäl icke föreligga att

såsom för framtiden giltig fastslå den norm för anslagsberäkningen, som

skolöverstyrelsen utgått ifrån, synes överstyrelsens hemställan, vad beloppet

angår, böra läggas till grund för riksdagsbeslut i frågan. Till belysning av

omfattningen av förbundets verksamhet må här endast anföras, att den bildnings

verksamhet, som genom förbundet administreras, representerar ett sammanlagt

utgiftsbelopp sistförfluten arbetsår av 396,000 kronor. Det av överstyrelsen

tillstyrkta statsbidraget utgör i förhållande härtill mindre än 7

procent.»

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisade 1921

års riksdag såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av

dess organisations- och administrationskostnader såsom förslagsanslag, högst,

dels å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av 12,000 kronor, dels ock å extra

stat för år 1922 ett belopp av likaledes 12,000 kronor, båda anslagen att

utgå under villkor, att förbundet visade sig hava från annat håll för ändamålet

under respektive år tilldelats understöd å minst lika stort belopp som

statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj.t kunde

finna gott föreskriva. För förra halvåret 1923 bestämdes anslaget till 6,000

kronor att utgå under enahanda villkor och för budgetåret 1923—1924 till

15,000 kronor att utgå likaledes under enahanda villkor.

Skolöverstyrelsen har för nästkommande budgetår för ändamålet ifrågasatt

ett belopp av 26,000 kronor, men har departementschefen icke ansett sig

under nu rådande ekonomiska förhållanden kunna tillstyrka en höjning utöver

det anslagsbelopp, som nu utgår.

Med hänsyn till den gagnande insats, som arbetarnas bildningsförbund

gjort i folkbildningsarbetet, anser riksdagen förbundet vara förtjänt av ett

högre understöd än vad Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit. Riksdagen, som

funnit goda skäl föreligga för det motionsvis gjorda yrkandet, har, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovanberörda motion,

såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations-

och administrationskostnader för budgetåret 1924—1925 anvisat

ett extra anslag av 26,000 kronor, att utgå under villkor, att förbundet visar

sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna medel

till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

181:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej

åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunder
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117

stöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden

1 juli 1924—30 juni 1925 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor,

varav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet,

att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter

för täckande av föreläsarens resekostnader och arvode minst lika stort belopp

som statsbidraget.

Såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som

från universiteten i Uppsala och Lund bleve på begäran vare sig av institution,

som ej åtnjöte särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat

statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under

tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 eller senare hållas utom universitetsstäderna,

har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra reservationsanslag

av 14,500 kronor, därav 10,000 kronor till Uppsala universitet

och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som

begärt föreläsning, tillsköte för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode

minst lika stort belopp som statsbidraget. Från båda universiteten har

nu begärts, för universitetet i Uppsala 10,000 kronor och för universitetet i

Lund 4,500 kronor, alltså enahanda belopp som för ändamålet anvisats för

budgetåret 1923—1924.

Departementschefen har emellertid begränsat kraven till 10,000 kronor,

därav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i nu förevarande

hänseende föreslagit och har alltså, såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och Lund

varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga

föreläsningar beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun

eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925

eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat för budgetåret 1924—

1925 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, varav 7,000 kronor till

Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet, att utgå under

villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens

resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro

avsedda att under sommaren 1924 eller senare vid universitetet i Uppsala

anordnas för allmänheten, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 9,000 kronor.

Vid olika tillfällen har riksdagen anvisat särskilda anslag för hållande av

dylika s. k. sommarkurser dels i Uppsala, dels i Stockholm, dels i Lund, dels

ock i Göteborg.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bik sdag ens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kung! Maj:ts

förslag, har såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser,

som äro avsedda att under sommaren 1924 eller senare vid

universitetet i Uppsala anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

183:o) I två inom riksdagen väckta likalydande motioner (1:72 och II: 115)

har hemställts, att riksdagen ville för budgetåret 1924—1925 till anordnande

av s. k. universitetscirklar anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att fördelas

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t därom meddelar.

Till stöd för berörda förslag har anförts följande:

Ett av de värdefullaste uppslagen i folkbildningskommitténs arbete var

startandet av tvenne universitetscirklar i nationalekonomi. Kommittén avsåg

därigenom ett försök att utröna, huruvida den i alla länders folkbildningsarbete

uppmärksammade engelska folkbildningsformen med »university tutorial

classes» vore lämplig för våra svenska förhållanden.

Förslag till organisation av denna verksamhet har av de sakkunniga utarbetats

tillsammans med representanter från universiteten.

Folkbildningskommittén har föreslagit samma anordning för de svenska

universitetscirklarna som den för Englands »tutorial classes» gällande, med

det undantaget, att de svenska cirklarna i allmänhet skulle bli tvååriga i

stället för treåriga. Fortsättningscirklar utöver de två åren skulle dock vara

berättigade till vanligt statsanslag. I undantagsfall skulle ettårig studiecirkel

kunna erkännas som universitetscirkel och få anslag till sådan.

Statens anslag skulle utgå med två tredjedelar av lärararvodet (1,800

kronor) således med 1,200 kronor för varje år.

Universitetscirkelns arbetsår skulle omfatta 24 veckor av vinterhalvåret

med sammanträde en gång i veckan, varvid första timmen ägnades åt ledarens

föreläsning, andra timmen åt seminarieövning. Deltagarna skulle vara

skyldiga att efter lärarens anvisning utarbeta skriftliga uppsatser.

Högsta ledningen skulle tillkomma universitetens folbildningsavdelningar.

Dessa skulle bestå av fem representanter för universitetet, valda av den

akademiska församlingen, och fem för de stora folkbildningsorganisationerna

i landet (en för vardera av Sveriges allmänna biblioteksförening, föreläsningsförbundens

riksorganisation, arbetarnas bildningsförbund och goodtemplarorden

[I. O. G. T.] samt en gemensam för övriga statsunderstödda riksförbund

av studiecirklar). Dessutom skulle universitets rektor vara självskriven

ordförande.

De sakkunniga hava starkt understrukit den stora betydelse dessa universitetscirklar

skulle få för det ekonomiska upplysningsarbete, för vilket riksdagen

visat sitt särskilda intresse genom att i skrivelse 1920 begära utredning

»i vad mån och på vad sätt staten kan medverka till att under och efter

skoltiden insikter i ekonomiska och näringsorganisatoriska ämnen må kunna

systematiskt meddelas i större utsträckning än som nu i allmänhet sker.»

En enda sådan studiecirkel kan åtminstone på platser med tätare befolkning

ge ledning för systematiska studier långt utanför den egna kretsen.

Av rätt stor betydelse är också, att universitetscirklarnas medlemmar efter

genomgången kurs säkert själva i stor utsträckning torde bli utnyttjade som

ledare för studiecirklar i nationalekonomi bland sina föreningars medlemmar.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 119

Prof. E. Sommarin hur om don av honom ledda cirkeln avgivit följande

redogörelse:

»Med tvekan åtog jag mig att under månaderna september—- december

1922 och januari—april 1923 leda en studiecirkel i nationalekonomi i Malmö,

vars medlemmar skulle utväljas bland personer, som tidigare deltagit i cirkelarbete

under ett eller flera år, bl. a. i nationalekonomi, och därvid ådagalagt

intresse för självstudier. Antalet medlemmar begränsades till 25. Enligt

planen borde jag varje tisdag kl. 7—8 e. m. hålla eu föreläsning med

tillträde för allmänheten i Johannesskolans stora säl, och det ålåg cirkelmedlemmarna

att turvis två och två referera denna föreläsning med tillgodogörande

av anvisad litteratur och de synpunkter på ämnet, som framkommo

under förnyad genomgång av detsamma vid cirkelsammanträde omedelbart

efter varje föreläsning i skolans lärarerum kl. 8—9 e. m. Föreläsningarna måste

emellertid börja med kvart (kl. 7,15) och kunde ej sällan räcka till 8,30,

varefter cirkelns sammanträde vanligen utsträcktes till kl. 10. Givetvis måste

aftnarna bliva tämligen ansträngande för personer med daglig sysselsättning.

De sammanlagt 25 föreläsningarna följdes av eu talrik publik (genomsnittstal

c:a 160) och av cirkelmedlemmarna med stor regelbundenhet. En deltagare från

ett avlägset industrisamhälle, som måste cykla en mil och sedan fara på tåg

till sammanträdena (Staffanstorp—Lund—Malmö), föll snart ifrån, liksom en

medarbetare i arbetartidningen, som ansåg sig kunna referera förut, och en

deltagare förbjöds i början av andra terminen av läkare att anstränga sig

med extra studiearbete. I slutet av andra terminen förflyttades en deltagare

till Stockholm. De övriga fortsatte, med förfall för en eller två på grund

av särskilda uppdrag (underhandlingsdelegerade vid löneförhandlingar å annan

ort o. s. v.) vid ett eller annat tillfälle. Vid ett av de senare sammanträdena

under andra terminen voro fem frånvarande av skilda anledningar.

En viss ojämnhet i förutsättningarna för att tillgodogöra sig kursen blev

tidigt märkbar bland deltagarna, men något mera än halva antalet av dem

visade sig väl kvalificerade för grundligare självstudier, och om man i fråga

om några av dessa bortser från formella brister i skriftlig framställning, utgjorde

dessa begåvade och belästa män med sina vidsträckta praktiska erfarenheter

och sin personliga mogenhet (30 ä 40 år) ett mycket gott urval

för överläggningar om teori och praxis i folkhushållningen, baserade på valda

kapitel ur min populärvetenskapliga lärobok i nationalekonomi.

De vetenskapliga premisserna av fakta och kombinationer av fakta mottogos

måhända med större förståelse än slutsatserna, som i talrika fall måste

peka i annan riktning, än man inom den organiserade arbetarvärlden måhända

ofta antar eller kunde önska. Flertalet av cirkelmedlemmarna tillhöra

sedan ungdomen arbetarpartiet, och flera av dem äro innehavare av

partiets förtroendeposter. En naturlig benägenhet att finna vetenskaplig verikation

av förutfattade meningar har ofta kunnat spåras i cirkelns debatter

och i de mera självständiga inslagen i referaten av föreläsningarna. Överläggningarna

inom cirkeln ha därigenom icke sällan gett uppslag till kritik

och antikritik, som varit av stort intresse. På det hela taget tror jag mig

hava konstaterat ett växande intresse för att förstå verkligheten och de vetenskapliga

förklaringarna av verkligheten förutsättningslöst och utan hänsyn

till huruvida konsekvenserna synas förenliga med politiska åskådningar och

syften. Hos de främsta cirkelmedlemmarna, om man till dem här för dem,

som gjort sig mest gällande genom förträffligheten i sina referat och inlägg

i debatterna, är påtagligt dominerande det rent intellektuella intresset, och

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

detta har i växande grad förmått ge cirkelarbetet karaktär av universitetsarbete.

0 Med ingången av hösten 1923 har cirkelarbetet återupptagits efter en i

så måtto förändrad plan, att medlemmarna två och två turvis till sammanträdena

medföra självständigt utarbetade uppsatser i ämnet för föreläsningen

och föredraga dessa, innan debatten i ämnet börjar. Därmed har arbetet

mera närmat sig de s. k. seminarieövningarna vid universitetet. Tydligen

kommer kärntruppen bland cirkelmedlemmarna därmed att träda helt i förgrunden,

och det torde kunna befaras, att urvalet gör sig gällande även i

fråga om deltagarskapets vidhållande.

Min egen tvekan om universitetscirkelsystemets genomförbarhet och min

tidvis måhända förklarliga ansträngdhet av tisdagsarbetet ha förbytts i eu

bestämd övertygelse om lämpligheten och behövligheten av denna form för

folkbildningsarbetet, för vilken jag skulle känna mig entusiasmerad, om samarbetet

mellan universitetsläraren och cirkelmedlemmarna kunde begränsas

till ett urval, sådant som jag funnit inom den här nämnda kärntruppen.

Min oerfarenhet vid starten av universitetscirkeln 1922—1923 lät mig

räkna med, att antagandet av de 25 medlemmarna skulle innebära urvalet

av eu sådan kärntrupp, men det rätta urvalet kan säkerligen göras först

under cirkelarbetet. Det hade måhända varit bättre att börja med 50 och

efter eu termin utskilja de 25 genom cirkelledarens övervägande inflytelse.

Säkerligen bör eu universitetscirkel också snarare hålla sig till 25- ä 35- åringar än 35- ä 45-åringar.

Emil Sommarin.»

De nu på andra året arbetande två universitetscirklarna i nationalekonomi

kunna anses som en löftesrik inledning till realiserandet i ej obetydlig utsträckning

av riksdagens uttalade önskan om vidgat och fördjupat folkupplysningsarbete

i ekonomiska frågor. Men när de avslutat sin verksamhet,

torde inga medel stå till förfogande för en fortsatt utveckling av denna bildningsform.

Då de sakkunniga på våren 1922 lyckades anskaffa medel för

dessa båda cirklar genom frikostigt tillmötesgående från Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse och Längmanska kulturfonden, hoppades de, att deras

förslag skulle föreligga färdigt i så god tid, att riksdagen kunde fatta beslut

om medel för den fortsatta utvecklingen, om dessa försök visat sig fylla de

på dem ställda förväntningarna.

Att på privat väg åstadkomma garantier för understöd åt nya universitetscirklar

torde nu stöta på mycket stora svårigheter. Därför våga vi nu

ifrågasätta, att riksdagen i denna fråga ville besluta en provisorisk åtgärd,

varigenom verksamheten räddas från att gå till spillo. Detta kunde lämpligen

ske sålunda, att riksdagen för nästa år ställde 6,500 kronor till Kungl.

Maj:ts förfogande för anordnande av fem universitetscirklar, varav högst

tre i annat ämne än nationalekonomi. Anordnandet kunde omhänderhavas

av en styrelse bestående av universitetslärare och representanter för de

största studiecirkelorganisationerna.

1 anledning av en utav riksdagen år 1920 begärd utredning, i vad mån

och på vad sätt staten kunde medverka till att under och efter skoltiden

insikter i ekonomiska och näringsorganisatoriska ämnen skulle kunna systematiskt

meddelas i större utsträckning än som nu i allmänhet skedde, upptog

folkbildningskommittén bland sina förslag anordnande av två s. k. universitetscirklar

i nationalekonomi. Universitetscirkelns arbetsår skulle om
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

121

fatta 24 veckor av vinterhalvåret med sammanträde en gång i veckan, varvid

första timmen skulle ägnas åt ledarens föreläsning och andra timmen åt seminarieövning.

Högsta ledningen skulle tillkomma universitetens folkbildningsavdelningar.

Statens anslag skulle utgå mod två tredjedelar av lärararvodet

(1,800 kronor) eller alltså med 1,200 kronor för år och universitetscirkel.

Denna form av folkbildningsarbetet har allaredan kommit till stånd, i det

att genom enskilda medel två uuiversitetscirklar i nationalekonomi sedan ett

par år varit i verksamhet. För en fortsatt verksamhet i sistnämnda hänseende

lära några medel från enskilt håll ej längre vara att påräkna, liksom

ej heller till en utvidgning av universitetscirklar i andra ämnen än nationalekonomi.

Den verksamhet, för vilken motionärerna påkalla statsunderstöd, avser ett

fördjupat folkbildningsarbete i ekonomiska spörsmål, och är enligt riksdagens

förmenande av en stor allmännyttig betydelse. Det är av vikt, att det arbete,

som på detta område redan begynt, icke bliver av brist på medel

nedlagt. Motionerna påkalla icke ingripande för understödjande av något

nytt och oprövat utan avse allenast att trygga tillvaron och fortbeståndet av

en folkbildningsrörelse, som visat sig nyttig och gagnelig. Riksdagen har,

vid anförda förhållanden och då ett föregripande av folkbildningskommitténs

förslag icke härigenom kan anses ske, funnit starka skäl föreligga att medverka

till åtgärder, varigenom verksamheten med universitetscirklar skulle möjliggöras

även för budgetåret 1924—1925 på de två platser, där en sådan

verksamhet redan är i gång. De härför erforderliga medlen kunna beräknas

till 2,600 kronor. Riksdagen får förty anmäla, att riksdagen, i anledning

av ovanberörda motioner, till anordnande av två s. k. universitetscirklar

anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 2,600 kronor att fördelas

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kung! Maj:t finner gott meddela.

184:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att

ej mindre till undervisnings- och upplysningsverksamhet till nykterhetens

främjande anvisa för budgetåret 1924—1925, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel:

dels ett extra anslag av 135,000 kronor, att under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till de av departementschefen i

statsrådsprotokollet omförmälda ändamål med högst de av departementschefen

angivna belopp;

dels ock till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt fastställa, ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor;

än även medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer m. fl.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

samt av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda

medel må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till

anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

I samband härmed har riksdagen till behandling i hithörande delar förehaft

två inom riksdagen väckta likalydande motioner (1:160 och II: 230),

vari bland annat och så vitt nu är fråga föreslagits,

l:o) att riksdagen för sin del måtte till undervisnings och upplysningsverksamhet

för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1924—1925

a) ett extra anslag av 155,000 kronor, varav skulle under de villkor, som

av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna ändamål

med högst följande belopp:

till främjande av centralförbundets för nykterhetsunder
-

visning verksamhet.........................kronor 18,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets för nyk
terhetsundervisning

bibliotek.................. » 1,000: —

» anordnande under år 1925 av en social fortbildningskurs

för lärare, folkskolinspektörer m. fl..... » 40,000: —

» anordnande under år 1925 av en allmän utbildnings
kurs

för studie- och ungdomsledare m. fl......... » 16,500: —-

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie-

och ungdomsverksamhet.................. » 26,000: —

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet.....................'' . . . » 6,000: —

» främjande av’Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet

........................... » 7,500: —

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-

och ungdomsverksamhet................. » 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och

ungdomsverksamhet......................... » 3,000: —

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet................... » 6,000: —

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet

.................................. » 4,500: —

» understöd för utgivande av en tidskrift för nykter
hetsfrågans

studium......................... » 3,500: —

» kungl. skolöverstyrelsen för avlöning av den hos överstyrelsen

anställde konsulenten för nykterhetsundervisning

och nykterhetsupplysning ................ » 2,500: —

b) till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

fastställa, ett extra reservationsanslag å 60,000 kronor.

2:o) att riksdagen vid ett bifall till ovannämnda förslag ville medgiva, att

s. 123 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

123

möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande av en social fortbildningskurs

för lärare, folkskoliuspektörer in. 11. samt av eu allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda medel må, enligt

Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande och revision

av materiell för nykterhetsundervisningen.

1923 års riksdag har till undervisnings- och upplysningsverksamhet för

nykterhetens främjande anvisat för budgetåret 1923—1924:

dels ett extra anslag av 135,000 kronor, att under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t prövades lämpliga, utgå till nedan angivna ändamål med

högst följande belopp:

till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervis
ning

verksamhet..........................kronor 20,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets för nykter
hetsundervisning

bibliotek.................... » 1,000: —

» anordnande under år 1924 av en social fortbildningskurs

för lärare, folkskolinspektörer m. fl.......... » 41,500: —

» anordnande under år 1924 av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl......... » 19,000: —

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie
och

ungdomsverksamhet.......... » 21,000: —

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet.......................... » 6,000: —

» främjande av Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet

.......................... » 7,500: —

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-

och ungdomsverksamhet.................. » 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och
ungdomsverksamhet.

........................ » 3,000: —

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet..................... » 6,000: —

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet

.................................. » 4,500: —

» understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-

och upplysningsverksamheten för nykterhetens

främjande................................ » 2,500: —

dels ock till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna

lämpligt fastställa, ett extra reservationsanslag å 27,000 kronor.

Enligt departementschefens i statsrådsprotokollet gjorda uttalande innebär

Eders Kungl. Maj:ts förslag en sänkning av anslagsposterna till den sociala fortbildningskursen

för lärare, folkskolinspektörer m. fl. till 40,000 kronor, till den

allmänna utbildningskursen för studie- och ungdomsledare m. fl. till 16,500

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor och till centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet till

18,000 kronor. Däremot skulle anslagsposten till främjande av Sveriges

storloges av I. O. G. T. studie och ungdomsverksamhet höjas till 26,000

kronor och posten till understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-

och upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande höjas

till 3,500 kronor. Slutsumman skulle sålunda bibehållas vid det belopp,

varmed den för närvarande budgetår bestämts. Det till föreläsnings- och

instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande ifrågasatta anslaget är

till beloppet lika med vad för innevarande budgetår till samma ändamål

utgår. Vidare tillstyrker departementschefen att besparingar å posterna till

nämnda båda kurser måtte få användas till anskaffande och revision av

materiell för nykterhetsundervisningen.

Det motionsvis gjorda yrkandet, i vad nu är fråga, Överensstämmer med vad

sålunda av departementschefen föreslagits med undantag dels av att i nu förevarande

sammanhang upptagits ett anslag a 2,500 kronor till den hos skolöverstyrelsen

anställde konsulenten för nykterhetsundervisning dels ock av

att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande föreslagits till ett till 60,000 kronor förhöjt belopp.

Riksdagen finner bärande skäl vara av departementschefen anförda för den

förändrade fördelningen av det ifrågasatta anslaget å 135,000 kronor. Det

i motionerna framställda yrkandet om uppförande bland här förekommande

anslagsposter av arvode å 2,500 kronor till skolöverstyrelsens konsulent för

nykterhetsundervisningen står i överensstämmelse med vad riksdagen ovan

under punkten 93 anfört. Ifrågavarande anslag bör därför upptagas till

ett belopp av 137,500 kronor. Mot den föreslagna användningen av besparingarna

å anslagsposterna till den sociala fortbildningskursen och allmänna

utbildningskursen har riksdagen ej något att erinra.

På de i motionerna anförda skäl har riksdagen ansett sig böra bevilja

ett belopp av 60,000 kronor till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i anledning Eders Kungi. Maj:ts förslag och ovanberörda motioner,

i vad nu är fråga, till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisat för budgetåret 1924—1925, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, ett extra anslag av 137,500 kronor att under de

villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna

ändamål med högst följande belopp:

till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervis
-

ning verksamhet............................kronor 18,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning

bibliotek..................... » 1,000: —

» anordnande under år 1925 av en social fortbildningskurs

för lärare, folkskolinspektörer m. fl............... » 40,000: —-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

125

till anordnande under år 1925 av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare in. fl..........kronor 16,500: —

-» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie
och

ungdomsverksamhet...................... » 26,000: —

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet......................... » 6,000: —

» främjande av Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet

............................ » 7,500: —

» främjande av nykterhetsföreningens Vita bandets studie
och

ungdomsverksamhet...................... » 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och

ungdomsverksamhet......................... » 3,000: —

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet...................... » 6,000: —

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet

................................... » 4,500: —

» understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-

och upplysningsverksamheten för nykterhetens

främjande ................................ » 3,500: —

» arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten

för nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning.

.................................. » 2,500: —

dels i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovanberörda

motioner, i nu förevarande delar, till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande i enlighet med de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, anvisat för budgetåret 1924

—1925 ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor att likaledes utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock med bifall till såväl Eders Kungl. Maj:ts förslag som förenämnda

motioner, i vad nu är fråga, medgivit, att möjligen uppkommande besparingar

på de till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer

m. fl. samt av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare

m. fl. avsedda medel må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande,

användas till anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

185:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till

inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag å 57,000 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Åtgärder för

fysisk utbildning.

126 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att dels till

bestridande av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra reservationsanslag av 60,500 kronor att direkt utgå av avgifter

för granskning av biografbilder;

dels ock medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag,

må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande

av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som

Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.

Den föreslagna ökningen å ifrågavarande anslag från för innevarande

budgetår utgående 60,000 kronor avser beredande av ett personligt lönetillägg

å 500 kronor åt en ordinarie granskningsman vid biografbyrån.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, har

dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret

1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,500 kronor att direkt

utgå av avgifter för granskning av biografbilder;

dels ock medgivit, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag,

må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till

befrämjande av sådana i samband med kinematografien stående ändamål,

som Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924—1925 anvisa dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med

statens räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor; dels ock

till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år 1925 må

komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra anslag av

4,500 kronor.

Förstnämnda anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1,250 kronor,

och för det senare ändamålet utgår för samma budgetår ett förslagsanslag

av 5,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majrts

förslag, har fördenskull för budgetåret 1924—1925 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria

studielån ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1925 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 4,500 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

188:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 198) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, anvisat för budgetåret

1924—1925

s. 127 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

127

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra

anslag av 4,010 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl.

Maj:t bestämmes;

dels och till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets bibliotek

ett extra reservationsanslag av 600 kronor.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 199) föreslagit riksdagen att till understödjande

av idrotten anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor, att utgå

på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, har

till understödjande av idrotten anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000

kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

190:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum, till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

191:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201) har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum, till svenska

fornskriftsällskapet för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1924 utgivna arbeten.

l92:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

202) har riksdagen, i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum,

till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

avlämnar 50 exemplar av den för år 1924 avsedda publikationen.

193:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1923—-1924 ägt rum, till understödjande

av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1924 anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, att

utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m. in.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

194:o) Sedan riksdagen år 1922 till årliga understöd under åren 1923—- 1925 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett

anslag av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som av Eders Kung!

Maj:t bestämmas, efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas

mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss

tid givna understöd, samt av ifrågavarande anslag anvisat på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av

10,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 ett belopp av 20,000 kronor,

har Eders Kungl. Maj:t (punkt 204) föreslagit riksdagen att av ovannämnda

anslag för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Riksdagen har av det år 1922 till årliga understöd under åren 1923—

1925 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget

av 60,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna grunder

och villkor, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen att för bestridande

av sådana kostnader för ortnamnskommittén, som föranledas av kommitténs

arbeten för behandling av till kommittén inkomna framställningar

rörande tillfälliga namnregleringsärenden samt för färdigställande för tryckning

av vissa korrektur till kommitténs länsundersökningar, för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en sänkning av anslaget med 1,000

kronor, från 4,000 kronor, med vilket belopp anslaget utgår för budgetåret

1923—1924.

Riksdagen har för bestridande av sådana kostnader för ortnamnskommittén,

som föranledas av kommitténs arbeten för behandling av till kommittén inkomna

framställningar rörande tillfälliga namnregleringsärenden samt för

färdigställande för tryckning av vissa korrektur till kommitténs länsundersökningar,

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 3,000

kronor.

196:o) Sedan 1919 års lagtima riksdag såsom understöd åt docenten Olof

Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans

arbete »Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav

anvisat på extra stat såsom särskilda förslagsanslag, högst, för vart och ett

av åren 1920, 1921 och 1922 5.000 kronor, för förra halvåret 1923 2,500

kronor och för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor, under villkor att Östergren

till ecklesiastikdepartementet avlämnade det antal exemplar, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämdes, av dels dittills utkomna, dels ock under anslagsåret

utkommande häften av ifrågavarande ordbok, har Eders Kungl.

Maj:t (punkt 206) föreslagit riksdagen att av det år 1919 beviljade anslaget

å 56,000 kronor för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 6,000

kronor.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A

129

Enligt den ursprungliga planen för fördelningen av det av riksdagen beviljade

anslaget å 56,000 kronor skulle för vart och ett av de fyra första

åren utgå 5,000 kronor och för ett vart av de återstående 6,000 kronor.

Kalenderåret 1923 var det fjärde av de år, för vilka ett anslag av 5,000

kronor beräknats, och för budgetåret 1924—1925 skulle alltså enligt denna

plan beräknas 6,000 kronor.

Riksdagen har av det år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren

för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete

»Nusvensk ordbok» beviljade anslaget å 56,000 kronor för budgetåret

1924—1925 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.

197:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 207) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd

för utgivande under år 1924 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt

folkliv».

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med ett belopp av 6,000 kronor.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att

på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas

till understöd för utgivande under år 1924 av tidskriften »Svenska landsmål

och svenskt folkliv».

198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till

fortsatt systematisk undersökning avj svenska folkmål för budgetåret 1924

—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor, att utgå på de

närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

För budgetåret 1923—1924 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag

av 26,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till fortsatt systematisk undersökning av svenska

folkmål för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag av

22,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt bestämma.

199:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att till systematisk

undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor att utgå på de närmare

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

För budgetåret 1923—1924 utgår för ändamålet ett anslag av 3,500 kronor.

Riksdagen har till systematisk undersökning'' av sydsvenska folkmål

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 samt. Nr 8 A.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

200:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till understöd

för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1924

—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor,'' att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

I anledning av en vid 1899 års riksdag väckt motion beviljade nämnda

års riksdag för åstadkommande av en utförlig ordbok över Gotlands folkmål

ett anslag av 5,500 kronor och anvisade därav på extra stat för år 1900

1,100 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt

bestämma. För vart och ett av åren 1901—1904 anvisades därefter 1,100

kronor för ändamålet. De hittills anvisade medlen hava, jämte bidrag,

som Gotlands läns landsting ställt till förfogande, använts för samlande och

ordnande av material samt för påbörjande av den s. k. Säveska ordbokens

redigering.

Eders Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning avser beredande av

medel till tryckning av fortsättningen av nämnda ordbok. Enligt vad departementschefen

meddelat, är ordbokens tryckning avsedd att utsträckas över

en längre tid, varför medel därför endast så småningom skulle behöva

ställas till förfogande, och dessutom, av allt att döma, till relativt blygsamma

belopp.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, har

alltså till understöd för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret

1924—1925 anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på

de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

201 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum, till utredigering

i tryckfärdigt skick av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

sambngar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1924

—1925 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

202:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att till främjande

av föreningen Pietas verksamhet under år 1924 anvisa för budgetåret

1924-—1925 ett extra anslag av 1,500 kronor, under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med 2,000 kronor. Riksdagen

har till främjande av föreningen Pietas verksamhet under år 1924 anvisat

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 1,500 kronor, under villkor att

föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom

föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 131

203:o) Uti en inom riksdagen väckt motion (II: 101) liar hemställts, att

riksdagen såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av riksantikvarien S.

Curman och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien

utgivna verket »Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium», ville

anvisa på extra stat för budgetåret 1924—1925 ett reservationsanslag av

15.000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäl bestämma.

Till stöd för sin hemställan anföres i motionen följande:

»Riksdagen har för åren 1914—1922 i enlighet med Kungl. Maj:ts propositioner

beviljat anslag att användas till möjliggörande av fortsatt utgivande

av verket Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium, utgivet av S.

Curman och J. Roosval. Anslagen hava utgått med 10,000 kronor under

1914, med 5,000 kronor under 1915, med 7,500 kronor under 1916, med

10.000 kronor under 1917—1919, med 20,000 kronor under 1920—1922.

På grund av de statsfinansiella svårigheterna under de sista åren, har Kungl.

Maj:t ej ansett sig kunna framlägga förslag om anslag varken för första

halvåret 1923 eller för budgetåret 1923—1924. Ej heller i den nu framlagda

statsverkspropositionen finnes något anslag upptaget för arbetet Sveriges

Kyrkor.

Det ifrågavarande verket måste emellertid anses vara av den stora allmänna

betydelse, att dess fullföljande utan avbrott är ett verkligt stort

svenskt kulturintresse. Ett i tryck utgivet, illustrerat, beskrivande, vetenskapligt

inventarium över våra svenska kyrkobyggnader och dessas för vårt

lands konst- och kulturhistoria så ytterst värdefulla lösa föremål har länge

varit ett önskemål bland historiskt intresserade svenskar. Dess begynnande

förverkligande på ett i allo både vederhäftigt och värdigt sätt genom utgivande

av verket Sveriges Kyrkor har också visat sig vara en mäktig hävstång

såväl för de svenska konst- och kulturhistoriska vetenskapernas framåt - gående, som för den praktiska fornminnesvårdens och hembygdskänslans utvecklande.

Det undersöknings- och forskningsarbete, som hittills utförts för

ifrågavarande inventarieverk, har dels visat sig hava eu starkt stimulerande

verkan på den yngre generationen av forskare på området, vilka ofta nog

fått sin grundläggande konstvetenskapliga träning just under arbetet för

Sveriges Kyrkor, dels verkat bevarande och skyddande för de kyrkliga minnesmärkena

i de trakter, vars kyrkor publicerats eller undersökts. Det kan

utan överdrift sägas, att den ifrågavarande inventariseringen av kyrkorna i

högsta grad bidragit till att i verkligheten omsätta och komplettera de förn

minnesvårdande författningarnas skyddsbestämmelser, särskilt dem, som avse

att hindra vanvård och förskingring av kyrkornas konst- och kulturskatter.

Därjämte bidrager den att underlätta myndigheternas arbete genom att lämna

dem ett lätt åtkomligt och pålitligt uppgiftsmaterial rörande de monument,

som äro föremål för myndigheternas behandling.

Slutligen utgöra Sveriges Kyrkors beskrivningar en ypperlig handledning

i och utgångspunkt för den viktiga hembygdsundervisningen. Kyrkan

är ju i många trakter det enda äldre byggnadsminnesmärket av värde, och

i dess inventarier av skilda slag återspeglas ofta socknens historia under

seklerna. Det har också visat sig, att man genom arbeten för Sveriges

Kyrkor likaväl som genom de kyrkliga utställningarna verkat mycket effektivt

för kunskapen om och den rätta förståelsen av de gamla kyrkorna och

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

deras kulturskatter, vilka genom ökade insikter hos ortsbefolkningen alltmera

få ett allmänt värde i menige mans ögon.

Om sålunda arbetets egen vikt och betydelse i och för sig tillräckligt motiverar

dess omedelbara och målmedvetna fullföljande, så måste den omständigheten,

att det under de nu gångna åren utförda arbetet hunnit bliva

så pass omfattande och organisationen därav så utvecklad, att ett nedläggande

av verksamheten skulle äventyra alltför dyrbara nyvunna värden,

tala bestämt emot varje tanke på även ett temporärt nedläggande av arbetet

i fråga. Arbetet hade just, tack vare de förhöjda anslagen under

åren 1920—1922, hunnit vinna den utveckling och den stadga, som skulle

sätta det i stånd att bära rika skördar i form av färdiga kyrkobeskrivningar

för stora områden, då det drabbades av anslagsindragningen, vilken givetvis

verkat förlamande på arbetena. Utgivarna, vilka inom parentes sagt,

under hela tiden icke tillgodoräknat sig själva ett enda öre av anslagen såsom

ersättning för eget omfattande och krävande arbete, ja ej ens tagit

ersättning för sina talrika i arbetets tjänst gjorda resor, hava med betydande

personliga uppoffringar hållit arbetet flytande under det gångna anslagslösa

året i förhoppning att under nästkommande budgetår åter kunna

påräkna det indragna statsunderstödet. Att någon längre tid uppehålla det

stora arbetet med enskilda medel i dessa tider torde få anses omöjligt. Vid

1923 års utgång översteg utgivarnas förskotterade medel för arbetets uppehållande

16,000 kronor.

Summariska uppgifter rörande hittills utfört arbete och dess föreliggande

resultat samt ett sammandrag av räkenskaperna för åren 1914—1922, vilka

tillhandahållits av utgivarna, återfinnas i bilagorna A och B. De däri lämnade

uppgifterna torde visa, att en mycket riklig valuta ernåtts för de beviljade

anslagen. I mån av arbetets utgivning från trycket överlämnas allt

insamlat material till antikvariskt-topografiska arkivet i statens historiska

museum, som härigenom torde få sina förnämsta tillskott.

Hittills hava anslagen ej annat än i mycket obetydlig mån behöft anlitas

för bekostande av själva tryckningen av arbetet. Lägges därtill att

utgivarna anskaffat betydande bidrag från landsting, församlingar, föreningar

och enskilda till arbetets bedrivande samt att de själva lämnat allt

sitt omfattande arbete alldeles gratis, så torde det klart och tydligt framgå,

att det här åsyftade inventeringsarbetet verkställts och ordnats på det ur

statens synpunkt sett mest ekonomiska och effektiva sätt, som gärna kan

tänkas. Intet annat annat land i Europa har för ett så billigt pris åstadkommit

så högt kvalificerad inventarisering av sina konstskatter.

Detta utmärkt organiserade och med skicklighet och intresse bedrivna

arbete skulle emellertid bliva förlamat och dömt att falla sönder, om statsmakterna

nu undandroge det sitt stöd. Det måste anses vara en dålig

sparsamhet att låta ett dylikt arbete, för vilket en så solid grund finnes

lagd och för vars uppbyggande så stora personliga och ekonomiska uppoffringar

redan gjorts, få förfalla av brist på understöd. Den ideella innebörden

och det vetenskapliga värdet av det ifrågavarande arbetet måste

dock anses vara av så tungt vägande natur, att det ekonomiska biståndet

från staten även i dessa tider måste förefalla litet i förhållande därtill.

Den statsfinansiella situationen är dock lyckligtvis icke sådan, att den

rimligen kan anses rättfärdiga en dödsdom över det här ifrågavarande,

sedan snart 15 år bedrivna arbetet, till vars bedrivande riksdagen under 9

sammanhängande år beviljat anslag.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

133

Det måste därför anses såsom en både rationell och kulturellt nödvändig

åtgärd att återupptaga understödjandet av arbetet Sveriges Kyrkor med ett

för arbetets rationella bedrivande erforderligt anslag.

Vid bestämmandet av dettas storlek skulle jag helst vilja utgå från det

belopp, som utgått såsom statsanslag under åren 1920—1922, eller 20,000

kronor per år. Rörande grunderna för denna anslagssummas bestämmande

tillåter jag mig hänvisa till den utredning av frågan, som lämnats i statsverkspropositionen

till 1919 års riksdag. Det är nämligen av största betydelse,

att arbetet kan bedrivas i rask takt. Dock anser jag mig med

hänsyn till den allmänna ekonomiska situationen icke böra föreslå högre

anslag än 15,000 kronor för nu ifrågavarande budgetår, men uttalar samtidigt

den förhoppningen, att anslaget snarast skall kunna återbringas till

sitt förutvarande belopp.»

Riksdagen anser lika med motionären det vara av betydelse för ej endast

den konst- och kulturhistoriska forskningen utan jämväl för de fornminnesoch

hembygdsvårdande intressena i landet, att det med statsmedel förut understödda

verket »Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium» vederbörligen

fullföljes utan avbrott, helst som ett, om ock tillfälligt, uppskov kan

leda till att detsamma varder uppskjutet till en oviss framtid och därigenom

arbetets fullföljande äventyras. De nuvarande utgivarnas oegennyttiga och

uppoffrande intresse och den stab av unga, på detta område inriktade medhjälpare,

vilka stå till deras förfogande, utgöra faktorer, som nu äro förhanden

och i en framtid ej säkert finnas att påräkna. Riksdagen finner desslikes

goda skäl tala för beviljande av det i motionen äskade beloppet.

Med hänsyn till önskvärdheten att begränsa statsutgifterna har riksdagen

emellertid icke ansett sig kunna fullt tillmötesgå motionen härutinnan utan

stannat för ett belopp av 10,000 kronor, varmed riksdagen ansett, att verkets

fullföljande för den närmaste tiden nödtorvtigt kan betryggas, därvid emellertid

riksdagen velat uttala den förhoppningen, att, om ett förhöjt anslag

skulle visa sig nödvändigt, ett gynnsammare tidsläge måtte komma att möjliggöra

ett kraftigare understödjande från statens sida.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till fortsatt utgivande

av det av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval

påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna verket »Sveriges Kyrkor,

konsthistoriskt inventarium», anvisat på extra stat för budgetåret 1924

—1925 ett reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de närmare

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

204:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 213) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnader för utgivandet av statistiska tabeller över

Öresundstullen för tiden efter år 1660 för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

finna skäl bestämma.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivande av statistiska

tabeller över Öresundstullen för tiden efter år 1660 beviljade 1913 års riks
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dag ett anslag av 15,000 kronor, varav på extra stat för år 1914 anvisades

ett belopp av 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde

finna skäl bestämma. Sistnämnda belopp har sedermera av riksdagen anvisats

för vart och ett av åren 1914—1922 och förra halvåret 1923.

Något anslag för ifrågavarande ändamål skulle enligt den ursprungliga

planen icke vidare behöva beviljas från Sveriges sida. Då emellertid arbetet

icke kunnat fullbordas inom den beräknade tiden, har framställning nu

gjorts om fortsatt anslag för ändamålet under ytterligare fem år med samma

belopp som förut.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och har

alltså såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivandet av

statistiska tabeller över Öresundstullen för tiden efter år 1660 för budgetåret

1924—1925 anvisat ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

205:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) har riksdagen

i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum, till understöd

för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret 1924

—1925 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

206:o) Sedan riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay

Memorial Fund beviljat ett för fem år avsett anslag å 27,000 kronor, och

därav anvisat på extra stat för vart och ett av åren 1921 och 1922, förra

halvåret 1923 samt budgetåret 1923—1924 ett belopp av 5,400 kronor, har

Eders Kungl. Maj:t (punkt 215) föreslagit riksdagen att för ifrågavarande

ändamål av nämnda anslag för budgetåret 1924—1925 såsom extra anslag

anvisa återstoden eller 5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts

beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Riksdagen har för beredande av delaktighet under år 1925 för Sverige i

Ramsay Memorial Fund av det utav 1920 års riksdag beviljade anslaget av

27,000 kronor för budgetåret 1924—1925 såsom extra anslag anvisat återstoden

eller 5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Majds beprövande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

207:o) Eders Kungl. Maj d har (punkt 216) föreslagit riksdagen att till främjande

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av

Eders Kungl. Majd bestämmas.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med 3,000 kronor.

Riksdagen har till främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor,

att utgå under de villkor, som av Eders Kungl. Majd bestämmas.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

135

208:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen medgiva, att det

i 1908 års riksstat uppförda anslaget å G,500 kronor för bearbetning och

utgivning av de viktigaste vetenskapliga resultaten av dåvarande docenten,

numera professor Hambergs och hans medarbetares undersökningar rörande

högtjällsområdet mellan Kvikkjokk och Stora Sjöfallet i Lule lappmark må

för därmed avsedda ändamål utgå utan hinder därav, att det för detta anslags

utbetalande fastställda särskilda villkor, som avser, att anslaget ej må

utbetalas, förrän verket i sin helhet utkommit, icke uppfyllts.

För ifrågavarande ändamål beviljade 1905 års riksdag ett anslag av 19,500

kronor, att fördelas på åren 1906, 1907 och 1908 med 6,500 kronor varje

år samt utgå under de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14

januari 1905 angivna villkor och förbehåll. De av riksdagen åsyftade, i

nämnda statsrådsprotokoll angivna villkor och förbehåll äro följande: att

Hamberg kostnadsfritt överlämnar dels till vart och ett av rikets högre allmänna

läroverks bibliotek ett exemplar, dels ock till svenska staten fyrtio

exemplar av verket, att 1908 års andel av anslaget icke må utbetalas, förrän

verket i sin helhet utkommit, samt att den inkomst, som, efter det alla utgifter

för verket blivit ersatta, inflyter genom arbetets försäljning, med avdrag

av 33 Va procent distributionsprovision, tillfaller statsverket. Av omförmälda

anslag anvisade riksdagen på extra stat för vart och ett av åren

1906, 1907 och 1908 6,500 kronor.

Riksdagen har med hänsyn till vad i utredningen anförts ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och har alltså medgivit, att det i 1908

års riksstat uppförda anslaget å 6,500 kronor för bearbetning och utgivning

av de viktigaste vetenskapliga resultaten av dåvarande docenten, numera

professor Hambergs och hans medarbetares undersökningar rörande högfj ällsområdet

mellan Kvikkjokk och Stora Sjöfallet i Lule lappmark må för

därmed avsedda ändamål utgå utan hinder därav, att det för detta anslags

utbetalande fastställda särskilda villkor, som avser, att anslaget ej må utbetalas,

förrän verket i sin helhet utkommit, icke uppfyllts.

209:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

218) har riksdagen, i likhet med vad för budgetåret 1923—1924 ägt rum,

till understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1924

—1925 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

210:o) Eders Kungl. Maj :t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till beredande

av ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med 25,000 kronor.

Riksdagen har till beredande av ytterligare medel för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra

anslag av 15,000 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Diverse.

Diverse.

211:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) har riksdagen

minskat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar, nu 220,000 kronor, med 40,000 kronor till 180,000

kronor.

212:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

221) har riksdagen minskat det i riksstaten uppförda ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 150,000

kronor, med 30,000 kronor till 120,000 kronor.

213:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 222) har riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

m. m., nu 290,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000

kronor), med 70,000 kronor till 220,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 33,000 kronor).

214:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående anslaget till

tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

215:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225) och under hänvisning

till vad riksdagen i sin skrivelse nr 73 anfört får riksdagen anmäla

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare i enlighet med de av chefen

för finansdepartementet angivna grunder, för budgetåret 1924—1925 under

åttonde huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag av 42,000 kronor.

216:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört samtliga de

ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt

omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 7 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad

Stockholm 1924, Ivar Haaggströms Boktryckeri A. B.

HD7I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.