Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

1925-04-18 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:114, Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 114.

1

Nr 114.

Godkänd av första kammaren den 18 april 1925.

Godkänd av andra kammaren den 18 april 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar

rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till

pensions- och indragningsstaterna.

(Bankoutskottets utlåtande nr 2H.)

Till Konungen.

Riksdagen får härmed anmäla följande beslut rörande pensioner och

understöd.

A. Civila pensionsväsendet.

l:o) I en till riksdagen avlåten, den 27 februari 1925 dagtecknad proposition

nr 76 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att förutvarande lärarinnan Laura Ida Charlotta

Liedholm må, utan binder därav att bon icke uppfyller alla för erhållande

av tilläggspension enligt kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående

tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda

läroanstalterna stadgade villkor, kunna för tid efter utgången av år 1924

komma i åtnjutande av tilläggspension, beräknad enligt grunder, som angivas

i berörda kungörelse samt i kungörelsen den 18 november 1921 (nr 702)

angående ändring i vissa delar av förstnämnda kungörelse.

Riksdagen vill erinra, att riksdagen under de senaste åren i åtskilliga fall

beviljat tilläggspensioner åt förutvarande lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, att utgå efter enahanda grunder som de här föreslagna.

Med hänsyn härtill bär riksdagen, som icke haft något att erinra

mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, bifallit Eders Kungl. Majrts ifrågavarande

proposition.

B. Militära pensionsväseiidet.

2:o) I en inom riksdagen väckt motion bar hemställts, »att riksdagen

må bevilja f. d. soldaten Anders Oscar Waldo pension ur Wadstena krigsmansbuskassa,

att utgå från den 1 juli 1925, såsom om han tjänat under

fulla 20 år ifrån tjugoårsåldern räknat.»

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1''i samt Nr 11b—115. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 114.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, är Waldo icke berättigad att

komma i åtnjutande av något underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa,

då han icke varit i krigstjänst mer än omkring 18 år 5 månader.

Riksdagen har emellertid i vissa fall i fråga om såväl båtsmän som indelta

soldater, vilka icke tjänat därför föreskriven tid, förklarat berörda

omständighet icke utgöra hinder för dem att komma i åtnjutande av

pension. Enligt riksdagens mening föreligga i detta fall sådana ömmande

omständigheter, att det måste anses vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att ifrågavarande soldat tillerkännes underhåll, som om

han tjänat därför föreskriven tid.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,

att förre soldaten vid Jönköpings regemente Anders Oscar Waldo må från

och med den 1 juli 1925 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas underhåll

enligt samma grunder, som om han tjänat för underhålls erhållande

föreskriven tid.

C. Allmänna indragningsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

3:o) I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1925 dagtecknad proposition

nr 36 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva, att pastorn och förste läraren vid centralfängelset

å Härianda Carl Fredrik Lindroth må från och med dagen

näst efter den, då efter den 24 juli 1925 avgång från tjänsten äger rum,

under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en

tilläggspension med sådant belopp, att Lindroth, tillsammans med den

honom författningsenligt tillkommande pensionen, erhåller en pension, utgörande

tre fjärdedelar av hel pension för befattningshavare i pastors och

förste lärares i fångvården lönegrad.

Av vad i ärendet förekommit framgår, att Lindroth äger att vid uppnådd

pensionsålder räkna mer än 10 tjänstår i statens tjänst och sålunda i enlighet

med den civila pensionslagens bestämmelser blir berättigad till avkortad

pension i förhållande till tjänstårens antal. Departementschefen

har emellertid i likhet med fångvårdsstyrelsen ansett, att Lindroth borde

jämväl i pensionshänseende få tillgodoräkna sig den tid, han i evangeliska

fosterlandsstiftelsens tjänst ägnat åt missionsverksamhet i Indien. I detta

avseende har framhållits, att Lindroth genom särskilt beslut av Eders Kungl.

Maj:t förklarats berättigad att tillgodoräkna sig såsom prästerliga tjänstår

25 år av sin berörda verksamhet i Indien. Riksdagen vill emellertid erinra,

att ett dylikt medgivande ingalunda kan anses berättiga till bere
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 114.

3

(lande av särskild pensionsförmån utan endast har avseende å tjänstår för

befordran å den prästerliga banan. Ett bifall till framställningen synes därför

kunna medföra konsekvenser även beträffande andra grupper av befattningshavare.

Riksdagen har på grund härav icke kunnat ansluta sig till Eders

Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid har riksdagen med hänsyn till föreliggande

billighetsskäl och då, enligt vad riksdagen inhämtat, utsikt ej lärer föreflnnas

för Lindroth att från evangeliska fosterlandsstiftelsen komma i åtnjutande

av pension, icke velat motsätta sig, att någon tilläggspension beredes

Lindroth efter hans avgång från tjänsten. Denna tilläggspension har

bestämts till ett belopp av 1,500 kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, medgivit, att

pastorn och förste läraren vid centralfängelset å Härianda Carl Fredrik

Lindroth må från och med dagen näst efter den, då efter den 24 juli 1925

avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten, utöver honom författningsenligt tillkommande pension,

åtnjuta en tilläggspension till belopp av ettusenfemhundra kronor.

II. Ang. utrikesdepartementet.

4:o) I en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1925 dagtecknad proposition

nr 81 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma

dag, i punkt 6:o föreslagit riksdagen medgiva, att pressombudet i Berlin

Gustaf Blomquist må från och med månaden näst efter den, under vilken

han efter uppnådd sextiofem års ålder kan komma att entledigas från sin

ifrågavarande anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 3,000 kronor.

Även om riksdagen av principiella skäl hyst viss tvekan angående lämpligheten

av att i fall som det nu förevarande bevilja pension av statsmedel,

har riksdagen likväl, med hänsyn till de upplysningar, som lämnats

angående Blomquist, funnit sig böra biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag om

beredande åt honom av en årlig pension. Det av Eders Kungl. Maj:t i sådant

avseende föreslagna beloppet, som synes lämpligt avvägt i förhållande till

Blomquists avlöning, har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning.

5:o) I punkt 7:o) av nyssnämnda proposition nr 81 har vidare föreslagits,

att riksdagen må medgiva, att konsuln i Bordeaux Helge Oscarsson Gyllenrams

änka Aimée Marie Marthe Gyllenram, född Rastoin, må från och

med den 1 december 1924 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 800 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 114.

Med hänsyn till vad i propositionen anförts och under erinran om riksdagens

beslut förlidet år i ungefärligen likartade fall har riksdagen bifallit

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

6:o) I punkt 8:o) av förberörda proposition nr 81 har ytterligare föreslagits,

att riksdagen må medgiva, att förre kanslivaktmästaren vid generalkonsulatet

i London F. Berwicks änka Mary Berwick må från och med

den 1 maj 1923 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt

nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

av 300 kronor.

På grund av vad i ärendet förekommit anser riksdagen det vara billigt,

att änkan Berwick, som uppnått en ålder av 84 år, beredes ett årligt

understöd av statsmedel under sin återstående livstid. Beträffande det av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 300 kronor har riksdagen icke

funnit anledning till erinran och har riksdagen icke heller velat motsätta

sig förslaget, att understödet må utgå från och med den 1 maj 1923 eller

månaden näst efter den, då hennes man avlidit.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning vunnit riksdagens bifall.

III. Ang. försvarsdepartementet.

7:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen

måtte bevilja daglönaren vid ridskolan å Strömsholm Johan Adolf Hedström

under hans återstående livstid ett årligt understöd av 600 kronor

att utgå från och med den 1 juli 1925».

Riksdagen finner det vara billigt, att Hedström, som under 23 år varit

i statens tjänst anställd, efter avgång från sin befattning erhåller något

understöd av allmänna medel. Vad angår storleken av detta, har riksdagen,

med hänsyn tagen till Hedströms anställningstid och storleken av

de understöd, som plägat tillerkännas med honom likställda arbetare i

statens tjänst, fastställt ett belopp av 400 kronor årligen, varå pensionsoch

dyrtidstillägg torde komma att utgå. Understödet har anvisats från

allmänna indragningsstaten att utgå från och med månaden näst efter

den, varunder Hedström entledigas från sin anställning, dock tidigast

från och med den 1 juli 1925.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av förevarande motion, medgivit, att daglönaren vid ridskolan

å Strömsholm Johan Adolf Hedström må från och med månaden näst

efter den, varunder han entledigas från sin anställning, dock tidigast från

och med den 1 juli 1925, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av fyrahundra kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 114. 5

8:o) L eu inom riksdagen väckt motion lim- hemställts, »att riksdagen

matte besluta att tillerkänna f. sömmerskan vid Västerbottens regementes

intendentur verkstäder Karolina Lindqvist en årlig pension av 450 kronor,

räknat från den 1 juli 1924».

Av utredningen i ärendet framgår, att Karolina Lindqvist torde få anses

vara till följd av sjukdom urståndsatt att för framtiden genom arbete försörja

sig i sitt hittillsvarande yrke. Under sådana förhållanden och då hon

under omkring 24 år varit anställd i statens tjänst, har riksdagen ansett det

vara billigt, att ett årligt understöd av statsmedel beredes henne under hennes

återstående livstid. Detta understöd har, med hänsyn till de grunder, som

tidigare i liknande fall plägat tillämpas, bestämts till 390 kronor åi ligen.

Understödet har anvisats från och med den 1 januari 1925 att utgå från

allmänna indragningsstaten.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i

anledning av förevarande motion, medgivit, att förra sömmerskan vid Västerbottens

regementes intendenturverkstäder Karolina Lindqvist må från och

med den 1 januari 1925 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av trehundranittio kronor.

IV. Ang. socialdepartementet.

9:o) I en till riksdagen avlåten, den 27 februari 1925 dagtecknad proposition

nr 83 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, i punkt Do)

föreslagit riksdagen medgiva, att f. d. förste förmannen med förordnande

såsom uppsyningsman vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona Sven

Persson Lindgren må från och manaden näst efter den, ^ arundei a \ sked

från tjänsten ägde rum, uppbära, utöver honom författningsenligt tillkommande

pension, en tilläggspension från allmänna indragningsstaten av 400

kronor årligen.

Vidare har i en inom riksdagen väckt motion hemställts, att Persson

Lindgren »må förklaras berättigad att från och med den 1 juli 1924

åtnjuta pension såsom uppsyningsman med 2,160 kronor för år jämte

dyrtidstillägg efter för reglerade verk fastställda grunder».

I likhet med departementschefen finner riksdagen det icke vara billigt, att

Lindgren, som till följd av ändrad organisation för tvångsarbetsanstalten i

Landskrona kommit att uppföras å övergångsstat, vid sitt avsked skulle

erhålla en avsevärt lägre pension än vad som tillkommer motsvarande befattningshavare

med nyreglerad avlöning vid tvångsarbetsanstalten i Svaltsjö

och vid fångvården, med vilka befattningshavare han tidigare varit i avlönings-

och pensionshänseende likställd. Under sådana förhållanden anser

sig riksdagen böra biträda förslaget om beredande av en pensionsförbättring

åt Lindgren. Däremot finner sig riksdagen av principiella skäl icke kunna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 114.

förorda, att, såsom i motionen torde hava avsetts, Lindgren skulle erhålla

samma pension, som skulle utgått till honom, därest han uppförts å ny

stat. Beträffande storleken av pensionsförbättringen har riksdagen emellertid

med hänsyn till Lindgrens långvariga anställning i statens tjänst

och övriga i ärendet åberopade omständigheter bestämt densamma till 450

kronor, varigenom Lindgrens sammanlagda pensionsförmåner, inklusive pensions-

och dyrtidstillägg, i det allra närmaste komma att motsvara de pensionsförmåner,

vilka skulle hava tillkommit honom, därest han överförts å

ny stat.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition och den i ämnet väckta

motionen, medgivit, att f. d. förste förmannen med förordnande såsom uppsyningsman

vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona Sven Persson Lindgren

må från och med månaden näst efter den, varunder avsked från

tjänsten ägde rum, uppbära, utöver honom författningsenligt tillkommande

pension, en tilläggspension från allmänna indragningsstaten av fyrahundrafemtio

kronor.

10:o) I punkt 2:o) av förenämnda proposition nr 83 har Eders Kungl. Maj:t

vidare föreslagit riksdagen medgiva, att extra målaren vid Uppsala hospital

och asyl August Amadeus Heinrici må från och med månaden näst efter

den, varunder han entledigas från sin anställning vid nämnda anstalt,

dock tidigast från och med den 1 juli 1925, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta ett årligt understöd av 500 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit anser riksdagen, att Heinrici

bör komma i åtnjutande av något understöd från statens sida, då han på grund

av sjukdom icke längre kan sköta sin syssla. Beträffande storleken av

detta har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot det av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 500 kronor, liksom riksdagen ock biträtt

Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande den tidpunkt, från vilken understödet

bör utgå.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

ll:o) I punkt 3:o) av ovanberörda proposition nr 83 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att f. d. maskinisten vid Malmö asyl Hans

Hanssons änka Ingrid Hansson, född Persson, må, räknat från och med

den 1 september 1924, så länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta ett årligt understöd av 350 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit synes det riksdagen vara

billigt, att änkan Hansson, som icke torde äga tillräckliga medel för sitt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 114.

7

uppehälle och uppnått en ålder av nära 61 är, beredes ett årligt understöd

av statsmedel. Riksdagen har icke heller haft något att erinra mot

det av Eders Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagna beloppet 350 kronor,

att utgå på sätt propositionen innehåller.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

av riksdagen bifallits.

V. Ang. kommunikationsdepartementet.

12:o) I en till riksdagen avlåten, den 30 januari 1925 dagtecknad proposition

nr 25 har Eders Kungl. Maj:t under punkt l:o) föreslagit riksdagen medgiva,

att expeditionschefen i kommunikationsdepartementet Wilhelm

Fredrik Schalen må från och med dagen näst efter den, då efter avsked

från kanslirådsbefattningen förordnandet för honom å expeditionschefsämbetet

upphör, under sin återstående livstid åtnjuta, utöver honom författningsenligt

tillkommande pension, en tilläggspension från allmänna

indragningsstaten till belopp av 600 kronor.

Med hänsyn till den långa tid, Schalén bestritt expeditionschefsämbete,

har riksdagen funnit det vara skäligt, att en tilläggspension beredes

honom utöver den pension, som tillkommer honom såsom kansliråd; och

har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl. Maj:t

i sådant hänseende föreslagit. Riksdagen vill i detta sammanhang erinra,

att frågan om expeditionschefsbefattningarnas tillsättande med fullmakt

varit föremål för övervägande såväl i samband med statsdepartementens

omorganisation år 1917 som ock vid den senaste löneregleringen för departement

med flera verk år 1921 samt att därvid 1921 års riksdag uttalat

den mening, att övervägande skäl kunde anföras för beredande av fullmakt

åt ifrågavarande befattningshavare men att, då riksdagen så sent

som år 1917 fattat beslut i denna sak, en något längre tids erfarenhet syntes

böra avvaktas, innan ändring vidtoges härutinnan.

P Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

13:o) Under punkt 2:o) av nyssnämnda proposition nr 25 har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnavdelning, byråchefen i styrelsen Ossian Zacharias

Ekdahl må från och med dagen näst efter den, då efter avsked från byrå

chefsbefattningen förordnandet för honom såsom chef för hamnavdelningen

upphör, under sin återstående livstid åtnjuta, utöver honom författningsenligt

tillkommande pension, en tilläggspension från allmänna indragningsstaten

till belopp av 600 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 114.

Riksdagen delar den av statskontoret enligt åberopade statsrådsprotokollet

uttalade uppfattningen, att det måste anses betänkligt att för ett

tillfälligt uppdrag av förevarande art bereda särskild pensionsförmån, och

har på denna grund ansett sig icke böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag

om tilläggspension åt byråchefen Ekdahl.

Riksdagen får sålunda anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning icke av riksdagen bifallits.

14:°) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts om beviljande

åt förre lantbrevbäraren Carl Justus Vallentin Hultstrand av ett årligt

understöd av 400 kronor under hans återstående livtid.

Av utredningen framgår, att Hultstrand förutom 15-årig anställning

såsom lantbrevbärare kan åberopa dels omkring 11 års anställning

i militärtjänst, dels ock 1 års tjänstgöring såsom sjukvaktare vid hospital.

Han har alltså haft en sammanlagd anställningstid i statens tjänst av omkring

27 år. På grund härav har riksdagen funnit sig böra bevilja honom

ett årligt understöd av statsmedel under hans återstående livstid; och har

detta med hänsyn till föreliggande omständigheter bestämts till det av statskontoret

i avgivet utlåtande föreslagna beloppet, 220 kronor, att från och

med den 1 januari 1925 utgå från allmänna indragningsstaten.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av förevarande motion, medgivit, att förre lantbrevbäraren Carl

Justus Vallentin Hultstrand må från och med den 1 januari 1925 under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd

av tvåhundratjugu kronor.

VI. Ang. .jordbruksdepartementet.

15:o) I en till riksdagen avlåten, den 13 februari 1925 dagtecknad proposition

nr 49 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, under

punkt l:o föreslagit riksdagen medgiva, att byråchefen hos lantbruksstyrelsen,

filosofie doktorn Oscar Frithiof Nordqvist må från och med dagen näst

efter den, då han efter uppnådd ålder av 67 år erhållit avsked från byråchefsämbetet,

under sin återstående livstid uppbära tilläggspension från allmänna

indragningsstaten till sådant belopp, att tilläggspensionen jämte den

honom författningsenligt tillkommande pensionen uppgår till 5,004 kronor.

Med hänsyn till vad i propositionen anförts till stöd för ifrågavarande

framställning har riksdagen bifallit densamma.

16:o) Med bifall till vad i punkt 2:o av förenämnda proposition nr 49

föreslagits och under hänvisning till den i propositionen lämnade utredningen

i ärendet får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna anställda trädgardsarbetaren Anders Magnusson,-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 114. 9

snickaren Nils Anton Nilsson samt kusken Karl August Edberg må, en

var från och med månaden näst efter den, varunder han frånträder sin

anställning vid institutet, dock tidigast från och med den 1 januari 1925,

under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av fyrahundra kronor.

17:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 3:o av propositionen

nr 49 gjorda hemställan och under åberopande av den i statsrådsprotokollet

lämnade utredningen har riksdagen medgivit, att städerskan vid IJltuna

egendom och lantbruksskola Lovisa Fredrika Lundin må från och med

månaden näst efter den, varunder hon frånträder sin anställning därstädes,

dock tidigast från och med den 1 juli 1925, under sin återstående livstid

från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av trehundra

kronor.

18:o) Uti punkt 4:o av samma proposition nr 49 har föreslagits, att riksdagen

må medgiva, att överlantmätaren i Gotlands län, f. d. överstelöjtnanten

i armén Carl Vilhelm Laurentius Bolin må från och med

månaden näst efter den, varunder han frånträder sin överlantmätartjänst,

under sin återstående livstid, med bibehållande av honom tillerkänd pension

från arméns pensionskassa jämte fyllnadspension, tillhopa 2,720

kronor, samt utöver honom därjämte tillkommande pension å 2,880 kronor

såsom överlantmätare, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension till belopp av 900 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, som står i överensstämmelse med vad riksdagen

tidigare i vissa liknande fall medgivit, har icke föranlett någon

erinran från riksdagens sida, och har riksdagen därför bifallit Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

19:o) Under punkt 5:o av ifrågavarande proposition nr 49 har hemställts,

att riksdagen må medgiva, att extra lantmätaren Carl Gustaf

Bergstrands änka Thyra Helena Bergstrand, född Andersson, och makarnas

minderåriga dotter Anna Karin Gustafsdotter må från och med den 1 juli

1924 från allmänna indragningsstaten uppbära pension, änkan med 900 kronor

årligen, att utgå så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,

samt dottern med 300 kronor, att åtnjutas till och med det år, varunder

hon uppnår 18 års ålder.

Under erinran att föreliggande förslag står i överensstämmelse med av

riksdagen tidigare i liknande fall fattade beslut har riksdagen bifallit Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

20:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 6:o av propositionen

nr 49 gjorda framställning och under åberopande av vad i stadsrådsprotokollet

anförts till stöd för framställningen har riksdagen medgivit, att förre

extra biträdet vid lantmäterikontoret i Umeå Karl Bernhard Ulfhjelm må

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 114.

från och med den 1 januari 1925 under sin återstående livstid från allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av sexhundra kronor.

21:o) Under punkt 7:o av propositionen nr 49 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att f. d. biträdet vid avvittringsverket, f. d. fanjunkaren

vid Norrbottens regemente Johan Adolf Bergström må från och med den 1 juli

1924 under sin återstående livstid åtnjuta, utöver honom från arméns pensionskassa

tillkommande pensionsförmåner, tillhopa 1,000 kronor, en årlig

pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 1,100 kronor.

Även riksdagen anser det vara med billigheten överensstämmande, att

Bergström, som under 26 år arbetat i avvittringsverkets tjänst, erhåller

någon pension, när han vid 65 års ålder på grund av verkets nedläggande

lämnar tjänsten, och har riksdagen icke haft något att erinra mot vad i sådant

avseende i propositionen föreslagits.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

VII. Ang. handelsdepartementet.

22:o) I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1925 dagtecknad proposition

nr 19 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att skeppsmätningskontrollören i Stockholm Johan Albert

Anderson må från och med månaden näst efter den, under vilken entledigande

från förordnandet å nämnda befattning kan varda honom beviljat, å allmänna

indragningsstaten^* under sin återstående livstid åtnjuta pension av 3,000

kronor årligen.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

23:o) I en till riksdagen avlåten, den 30 januari 1925 dagtecknad proposition

nr 43 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, dels att ombudsmannen vid sjömanshuset i Sölvesborg Janne Olsson

och notarien vid sjömanshuset i Gävle Carl August Elfstadius må vardera från

och med månaden näst efter den, under vilken avgång från befattningen äger

rum, å allmänna indragningsstaten under sin återstående livstid åtnjuta årligt

understöd, Olsson med ettusenettkundrafemtio kronor och Elfstadius med ettusen

kronor, dels ock att å ifrågavarande understöd må utgå dyrtidstillägg enligt de

grunder, som äro eller kunna varda fastställda för f. d. befattningshavare i

statens tjänst, med iakttagande likväl, att, därest till någon av de båda befattningshavarna

årligt understöd utbetalas jämväl från vederbörande sjömanshuskassa,

dyrtidstillägget till denne skall beräknas å det sammanlagda

understödsbeloppet men av statsmedel bestridas allenast med vad soni av det

sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den från allmänna indragningsstaten

utgående delen av understödsbeloppet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 114.

Såsom i statsrådsprotokollet omförmäles, anförde 1915 års riksdag, i anledning

av en utav Eders Kungl. Maj:t gjord framställning om beredande av pension

åt vissa befattningshavare vid sjömanshus, i skrivelse nr 10, bland annat,

att riksdagen, då frågan om ordnandet av pensionsförhållandena för den

vid sjömanshusen anställda personalen icke vunnit sin slutliga lösning,

för sin del icke ansåge lämpligt att åt vissa av sjömanshusens tjänstemän

fastställa pensioner, till vilka staten skulle biträda med hälften. Med

hänsyn till det arbete, som staten för olika ändamål pålade sjömanshusen,

och den nytta, som det allmänna obestridligen därav hämtade, samt då

de tjänstemän, framställningen avsåge, borde beredas tillfälle att avgå för

att ersättas med yngre krafter, ansåge riksdagen emellertid det vara med

billighet överensstämmande, att staten under form av årliga understöd från

allmänna indragningsstaten lämnade bidrag till deras försörjning på ålderdomen.

På grund av vad riksdagen sålunda uttalat och i anslutning därtill sedermera

vid ett par tillfällen beslutit samt då, enligt vad jämväl framgår av propositionen,

frågan rörande omorganisation av sjömanshusen ännu icke nått en

lösning, har riksdagen ansett sig höra medgiva, att understöd beviljas här

ifrågavarande befattningshavare. Vidkommande beloppen av dessa understöd

har riksdagen icke haft annat att erinra än att, med hänsyn till det avsevärt

mindre antal tjänstår, Olsson innehar, understödet till honom icke bestämts

högre än till Elfstadius. Beloppen hava alltså i båda fallen fastställts till

1,000 kronor. I övrigt har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts framställning.

Riksdagen har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, medgivit, dels att ombudsmannen vid sjömanshuset i Sölvesborg

Janne Olsson och notarien vid sjömanshuset i Gävle Carl August Elfstadius

må vardera från och med månaden näst efter den, under vilken avgång från

befattningen äger rum, å allmänna indragningsstaten under sin återstående

livstid åtnjuta årligt understöd med ettusen kronor, dels ock att å ifrågavarande

understöd må utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som äro eller

kunna varda fastställda för f. d. befattningshavare i statens tjänst, med

iakttagande likväl, att, därest till någon av de båda befattningshavarna årligt

understöd utbetalas jämväl från vederbörande sjömanshuskassa, dyrtidstillägget

till denne skall beräknas å det sammanlagda understödsbeloppet men av statsmedel

bestridas allenast med vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget

belöper på den från allmänna indragningsstaten utgående delen av understödsbeloppet.

Stockholm den 18 april 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.