Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet att vid val av suppleanter för landstingsmän utse personliga suppleanter.

1925-04-22 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:131, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet att vid val av suppleanter för landstingsmän utse personliga suppleanter.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 181.

7

Nr 131.

Godkänd av första kammaren den 22 april 1925.

Godkänd av andra kammaren den 22 april 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om

beredande av möjlighet att vid val av suppleanter för

landstingsmän utse personliga suppleanter.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 14.)

Till KONUNGEN.

I en inom riksdagens första kammare väckt motion, nr 85, har hemställts,

»att riksdagen för sin del ville besluta sådan ändring i 13 § 3 mom. i

lagen den 20 juni 1924 om landsting, att vid utseende av suppleanter för landstingsman

främst måtte tagas i räkning de namn, som må vara särskilt upptagna

såsom suppleanter för den ifrågavarande landstingsmannen».

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Då efter initiativ av riksdagen år 1922 infördes bestämmelser bland annat

i landstingsförordningen, avseende möjlighet till användning av spaltad valsedel

för utmärkande av särskilda suppleanter, förbisågs att vidtaga ändring i föreskrifterna

om förfarandet vid utseende av suppleanter, varigenom vållats, att

då två särskilda suppleantnamn upptagits, det senare av dessa ej kommer i

beaktande, och således anordningen delvis förlorar sin effektivitet.

Den sålunda olämpliga bestämmelsen har influtit i den nya landstingslagen.»

Såsom motionären erinrar, vidtogs genom beslut vid 1922 års riksdag sådan

ändring i dåvarande förordningen om landsting, att möjlighet bereddes till användande

av spaltad valsedel vid val av landstingsmän och suppleanter för

dessa. Enligt de sålunda tillkomna nya bestämmelserna, som oförändrade upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 181.

tagits i gällande lag om landsting, kunna i de fall, då spaltad valsedel användes,

å sedelns högra sida uppföras högst två namn, avseende val av suppleanter

för vart och ett av de för själva landstingsmannavalet upptagna namnen.

Därjämte må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver det antal

landstingsman valet avser; dessa namn gälla jämväl, i den mån desamma icke

tagas i anspråk vid själva landstingsmannavalet, val av suppleant för avgången

landstingsman.

Syftet med dessa bestämmelser har varit att bereda möjlighet till en sådan

anordning, att de röstande sättas i tillfälle att giva sitt votum åt två eventuella

efterträdare för viss representant, och i enlighet härmed borde de å

den spaltade sedelns högra sida upptaga namnen först ifrågakomma vid räkning

till suppleanter. Vid här ifrågavarande bestämmelsers tillkomst genomfördes

emellertid icke de ändringar i reglerna för sammanräkningsförfarandet

vid utseende av suppleanter för landstingsman, som för tillgodoseende av det

nämnda syftet varit erforderliga. Enligt dessa regler skall för parti, som erhåller

mera än en plats, endast en suppleant Täknas för varje landstingsman,

och dessa suppleanter utgöra ersättare i viss angiven ordning för en var

landstingsman. Om valsedlarna upptaga två särskilda suppleantnamn för viss

landstingsman, kommer det senare av dessa namn alltså icke i fråga vid sammanräkningen.

Rättigheten att å valsedelns högra sida upptaga det senare

suppleantnamnet blir alltså fullständigt utan betydelse.

Enligt riksdagens mening måste det anses överensstämma med syftet i den

år 1922 vidtagna lagändringen, att bestämmelserna om utseende av suppleanter

ändras på sådant sätt, att de två namn, som kunna vara upptagna å högra

sidan av spaltad valsedel, komma i fråga före övriga namn. För utarbetande

av erforderliga lagändringar lärer emellertid en mera ingående utredning vara

påkallad och förutsätter riksdagen, att förslag i ämnet skall kunna framläggas

till nästkommande riksdag.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t

anhålla om utarbetande av förslag till sådana ändringar i gällande bestämmelser

angående utseende av suppleanter för landstingsmän, att de namn, som å spaltad

valsedel kunna vara upptagna å sedelns högra sida såsom särskilda suppleantnamn

för viss landstingsman, erhålla företräde framför övriga å sedeln

upptagna namn.

Stockholm den 22 april 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.