Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1925—1926 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

1925-04-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:140, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1925—1926 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 139.

protokollet departementschefen berört frågan om eventuellt användande

av besparingar å det av 1922 års riksdag till vissa ombyggnadsarbeten

vid biblioteket anvisade anslaget till utförande av stensocklar till två i

bibliotekets båll uppställda, av konstnären Christian Eriksson utförda statyer,

vilka tillsvidare uppställts på provisoriska, med målat papp beklädda

socklar av trä. Riksdagen har intet att invända mot att för ändamålet

användes från nämnda besparingar, i enlighet med vad byggnadsstyrelsen

beräknat, ett belopp av 1,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för uppförande i samband med

kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader i

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten A. Anderberg i februari

1920 uppgjorda ritningar och enligt det av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse

den 6 oktober 1921 angivna s. k. mindre förslaget bevilja ett belopp

av 740,000 kronor samt därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag

anvisa 225,000 kronor.

Stockholm den 28 april 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 140.

Godkänd av törsta kammaren den 28 april 1925.

Godkänd av andra kammaren den 28 april 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1925—1926 åt dels kyrkoherdar och

komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar

och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare

av prästerliga emeritilöner.

(Statsutskottets utlåtande nr 52.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 20 mars 1925 dagtecknad proposition,

nr 212, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 140.

3

dels godkänna de av departementschefen i samma statsrådsprotokoll förordade

allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1925—1926 till de prästmän, som Unnas omförmälda i lagen den

30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade

pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av

prästerliga emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr 844)

angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, därest det tal för levnadskonstnadsökningen,

i förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg

utgår, blir föremål för ändring, förordna, att det till de i tjänst varande

prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig jämkning.

Nu gällande bestämmelser i fråga om de grunder, varefter statstjänstemännens

dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den 15 juni

1923 (nr 265), vilken trädde i kraft den 1 juli 1923 och gäller tills vidare

utan någon tidsbegränsning. I enlighet med innevarande riksdags beslut

komma dessa grunder att gälla oförändrade även under budgetåret 1925

—1926.

Prästernas dyrtidstillägg utgår efter ett procenttal, som fastställes med

utgångspunkt från det till grund för statstjänstemännens dyrtidstillägg

liggande indextalet för levnadskostnadsökningen, och som är så avvägt,

att procenttalet för prästernas dyrtidstillägg beräknats ligga tre enheter

under procenttalet för det tillägg, som samtidigt utgår till statstjänstemän

med oreglerade löner. För ecklesiastikåret 1924—1925 bestämdes prästernas

dyrtidstillägg till 33 procent. Någon ändring härutinnan har ej ägt rum

under ecklesiastikåret.

Beträffande frågan om procenttalet för prästernas dyrtidstillägg för

ecklesiastikåret 1925—1926 anför departementschefen följande:

»Vid beräkningen av kostnaderna för statstjänstemännens dyrtidstillägg

under budgetåret 1925—1926 har chefen för finansdepartementet utgått

från en antagen medelindex av 175. Vid sådant förhållande kunde det

synas lämpligt att fastställa prästernas dyrtidstillägg till 34 procent. Det

finnes emellertid en omständighet, som talar för att tillägget bör utgå

efter ett något högre procenttal. För innevarande kalenderkvartal är

indextalet 178, och dyrtidstillägget till de icke-nyreglerade statstjänstemannen

utgår följaktligen med 39 procent. Prästernas dyrtidstillägg ligger

således för närvarande 6 procent under statstjänstemännens. Såvitt man

nu kan bedöma, torde indextalet för nästa kalenderkvartal icke komma att

undergå större sänkning än med högst någon enhet. Med hänsyn härtill

synes skäligt, att prästernas dyrtidstillägg bestämmes med utgångspunkt

från indextalet 178. Skulle indextalet under senare delen av ecklesiastikåret

bliva föremål för ändring, bör givetvis prästernas dyrtidstillägg undergå

skälig jämkning. Jag håller således före, att dyrtidstillägget åt de tjänstgörande

prästerna bör tills vidare från och med den 1 maj 1925 utgå med

ett belopp, motsvarande 36 procent av de kontanta avlöningsförmånerna,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 140.

dock att dyrtidstillägg icke må beräknas å den del av avlöningsförmånerna,

som överstiger 7,800 kronor.»

Vad angår dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga emeritilöner skulle

de för ecklesiastikåret 1924—1925 gällande bestämmelserna oförändrade

gälla även under ecklesiastikåret 1925—1926.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet, lämnar kyrkofonden tillgång

till bestridande av de utgifter, som betingas av Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot förslaget, får anmäla,

att riksdagen

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 20 mars 1925 förordade allmänna grunderna för beviljande

av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1925—1926 till de prästmän,

som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra

ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i

lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;
dels

ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, därest det tal för levnadskostnadsökningen,

i förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg

utgår, blir föremål för ändring, förordna, att det till de i tjänst varande

prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig jämkning.

Stockholm den 28 april 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.