Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner med förslag till ändrad instruktion för riksdagens revisorer av stats-, bankooch riksgäldsverken.
1925-05-12 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1925:159, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner med förslag till ändrad instruktion för riksdagens revisorer av stats-, bankooch riksgäldsverken.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 159.
1
Nr 159.
Godkänd av första kammaren den 9 maj 1925.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1925.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
med förslag till ändrad instruktion för riksdagens revisorer
av stats-, banko- och riksgäldsverken.
(Statsutskottets utlåtande nr 60.)
Till KONUNGEN.
I två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 45 och II: 73) har hemställts,
att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
till instruktion för riksdagens revisorer av stats-, banko- och
riksgäldsverken.
Nuvarande lydelse:
§ 1.
Riksdagens revisorer skola för den
dem enligt 72 § riksdagsordningen
åliggande granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda
i riksdagens hus i Stockholm
varje år den 1 oktober eller,
om helgdag då inträffar, dagen därefter.
Ändrad lydelse:
§ 1.
Riksdagens revisorer skola för den
dem enligt 72 § riksdagsordningen
åliggande granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda
i riksdagens hus i Stockholm
varje år den 16 september eller,
om helgdag då inträffar, dagen därefter.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 159.
1
2
Riksdagen» skrivelse Nr 159.
Nuvarande lydelse: Ändrad lydelse:
§2.
Vid revisorernas första sammanträde, vartill kallelse bör av fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdas genom kungörelse i tidningar, föres ordet, intill dess ordförande
valts, av den av revisorerna, som bevistat de flesta riksdagarna, och, om
två eller flera revisorer deltagit i lika många riksdagar, av den bland dem, som är
till levnadsåldern äldst.
Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och ordförande blivit vald och intagit
sin plats, anställes val av vice ordförande.
Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje lotten.
§3.
Om under revisorernas överläggningar skiljaktiga meningar uppstå och omröstning
begäres, skola revisorerna till protokollet avgiva sina röster med avgörande
röst för ordföranden, då rösterna äro lika; varje revisor dock obetaget att mot beslutet
anmäla reservation.
§4.
Till befordran av revisionsförrättningens skyndsamma gång kunna revisorerna
sammanträda på avdelningar för ärendenas beredning; dock skall varje av sådan
avdelning väckt förslag till avgörande föredragas i plenum.
För övrigt äga revisorerna att i särskild arbetsordning närmare bestämma
sättet för och fördelningen av arbetet vid årets revisionsförrättning.
§ 5.
Revisorerna må åt sig utse en sekreterare
och en kamrerare för statsverket,
en sekreterare för vartdera av
banko- och riksgäldsverken samt de
tjänstemän i övrigt, som prövas erforderliga
för kansli- och kameralgöromålens
utförande, ävensom nödig vaktpersonal.
Omförmälda tjänstemän och vaktpersonal
åtnjuta ersättning, som bestämmes
av revisorerna och utbetalas av
riksgäldskontoret.
§6.
över revisionsförrättningen skola revisorerna avgiva berättelser, särskilt angående
statsverket, särskilt angående riksbanken och särskilt angående riksgäldskontoret.
Om tryckning, offentliggörande och överlämnande till näst sammanträdande
riksdag och revisorer av dessa berättelser jämte därtill hörande förklaringar stadgas
i riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.
Revisorerna må åt sig utse sekreterare,
en för stats-, en för banko- och
en för riksgäldsverket, ävensom kameral-
och kanslibiträden till det antal,
som finnes erforderligt, samt nödig
vaktbetjäning.
De av revisorerna antagna tjänstemän
och betjänte åtnjuta arvoden, vilkas
belopp bestämmas av revisorerna
samt utbetalas av riksgäldskontoret.
Riksdagens slcrivelse Nr 159.
3
Nuvarande lydelse: Ändrad lydelse:
§7.
Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga, vad regeringsformen,
riksdagsordningen och denna instruktion samt de för fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar och övriga stadganden innehålla;
och skola revisorerna samt de vid revisionen biträdande hålla tyst och förtegat,
vad enligt riksdagens beslut eller ingångna avtal eller för övrigt enligt sakens
natur bör vara tyst rörande enskildas affärsförhållanden till kronan, riksbanken
eller riksgäldskontoret.
§ 8.
Revisorerna äga att, om de finna
sådant för behörigt fullgörande av
den dem åliggande granskningsskyldighet
erfordras, samfällt eller genom
någon sin avdelning eller genom särskilt
utsedde delegerade företaga besök
hos eller resa till allmänt verk
eller inrättning inom eller utom huvudstaden.
Beslut om sådant besök skall endast
i plenum kunna av revisorerna
fattas.
Om revisorerna besluta besök hos eller
resa till sådant utom huvudstaden
beläget verk eller inrättning, som hör
till statsverket, böra revisorerna hos
statsministern eller, om denne är tjänstledig,
statsrådets äldste i tjänst varande
ledamot före resans anträdande härom
göra anmälan.
§ 9.
Uppkommer, sedan lagtima riksdag
är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hinder för revisor att
deltaga i revisionen, bör han därom
göra anmälan hos riksdagens fullmäktige
i riksgäldskontoret; och
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla
den närmast i ordningen varande
suppleanten.
§ 8.
Revisorerna äga att, om de finna
sådant för behörigt fullgörande av
den dem åliggande granskningsskyldighet
erfordras, samfällt eller genom
någon sin avdelning eller genom särskilt
utsedde delegerade företaga besök
hos eller resa till allmänt verk
eller inrättning.
Beslut om sådant besök skall endast
i plenum kunna av revisorerna
fattas.
§ 9.
Uppkommer, sedan lagtima riksdag
är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hinder för revisor att
deltaga i revisionen, bör han därom
göra anmälan hos riksdagens fullmäktige
i riksgäldskontoret; och
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla
den för honom utsedda suppleanten.
4
Riksdagens skrivelse Nr 159.
Nuvarande lydelse:
På enahanda sätt förfares, då för
inkallad suppleant hinder uppkommer.
Behöver revisor under pågående
revision ledighet, äger han därom
göra framställning hos revisorerna.
Ledighet må dock ej beviljas för
längre tid än en vecka; är längre
ledighet behövlig eller utebliver revisor
utöver en veckas tid, skall
suppleant inkallas för den återstående
tiden av revisionsförrättningen.
§ 10.
Revisor äger att under revisionsförrättningen
åtnjuta, förutom resekostnadsersättning
i likhet med riksdagens
medlemmar, dagtraktamente,
som för revisor, bosatt i huvudstaden,
utgår med 24 kronor och för annan
revisor med 32 kronor. Därutöver
äger revisor att under resa, som av
revisorerna företages till allmänt
verk eller inrättning utom huvudstaden,
uppbära särskilt dagtraktamente
med 16 kronor. Dessa traktamenten
och resekostnadsersättningar skola utbetalas
av riksgäldskontoret.
Resekostnadsersättning tillkommer
icke revisor, som i egenskap av riksdagsman
eller i följd av annat allmänt
uppdrag under den tid, revisionen
pågår, vistas å revisionsorten
samt för sådant uppdrag åtnjuter dylik
ersättning. Om revision äger rum
under pågående riksdag, må icke hel
-
Åndrad lydelse:
Uppkommer hinder för inkallad
suppleant, skall den närmast i ordningen
varande suppleanten utan dröjsmål
inkallas.
Behöver revisor under pågående revision
ledighet, skall han därom göra
framställning hos revisorerna. Ledighet
må icke beviljas för längre tid än
sammanlagt fjorton dagar under hela
revisionsförrättningen; dock att, där
särskilda skäl prövas sådant föranleda,
längre ledighet än nyss sagts må i undantagsfall
av revisorerna medgivas.
Utebliver revisor, utan att ledighet
beviljats, skall suppleant inkallas för
den återstående tiden av revisionsförrättningen.
§ 10.
Revisor äger att under revisionsförrättningen
åtnjuta, förutom resekostnadsersättning
i likhet med riksdagens
ledamöter, dagtraktamente, som för revisor,
bosatt i huvudstaden, utgår med
24 kronor och för annan revisor med
32 kronor. Därutöver äger revisor att
under resa, som av revisorerna företages
till allmänt verk eller inrättning
utom huvudstaden, uppbära särskilt
dagtraktamente med 16 kronor. Revisor,
som under pågående revision efter
beviljad ledighet besöker hemorten,
äger att undfå gottgörelse för därav
föranledd resekostnad efter samma
grunder, som riksdagsledamot under
lagtima riksdag, dock högst för två resor
fram och åter. Nämnda traktamenten
och resekostnadsersättningar skola
utbetalas av riksgäldskontoret.
Resekostnadsersättning tillkommer
icke revisor, som i egenskap av riks
-
Riksdagens skrivelse Nr 159.
Nuvarande lydelse:
ler den ledamot av revisionen, som
tillika utövar riksdagsmannakallet
och därför åtnjuter arvode, vara berättigad
att i egenskap av revisor
uppbära traktamente.
§ 11.
Utom de av revisorerna fastställda
arvoden till sekreterarne samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäningen må
revisorerna på riksgäldskontoret anvisa
ersättning för inköp av papper,
skrivmaterialier och andra dylika utgifter,
för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader,
som kunna föranledas av verkställda
resor.
§ 12.
Revisorerna skola tillse, att dem i
behörig ordning tillhandahållas:
a) de för år avslutade, av föregående
revisorer icke granskade räkenskaper
över alla medel, ordinarie eller
extra ordinarie, som genom allmänna
bidrag tillkommit eller genom traktater
med främmande makter riket tillflutit;
b) de av statskontoret samt av alla
övriga vederbörande verk och myndigheter
i föreskriven ordning avgivna
årsberättelser över tillståndet och
styrelsen av de under deras förvaltning
stående delar av statsverket;
samt
c) alla de kungl. brev, protokoll
och handlingar, på vilka nämnda räkenskaper
och berättelser grunda sig.
5
Ändrad lydelse:
dagsman eller i följd av annat allmänt
uppdrag under den tid, revisionen
pågår, vistas å revisionsorten
samt för sådant uppdrag åtnjuter
dylik ersättning. Om revision äger
rum under pågående riksdag, må icke
heller ledamot av revisionen, som tillika
utövar riksdagsmannakallet och
därför åtnjuter arvode, vara berättigad
att i egenskap av revisor uppbära traktamente.
§ 11-
Utom den av revisorerna bestämda
ersättning till i § 5 omförmälda tjänstemän
och vaktpersonal må revisorerna
på riksgäldskontoret anvisa ersättning
för kostnader, som kunna föranledas
av verkställda resor, samt andra för revisionsarbetet
nödiga utgifter.
§ 12.
Revisorerna skola tillse, att dem i
behörig ordning tillhandahållas:
a) de för räkenskapsår avslutade, av
föregående revisorer icke granskade
räkenskaper över alla medel, som genom
allmänna bidrag tillkommit eller
genom traktater med främmande makter
riket tillflutit;
b) de av statskontoret samt av alla
övriga vederbörande verk, myndigheter
och inrättningar i föreskriven ordning
avgivna årsberättelser över tillståndet
och styrelsen av de under deras förvaltning
stående delar av statsverket;
c) alla de kungl. brev, protokoll
och handlingar, på vilka nämnda räkenskaper
och berättelser grunda sig.
6
Riksdagens skrivelse Nr 159.
Nuvarande lydelse:
§ 18.
Skulle en eller flera av de till
statsrevisionen hörande räkenskaper
och handlingar befinnas ofullständiga
eller icke hava undergått revision i
kammarrätten, böra revisorerna det
oaktat underkasta även dessa räkenskaper
och handlingar den granskning,
som omständigheterna medgiva.
§ 14.
Vid revisionen av statsverket skola
revisorerna efterse och granska, huruvida
utgifterna överensstämma med
stat och författningar samt huruvida
de av Kungl. Maj:t meddelade beslut,
på vilka gjorda utbetalningar grunda
sig, äro försedda med vederbörlig
kontrasignation.
Vidare skola revisorerna tillse, om
inkomsterna på rätta tider och till
riktiga belopp influtit i statens kassor;
huru vederbörande, åt vilken
kontrollen över kronouppbörden anförtrotts,
fullgjort sina skyldigheter;
vilka åtgärder blivit vidtagna med
avseende på möjligen inträffade propriebalanser;
och i övrigt allt, som
till ett tillförlitligt omdöme om statsverkets
tillstånd och förvaltning kan
anses erforderligt; och böra revisorerna,
utan att, så vitt omständigheterna
medgiva, förbigå detaljerna, huvudsakligen
granska dispositionerna,
förvaltningen och resultaten på det
hela.
§ 15.
Finna revisorerna sig för sina göromål
behöva av någon Konungens
ämbetsman eller av något statens
Ändrad lydelse:
§ 18.
Skulle en eller flera av de till
statsrevisionen hörande räkenskaper
och handlingar befinnas ofullständiga
eller icke hava undergått vederbörlig
revision, böra revisorerna det oaktat
underkasta även dessa räkenskaper och
handlingar den granskning, som omständigheterna
medgiva.
§ 14.
Vid revisionen av statsverket skola
revisorerna efterse och granska, huruvida
utgifterna överensstämma med
stater och författningar eller eljest meddelade
bestämmelser samt huruvida de
av Kungl. Maj:t meddelade beslut, på
vilka gjorda utbetalningar grunda sig,
äro försedda med vederbörlig kontrasignation.
Vidare skola revisorerna tillse, om
inkomsterna på rätta tider och till riktiga
belopp influtit i statens kassor;
huru vederbörande, åt vilka uppbörden
av statens inkomster och kontrollen
över denna uppbörd anförtrotts, fullgjort
sina skyldigheter; vilka åtgärder
blivit vidtagna med avseende på möjligen
inträffade propriebalanser; och i
övrigt allt, som till ett tillförlitligt omdöme
om statsverkets tillstånd och förvaltning
kan anses erforderligt; och
böra revisorerna, utan att, så vitt omständigheterna
medgiva, förbigå detaljerna,
huvudsakligen granska dispositionerna,
förvaltningen och resultaten
på det hela.
§ 15.
Finna revisorerna sig för sina göromål
behöva av någon Konungens
ämbetsman eller av något statens
Riksdagens skrivelse Nr 159.
7
Nuvarande lydelse:
verk eller inrättning inhämta muntlig
eller skriftlig upplysning, begäre genom
sin ordförande hos statsministern
eller, om denne är tjänstledig, hos
statsrådets äldste i tjänst varande ledamot
Konungens befallning till vederbörande
att meddela den äskade upplysningen.
§ 16.
Den berättelse, som revisorerna,
jämlikt § 6 här ovan, skola upprätta
över revisionen av statsverket, skall
åtföljas av tabeller till jämförelse
mellan statsinkomsternas beräknade
och influtna belopp under revisionsåret
samt mellan de i stat uppförda
anslagen och de verkliga utgifterna
för samma tid, utvisande överskott
eller brist på varje titel och på det
hela.
Finna revisorerna något av riksdagen
fastställt anslag vara överskridet
eller draget till annat ändamål, än det
av riksdagen föreskrivna, eller ock
något i övrigt vid förvaltningen att
erinra, eller är sådan upplysning
eller handling, den revisorerna, om
ock den icke avser revisionsåret, likväl
uttryckligen förklarat sin önskan
att erhålla, vederbörlig begäran oaktat,
icke vorden dem meddelad, eller
förmena revisorerna på annat sätt
sin rättighet såsom riksdagens ombud
för nära trädd, så skola de sådant
allt i samma berättelse anmärka och
fullständigt utlåtande i ämnet avgiva.
Ändrad lydelse:
verk eller inrättning inhämta muntlig
eller skriftlig upplysning, må revisorerna
genom sin ordförande hos statsministern
eller, om denne är tjänstledig,
hos statsrådets äldste i tjänst varande
ledamot begära Konungens befallning
till vederbörande att meddela
den äskade upplysningen.
§ 16.
Den berättelse, som statsrevisorerna,
jämlikt § 6 här ovan, skola upprätta
över revisionen av statsverket, skall åtföljas
av sådana tabeller och finansiella
översikter, som revisorerna till belysande
av statsverkets tillstånd och förvaltning
under revisionsåret finna erforderliga
eller lämpliga.
Finna revisorerna något av riksdagen
fastställt anslag vara överskridet
eller draget till annat ändamål, än det
av riksdagen föreskrivna, eller ook
något i övrigt vid förvaltningen att
erinra, eller är sådan upplysning
eller handling, den revisorerna, om
ock den icke aVser revisionsåret, likväl
uttryckligen förklarat sin önskan
att erhålla, vederbörlig begäran oaktat,
icke vorden dem meddelad, eller
förmena revisorerna på annat sätt
sin rättighet såsom riksdagens ombud
för nära trädd, så skola de sådant
allt i samma berättelse anmärka och
fullständigt utlåtande i ämnet avgiva.
§ 17.
Berättelsen över revisionen av statsverket skall upprättas i två exemplar,
av vilka det ena skall överlämnas till Konungen och det andra till fullmäktige
i riksgäldskontoret.
8
Riksdagens skrivelse Nr 159.
Nuvarande lydelse: Ändrad lydelse:
§ 18.
Eevisorerna äga att vid sitt första sammanträde mottaga följande berättelser,
nämligen:
a) av bankofullmäktige dels om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt
b) av styrelserna över avdelningskontoren om dessa kontors rörelse och
förvaltning.
Övriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna i
riksbanken.
§ 19.
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru densamma
blivit styrd och förvaltad efter den tid, som senast församlade revisorers och
bankoutskotts granskning omfattat;
b) att härvid noga tillse, huruvida fullmäktige och styrelseledamöter vid avdelningskontoren
samt bankens ämbets- och tjänstemän ställt sig de för detta
verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen till efterrättelse samt
behörigen iakttagit och vårdat vad dem för övrigt ålegat eller varit anförtrott;
c) att, därest något skulle finnas vara försummat eller eljest kräva rättelse,
härå fästa fullmäktiges uppmärksamhet och därjämte anmäla förhållandet hos
riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande av behörig verkställighet
eller rättelse härutinnan, böra vidtagas;
d) att dessutom till laga beivran av vederbörande befordra så beskaffade förseelser
av fullmäktige och styrelseledamöter vid avdelningskontoren, att revisorerna
anse åtal med anledning därav böra ofördröjligen anställas;
e) att över sådana frågor, om vilka fullmäktige kunna vilja rådgöra med
revisorerna, meddela fullmäktige sina åsikter och yttranden; samt
f) att, om anledning därtill skulle förefinnas, gorå erinringar mot fullmäktiges
åtgärder och beslut i frågor om tjänsters tillsättande samt löners och pensioners
beviljande.
§ 20
Eevisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition av bankens
medel.
§ 21.
Den berättelse, som revisorerna, jämlikt § 6 här ovan, skola upprätta över
revisionen av bankoverket, skall innehålla upplysning om bankens ställning
samt uppgift dels om något varit att erinra mot dess förvaltning och dels om
revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmäktige i riksbanken.
Riksdagens skrivelse Nr 159.
9
Nuvarande lydelse: Andrad lydelse:
§ 22.
Den i näst föregående § omförmälda berättelsen skall av revisorerna överlämnas
till fullmäktige i riksbanken.
§ 23.
Revisorerna äga att vid sitt första sammanträde av fullmäktige i riksgäldskontoret
mottaga fullmäktiges berättelse om delta verks tillstånd och förvaltning
i dess helhet.
Övriga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper skola på
rekvisition tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock endast i riksgälds
-
kontoret.
§ 24.
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksgäldskontorets
tillstånd i alla dess delar samt huru
detsamma blivit styrt och förvaltat
efter den tid, som senast församlade
revisorers och statsutskotts granskning
omfattat;
b) att härvid undersöka, om detta
verk kommit i behörigt åtnjutande av
de åt detsamma anvisade inkomster
och tillgångar samt om verkställda utbetalningar
varit överensstämmande
med gällande beslut och föreskrifter;
c) att härvid noga tillse, huruvida
fullmäktige samt riksgäldskontorets
ämbets- och tjänstemän ställt sig de
för detta verk gällande stadgar och
reglementen till efterrättelse samt behörigen
iakttagit och vårdat vad dem
för övrigt ålegat eller varit anförtrott;
d)
att, därest något skulle finnas
vara försummat eller eljest kräva rättelse,
härå fästa fullmäktiges uppmärksamhet
och därjämte anmäla förhållandet
hos riksdagen samt föreslå de
åtgärder, som, till vinnande av behörig
verkställighet eller rättelse härutinnan,
anses böra vidtagas;
§ 24.
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksgäldskontorets
tillstånd i alla dess delar samt huru
detsamma blivit styrt och förvaltat
efter den tid, som senast församlade
revisorers och bankoutskotts granskning
omfattat;
b) att härvid undersöka, om detta
verk kommit i behörigt åtnjutande av
de åt detsamma anvisade inkomster
och tillgångar samt om verkställda utbetalningar
varit överensstämmande
med gällande beslut och föreskrifter;
c) att härvid noga tillse, huruvida
fullmäktige samt riksgäldskontorets
ämbets- och tjänstemän ställt sig de
för detta verk gällande stadgar och
reglementen till efterrättelse samt behörigen
iakttagit och vårdat vad dem
för övrigt ålegat eller varit anförtrott;
d)
att, därest något skulle finnas
vara försummat eller eljest kräva rättelse,
härå fästa fullmäktiges uppmärksamhet
och därjämte anmäla förhållandet
hos riksdagen samt föreslå de
åtgärder, som, till vinnande av behörig
verkställighet eller rättelse härutinnan,
anses böra vidtagas;
10
Riksdagens skrivelse Nr 159.
Nuvarande lydelse:
e) att dessutom till laga beivran av
vederbörande befordra så beskaffade
förseelser av fullmäktige, att revisorerna
anse åtal med anledning därav
böra ofördröjligen anställas;
f) att över sådana frågor, om vilka
fullmäktige kunna vilja rådgöra med
revisorerna, meddela fullmäktige sina
åsikter och yttranden; samt
g) att, om anledning därtill skulle
förefinnas, göra erinringar mot fullmäktiges
åtgärder och beslut i fråga
om tjänsters tillsättande samt löners
och pensioners beviljande.
§ 25.
Med undantag av de i ovanstående
§§ 5 och 11 omförmälda arvoden och
ersättningar må revisorerna icke ingå
i något slags disposition av riksgäldskontorets
medel.
Andrad lydelse:
e) att dessutom till laga beivran av
vederbörande befordra så beskaffade
förseelser av fullmäktige, att revisorerna
anse åtal med anledning därav
böra ofördröjligen anställas;
f) att över sådana frågor, om vilka
fullmäktige kunna vilja rådgöra med
revisorerna, meddela fullmäktige sina
åsikter och yttranden; samt
g) att, om anledning därtill skulle
förefinnas, göra erinringar mot fullmäktiges
åtgärder och beslut i fråga
om tjänsters tillsättande samt löners
och pensioners beviljande.
§ 25.
Med'' undantag av de i ovanstående
§§ 5 och 11 omförmälda ersättningar
må revisionen icke ingå i något slags
disposition av riksgäldskontorets medel.
§ 26.
Den berättelse, som revisorerna, jämlikt § 6 här ovan, skola upprätta över
revisionen av riksgäldskontoret, skall innehålla upplysning om riksgäldskontorets
ställning samt tillkännagivande, dels om något varit att erinra mot dess förvaltning
och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmäktige
i riksgäldskontoret.
§ 27.
Den i näst föregående § omförmälda berättelsen skall av revisorerna överlämnas
till fullmäktige i riksgäldskontoret.
Till stöd för förslaget hava motionärerna anfört bland annat följande:
”1893 års riksdag beslöt i anledning av en i första kammaren väckt motion
att antaga ny instruktion för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken.
Sedermera har 1920 års riksdag beslutat ändring av § 10 i denna
instruktion, avseende dagtraktamentenas storlek.
1924 års riksdag har såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
antagit förslag till ändrad lydelse av riksdagsordningen §§ 72 och 73, avseende
dels utsträckning av tiden för revisionsförrättningen, dels ändring i reglerna
om utseende av suppleanter för statsrevisorer.
Riksdagens skrivelse Nr 159.
11
I § 72 stadgas bland annat, att revisionsförrättningen tager sin början å
dag, som i instruktionen bestämmes. Enligt nu gällande instruktion skola
revisorerna sammanträda den 1 oktober, varemot det förslag till grundlagsändring,
som antogs av 1924 års riksdag, förutsatte revisionsförrättningens
början den 16 september. En ändring av instruktionen ät sålunda påkallad
dels i § 1, som avser tiden för förrättningens början, dels ock i § 9, som avser
reglerna för inkallande av suppleant.
Senast församlade revisorer, som ansett sig böra upptaga denna fråga till
behandling, hava utarbetat förslag dels till de ändringar av §§ 1 och 9, som
påkallas för den händelse de ifrågavarande grundlagsändringarna antagas,
dels till vissa andra ändringar, som synts revisorerna erforderliga antingen
ur formell synpunkt eller för att bringa instruktionens ordalydelse i överensstämmelse
med numera rådande förhållanden.”
Ifrågavarande förslag till ändringar av §§ 72 och 73 i riksdagsordningen hava
vid innevarande riksdag slutligt antagits.
I § 9 av instruktionsförslaget har på grund av revisionstidens beslutade förlängning
från 2 till 3 månader föreslagits en utsträckning av maximiledigheten
för revisor från nuvarande tid av en vecka till 14 dagar. Särskilt i betraktande av
att enligt instruktionen, i den lydelse motionärerna, föreslagit, möjlighet föreligger
att därutöver i undantagsfall bevilja ytterligare ledighet, har riksdagen ansett
denna maximitid kunna begränsas till 12 dagar. I överensstämmelse härmed har
riksdagen i fönfattningsförslaget vidtagit den förändringen, att i § 9, tredje stycket
orden ”fjorton dagar” utbytts mot ”12 dagar”.
Riksdagen har vidare ansett sig böra bifalla motionärernas förslag, att i § 10
införes ett stadgande om rätt för revisor att åtnjuta ersättning för två under pågående
revision företagna resor till hemorten.
I § 16 hava motionärerna föreslagit en ändring gående ut på beredande av ökad
frihet för revisorerna att besluta angående de tabeller och finansiella översikter,
som skola bifogas revisionsberättelsen. Riksdagen har i och för sig intet att erinra
mot en sådan anordning. Emellertid lämnar den föreslagna, mycket generella
avfattningen av bestämmelsen ifråga, åtminstone formellt sett, rum för möjligheten
att utesluta de jämförelsetabeller mellan dels beräknade och influtna statsinkomster,
dels ock de i stat uppförda anslagen och utgifterna å dessa anslag, vilka
enligt den nuvarande lydelsen skola av revisorerna upprättas. Då dessa tabeller
måste anses vara av grundläggande betydelse för statsutskottet och riksdagen vid
granskningen av budgetårets förvaltning, har riksdagen ansett, att berörda tabeller
allt fortfarande böra under alla omständigheter finnas berättelsen bifogade,
och förty beslutat bibehållande av den nuvarande bestämmelsen med endast en
mindre, huvudsakligen formell ändring. Härjämte liar riksdagen intagit den av
motionärerna föreslagna föreskriften med endast den jämkning, som erfordras
för dess inarbetande i den nuvarande bestämmelsen.
12
Riksdagens skrivelse Nr 159.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen, som i övrigt funnit
det framlagda instruktionsförslaget vara av beskaffenhet att böra godtagas,
anmäla, att riksdagen antagit följande
Instruktion för riksdagens revisorer av stats-, banko- och
riksgäldsverken.
Gemensamma bestämmelser.
§ 1.
Riksdagens revisorer skola för den dem enligt 72 § riksdagsordningen
åliggande granskning av statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda i riksdagens hus i Stockholm
varje år den 16 september eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter.
§ 2.
Vid revisorernas första sammanträde, vartill kallelse bör av fullmäktige i
riksgäldskontoret utfärdas genom kungörelse i tidningar, föres ordet, intill
dess ordförande valts, av den av revisorerna, som bevistat de flesta riksdagarna,
och, om två eller flera revisorer deltagit i lika många riksdagar, av
den bland dem, som är till levnadsåren äldst.
Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och ordförande blivit vald och intagit
sin plats, anställes val av vice ordförande.
Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje lotten.
§ B.
Om under revisorernas överläggningar skiljaktiga meningar uppstå och
omröstning begäres, skola revisorerna till protokollet avgiva sina röster med
avgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika; varje revisor dock obetaget
att mot beslutet anmäla reservation.
§ 4.
Till befordran av revisionsförrättningens skyndsamma gång kunna revisorerna
sammanträda på avdelningar för ärendenas beredning; dock skall varje
av sådan avdelning väckt förslag till avgörande föredragas i plenum.
För övrigt äga revisorerna att i särskild arbetsordning närmare bestämma
sättet för och fördelningen av arbetet vid årets revisionsförrättning.
§ 5.
Revisorerna må åt sig utse en sekreterare och en kamrerare för statsverket,
en sekreterare för vartdera av banko- och riksgäldsverken samt de
Riksdagens skrivelse Nr 159.
13
tjänstemän i övrigt, som prövas erforderliga för kansli- och kameral göromålens
utförande, ävensom nödig vaktpersonal.
Omförmälda tjänstemän och vaktpersonal åtnjuta ersättning, som bestämmes
av revisorerna och utbetalas av riksgäldskontoret.
§ 6.
Över revisionsförrättningen skola revisorerna avgiva berättelser, särskilt
angående statsverket, särskilt angående riksbanken och särskilt angående
riksgäldskontoret.
Om tryckning, offentliggörande och överlämnande till näst sammanträdande
riksdag och revisorer av dessa berättelser jämte därtill hörande förklaringar
stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.
§ 7.
Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga vad regeringsformen,
riksdagsordningen och denna instruktion samt de för fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar och övriga stadganden
innehålla; och skola revisorerna samt de vid revisionen biträdande hålla
tyst och förtegat vad enligt riksdagens beslut eller ingångna avtal eller för
övrigt enligt sakens natur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden
till kronan, riksbanken eller riksgäldskontoret.
§ 8.
Revisorerna äga att, om de finna sådant för behörigt fullgörande av den dem
åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfällt eller genom någon sin
avdelning eller genom särskilt utsedda delegerade företaga besök hos eller
resa till allmänt verk eller inrättning.
Beslut om sådant besök skall endast i plenum kunna av revisorerna fattas.
§ 9.
Uppkommer, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna sammanträtt,
hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör han därom göra anmälan
hos riksdagens fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige
ofördröjligen inkalla den för honom utsedda suppleanten.
Uppkommer hinder för inkallad suppleant, skall den närmast i ordningen
varande suppleanten utan dröjsmål inkallas.
Behöver revisor under pågående revision ledighet, skall han därom göra
framställning hos revisorerna. Ledighet må icke beviljas för längre tid än
sammanlagt tolv dagar under hela revisionsförrättningen; dock att, där särskilda
skäl prövas sådant föranleda, längre ledighet än nyss sagts må i undantagsfall
av revisorerna medgivas.
14
Riksdagens skrivelse Nr 159.
Utebliver revisor, utan att ledighet beviljats, skall suppleant inkallas för
den återstående tiden av revisionsförrättningen.
§ 10.
Revisor äger att under revisionsförrättningen åtnjuta, förutom resekostnadsersättning
i likhet med riksdagens ledamöter, dagtraktamente, som för
revisor, bosatt i huvudstaden, utgår med 24 kronor och för annan revisor
med 32 kronor. Därutöver äger revisor att under resa, som av revisorerna
företages till allmänt verk eller inrättning utom huvudstaden, uppbära särskilt
dagtraktamente med 16 kronor. Revisor, som under pågående revision efter beviljad
ledighet besöker hemorten, äger att undfå gottgörelse för därav föranledd
resekostnad efter samma grunder, som riksdagsledamot under lagtima riksdag,
dock högst för två resor fram och åter. Nämnda traktamenten och resekostnadsersättningar
skola utbetalas av riksgäldskontoret.
Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som i egenskap av riksdagsman
eller i följd av annat allmänt uppdrag under den tid, revisionen pågår,
vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åtnjuter dylik ersättning.
Om revision äger rum under pågående riksdag, må icke heller ledamot
av revisionen, som tillika utövar riksdagsmannakallet och därför åtnjuter arvode,
vara berättigad att i egenskap av revisor uppbära traktamente.
§ 11.
Utom den av revisorerna bestämda ersättning till i § 5 omförmälda tjänstemän
och vaktpersonal må revisorerna på riksgäldskontoret anvisa ersättning
för kostnader, som kunna föranledas av verkställda resor, samt andra för revisionsarbetet
nödiga utgifter.
Särskilda bestämmelser.
1. Angående revision av statsverket.
% 12.
Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:
a) de för räkenskapsår avslutade, av föregående revisorer icke granskade
räkenskaper över alla medel, som genom allmänna bidrag tillkommit eller genom
traktater med främmande makter riket tillflutit;
b) de av statskontoret samt av alla övriga vederbörande verk, myndigheter
och inrättningar i föreskriven ordning avgivna årsberättelser över tillståndet
och styrelsen av de under deras förvaltning stående delar av statsverket;
c) alla de kungi. brev, protokoll och handlingar, på vilka nämnda räkenskaper
och berättelser grunda sig.
15
Riksdagens skrivelse Nr 159.
§ 13.
Skulle en eller flera av de till statsrevisionen hörande räkenskaper och handlingar
befinnas ofullständiga eller icke hava undergått vederbörlig revision, böra
revisorerna det oaktat underkasta även dessa räkenskaper och handlingar den
granskning, som omständigheterna medgiva.
§ 14.
Vid revisionen av statsverket skola revisorerna efterse och granska, huruvida
utgifterna överensstämma med stater och författningar eller eljest meddelade
bestämmelser samt huruvida de av Kungl. Maj:t meddelade beslut, på vilka gjorda
utbetalningar grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation.
Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna på rätta tider och till riktiga
belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt vilka uppbörden av statens
inkomster och kontrollen över denna upphörd anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;
vilka åtgärder blivit vidtagna med avseende på möjligen inträffade
propriebalanser; och i övrigt allt som till ett tillförlitligt omdöme om statsverkets
tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt; och höra revisorerna, utan att,
så vitt omständigheterna medgiva, förbigå detaljerna, huvudsakligen granska
dispositionerna, förvaltningen och resultaten på det hela.
§ 15.
Finna revisorerna sig för sina göromål behöva av någon Konungens ämbetsman
eller något statens verk eller inrättning inhämta muntlig eller skriftlig
upplysning, må revisorerna genom sin ordförande hos statsministern eller, om
denne är tjänstledig, hos statsrådets äldste i tjänst varande ledamot begära
Konungens befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.
§ 16.
Den berättelse, som revisorerna jämlikt § 6 här ovan skola upprätta över
revisionen av statsverket, skall åtföljas av tabeller till jämförelse mellan statsinkomsternas
beräknade och influtna belopp under revisionsåret samt mellan de i
stat uppförda anslagen och de verkliga utgifterna för samma tid. Därjämte må
det ankomma på revisorerna att vid berättelsen foga sådana tabeller och finansiella
översikter i övrigt, som revisorerna till belysande av statsverkets tillstånd
och förvaltning under revisionsåret finna erforderliga eller lämpliga.
Finna revisorerna något av riksdagen fastställt anslag vara överskridet eller
draget till annat ändamål, än det av riksdagen föreskrivna, eller ock något i
övrigt vid förvaltningen att erinra, eller är sådan upplysning eller handling,
den revisorerna, om ock den icke avser revisionsåret, likväl uttryckligen förklarat
sin önskan att erhålla, vederbörlig begäran oaktat, icke vorden dem meddelad,
eller förmena revisorerna på annat sätt sin rättighet såsom riksdagens
16
Riksdagens skrivelse Nr 159.
ombud för nära trädd, så skola de sådant allt i samma berättelse anmärka och
fullständigt utlåtande i ämnet avgiva.
§ 17.
Berättelsen över revisionen av statsverket skall upprättas i två exemplar,
av vilka det ena skall överlämnas till Konungen och det andra till fullmäktige
i riksgäldskontoret.
2. Angående revision av riksbanken.
§ 18.
Revisorerna äga att vid sitt första sammanträde mottaga följande berättelser,
nämligen:
a) av banko fullmäktige dels om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt
b) av styrelserna över avdelningskontoren om dessa kontors rörelse och
förvaltning.
Övriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna i
riksbanken.
§ 19-
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru densamma
blivit styrd och förvaltad efter den tid, som senast församlade revisorers och
bankoutskotts granskning omfattat;
b) att härvid noga tillse, huruvida fullmäktige och styrelseledamöter vid
avdelningskontoren samt bankens ämbets- och tjänstemän ställt sig de för
detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen till efterrättelse
samt behörigen iakttagit och vårdat vad dem för övrigt ålegat eller varit
anförtrott;
c) att, därest något skulle finnas vara försummat eller eljest kräva rättelse,
härå fästa fullmäktiges uppmärksamhet och därjämte anmäla förhållandet hos
riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande av behörig verkställighet
eller rättelse härutinnan, böra vidtagas;
d) att dessutom till laga beivran av vederbörande befordra så beskaffade
förseelser av fullmäktige och styrelseledamöter vid avdelningskontoren, att
revisorerna anse åtal med anledning därav böra ofördröjligen anställas;
e) att över sådana frågor, om vilka fullmäktige kunna vilja rådgöra med
revisorerna, meddela fullmäktige sina åsikter och yttranden; samt
f) att, om anledning därtill skulle förefinnas, göra erinringar mot fullmäktiges
åtgärder och beslut i frågor om tjänsters tillsättande samt löners
och pensioners beviljande.
Riksdagens skrivelse Nr 159.
17
§ 20.
Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition av bankens
medel.
§ 21.
Den berättelse, som revisorerna, jämlikt § 6 bär ovan, skola upprätta över
revisionen av bankoverket, skall innehålla upplysning om bankens ställning
samt uppgift dels om något varit att erinra mot dess förvaltning och dels om
revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmäktige i riksbanken.
. .< .-rf
§ 22.
Den i näst föregående § omförmälda berättelsen skall av revisorerna överlämnas
till fullmäktige i riksbanken.
3. Angående revision av riksgäldskontoret.
§ 23.
Revisorerna äga att vid sitt första sammanträde av fullmäktige i riksgäldskontoret
mottaga fullmäktiges berättelse om detta verks tillstånd och förvaltning
i dess helhet.
Övriga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper skola på
rekvisition tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock endast i riksgäldskontoret.
§ 24.
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt huru detsamma
blivit styrt och förvaltat efter den tid, som senast församlade revisorers
och bankoutskotts granskning omfattat;
b) att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnjutande av de åt
detsamma anvisade inkomster och tillgångar samt om verkställda utbetalningar
varit överensstämmande med gällande beslut och föreskrifter;
c) att härvid noga tillse, huruvida fullmäktige samt riksgäldskontorets ämbetsoch
tjänstemän ställt sig de för detta verk gällande stadgar och reglementen till
efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat vad dem för övrigt ålegat eller
varit anförtrott;
d) att, därest något skulle finnas vara försummat eller eljest kräva rättelse,
härå fästa fullmäktiges uppmärksamhet och därjämte anmäla förhållandet hos
riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande av behörig verkställighet
eller rättelse härutinnan, anses böra vidtagas;
e) att dessutom till laga beivran av vederbörande befordra så beskaffade förseelser
av fullmäktige, att revisorerna anse åtal med anledning därav böra ofördröjligen
anställas;
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 saml. Nr 159.
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 159.
f) att över sådana frågor, om vilka fullmäktige kunna vilja rådgöra med revisorerna,
meddela fullmäktige sina åsikter och yttranden; samt
g) att, om anledning därtill skulle förefinnas, göra erinringar mot fullmäktiges
åtgärder och beslut i fråga om tjänsters tillsättande samt löners och pensioners
beviljande.
§ 25.
Med undantag av de i ovanstående §§ 5 och 11 omförmälda ersättningar må revisionen
icke ingå i något slags disposition av riksgäldskontorets medel.
§ 26.
Den berättelse, som revisorerna, jämlikt § G här ovan, skola upprätta över
revisionen av ribsgäldskontoret, skall innehålla upplysning om riksgäldskontorets
ställning samt tillkännagivande, dels om något varit att erinra mot dess
förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas
fullmäktige i riksgäldskontoret.
§ 27.
Den i näst föregående § omförmälda berättelsen skall av revisorerna överlämnas
till fullmäktige i riksgäldskontoret.
Stockholm den 12 maj 1925.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1925.
A.-B. Hasse W. Tullbergs boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.