Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrämjande av lufttrafik.

1925-05-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:227, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrämjande av lufttrafik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 227.

1

tfr 227.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1925.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående befrämjande av lufttrafik.

(Statsutskottets utlåtande nr 105.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har

Eders Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, punkt 54, föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för befrämjande

av lufttrafik för budgetåret 1925—1926 under sjätte huvudtiteln

beräkna ett extra reservationsanslag av 700,000 kronor samt under utgifter

för kapitalökning ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 6 mars

1925 dagtecknad proposition, nr 93, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden nämnda

dag, föreslagit riksdagen att

l:o) under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1925—1926 anvisa dels för

understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag å 500,000

kronor, dels till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö ett extra

reservationsanslag å 128,000 kronor, dels ock för biträde vid handläggning

av ärenden rörande luftfart ett extra anslag å 2,300 kronor;

2:o) under nionde huvudtiteln för komplettering av den officiella väderlekstjänsten

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag å

4,000 kronor;

3:o) bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att enligt de i statsrådsprotokollet angivna

grunder och i huvudsaklig överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet

intagna förslaget till avtal mellan svenska staten och aktiebolag, som

erhåller understöd för idkande av regelbunden luftfart, träffa avtal om uppehållande

av sådan luftfart;

4:o) dels besluta, att en särskild fond, benämnd luftfartslånefonden, skall

inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån må under i

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 saml. Nr 227—236.

1072 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 227.

statsrådsprotokollet angivna villkor av Eders Kungl. Maj:t beviljas för inköp

av flygplan och flygmotorer, dels ock såsom kapitalökning för omförmälda fond

för budgetåret 1925—1926 under utgifter för kapitalökning, rubriken »Statens

utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor att utgå av

lånemedel.

Frågan om den civila luftfartens främjande har tidigare vid flera tillfällen

varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Redan i en av 1918 års riksdag

avlåten skrivelse med begäran om utredning om förutsättningarna för en

reguljär lufttrafik framhölls av riksdagen såsom höjt över allt tvivel, att den

väldiga utveckling, som under världskriget kommit flygtekniken till del, även

skulle visa sig bliva av den största betydelse för det fredliga arbetet och

framåtskridandet efter kriget. Ett vid 1921 års riksdag i ämnet framlagt förslag

vann dock icke riksdagens bifall, i det att de nya trafikproblemen för

det dåvarande icke syntes för Sveriges del ännu vara i tillräckligt utrett läge.

Av ingen torde likvisst längre kunna förnekas, att de sålunda till detta

nya samfärdsmedel tidigare knutna förhoppningarna äro på god väg att förverkligas.

Stora uppoffringar göras också av flertalet europeiska stater för

att befrämja flygfarten.

Påtagliga bevis om luftfartens förmåga till utveckling utgöra de många

trafikleder, som, trots ännu bestående mellanfolkliga motsättningar efter världskriget

med därav följande ömsesidiga lufttrafikförbud och andra förhindrande

inskränkningar i den fria trafikeringsrätten, redan existera inom olika

länder och mellan ett stort antal skilda orter. Ensamt från Berlin beräknas

under år 1925 flyglinjer komma att utlöpa till Leipzig, Niirnberg, Muneken,

Prag, Wien, Hannover, Amsterdam och (via Amsterdam) till London samt till

Königsberg, Danzig och Moskwa. Paris och London torde sommaren 1925

bliva förbundna genom ett tiotal turer i vardera riktningen per dag. Inom

Amerikas förenta stater trafikeras sedan en tid tillbaka en transkontinental

luftpostlinje från New Tork till San Erancisko; tack vare att viss del av

sträckan genomlöpes nattetid, har befordringstiden kunnat nedbringas till 34

timmar mot 4—5 dygn med hittillsvarande förbindelser.

Det synes riksdagen under nu angivna förhållanden uppenbart att Sverige

icke längre kan dröja med att göra en insats på detta område, om än självklart

statens medverkan härvid måste bliva av begränsad art. Beaktas må,

att Sverige såväl genom sitt geografiska läge som kommersiella och industriella

utveckling äger stora naturliga förutsättningar för att verksamt kunna

bidraga till luftfartens främjande.

Det förslag till den civila flygtrafikens understödjande, som i förevarande

proposition framlagts, är grundat på en av ett flertal tillkallade sakkunniga

verkställd utredning. I första hand avses att säkerställa dagsförbindelse

Malmö—London och Malmö—Paris genom att å linjen Malmö—Amsterdam

insätta luftfarkoster av stor flygkraft och med förmåga att oavsett rådande

skiftande väderleksförhållanden hålla utsatta trafiktider. Genom linjerna till

Hälsingfors och Oslo komme jämväl Finland och Norge att via Sverige inordnas

i det stora internationella trafiknätet. En icke minst ur internatio
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 227. 3

nella synpunkter önskvärd samverkan mellan samtliga nordiska länder förutsättes

alltså, och har, vad linjerna till Hälsingfors och Oslo beträffar, gjorts

till villkor för att statsanslag till dem skall utgå.

Riksdagen har funnit de sålunda framlagda riktlinjerna för flygtrafikens

ordnande i stort sett vara av beskaffenhet att böra av riksdagen godtagas.

Det har visserligen synts riksdagen önskligt, att då nu en svensk lufttrafik

med statsunderstöd igangsättes, detta kunnat ske under en närmare samverkan

med de ledande svenska industriföretag, som hava förutsättningar för

att tillverka flygmateriel, desto mer som deras beredvillighet och intresse i

detta avseende kunnat konstateras. Att avvakta den tidpunkt, då en organisation

för en dylik tillverkning kommit igång och i avseende å konstruerade

%gPlan natt tillräcklig teknisk fulländning, skulle dock med all sannolikhet

innebära ett uppskjutande till oviss tidpunkt av ett svenskt deltagande i

den internationella flygtrafiken, varav bland annat kunde befaras följa, att

Sverige bleve satt i efterhand vid den planläggning och utveckling av de

framtida luftvägarna, som sedan flera år tillbaka är i full gång. Ihågkommas

må ock, att den inhemska flygindustrin i avseende å sina avsättningsmöjligheter

i första hand lärer bliva hänvisad till vårt flygvapen, vars förbrukning

av teknisk materiel redan för närvarande är mångfaldigt större än vad

som torde bliva fallet å de svenska trafiklederna, där hela nyanskaffningen

av maskiner torde inskränka sig till cirka 2 plan per år.

Såsom ett viktigt önskemål framstår likvisst, att svensk flygmateriel i

möjligaste mån kan komma till användning jämväl i den civila flygtrafiken.

Samarbete bör sålunda eftersträvas mellan vederbörande trafikbolag och

svenska industriföretag, som på detta sätt böra beredas tillfälle att samla

erfarenheter för en på bredare bas lagd konkurrenskraftig produktion, vartill,

enligt vad av sakkunniga vitsordats, stora tekniska förutsättningar för

vårt lands del synas föreligga. Trafikbolagets ådagalagda förmåga att åstadkomma

dylikt samarbete lärer böra tillmätas stor betydelse, då fråga framdeles

uppkommer om förlängning av det ingångna trafikavtalet.

De subventionsbelopp, som kunna beräknas för de olika, av departementschefen

tillstyrkta linjerna, framgå av följande sammanställning, som

är uppgjord med ledning av i propositionen framlagda kalkyler.

Med enbart svensk

trafik å leden

Malmö-Amsterdam

samt svensk-finsk

och svensk-norsk

trafik å lederna

Stockholm—

Hälsingfors resp.

Oslo-Köpenhamn

Med Danmark,

Finland resp.

Norge

delad trafik

För leden Malmö—Amsterdam......

omkring 378 000 kr.

227 000 kr.

” » Stockholm—Hälsingfors ..............

» “ 62 000 »

62 000 »

» » Oslo—Köpenhamn ..............................

» 61000 »

61 000 »

Summa

501 000 kr.

350 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 227.

Vid bedömandet av storleken av den ifrågasatta subventionen för leden

Malmö—Amsterdam bör uppmärksammas, att medan aktiebolaget aerotransport

enligt nu gällande kontrakt äger uppbära gottgörelse med 700 kronor

för utförd resa Malmö—Hamburg och åter, motsvarande ersättning för

utförd postbefordran å linjen Malmö—Amsterdam och åter beräknas komma

att utgå med allenast 200 kronor.

I likhet med departementschefen finner riksdagen önskligt, att ett samarbete

med Danmark kan åstadkommas. På de skäl, som av departementschefen

anförts, har dock riksdagen ansett, att — för fall att dylikt samarbete

icke visar sig med svenska trafikintressen förenligt — medel böra stå till

förfogande för trafikerande av leden Malmö—Amsterdam av Sverige ensamt,

så att trafik 6 dagar i veckan kan åstadkommas. Riksdagen finner sig alltså

böra bestämma anslaget för subvention (understöd för regelbunden lufttrafik)

till det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 500,000 kronor.

I avseende å detaljerna av förslaget har i § 7 av det ifrågavarande avtalet

förutsatts, att i bolagets tjänst anställda personer såvitt möjligt skola

vara svenska medborgare. Om än under bolagets första verksamhetstid och

i avvaktan på att erforderliga förare och mekaniker av svensk nationalitet

hinna utbildas kan bliva nödvändigt göra eftergifter i avseende å kraven

på trafikens bedrivande med svensk personal, vill riksdagen dock framhålla

vikten av att dessa krav sedermera strängt upprätthållas.

Den blivande subventionen skulle enligt departementschefens förslag tillmätas

på sådant sätt, att densamma jämte beräknade inkomster för passagerare-

och godsbefordran kan antagas täcka de beräknade utgifterna, varibland

inräknats avskrivning enligt samma grunder, som tänkts skola gälla

beträffande amortering av statslånet, samt ränta efter fem procent å den

använda flygmaterielens värde och å nödvändigt rörelsekapital. Den skulle

redan vid avtalets ingående för hela kontraktstiden — 1925—1928 med

eventuellt förlängning t. o. m. 1930 — bestämmas. Därest densamma »till

följd av sänkning av priset å materialier eller förnödenheter, som erfordras

för bolagets lufttrafik» befinnes uppenbarligen för hög, skulle Eders Kungl.

Maj:t dock äga föreskriva, att subventionen för det andra eller därpå följande

år skall nedsättas, dock högst med 25 % av det belopp, som fastställts i

det ursprungliga avtalet.

Om å ena sidan dessa grunder för understödets beräkning måste anses

för det blivande trafikbolaget tämligen gynnsamma, har å andra sidan genom

ett flertal bestämmelser åt staten tryggats ett övervägande inflytande i bolagets

förvaltning. Eders Kungl. Maj:t äger sålunda uppsäga avtalet till upphörande

efter två månader, därest bolaget icke på ett tillfredsställande sätt uppehåller _

trafiken. Bolagets vinst skulle begränsas till 5 högst 6 1/2 procent, varvid

övrigt överskott skulle överlämnas till staten. Tidtabeller och taxor äga

vederbörande myndigheter fastställa. Finner Eders Kungl. Maj:t på grund av

framställning från någon av de båda av Eders Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna

eller eljest viss åtgärd av bolaget erforderlig, är bolaget pliktigt

vidtaga sådan åtgärd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 227.

Såsom av propositionen inhämtas, har ifrågavarande förslag till avtal

närmast tillkommit med utgångspunkt från ett av aktiebolaget aerotransport

gjort erbjudande. I anslutning till vad departementschefen anfört vill dock

riksdagen uttala, att det synes riksdagen böra åt Eders Kungl. Maj:t lämnas

öppet att, därest annat godtagligt anbud å trafikens bedrivande skulle framkomma,

fatta beslut om godkännande av detta samt att i övrigt i ärendet

besluta efter sig företeende omständigheter med rätt att vidtaga de ändringar

i ovan angivna anslagsgrunder, som härvid kunna befinnas erforderliga.

Lånefonden har i propositionen beräknats till 800,000 kronor. Riksdagen

har emellertid ansett, att till en början och intill dess någon erfarenhet

vunnits angående den utsträckning, i vilken densamma kommer att anlitas,

beloppet bör kunna begränsas till 500,000 kronor.

Riksdagen, som i övriga delar icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen, med bifall till förevarande

proposition,

l:o) under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1925—1926 anvisat dels för

understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag å 500,000

kronor, dels till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö ett extra

reservationsanslag å 128,000 kronor, dels ock för biträde vid handläggning av

ärenden rörande luftfart ett extra anslag å 2,300 kronor;

2:o) bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att enligt de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 6 mars 1925 angivna grunder och i huvudsaklig

överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till

avtal mellan svenska staten och aktiebolag, som erhåller understöd för idkande

av regelbunden luftfart, träffa avtal om uppehållande .av sådan luftfart;

3:o) dels beslutat, att en särskild fond, benämnd luftfartslånefonden, skall

inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån må under

i statsrådsprotokollet angivna villkor av Eders Kungl. Maj:t beviljas för inköp

av flygplan och flygmotorer, dels ock såsom kapitalökning för omförmälda

fond för budgetåret 1925—1926 under utgifter för kapitalökning, rubriken

»Statens utlåningsfonder», anvisat ett reservationsanslag av 500,000

kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 25 maj 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.