Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående vidtagande av åtgärder till förhindrande av vidare utplantering och spridning inom landet av den tyska haren.

1925-05-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:250, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående vidtagande av åtgärder till förhindrande av vidare utplantering och spridning inom landet av den tyska haren.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 250.

1

Nr 250.

Godkänd av första kammaren den 27 inaj 1925.

Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

angående vidtagande av åtgärder till förhindrande av vidare

utplantering och spridning inom landet av den tyska haren.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 53.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, nr 159 i första

kammaren och nr 246 i andra kammaren, har hemställts, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att utan dröjsmål åtgärder måtte

vidtagas för förhindrandet av vidare utplantering och spridning inom landet

av den tyska haren, samt att för sådant ändamål förhud för att till riket

införa, inom landet transportera, försälja eller eljest till annan avhända sig

levande tysk hare eller utplantera sådan i främsta rummet måtte stadgas.

Vad i motionerna anförts synes giva vid handen, att den tyska

harens skadegörelse i vissa trakter av vårt land medför allvarliga olägenheter

och förluster i synnerhet för fruktodlarna.

Såsom också motionärerna berört har frågan om åtgärder med anledning

av den tyska harens skadegörelser i annat sammanhang varit

föremål för uppmärksamhet. Sålunda hava de av Kungl. Maj:t tillkallade

s. k. jaktsakkunniga i sitt den 15 maj 1922 avgivna betänkande

till förhindrande av sådan skada, varom här är fråga, föreslagit vissa bestämmelser,

avseende rätt till dödande av hare inom inhägnade trädgårdar

m. fl. dylika områden, varest färska harskador kunna påvisas å träden,

även under tid då jakt å detta djurslag eljest vore förbjuden. Domänstyrelsen

har i huvudsak biträtt de jaktsakkunnigas omförmälda förslag. I anledning

av den av motionärerna omförmälda framställningen från Näshulta fruktodlarförening

har domänstyrelsen hemställt, att, oberoende av jaktförfattningarnas

revision i övrigt, kungörelse måtte utfärdas innefattande ovanberörda

bestämmelser om utsträckt rätt till dödande av hare under vissa

förhållanden.

Riksdagens vederbörande utskott har inhämtat, att i ett flertal länder

genom lagstiftning i olika hänseenden skapats skydd mot skadegörelser

av här ifrågavarande slag. Sålunda äga i Danmark gällande fridlysningsBihang

till riksdagens protokoll 1925. Ii samt. Nr 259—25#. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 250.

bestämmelser för hare ej tillämplighet inom gård, trädgård, prydnadsanläggning

och plantskolor, och i Norge är det tillåtet att utan hänsyn

till gällande fridlysning fälla hare, när den gör skada i trädgård, på åker

eller å fruktträd. Enligt engelsk rätt medgives en var brukare av jord

att under vissa villkor döda eller fånga harar inom det av honom brukade

området.

De åtgärder, som av motionärerna föreslagits, gå ut på förhindrande av

den tyska harens spridning genom förbud att importera, transportera, försälja

och utplantera dylika harar. Även riksdagen håller före, att de åtgärder,

som må vara möjliga och erforderliga för begränsande av ifrågavarande

skadegörelser, snarast böra vidtagas. Riksdagen anser sig emellertid

icke kunna på sätt motionärerna föreslagit taga bestämd ståndpunkt i

fråga om arten av sådana åtgärder utan vill göra en mera allmänt

hållen framställning i ämnet.

Under åberopande av det anförda får riksdagen i anledning av förevarande

motioner anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder,

som efter verkställd utredning kunna finnas erforderliga till förekommande

av skadegörelser, förorsakade av hare.

Stockholm den 27 maj 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.