Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående utredning om och ändring i gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan staten och Stockholms stad.

1925-05-31 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:264, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående utredning om och ändring i gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan staten och Stockholms stad.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 26i.

Nr 264.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 15)25.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

angående utredning om och ändring i gällande avtal och

uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan staten och Stockholms

stad.

(Statsutskottets utlåtande nr 107.)

Till Konungen.

Uti tvenne inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 157 och It:

145) har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t

anhålla om föranstaltande av utredning beträffande gällande avtal och uppgörelser

av ekonomisk innebörd mellan staten och Stockholms stad samt i

vad mån det ur statsverkets intressesynpunkt må vara önskvärt och möjligt

att vinna ändring i nämnda överenskommelser.

Till stöd för sina framställningar hava motionärerna anfört, att i ett flertal

fall, såsom beträffande Kungsträdgården, Humlegården och vissa områden

på Norra Djurgården m. m., nu förefintliga bestämmelser rörande dispositionen

av staten tillhörig mark samt underhållet av densamma synas föråldrade,

varför en allmän utredning och revidering beträffande samtliga

förefintliga avtal mellan staten och staden vore av behovet påkallade. Därjämte

syntes i samband härmed en undersökning böra ske rörande statens

och stadens inbördes ekonomiska förhållanden.

I anledning av nämnda motioner har riksdagens vederbörande utskott låtit

verkställa vissa undersökningar rörande de i motionerna berörda förhållandena.

Beträffande dessa undersökningar vill riksdagen här nedan lämna

följande redogörelse.

Genom särskilda privilegie- och donationsbrev har av kronan till Stockholms

stad upplåtits större delen av den mark, som utgör det gamla stadsområdet,

sålunda hela Norrmalm, Södermalm, Östermalm, Kungsholmen,

delar av Helgeandsholmen, Långholmen, Beckholmen m. m. Upplåtelserna

hava skett under olika villkor, så att exempelvis upplåtelsen av Norrmalm

enligt mångas åsikt icke omfattade annat än rätt för staden att till enskilda

upplåta tomterna därstädes, varemot kronan bibehöll och alltså ännu i dag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 264.

5

skulle äga gatumarken i denna stadsdel. Kronan har också under 1700-talet

å enskilda personer överlåtit och ansetts äga rätt att överlåta sådana gatu

delar, som igenlagts.

Vid upplåtelserna till staden har kronan undantagit de av kronan för särskilda

ändamål redan då disponerade områden inom ifrågavarande stadsdelar.

I icke så få fall hava emellertid dessa kronan sålunda förbehållna

delarna upplåtits för allmänt begagnande. Likaledes har för allmänt begagnande

upplåtits galor, öppna platser och parkområden i sådana delar av

staden, som icke i sin helhet upplåtits till staden. Detta är fallet med

exempelvis större delen av gatorna, hamnarna samt de öppna platserna

inom staden mellan broarna, Blasieholmen med Kungsträdgårdsgatan samt

Riddarholmen. I flera fall utgöras dessa för allmänt begagnande upplåtna

områden av mark, som egentligen ingår i av kronan under tidernas lopp från

enskilda inköpta tomter, så t. ex. delar av Mynttorget och av Myntgatan, av

Helgeandsholmen och av Slottsbacken, gatorna och öppna platserna å Riddarholmen,

Lantmäteribacken och Kungsträdgårdsgatan (del av Kungsträdgården),

södra delen av Hötorget (utgörande del av kronans tomter i kvarteret

Beridarebanan) o. s. v.

För särskilda ändamål har kronan upplåtit vissa tomter till Stockholms

stad, exempelvis den s. k. lilla mynthustomten inom staden mellan broarna

för Stockholms stads gamla rannsakningsfängelse och tomterna nr 5 och 6

i kv. Bryggaren å Kungsholmen till sjukhuset Eira.

Av stor betydelse för Stockholms stad är vidare kronans medgivande, att

ett stort antal kronan tillhöriga parker i och invid staden upplåtas för allmänheten.

Sålunda äro för allmänheten upplåtna kronan tillhöriga Kungsträdgården,

Humlegården, Norra och Södra Djurgården med Rosendals slotts

område, Skeppsholmen, Kastellholmen, den s. k. Nobelparken, ävensom ett

antal mindre planteringar i olika delar av staden. Utanför staden ligger vidare

de för allmänheten öppenhållna parkerna vid Haga, Karlberg, Ulriksdal och

Drottningholm. Av icke ringa betydelse för staden är också tillvaron av de

kronan tillhöriga talrika parkerna vid särskilda institutioner, exempelvis vid

riksdagshuset, nationalmuseum, Karolinska institutet, myntverket, garnisonssjukhuset,

f. d. Svea ingenjörskårs tomter, Marieberg jämte Konradsberg o.s.v.

Beträffande ett flertal markområden i Stockholm är äganderätten oklar.

Andra områden åter äro föremål för underhandlingar i avsikt att erhålla

en uppgörelse rörande utbyte av mark mellan kronan och staden. Slutligen

har kronan till staden med dispositionsrätt upplåtit avsevärda områden eller

ock utarrenderat sådana områden, exempelvis Bellevueparken. Den stora omfattningen

av kronan tillhörig mark inom de olika delarna av Stockholms stads

område framgår därav, att denna mark innefattar något större areal än de

nu bebyggda delarna av Norrmalm, Östermalm och Kungsholmen.

Den hitintills skedda exploateringen av vissa delar av kronans mark å

Norra Djurgården jämte förutvarande Veterinärinstitutets markområde samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 264.

Fredrikshovsområdet bär givit åtskilliga erfarenheter, vilka riksdagen ansett

det äga intresse att något närmare beröra.

Den i och för exploateringen träffade överenskommelsen med Stockholms

stad stöder sig på den vid tiden för överenskommelsen (1905) gällande byggnadsstadgan

för rikets städer av den 8 maj 1874. I kap. 2 (Om stadsplanen)

§ 10 stadgades, att »stadsplan prövas och beslutas av stadsfullmäktige eller,

där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan, och skall beslutet underställas

Kung!. Maj:ts prövning, därest fråga ej är endast om jämkning av ringa

betydenhet». I lag om stadsplan den 31 augusti 1907 och i nu gällande lag

om fastighetsbildning i stad av 12 maj 1917 hava i 2 § intagits motsvarande

bestämmelser.

Genom beslut den 1 april 1905 förklarade sig stadsfullmäktige medgiva

stadsplanens utsträckande över Norra Djurgården på följande villkor:

l:o) den över området upprättade stadsplanen skall, innan den under - ställesKungl.Maj:ts fastställelse, vara av Stockholms stadsfullmäktige godkänd;

2:o) gator, torg och allmänna platser skola med full äganderätt till staden

överlåtas och överlämnas i planerat skick, enligt av stadsfullmäktige

godkända profiler; och skall, där rätten till vattnet utmed de områden,

som intagas i stadsplanen, finnas tillhöra Kungl. Maj:t och kronan, jämväl

denna rätt överlåtas å staden;

3:o) tomter för byggnader för allmänt behov, såsom kyrkor, skolhus och

sjukhus, ävensom för allmänna parker och planteringar skola i stadsplanen

finnas reserverade och i mån av behov med full äganderätt kostnadsfritt

överlåtas på staden;

4:o) i gator och andra allmänna platser erforderliga trummor och ledningar

för spill- och regnvattens avledande utföras enligt av drätselnämnden

godkänd plan genom stadens försorg på kronans bekostnad;

5:°) gas- och vattenledningsrör nedläggas genom stadens försorg och på

dess bekostnad i den mån byggnadsverksamheten fortskrider kvarter efter

kvarter, räknat från redan bebyggd stadsdel. Om däremot dylika ledningar

påkallats, utöver vad som betingas av den kvarter efter kvarter fortskridande

byggnadsverksamheten, skall särskild överenskommelse träffas om

villkoren för deras anläggning;

6:o) de provisoriska åtgärder, som behöva vidtagas för att gator och allmänna

platser under byggnadsperioden skola kunna upplåtas för trafik, verkställas

genom stadens försorg på kronans bekostnad;

7:o) gator och allmänna platser skola, sedan de blivit försedda med ledningar

av ovan angivna slag ävensom med ledningar för andra ändamål,

såsom för telefoner eller framledandet av elektrisk ström, förses med permanent

beläggning, vilken utföres genom stadens försorg på kronans bekostnad.

Med permanent beläggning förstås: i körbanan tuktad sten, trä, asfalt

eller därmed fullt jämförligt material; i gångbanor tuktad sten, cement, klinkert

eller andra därmed fullt jämförliga ämnen, varjämte dessa gångbanor

skola vara lagda inom huggen kant- och rännsten; samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Iliksdagens skrivelse Nr 264,

7

8:o) sedan gatorna blivit belagda på nyss nämnt sätt, åligger det staden

att för all framtid underhålla och belysa desamma på sätt vederbörande

myndighet kan komma att bestämma.

Vid den prövning, som 1905 års riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts

proposition i ämnet underkastade dessa villkor, uttalade riksdagen att »villkoren

i 3:dje punkten syntes riksdagen vara av obestämbar karaktär och

i övrigt innebära anspråk, som vida överstiga vad förut vid gardestomternas

försäljning i sådant hänseende bestämde».

Stockholms stadsfullmäktige frånträdde sedermera på därom gjord framställning

den nu omhandlade 3:dje punkten, dock endast i fråga om de

mindre områden, som nu närmast avsågos att exploateras.

Med hänsyn till den sålunda uppnådda enigheten om exploateringsvillkoren

för det mindre område, vars försäljning 1905 års riksdag medgivit,

uppdrogs åt vederbörande inom Stockholms stad att utarbeta det förslag till

stadsplan, som avsågs att läggas till grund för exploateringen. Detta stadsplaneförslag

blev utan vidare godkänt av stadsfullmäktige och fastställt av

Kungl. Maj:t. Genom det sätt, varpå stadsplanen tillkom, kom någon större

hänsyn icke att tagas till att exploaeringen bleve för kronan så gynnsam

som möjligt i ekonomiskt hänseende.

Det sålunda beslutade exploaterandet av vissa områden å Norra Djurgården

har handhafts av den s. k. Djurgårdskommissionen, och vill riksdagen

beträffande resultatet av den utav kommissionen bedrivna verksamheten

under åren 1912—t. o. m. 1924 meddela de uppgifter, som återfinnas i här

nedan intagna av kommissionen utarbetade tablåer a och b.

Tablå q.

Sammanställning av statistiska uppgifter över Djurgårdskoinmissionens

verksamhet m. m. under åren 1912—1924.

Tomler.

Summa areal av försålda tomter ....................................

» » » osålda » ....................................

» » tomtmark...................................................

Tomtmarken utgör av bruttoarealen ..............................

Antal försålda tomter (efter avdrag av 2 st. återköpta

tomter) ...........................................................................

Summa köpeskillingar av försålda tomter

Beräknat försäljningsvärde å osålda tomter

Summa värde å tomtmark ............................................

Medelpris per kvadratmeter för försålda tomter .........

Medelstorlek för försålda tomter ....................................

Genomsnittspris per tomt ................................................

103,204,

32,007,5

135,212,4

45,9 3

122 st.

13,484,620:10 kr.

3,389,693: — »

16,874,313: 10 »

130:53 »

874,6 0 kvm.

114,165:27 kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 264.

Byggnader.

Antal färdigbebyggda tomter ......................................... 83 st.

» färdigbyggda boningsrum, kök, hallar m. m.

(eldst.).............................................................................. 6,448 »

varav antal boningsrum ................................................... 5,225 »

samt antal kök.................................................................. 975 »

Genomsnittligt antal boningsrum per kök..................... 5 »

Färdigbebyggda tomters totala areal ............................. 70,640,8 kvm.

Sammanlagda taxeringsvärdet (tomt + byggnad) för bebyggda

fastigheter ......................................................... 60,597,000: — kr.

Summa köpeskillingar av tomter, som färdigbebyggts 9,547,582:50 »

Kostnad (tomt + byggnad) per eldstad (boningsrum, kök

in. in.) ........................................................................... 9,398: — »

varav tomtkostnad per d:o ............................................. 1,481:— »

samt byggnadskostnad (taxeringsvärde — tomtkostnad)

per d:o ........................................................................... 7,917: — »

Tomtareal per eldstad...................................................... 10,9 5 kvm.

Gator och parker.

Areal gallmark:

a) Karlaplansområdet ............................................. 76,864 kvm.

b) Fredrikshovsområdet .......................................... 5,281 »

c) Skogsinstitutsområdet.......................................... 36,746 »

Totalt .................................................................. 118,891 »

Areal parker: (Nobelparken)............................................. 40,200 »

». tomtmark:

a) Karlaplansområdet ............................................ 87,813,4 »

b) Fredrikshovsområdet ......................................... 22,117 »

c) Skogsinstitutsområdet................................. 25,282 »

Totalt (se ovan) ................................................... 135,212,4 »

Gata- och parkmarken utgör av bruttoarealen å:

a) Karlaplansområdet ............................................ 53,3 0 %

b) Fredrikshovsområdet.......................................... 19,28 »

c) Skogsinstitutsområdet.......................................... 75,27 »

Genomsnittligt för alla områdena ..................... 54,07 »

Ordnandet av gatorna beräknas kosta..................... ... 3,737,901:82 kr.1

Kostnad per kvm. för ordnandet av gatorna:

a) Karlaplansområdet ............................................. 33: 46 »

h) Fredrikshovsområdet .......................................... 40: 18 » 1

c) Skogsinstitutsområdet.............................. 25:96 »

Genomsnittligt för alla områdena ..................... 31:44 »

1 Häri äro ej inräknade 213,067: 39 kronor för iordningställande av vissa gator, som

ingå i gamla Fotgardeskasernernas områden, men vilkas iordningställande ingått i Djurgårdskommissionens

uppdrag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 26i.

9

Tablå b.

Ekonomiskt utbyte.

Köpeskillingar av försålda tomter tillhörande

Lantförsvarsdep.t:

Karlaplansområdet ............ 6,386,355: 36

Skogsinstitutsområdet 1,649,132: —

Fredrikshovsområdet......... 1,995,946:— 10,031,433: 36

tillhörande Jordbruksdep-.t:

Karlaplansområdet ............ 3,453,186:74 3,453,186: 74 13,484,620:10 kr.

Beräknade köpeskillingar av osålda

och undantagna tomter

tillhörande Lantförsvarsdep.t:

Karlaplansområdet:

osålda tomter..................... 984,543: 74

undantagna d:o.................. 660,330:— 1,644,873: 74

Skogsinstitutsområdet:

osålda tomter..................... —

undantagna d:o.................. 270,000: — 270,000: —

F redrikshovsområdet:

osålda tomter..................... 674,349: —

undantagna d:o.................. 337,410:-— 1,011,759: —

tillhörande Jordbruksdep-.t:

Karlaplansområdet:

osålda tomter..................... —

undantagna d:o................. 463,060:26__463,060: 26 3,389,693:— »

Summa Kronor 16,874,313: 10 kr.

Utgivet för gatuarbeten

tillhörande LantförsvarsdepJ:

Karlaplansområdet ................................. 1,137,185: 73

Fredrikshovsområdet .............................. 211,732: 72

Skogsinstitutsområdet.............................. 799,681: 63 2,148,600:08 kr.

tillhörande Jordbruksdepd:

Veterinärinstitutsömrådet........................ 381,792: 05 381,792: 05 *

Summa Kronor 2,530,392: 13 kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 261.

Återstående beräknad kostnad för d:>

tillhörande Lantförsvarsdepd :

Karlaplansområdet .....................

Fredrikshovsområdet ..................

Skogsinstitutsområdet..................

tillhörande Jordbruksdepd:

Veterinärinstitutsområdet ............

Utgivet för förvaltning ...............

Återstående beräknad kostnad för

904,834: 57

213,522: 71

154,291: 85 1,272,649: 13 kr.

147,927:95 147,927:95 *

Summa Kronor 1,420,577:08 kr.

........................... 151,021:09 kr.

''.o ........................... 43,344: 45 »

Summa Kronor 194,365: 54 kr.

Nettoinkomst per kvm. av brutto are alen, beräknad sedan

alla galor ordnats och alla tomter försålts,

tillhörande Lantförsvarsdepd:

Karlaplansområdet ............................................................ 49- 82 kr

Fredrikshovsområdet........................................................ 99: 97 »

Skogsinstitutsområdet......................................................... 9:44 »

För ovanstående områden tillsammantagna .................. 38: 73 »

tillhörande Jordbruksdepd:

Karlaplansområdet ..............................."............................. gg. gj »

För samtliga områden per kvm. av bruttoarealen............ 43:26 »

* » * tomtarealen ............ 94:20 »

Total nettoinkomst............................................................... 12,718,977:— »

Av tablåerna synes det riksdagen framgå, att genom ovan angivna

bestämmelser rörande ifrågavarande markområdens exploatering allt för

störa delar av den synnerligen dyrbara marken kommit att utläggas

till gator och allmänna platser (54 % av hela markarealen). Enligt

en från Djurgårdskommissionen lämnad uppgift torde den förlust, som

härigenom kan beräknas hava åsamkats kronan, kunna uppskattas till inemot

ett tiotal miljoner kronor. Med hänsyn härtill har från kommissionens

sida framhållits angelägenheten av att, då fråga snart torde uppstå om exploaterande

av ytterligare markområden på Norra Djurgården, sådana överenskommelser

träffas med Stockholms stad, som tillförsäkra kronan möjlighet att på

ett mera effektivt och ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt sätt utnyttja markområdena

ifråga. Härvid syntes i första rummet böra tagas under över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 26).

1 I

vägande, huruvida icke kronan kunde tillförsäkras en friare dispositionsrätt

rörande de till exploatering upplåtna områdena, utan att härigenom stadens

berättigade intressen träddes för nära.

Förutom avståendet av den mark, som utlagts till gator och allmänna plåt

ser inom det till exploatering upplåtna området, tiar kronan måst ikläda sig

ytterligare betungande förbindelser på grund av ovannämnda år 1905 träffade

överenskommelse. Sålunda hava, såsom tablåerna närmare utvisa, de kostnader,

kronan måst nedlägga för iordningställande av gator och allmänna

platser, varit högst betydande. I detta avseende är särskilt att märka, att

den staden genom överenskommelsen lämnade uppgiften att å kronans bekostnad

förse gatorna med permanent beläggning kommit att i praktiken

föranleda, att avsevärda utgifter ålagts kronan. Såsom exempel härpå kan

omnämnas, att kronans kostnader för utförande av permanent beläggning

med tuktad gatsten å Karlaplan dragit eu sammanlagd kostnad av omkring

250,000 kronor (jfr 1922 års statsrevisorers berättelse; IV huvudtiteln § 19

sid. 41). Stadens i enlighet med punkt 7:o) i ovannämnda villkor framställda

krav på att tillhandahålla gatsten från egna upplag bar medfört, att stenen för

kronan blivit dyrare än om den anskaffats i öppna marknaden eller från de

stenhuggerier, som av staten drivits i avsikt att skapa arbetsmöjligheter.

För att utröna i vilken utsträckning kronan för närvarande är skattskv 1

dig till Stockholms stad, har riksdagens vederbörande utskott låtit verkställa

eu approximativ utredning rörande de utskylder, som kronan under år 1924

erlagt för densamma tillhöriga fastigheter inom Stockholms stads område.

Densamma, vilken allenast upptager skatteposter från vissa större ämbetsverk

eller förvaltningar, giver vid handen att kronan för under dessas förvaltning

stående fastigheter erlagt utskylder med följande belopp:

Kr.

Djurgårdsförvaltningen c:a ................................ 12,000: —

Marinförvaltningen (Flottans station i Stockholm) ............ 20,280: 68

Djurgårdskommissionen .................................. 13,272:59

Generalpoststyrelsen .............. 4,324:05

Telegrafstyrelsen ........................................ 4,747: 48

Järnvägsstyrelsen1 ........................................ 40,925- 88

Vattenfallsstyrelsen ...................................... 4,407: —

Domänstyrelsen .......................................... 125: 93

Byggnadsstyrelsen (omkring) .............................. 25,000: —

Statskontoret ........................................... 11,432:64

Nationalmuseum ........................................ 1,628. 50

Lantbruksakademien .................................... 1,015: 12

Riksbanken ............................................ 7,200: 50

S:a 146,360: 37

1 varav kr. 21,447: 85 för änke- och pupillkassa!! tillhöriga hus, som blivit förhyrda av

järnvägsstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 264.

Utskottet har vidare av den för Stockholms stad fastställda inkomstocli

utgiftsstaten för år 1925 samt övriga handlingar, som stått till utskottets

förfogande, inhämtat att sedan äldre tider mellan kronan och Stockholms

stad äro gällande ett flertal uppgörelser av ekonomisk innebörd, särskilt

beträffande ersättningar till staden för vissa åtaganden från stadens sida.

Beträffande en del av dessa överenskommelser är att märka, att desamma träffats

för så lång tid tillbaka, att anledning finnes att undersöka, huruvida icke

sådana ändrade förhållanden inträtt, att dessa överenskommelser icke rimligen

böra bibehållas i sin ursprungliga form. Riksdagen vill för sin del beträffande

dessa frågor anföra ett par exempel. På grund av särskilda kungl.

brev den 5 november 1875 och den 18 december 1891 erlägger kronan till

Stockholms stad årligen omkring 11,500 kronor i särskild fastighetsskatt

för kronans egendomar inom stadens område. Enligt mellan kronan och

drätselnämndens första avdelning år 1880 slutet kontrakt betalar kronan

vidare till Stockholms stad för underhåll av planteringen vid Nationalmuseum

ett årligt belopp av 500 kronor. För underhåll och belysning av vissa kronan

tillhöriga för allmänt begagnande upplåtna områden i Stockholm erläggas

av kronan årligen ganska betydande belopp. I sådant avseende tillåter sig

riksdagen anföra följande uppgifter:

renhållning av viss del av den invid planen framför riksdagshuset

framgående delen av Norrbro samt Drottninggatans

förlängning .......................................... kr. 1,800: —

renhållning av bron över Stallkanalen samt planen framför och

på båda sidor om riksdagshuset ävensom underhåll av planteringarna

å nämnda plan ............................ » 2,000: —

underhåll av planteringarna å den s. k. puckeln i stora Norrström

vid riksdagshusets norra hörn ................ c:a » 500: —

underhåll av bron över Stallkanalen .................. c:a » 3,000: —

belysning utanför riksdagshuset ...................... c:a » 3,500: —

Enligt vad nämnda utskott erfarit, har emellertid Stockholms stads

gatunämnd i skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret och riksbanken

förklarat, att nämnden vore villig att från och med ingången

av år 1926 å stadens bekostnad övertaga renhållningen av den s. k. riksbron

samt gatubeläggningen och belysningen å Drottninggatans förlängning mellan

riksdags- och riksbankshusen. Staden har därjämte från och med den 1 juli

1924 åtagit sig belysningen av området framför riksdagshuset.

Ifrågavarande motioner avse att söka på ett tillfredsställande sätt reglera

de ekonomiska förhållandena mellan kronan och Stockholms stad såväl i

avseende å ägande- och dispositionsrätten till mark inom Stockholms stads

område som ock avtal och överenskommelser av ekonomisk innebörd. Sedan

mycket lång tid tillbaka förefinnas, såsom den av vederbörande utskott före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Iiiksdagens skrivelse Nr 20 i.

13

tagna preliminära utredningen giver vid handen, ett flertal olika frågor rörande

äganderätten till mark inom Stockholms stad, vilka icke blivit på ett

definitivt sätt avgjorda. Sålunda är frågan om ägande- eller dispositionsrätten

till mycket betydande delar av Riddarholmen ännu icke klar och rättegång

härom torde vara att förvänta. Även inom andra delar av Stockholms stad

äro åtskilliga mycket omfattande markfrågor olösta. Ytterligare torde allenast

böra erinras om att äganderätten till den kungl. slottet omgivande marken

icke synes hava blivit reglerad.

Beträffande andra områden inom Stockholms stad, där kronans ägande- och

dispositionsrätt är ostridig, gäller att desamma upplåtits till begagnande utav

Stockholms stad genom särskilda överenskommelser, avseende olika mer eller

mindre långa tidsperioder. Så är exempelvis fallet beträffande Humlegården

och Bellevueparken. För begagnandet av dessa områden betalar staden

ingen eller relativt obetydlig ersättning, men har å andra sidan skyldighet

att underhålla dessa områden, vilka av staden användas för parkändamål.

Å Djurgården, som tillhör kronan och disponeras av Konungen, bekostas

och utföres såväl underhåll som förbättring av vägar och planteringar av

kronan. Allenast beträffande Djurgårdsområdet, vilket är en mycket använd

promenadplats för Stockholms invånare, uppgick enligt en utav 1924 års

statsrevisorer meddelad uppgift kostnaderna för underhållet av vägar och

parker år 1923 till ungefär 85,000 kronor. Sedan år 1877 lämnar Stockholms

stad härtill ett bidrag av 5,000 kronor, vilket belopp egentligen utgör

ersättning för upphävandet av den förut utgående avgiften vid infarten till

Djurgården. Framställning har gjorts från Djurgårdsförvaltningens sida, att

staden måtte av densamma tillkommande automobilskattemedel lämna ett

årligt bidrag till underhåll av vägarna å detta område. Denna framställning

har emellertid, enligt vad som framgår av inkommet yttrande över ett i

statsrevisorernas berättelse för budgetåret 1923—1924 gjort uttalande i ärendet,

ännu icke föranlett Stockholms stad att lämna något dylikt bidrag.

Ä såväl Kungsholmen som Norra Djurgården äger kronan betydande marktillgångar,

vilka i en eller annan form äro avsedda att exploateras i enlighet

med särskilda, närmast av 1905 och 1915 års riksdagar därom fattade beslut,

varvid de inflytande försäljningsmedlen till en del redan i förväg disponerats

för vissa särskilda, i huvudsak militära ändamål, såsom inköp av nytt övningsfält

för Stockholms garnison vid Järva, uppförandet av vissa kasernetablissemang

m. m. Exploaterandet av kronans mark i Stockholm har emellertid,

delvis beroende på svårighet att med Stockholms stad träffa uppgörelser, hittills

kunnat ske i jämförelsevis ringa omfattning. För att emellertid kronan

skall kunna draga behörig nytta av sina nu i huvudsak räntelösa markområden,

är det emellertid nödvändigt att sådana åtgärder träffas, att den av riksdagen

beslutade användningen av desamma möjliggöres och underlättas. Ett

fortsättande av den påbörjade exploateringen påkallas även av det skälet, att

statsverket, vilket av tillfälliga lånemedel bestritt kostnaderna för nämnda in
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 264.

köp och byggnader, årligen nödgas gälda ränta å dessa medel med betydande

belopp.

A andra sidan har det visat sig att åtskilliga av de områden, vilka nu

ägas av kronan, äro behövliga för Stockholms stad, närmast för framdragande

av gator. Uppgörelse härom lärer böra träffas mellan kronan och

staden i samband med stadsplans fastställande för områdena i fråga eller på

annat sätt. Detta torde framför allt gälla om vissa områden å Kungsholmen,

närmast en del av det område, som nu disponeras av Garnisonssjukhuset,

samt Svea ingenjörkårs förutvarande kasernområde. Det torde även få anses

\aia av stor betydelse för Stockholms stad att få frågorna om tillfartsvägar

till frihamnen och de från kronan genom särskild överenskommelse år 1918

lörvärvade områdena vid Kaknäs på ett definitivt sätt ordnade, enär dessa

vägar måste framdragas över kronans mark på Norra Djurgården.

Erfarenheten har givit vid handen, att kronans intressen ofta icke kunnat

på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses, enär dess mark i Stockholm förvaltas

och disponeras av ett flertal sinsemellan ofta icke samarbetande myndigheter.

På grund härav har också ett flertal separata överenskommelser

träffats rörande mindre markområden, vilka överenskommelser till eu del

sedermera visat sig bliva för kronan oförmånliga och även kommit att lägga

hinder i vägen vid förändrad disposition från kronans sida av marken i

fråga. Därest emellertid samtliga frågor rörande det framtida användandet

av kronans mark inom Stockholms stads område handhades av eu myndighet

eller åtminstone alla överenskommelser och avtal rörande markområden

och av ekonomisk innebörd i övrigt underställdes ett härför avsett organ,

torde de olägenheter, som följa av det nuvarande förvaltningssystemet, kunna

i stort sett undanröjas.

På grund av markfrågans nuvarande läge har det visat sig att svårigheter

gång efter annan uppstått, da fråga varit om överenskommelse rörande förvärvande

eller disponerande för olika ändamål såväl för kronan som för

staden av för dess verksamhet erforderlig mark (jfr. exempelvis statsutskottets

utlåtande nr 37 vid 1874 års riksdag och ovan refererade uttalande av 1905

ars riksdag). Följden har ofta blivit att, då definitiv överenskommelse icke

kunnat träffas, vissa områden av kronan upplåtits till Stockholms stad med

dispositionsrätt för visst särskilt ändamål. Att emellertid delta icke kan i

längden vara till fördel för någondera parten, torde utan vidare få anses

klart, och det lärer därför vara att förvänta att även från Stockholms stads

sida intresse förefinnes för att få samtliga svävande äganderättsfrågor rörande

markområden i Stockholm såvitt möjligt definitivt ordnade. Skulle

detta icke låta sig gorå i annan ordning än genom processuellt förfarande,

synes det i varje fall vara fördelaktigt, att ett sådant snarast möjligt kommer

till stånd, så att frågornas avgörande icke onödigtvis förhalas. För kronan är

detta av särskild betydelse med hänsyn till att kronan under de närmaste

årtiondena för bvggnadsändamal torde vara i behov av åtskilliga markorn
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 264. 15

råden, vilka nu med äganderätt eller dispositionsrätt innehavas av Stockholms

stad.

De utvägar, riksdagen i anledning av motionärernas föreliggande förslag

alltså anser sig höra ifrågasätta för att söka få nu svävande markfrågor med

Stockholms stad definitivt ordnade, måste sålunda måhända lill en början ulmynna

i att från kronans sida åtgärder vidtagas för att gentemot staden hävda

kronans rätt och intressen. Det kan här icke. helt förbises, att från Stockholms

stads sida vid åtskilliga tillfällen vidtagits ett flertal åtgärder, vilka varit

för kronan mindre förmånliga eller lågt hinder i vägen för kronan alt kunna

på lämpligt och ur ekonomisk synpunkt gagneligt sätt tillgodogöra sig sina

markområden. Om riksdagen alltså anser all från kronans sida särskilda

åtgärder böra vidtagas för att tillgodose kronans intressen, är det å andra

sidan givet att man härvid gentemot staden måste iakttaga all den hänsyn,

som staden kan hava rätt att fordra.

Vad åter angår de frågor, som beröra mark, vartill äganderätten är

ostridig, kan man hava berättigade krav på att från stadens sida visas

allt rimligt tillmötesgående vid desammas lösande, och detta så mycket mera,

som det i förevarande sammanhang icke kan bortses från de synnerligen betydande

donationer av mark, som från kronans sida under årens lopp

kommit staden i egenskap av huvudstad till del och de mycket väsentliga

fördelar i ekonomiskt hänseende, som staden kommit att draga genom att

huvuddelen av landets förvaltning förlagts dit. Riksdagen utgår också från

den enligt riksdagens mening självfallna förutsättningen, att några hinder icke

skola från stadens sida resas för kronans tillgodogörande på lämpligt sätt

av dess egendomar.

Emellertid är det icke endast frågorna om kronans mark i Stockholm,

utan även åtskilliga andra spörsmål av ekonomisk innebörd, som enligt

riksdagens mening måste underkastas eu närmare granskning och revision.

1924 års statsrevisorer hava sålunda vid sin granskning av riksgäldskontorets

förvaltning i avseende å budgetåret 1923—1924 upptagit till behandling frågan

om underhåll och belysning av vissa till kronans mark å Helgeandsholmen

hörande områden. Av vad revisorerna anfört framgår, alt statsverket

för närvarande vidkännes betydande utgifter för dylika ändamål såväl

i avseende å Norrbro som den mellan riksdagshuset och riksbankens

hus ledande trafikleden samt att detta grundar sig på en år 1914 träffad

uppgörelse. Jämväl i fråga om området omkring Nationalmuseum gäller

ett motsvarande förhållande. Enligt särskilda kungl. brev den 5 november

1875 och den 18 december 1891 har kronan, såsom ovan nämnts, att till

Stockholms stad erlägga särskild fastighetsskatt för kronans inom stadens

område belägna fastigheter. Även å åtskilliga andra områden gälla allt

fortfarande bestämmelser, genom vilka Stockholms stad tillförsäkras vissa

förmåner och inkomster, vilka på grund av ändrade förhållanden icke rimligen

böra allt fortfarande utgå. I avseende å överenskommelser av berörda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 264.

art synes det riksdagen nödvändigt att en ingående undersökning verkställes,

huruvida och i så fall i vilken omfattning desamma för framtiden böra äga

bestånd. Riksdagen grundar denna sin uppfattning härutinnan särskilt på

det förhållandet, att Stockholms stad, såsom av den lämnade utredningen

framgår, numera äger uppbära väsentliga skatteinkomster från kronan till*

höriga inom staden belägna fastigheter, en förmån som tillerkänts Stockholm

i likhet med övriga kommuner först på sista tiden.

Intill dess nu svävande äganderättsfrågor blivit på ett tillfredsställande

sätt avgjorda samt överenskommelse kunnat åvägabringas mellan kronan

och staden angående utbyte dem emellan av vissa områden samt om revision

av ovan angivna överenskommelser av ekonomisk innebörd, synes det vara av

vikt att såväl från Eders Kungl. Maj-.ts som vederbörande ämbetsmyndigheters

sida icke några dispositioner företagas, vilka kunna anses i en eller annan

form för framtiden binda kronan eller å annat sätt lägga hinder i vägen för

en uppgörelse mellan kronan och staden. En erinran härom synes riksdagen

vara nödvändig av det skälet, att det vill synas som om under de senaste

åren just i detta hänseende kronans intressen kommit att bliva i viss mån

eftersatta.

Då det emellertid icke torde kunna förväntas att samtliga nu berörda frågor

om utbyte av mark och underhåll eller arrende för sådana kronans områden

inom Stockholms stad, vilka av staden disponeras, kunna på en gång

träffas, lärer det vara nödvändigt att separata överenskommelser rörande

vissa områden, vilka för endera parten i en snar framtid äro erforderliga,

omedelbart eller tid efter annan träffas. Härigenom torde också

såväl kronans som stadens intressen bäst tillvaratagas och något hinder

för stadens utveckling icke behöva uppstå.

Med hänsyn till vad riksdagen sålunda anfört, har riksdagen ansett sig

böra biträda motionärernas förslag om att en utredning rörande samtliga

icke definitivt reglerade frågor av ekonomisk innebörd mellan kronan och

Stockholms stad måtte igångsättas. Även om en dylik utredning givetvis

måste medföra åtskilliga kostnader för statsverket, synes det riksdagen som

om densamma, särskilt i betraktande av de högst betydande ekonomiska tillgångar

som kronan äger eller gör anspråk på inom Stockholms stads område,

måste anses vara nödvändig och att de härå nedlagda kostnaderna från

statsverkets intressesynpunkt icke äro bortkastade. Beträffande det närmare

ordnandet av den sålunda ifrågasatta utredningen vill riksdagen för sin del

framhålla det önskemålet, att densamma i första hand verkställes av vederbörande

statliga ämbetsmyndigheter, eventuellt i samråd med Stockholms

stads myndigheter. För att kunna på ett effektivt sätt tillvarataga kronans

intressen synes emellertid ledningen av utredningen och de underhandlingar,

som därav torde bliva en följd, böra anförtros åt ett särskilt för ändamålet

sammansatt organ. Vid bildandet av detta utrednings- och förhandlingsorgan

bör det givetvis tillses att sammansättningen blir sådan, att därigenom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 264.

17

luonans rätt och berättigade intressen bliva på ändamålsenligasle sätt tillvaratagna.

Om den närmare utredningen i huvudsak anförtros åt vederbörande

myndigheter, synas icke heller kostnaderna för den särskilda organisationen

behöva bliva av större betydelse. Med denna förhandlingsorganisation

synas för kronans räkning de underhandlingar böra föras, vilka såsom

ovan nämnts, måste anses utgöra förutsättningen för att få samtliga nu be

rörda frågor på ett såväl för kronan som Stockholms stad tillfredsställande

sätt slutligt reglerade.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder dels för alt få nu svävande frågor rörande

äganderätten till och användningen av kronans inom Stockholms stads

område belägna markområden definitivt lösta, dels ock för att åstadkomma

en revision av nu gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk innebörd

mellan kronan och staden, i den mån en sådan revision efter närmare utredning

befinnes ur kronans intressesynpunkt vara önskvärd.

Stockholm den 31 maj 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 sand. Nr 262—266.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.