Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen m. m.

1925-06-02 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:277, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 277.

1

Nr 277.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1925.

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 111.)

Till KONUNGEN.

I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1925 dagtecknad proposition, nr 202,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över socialärenden

samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

1:°) att för ökning av statens bostadslånefond må för år 1925 disponeras

8,000,000 kronor såsom lan ur statsverkets fond av rusdrycksmedel;

2:o) att för år 1926 ej mindre till bostadslånefonden inflytande amorteringar

för ar 192 o ma disponeras till beredande av nya lån ur fonden än även att

för samma ändamål må disponeras såsom nya lån ur rusdrycksmedelsfonden

dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna för år 1925 och dels, i den

mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1925, efter avdrag av de

i föregående punkt angivna 8,000,000 kronor jämte ytterligare 2,000,000 kronor,

därtill förslå, ytterligare sa stort belopp, att detsamma tillhopa med räntorna

och amorteringarna uppgår till sammanlagt högst 8,000,000 kronor; samt

3:o) att till täckande, efter Eders Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall,

intill två tredjedelar av de förluster, som låneförmedlare kan komma att ådraga

sig vid förmedling ur bostadslånefonden av lån, utlämnat efter det ny kungörelse

i ämnet utfärdats, ma inrättas en särskild, under statskontorets förvaltning

ställd räntebärande fond, benämnd statens bostadslånefonds reservfond,

till vilken fond må överföras dels den 1 juli 1925 ett belopp av 500,000

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11,. saml. Nr 277_278.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Riksdagens skrivelse Nr 277.

kronor att utgå av det på extra stat för år 1922 under femte huvudtiteln till

statsbidrag åt kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisade reservationsanslaget jämte därunder omförda besparingar och

dels årligen, i den mån räntor å omförmälda lån ur bostadslånefonden inflyta,

ett belopp motsvarande en halv procent av beloppet vid nästföregående års

utgång utestående sådana lån.

Att bostadsfrågan alltjämt befinner sig i sådant läge, att åtgärder från statens

sida till främjande av byggnadsverksamheten äro av behovet påkallade,

måste anses ostridigt. Visserligen har, på sätt departementschefen ock påpekat,

den verksamhet, staten under kommunernas medverkan under senare åren

bedrivit för bostadsproduktionens befrämjande, lett till resultat, som måste betecknas

såsom synnerligen goda, men de under kristiden uppkomna ruboningarna

på bostadsmarknaden hava dock ännu icke kunnat helt bemästras. Trots

den starka efterfrågan på smålägenheter synes den enskilda byggnadsföretagsamhetens

intresse för smålägenhetsproduktionen vara synnerligen ringa och

lärer det fördenskull vara osannolikt, att det förefintliga ytterligare behovet

av .sådana lägenheter skall kunna fyllas, utan att staten jämväl hädanefter träder

hjälpande emellan. I betraktande härav och med hänsyn till den utomordentliga

betydelsen av en tillfredsställande bostadsstandard har riksdagen sålunda

ansett sig böra medgiva, att produktionen i fråga allt fortfarande understödjes,

och synes riksdagen, att detta lämpligast bör ske på sätt som för

närvarande är fallet, d. v. s. genom lan ur statens bostadslanefond.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle den låneverksamhet,

staten på hithörande område bedriver, omläggas i sådan riktning, att verksamheten

hädanefter skulle erhålla mera permanent karaktär. Mot förslaget härutinnan

har riksdagen icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter. I varje

fall anser riksdagen tidpunkten ännu icke vara inne att taga ställning till

spörsmålet i fråga. Enligt riksdagens mening måste bostadsproduktionen alltjämt

anses arbeta under så ovissa villkor, att tillräckliga hållpunkter knappast

stå till buds, då det gäller att för någon längre period framåt bestämma, huruvida

och på vad sätt det allmänna bör bidraga till stödjande av denna produktion.

Riksdagen kan sålunda icke medgiva, att, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

en ny särskild statlig fond, benämnd bostadslånefondens reservfond, inrättas.

Enligt det föreliggande förslaget skulle under vissa angivna förutsättningar

jämväl annan än kommun, närmast bolag eller föreningar, kunna ifrågakomma

såsom förmedlare av lån ur statens bostadslanefond. Om ock riksdagen icke

kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter mot förslaget i denna del, har riksdagen

likväl icke velat motsätta sig detsamma. Riksdagen förutsätter dock, att

lån ur bostadslånefonden icke utlämnas vid förmedling av dylika förmedlingsorgan

med mindre tillräcklig visshet vunnits rörande dessa förmedlares solvens

och förmåga att svara för lånens behöriga gäldande.

Med avseende å räntefoten har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att densamma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 277.

måtte sättas så liög, att den medgåve dels den ifrågasatta avsättningen av en

halv procent till den förordade reservfonden och dels skälig förräntning av de

medel, vilka såsom lån skulle överföras från rusdrycksmedelsfonden, och har

Eders Kungl. Ma,j:t i sådant hänseende, i likhet med statskontoret, föreslagit,

att räntesatsen bestämmes till 5 V2 procent, varvid emellertid den hittills åtnjutna

räntefriheten under någon tid icke vidare skulle ifrågakomma. På

grund av den ståndpunkt, riksdagen intagit till Eders Kungl. Maj:ts förslag i

fråga om att giva ifrågavarande låneverksamhet permanent karaktär, har riksdagen

förutsatt, att samtliga de villkor, som nu gälla beträffande dessa lån,

även hädanefter skola äga tillämpning.

Vad beträffar storleken av de medel, som skulle ställas till förfogande för

utlåning ur statens bostadslånefond, har Eders Kungl. Maj :t till en början upptagit

till behandling ett spörsmål, som därmed äger samband, nämligen en omläggning

av tiden för utlåningen.

Såsom i propositionen erinrats, hava lån ur bostadslånefonden hittills beviljats

mot slutet av kalenderåret. De sålunda beviljade lånen hava utgått

dels för byggen, som påbörjats under samma kalenderår, och dels för byggen,

som planerats för det påföljande. Vid efterprövningen av ansökningar, som

avse byggen av det förra slaget, har granskningen av byggnadsritningar m. m.

kunnat ske först sedan en hel del arbete å byggena faktiskt redan utförts, ja,

understundom t. o. m. först sedan byggnaderna blivit uppförda. Byggnadsbyrån

har härigenom blivit i viss mån bunden i sin granskning och har i

dylika fall icke kunnat lämnat råd eller vidhålla berättigade krav på förbättringar

i byggnadsplanerna. Då det emellertid synts önskvärt, att lånen

avsåge endast byggen för ett enda kalenderår och att fördelningen ägde rum

vid sådan tidpunkt, att byggena blott planerats men icke påbörjats, har Eders

Kungl. Maj :t nu föreslagit, att följande anordning måtte få tillämpas för framtiden

och med början för år 1926.

Ur bostadslånefonden skulle för visst år få disponeras för utlåning ett belopp,

vars storlek bestämdes av riksdagen. Eders Kungl. Maj:ts beslut om beloppets

fördelning skulle fattas i början av året. För detta belopp skulle få disponeras

amorteringar och, såsom nya lån ur rusdryckslånefonden, räntorna från

föregående år, vilka influtit till den 15 januari samma år, som utlåningen skedde.

Detta belopp skulle få ökas i mån av behov till medgivet maximum därigenom,

att man från rusdrycksmedelsfondens redovisade behållning vid budgetårets

utgång den 30 juni näst föregående år överförde ytterligare medel såsom

nya lån. En fördelning borde sålunda äga rum under senare delen av år

1925 och borde denna begränsas allenast till sådana byggen, som påbörjats

under samma år. I början av år 1926 skulle därefter ny fördelning verkställas,

avseende byggen, som ej påbörjats före den 1 januari 1926.

Jämväl enligt riksdagens mening måste avsevärda olägenheter anses förknippade

med den nu gällande anordningen i fråga om fördelningen av lånen

ur bostadslånefonden och synes riksdagen stora fördelar kunna ernås genom

den av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna anordningen. Riksdagen har alltså

i denna del bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 277.

Vad beträffar storleken av det belopp, varmed bostadslånefonden bör utökas,

har Eders Kungl. Maj:t för år 1925 föreslagit en summa av 8,000,000 kronor,

vilket belopp skulle såsom hittills disponeras såsom lån ur rusdrycksmedelsfonden.

För år 1926 skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag få disponeras ej

mindre till bostadslånefonden inflytande amorteringar för år 1925 än även

dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna för år 1925 och dels, i den

mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1925, efter avdrag av

förenämnda 8,000,000 kronor jämte ytterligare 2,000,000 kronor, därtill försloge,

ytterligare så stort belopp, att detsamma tillhopa med räntorna och

amorteringarna uppginge till sammanlagt högst 8,000,000 kronor. Riksdagen,

som, enligt vad ovan nämnts, anslutit sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag

beträffande omläggningen av tiden för utlåning ur bostadslånefonden, har ävenledes,

vad storleken av den ifrågasatta utlåningen angår, ansett sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag. Samma förslag, i vad detsamma avser bestridande

av kostnaderna för statens byggnadsbyrås verksamhet samt angående

tilläggslån ur Mörbyfonden, har riksdagen ock ansett sig kunna bifalla.

Då vad Eders Kungl. Maj :t i övrigt i förevarande proposition föreslagit icke

givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

medgivit

dels att för ökning av statens bostadslånefond må för år 1925 disponeras

8,000,000 kronor såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock att för år 1926 ej mindre till bostadslånefonden inflytande amorteringar

för år 1925 må disponeras till beredande av nya lån ur fonden än även att

för samma ändamål må disponeras såsom nya lån ur rusdrycksmedelsfonden dels

de till bostadslånefonden inflytande räntorna för år 1925 och dels, i den mån

rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1925, efter avdrag av de i föregående

punkt angivna 8,000,000 kronor jämte ytterligare 2,000,000 kronor,

därtill förslå, ytterligare så stort belopp, att detsamma tillhopa med räntorna

och amorteringarna uppgår till sammanlagt högst 8,000,000 kronor.

Stockholm den 2 juni 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.