Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, om utredning rörande vissa åtgärder fä)- beredande av ökat antal vårdplatser å sanatorierna i riket.

1925-06-09 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:297, Skrivelse till Konungen, om utredning rörande vissa åtgärder fä)- beredande av ökat antal vårdplatser å sanatorierna i riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 297.

1

Nr 297.

Godkänd av första kammaren den 9 juni 1925.

Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen, om utredning rörande vissa

åtgärder fä)- beredande av ökat antal vårdplatser å sanatorierna

i riket.

Till Konungen.

Med framhållande att Eders Kungl. Maj:t enligt protokoll över socialärenden

den 1 oktober 1924 beslutit uppdraga åt byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen

att verkställa utredning rörande nedbringande av kostnaderna för

uppförande av allmänna sjukvårdsanstalter genom en rationell begränsning

av utrgmmesbehovet m. m. samt att tillse, att en sådan utrednings resultat

skulle kunna omedelbart tillgodogöras vid den statliga byggnadsverksamheten

på förevarande områden, har enskild motionär inom riksdagen hemställt om

vidtagande av åtgärder i syfte,

1) att ovannämnda utredning måtte särskilt med hänsyn till sanatorierna

även komma att omfatta frågan, i vilken grad måtten på den s. k. luftkuben

för sjuksalarna därstädes kunde sänkas utöver vad medicinalstyrelsen hittills

medgivit, och i stället golvytan per patient i sjuksalarna bliva det normgivande

för sjuksalarnas högsta beläggning, därvid dock de nu gällande

bestämmelserna för måtten på golvytan jämväl borde kunna nedsättas, samt

2) att utredningen måtte ske skyndsamt, för att genom nya bestämmelser

i ämnet vård skulle kunna snarast beredas ytterligare en hel del av tuberkulos

lidande, vilka nu avvaktade plats å sanatorierna.

Över motionen har yttrande i vederbörlig ordning inhämtats från medicinalstyrelsen,

varjämte Svenska landstingsförbundet och Svenska nationalföreningen

mot tuberkulos beretts tillfälle yttra sig i ärendet.

Platsbristen vid landstingens tuberkulossjukhus är för närvarande betydande.

Ett synnerligen stort antal tuberkulossjuka gå därför miste om en

vård, som, om den i tid kunde beredas dem, skulle kunna medföra förbättring

eller fullständigt tillfrisknande. Under den långa tid, som dessa sjuka

måste vänta på att plats skall kunna beredas dem å sanatorium, förvärras

tillika ofta deras sjukdom, enär de i många fall leva under sådana förhål
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 14 sand. Nr 297—303.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Kr 29i.

landeri, att vila, kraftig föda, tillgång till solljus och vistelse i ren och frisk

luft under dygnets alla timmar — de viktigaste medlen att hjälpa människokroppen

att övervinna sjukdomen — ej stå dem till buds. Det måste därför

framstå som ett viktigt samhällsintresse att avhjälpa denna platsbrist, så

långt på frågan inverkande faktorer det medgiva. Lyckligast vore givetvis,

att sanatorierna avsevärt kunde utvidgas. Då detta emellertid för närvarande

ej låter sig göra utan alltför stora uppoffringar från det allmännas sida,

torde andra utvägar böra sökas för att bereda ökade möjligheter till vård av

lungsjuka. Riksdagen anser därför, att man bör beträda den av motionären

anvisade vägen att vidtaga åtgärder för att flere patienter må få mottagas i

de redan upprättade sanatorierna. Visserligen hava medicinalstyrelsen och

nationalföreningen avrått härifrån. Det torde emellertid böra framhållas, att

inom andra läkarkretsar liksom bland de för ifrågavarande sanatorier ekonomiskt

ansvariga råder den uppfattningen, att ett ökat antal patienter kunna

mottagas på sanatorierna utan att vårdens effektivitet därigenom äventyras.

Utan större kostnader skulle då ett avsevärt antal nya patienter kunna komma

under sakkunnig vård och undanryckas de ohygieniska förhållanden, under

vilka de eljest nödgas leva. En dylik utvidgad verksamhet för sanatorierna

står också i full överensstämmelse med de av Eders Kungl. Maj:t givna

direktiven vid den i motionen omnämnda utredningen. Riksdagen finner

sig emellertid icke, såsom i motionen ifrågasatts, kunna förorda, att golvytan

per patient i sjuksalarna skulle bliva det normgivande för sjuksalarnas beläggning,

då genom ett sådant krav prövningen av frågan icke skulle bliva

allsidig och förutsättningslös. Den utredning i ämnet, som riksdagen sålunda

anser påkallad, torde böra verkställas av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

i samband med ovanberörda spörsmål rörande sjukvårdsanstalterna.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen hemställa, att frågan, huruvida

ökat antal patienter må kunna mottagas å tuberkulossjukanstalterna,

göres till föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning.

Stockholm den 9 juni 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.