Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning m. m. Första lagutskottets utlåtande nr 35.)

1925-06-02 · 17 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:304, Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning m. m. Första lagutskottets utlåtande nr 35.)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 304:

I

Nr 304.

Godkänd av Första kammaren den 2 juni 1925.

Godkänd av Andra kammaren den 2 juni 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar

av ecklesiastik boställsordning m. m.

Första lagutskottets utlåtande nr 35.)

Till Konungen.

Genom eu den 17 april 1925 dagtecknad proposition, nr 222, bär Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet

och lagrådet förda protokoll,

dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning den 9 december

1910 (nr 141 s. 42),

2) lag om resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat,

3) lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9 december

1910 (nr 141 s. 37), och

4) lag om förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss nybyggnad å

ecklesiastika löneboställen,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 sand. Nr 304—909.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 304.

dels ock hemställt, att riksdagen, därest de under 1), 3) och 4) omförmälda

lagarna bleve av riksdagen antagna, ville bemyndiga Kungl. Maj:t att bestämma

dagen för deras ikraftträdande.

De av Kungl. Maj:t framlagda lagförslagen hava av riksdagen godkänts

med allenast vissa modifikationer i avseende å den föreslagna boställsnämnden.

Rörande dessa modifikationer, vilka synts riksdagen påkallade på grund

av kostnadsskäl, får riksdagen anföra följande:

För boställsnämndens ordförande, vilken torde böra utses av länsstyrelsen,

torde tjänstgöringsområdet böra något begränsas. Det synes i regel kunna

sammanfalla med tingslaget. Lämpligen bör den av domkapitlet utsedda

bisittaren få sig samma tjänstgöringsområde anvisat. Den tredje ledamoten

åter torde, jämväl för tillgodoseende av behovet av ortskännedom, kunna

vara en närboende person. Det synes lämpligen kunna ordnas så, att varje

pastorat utser en person till tjänstgöring i boställsnämnden, därvid i varje

särskilt fall inkallas den närmast boende, som ej tillhör det av förrättningen

berörda pastoratet. I övrigt torde få hänvisas till 32 och 33 §§ i lagen om

ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910 i

paragrafernas nedan angivna lydelse.

Något fast arvode till nämndsordföranden synes ej vara påkallat, vadan

riksdagen icke kunnat biträda Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad

lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den 9 december 1910, i vad nämnda

lagförslag innebär, att av kyrkofonden skall utgöras arvode åt ordförande i

bostadsnämnd (6 § 10 mom.).

Under åberopande i övriga delar av vad som anförts i första lagutskottets

utlåtande nr 35, vilket av riksdagen godkänts förutom i vad detsamma

avser frågan om boställsnämnd och därmed sammanhängande spörsmål, får

riksdagen alltså anmäla, att Kungl. Maj:ts ifrågavarande lagförslag icke

kunnat av riksdagen i oförändrat skick godkännas, men att riksdagen för

sin del antagit följande förslag till

1) Lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik boställsordning

den 9 december 1910 (nr 141 s. 42).1

Härigenom förordnas, att ecklesiastik boställsordning den 9 december 1910

skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

9 §•

Där vid syn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om storleken,

inredningen och övriga beskaffenheten av laga hus å prästgård, iakttages,

å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshavarens skäliga

behov tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt betungande.

1 Senaste lydelsen: 67 § tillagd på grund av lag den 4 april 1916 (nr 79).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hi fadagens skrivelse. Nr 304.

III KAP.

Om löneboställen.

19 §.

1. Löneboställen skola upplåtas på arrende i enlighet med föreskrifter,

som meddelas i en av Konungen utfärdad ecklesiastik arrendeförordning.

2. I fråga om arrende, som nu sagts, skall vad här nedan i denna boställsordning

stadgas lända till efterrättelse. I de delar, varom boställsordningcn

ej innehåller bestämmelser, tillämpas allmän lag och den ecklesiastika

arrendeförordningen.

20 §.

Löneboställe skall, där det ej på grund av svag beskaffenhet eller av

annat skäl anses kunna med större fördel utarrenderas obebyggt, vara försett

med de byggnader, som i den ordning, varom närmare stadgas i den

ecklesiastika arrendeförordningen, efter behörigt förslag bestämmas av den

utarrenderande myndigheten.

21 §•

A löneboställe skola de byggnader, som omförmälas i 20 §, nybyggas

och underhållas av arrendatom. Sådana byggnader kallas i denna boställsordning

arrendatorns skyldighetshus.

22 §.

Arrendatorns skyldighetshus skola uppföras efter ortens sed och av ändamålsenliga

byggnadsämnen till den storlek och av den beskaffenhet, behovet

i varje särskilt fall fordrar.

23 §.

Då föreskrift meddelas om vilka skyldighetshus skola tinnas å löneboställe

samt om storleken, inredningen och övriga beskaffenheten av sådant hus,

skall iakttagas, att löneboställets bebyggande sker på ett i förhållande till

boställets storlek och avkastningsförmåga och med hänsyn till angelägenheten

att för bostället erhålla skäligt arrende så ekonomiskt sätt, som omständigheterna

medgiva.

24 §.

Uppkommande brister å arrendatorns skyldighetshus skola avhjälpas och

nybyggnad av dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrives eller eljest

bliver nödigt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 804.

25 §.

1. I fråga om rätt för tjänstinnehavare och arrendator samt pastorat eller

församling att erhålla virke från löneboställes skog lände till efterrättelse

vad särskilt är stadgat.

2. Andra å löneboställe tillgängliga byggnadsämnen än virke må, där

sådant kan ske utan men för bostället eller förnärmande av arrendators rätt,

användas till nybyggnad, förbättring eller underhåll av prästgård och kyrka.

26 §.

1. Nybyggnadsskyldigheten vid löneboställe skall uppskattas till visst årsbelopp

i penningar och i arrendekontraktet angivas. Angående årsbeloppets

beräknande och huru detsamma skall av arrendatorn genom nybyggnad eller

inbetalning i penningar utgöras samt om arrendatorns rätt att för nybyggnadskostnads

bestridande uppbära årsbelopp, som må finnas uppsamlade,

därom stadgas i den ecklesiastika arrendeförordningen.

2. Där arrendator verkställt nybyggnad, som godkänts som skyldighetshus,

och den i behörig ordning beräknade kostnaden för denna nybyggnad

överstiger vad på hans arrendetid belöper efter den i 1 mom. omförmälda

årsberäkning jämte årsbelopp, som må finnas från föregående arrendetid

uppsamlade, njute han gottgörelse för överskjutande beloppet antingen, på

sätt i den ecklesiastika arrendeförordningen närmare stadgas, genom nedsättning

i arrendet för vissa år eller ock, vid boställets avträdande, av den

nya arrendatorn; skolande härvid iakttagas, att nedsättning i arrendet må

beviljas allenast i avseende å ökning i byggnadsskyldighet, som uppstått till

följd av omständigheter, som inträffat under arrendetiden.

Vad ny arrendator sålunda fått utgiva skall anses som av honom förskjuten

^byggnadskostnad.

27 §.

Har behov av nybyggnad uppstått till följd av arrendatorns vanvård,

svare själv för kostnaden.

28 §.

Skyldighetshusen vare arrendatorn pliktig att brandförsäkra, då arrendet

för bostället uppbäres av vederbörande kyrkoråd, för kyrkorådets räkning,

men eljest för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning uppskattade

värde; och skall sådan försäkring av honom behörigen vidmakthållas.

Arrendator, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla

brandförsäkring, svare själv för brandskada.

29 §•

1. Alla andra byggnader å löneboställe än arrendatorns skyldighetshus äro

överloppshus, vilka tillträdaren äger att från avträdaren lösa till det värde, som,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse. Nr död. 5

i brist av åsämjaude, bestämmes vid av- och tillträdossyncn. Har tillträdaren

vid synen tillkännagivit sin avsikt att ej lösa överloppslius, eller underlåter

lian att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill, må avträdareu

bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrives, eller, där sällan föreskrift

icke lämnats, inom ett år från avträdandet av arrendet; åliggande det

avträdaren, om han bortför huset, att vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras

för återställande av jord eller byggnad i samma skick, vari den

befanns före överloppshusets uppförande; och böra vid synen meddelas härutinnan

erforderliga bestämmelser.

2. Har ej avträdaren inom den bestämda tiden bortfört överloppslius,

som han enligt 1 mom. är berättigad borttaga, tillfälle huset tillträdaren

med den rätt, med vilken avträdaren innehaft detsamma.

TV KAP.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och syner.

Allmän bestämmelse.

30 §.

1. Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till hus

och ägor behörigen vidmakthållna. Anser domkapitlet boställes rätt vara

genom något av domstol eller annan myndighet meddelat beslut förnärmad,

eller att vid sådant beslut icke iakttagits vad i 9 och 23 §§ föreskrives,

skall domkapitlet i behörig ordning överklaga beslutet.

2. Över fullgörandet av arrendator åliggande brandförsäkringsplikt hålle

domkapitlet noggrann tillsyn.

Ekonomisk besiktning.

31 §.

För tillsyn å samtliga boställens hävd till hus och jord skola hållas

ekonomiska besiktningar, å prästgårdar inom utgången av tionde året

och å löneboställen, där ej Konungen för visst boställe eller viss grupp av

boställen annorlunda bestämmer, inom utgången av femte året efter det,

då syn å hävden eller ekonomisk besiktning näst förut å bostället förrättats;

ägande domkapitlet att i händelse av särskilt behov även å annan tid förordna

om ekonomisk besiktning å visst boställe.

32 §.

1. Ekonomisk besiktning förrättas, efter förordnande av domkapitlet, av

en boställsnämnd, bestående av tre i orten boende, i lantbruks- och därmed

sammanhängande affärsförhållanden kunniga män.

Boställsnämnd skall finnas, en för varje tingslag på landet jämte de städer,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 304.

som ligga därinom eller som enligt Konungens förordnande skola därmed

lorenas till ett tjänstgöringsområde, samt en för Stockholms stad.

Av boställsnämndens ledamöter skola två jämte lika antal ersättare utses

för tre år åt gången, den ena, tillika ordförande, av länsstyrelsen samt den

andra av domkapitlet. Som tredje ledamot i boställsnämnden inträder en

av dem, som, till ett antal av en för varje till tjänstgöringsområdet hänfört

pastorat, skola pastoratsvis, likaledes för tre år, utses för tjänstgöring i boställsnämnden,

därvid vad om valbarhet till nämndeman finnes stadgat skall

äga motsvarande tillämpning; skolande i varje särskilt fall bland de sålunda

valda inkallas den närmast boende, som ej tillhör det av förrättningen berörda

pastoratet.

Konungen äger, där särskilda skäl sådant föranleda, rörande nämndens

tjänstgöringsområde och sättet huru ledamöterna skola utses förordna annorlunda

än nu sagts.

Stanna nämndens ledamöter i olika meningar, galle vad de flesta säga.

Har var sin särskilda mening, galle ordförandens.

2. Ekonomisk besiktning å löneboställe må ock kunna förrättas av

ordföranden ensam, därest domkapitlet med hänsyn till boställets ringhet

eller andra omständigheter prövar sådant lämpligen kunna äga rum och

arrendatorn därtill lämnar medgivande. Vid sådan besiktning må dock ej

handläggas frågor om utdömande eller insyning av skyldighetshus.

33 §.

1. Såsom jäv mot ledamot av boställsnämnd galle: om han är med boställshavare

eller annan part i den skyldskap eller det svågerlag, som i 13

kap. 1 § rättegångsbalken om jäv mot domare sägs; eller om ledamot är

boställsliavares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare ovän; eller

om ledamot eller den, som står till honom i sådan skyldskap eller svågerlag,

som nämnt är, äger i målet del eller eljest kan av förrättningen vänta

synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet, att ledamot eller

hans bemälde skyldeman, såsom medlem av församlingen, är pliktig deltaga

i kostnad för nybyggnad och underhåll å boställe, ej må såsom jäv räknas.

Har ledamot av boställsnämnd, som innehar allmän tjänst, å tjänstens vägnar

rättegång med boställshavare eller arrendator av boställe, eller söker

någon sak med ledamot eller tillfogar honom något med ord eller gärning

i uppsåt att honom därmed jävig göra, det må ej heller för jäv räknas.

2. Vet nämndens ordförande, att sådant jäv mot honom är, eller är han

av laga förfall hindrad att deltaga i nämnden, inkalle han i sitt ställe den

för honom utsedda ersättaren. Förekommer dylikt jäv mot eller förfall för

någon av nämndens övriga ledamöter, göre denne omedelbart anmälan därom

hos ordföranden, vilken ombesörjer inkallandet av ersättare.

3. Därest i det fall. att ordföranden eller av domkapitel utsedd ledamot

på grund av laga förfall eller jäv är hindrad att deltaga i nämnden, sådan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr it04.

hinder möter jämväl för ersättaren, åligger det ordföranden att om förhållandet

göra anmälan hos länsstyrelsen, som har att för ifrågavarande tillfälle

förordna ordförande eller ledamot av nämnden.

34 §.

Nämndens ordförande utsatte tid för de ekonomiska besiktningar, om

vilka domkapitlet på sätt i 32 § sägs förordnat, med iakttagande, att de

hållas å tjänlig årstid och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort

förrättas omedelbart efter varandra.

35 §.

1. Minst en månad före besiktningen skall ordföranden om tiden därför

underrätta domkapitlet, vilket, där sådant prövas nödigt, förordnar sakkunnig

person att å domkapitlets vägnar närvara vid besiktningen. Inom lika

tid åligger det ordföranden att, när församlings rätt ifrågakommer, hos kyrkostämmans

ordförande påkalla kyrkostämma för utseende av ombud för

församlingen att vid besiktningen bevaka dess rätt. Om mottagandet av

underrättelse, varom nu är sagt, skall bevis genast av vederbörande tillställas

ordföranden. Övriga parter skola minst fjorton dagar före besiktningen

av ordföranden kallas till densamma.

2. När ordföranden bevisligen iakttagit vad enligt 1 mom. åligger honom,

må parts eller ombuds uteblivande ej utgöra hinder för besiktningens

företagande.

36 §.

Anmäles vid förrättningen jäv mot ordföranden, och finner nämnden det

vara lagligen grundat, inställes förrättningen och förfares för inkallande av

annan ordförande så som i 33 § sägs. Förekommer mot annan ledamot jäv,

som av nämnden godkännes, ombesörj e ordföranden inkallande av ersättare

för honom. Ogillas jävet, skall förrättningen fortgå; vederbörande obetaget

att i

ning ogillats.

37 §.

1. Vid ekonomisk besiktning har nämnden att iakttaga vad här nedan

sägs:

a) Tillses, huruvida instrument över förut å bostället hållna ekonomiska

besiktningar och syner samt andra bostället rörande handlingar fortfarande

finnas i behåll, ävensom huruvida arrendatorns skyldighetshus äro behörigen

brandförsäkrade och försedda med nödig brandredskap, varjämte redovisning

avfordras ej mindre arrendatorn för husröte- eller brandskadeersättning eller

andra medel, vilka böra för boställets räkning redovisas, än även församlingens

ombud för årsbelopp, som enligt meddelade föreskrifter skolat

inbetalas till kyrkorådet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagen* skrivelse Nr 304.

b) Efterses och antecknas i vad mån förut föreskrivna nvbvggnader,

förbättringar och andra åtgärder blivit verkställda.

c) År efter senaste ekonomiska besiktning eller syn hus, som skall finnas

vid bostället, nybyggt, tillses, huruvida det är i överensstämmelse med

givna föreskrifter samt i övrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfört.

Nämnden meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt skick

eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blivit avhulpna, insynas,

eller om det icke kan godkännas, i vilket senare fall tillika lämnas föreskrift

angående därav påkallade åtgärder.

d) Boställets hus i övrigt besiktigas, varvid, när fråga uppstår om nybyggnad

eller underhåll av hus å prästgård eller om nybyggnad å lönebos

t allé, efter noggrann prövning meddelas yttrande, huruvida anmärkta bristfällighet»’

kunna anses hava uppkommit genom boställshavarens eller, å löneboställe,

arrendator^ vanvård, varjämte prövas, huruvida bristfälligheterna

lämpligen kunna genom endast bättrande avhjälpas eller nybyggnad skall

anses nödig, dock att, där bristfälligheterna å sätesbyggning å prästgård

finnas sådana, att de ej kunna genom endast bättrande avhjälpas,

frågan om nybyggnad skall jämlikt 11 § hänvisas till handläggning vid

laga syn.

e) Föreskrives enligt stycket d), med den inskränkning där sägs, byggande

av nytt hus å prästgård, utser nämnden därtill plats, vilken, såvida

utan skada för bostället eller oskälig tillökning i byggnadskostnad»! kan

ske, lämpas efter boställshavarens önskan. Vidare bestämmer nämnden

storleken, inredningen och övriga beskaffenheter av det nya huset samt

uppgör kostnadsförslag, därvid för virke eller andra byggnadsämnen,

som. efter vad i 25 § sägs, erhållas från boställe, icke må beräknas annat

värde än som prövas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad

jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

f) \årder enligt stycket d) hus å löneboställe utsynat, meddelas tilllika

åläggande för arrendator!! att, i enlighet med den föreskrift, som må

komma att meddelas av den utarrenderande myndigheten, i det utsynades

ställe uppföra nytt hus.

g) Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrivas, med

utsättande av därför erforderlig kostnad.

h) Boställets ägor besiktigas. De brister, som förefinnas å prästgård

i avseende å vården av prästgårdsområdet med tillhörande trädgård samt

å löneboställe i avseende på åkerns hävdande, övriga ägors skötsel och

vård, hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torvmosses

begagnande, allt efter vad för varje fall är stadgat, antecknas, de åtgärder

och förbättringar, som i följd därav erfordras, föreskrivas och kostnaden

för desamma utsättes. Finnes å löneboställe antaget brukningssätt

uppenbart leda till skada för bostället, föreskrives nödig rättelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 1104.

9

i) Tid utsattes, inom vilken föreskriven nybyggnad, förbättring eller

annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

j) I övrigt anställes undersökning och meddelas föreskrift i alla de frågor,

som enligt denna boställsordning eller annan författning skola vid ekonomisk

besiktning handläggas.

k) Vid förrättningens avslutande tillkännagives och i instrumentet antecknas,

att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust av rätt

till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens avslutande anmäla

sig å landet hos domaren och i stad hos rådstuvurättens ordförande med

begäran om laga syn.

2. I fall, som avses i 1 mom. f), skall nämnden efter undersökning upprätta

ej mindre förslag rörande platsen för det nya huset samt rörande

storleken, inredningen och övriga beskaffenheten därav än även, med iakttagande

av vad i 1 mom. e) sägs, kostnadsförslag.

Dessa förslag skall ordföranden omedelbart efter förrättningens avslutande

insända till den utarrenderande myndigheten med anmälan av frågan

om närmare föreskrifter rörande det nya husets uppförande.

Ordföranden åligge ock att ofördröjligen meddela kontraktsprosten skriftlig

underrättelse om tiden, inom vilken vid förrättningen föreskrivna arbeten

skola vara verkställda.

Av- och tillträdessyn.

38 §.

Av- och tillträdessyn å prästgård förrättas å tjänlig årstid, på landet

av domare jämte minst två, högst fyra nämndemän, allt efter som domaren

prövar nödigt, samt i stad av rådstuvurätt; ägande å landet domaren

och i stad rådstuvurätten att till rättens biträde vid synen, där så finnes

behövligt, tillkalla byggnadskunnig person.

39 §.

1. Av- och tillträdessyn å prästgård hålles, på begäran av domkapitlet,

vid ombyte av boställshavare, därest boställshavare eller vederbörande byggnadsskyldig

senast en månad efter avträdesdagen hos domkapitlet äskar

sådan syn eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas. Mottager boställshavare

prästgård utan av- och tillträdessyn, svare sedan för allt vad företrädaren

under dennes besittningstid i avseende å boställets vård ålegat.

2. Av- och tillträdessyn å prästgård, då sådan syn ifrågakommer, skall,

sedan avträde ägt rum, hållas inom sex månader därefter.

40 §.

Av- och tillträdessyn å prästgård begäres å landet hos domaren samt

i stad hos rådstuvurättens ordförande: och skola därvid insändas instrument

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 304.

över senaste av- och tillträdessyn och därefter hållna laga syner ävensom

senaste ekonomiska besiktning, om sådan hållits senare än av- och tillträdessyn.

41 §.

1. Då av- och tillträdessyn å prästgård är begärd, skall domaren eller

rätten utsätta tid för densamma och därom minst en månad förut underrätta

domkapitlet, vilket förordnar vederbörande kontraktsprost eller, vid

förfall för denne, annat ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets

rätt och bästa. Inom lika tid åligger domaren eller rätten att hos

kyrkostämmans ordförande påkalla kyrkostämma för utväljande av ombud

till bevakande av församlingens talan. Om mottagandet av underrättelse,

varom nu är sagt, skall bevis genast av vederbörande översändas till domaren

eller rätten. Domaren eller rätten föranstalte ock, att övriga parter

varda minst fjorton dagar, om de bo inom pastoratet, eljest en månad före

synen till densamma kallade; skolande domaren till synen kalla nämnd.

2. Skall vid avträdandet boställe övertagas av domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet kommer

att tillträda bostället, då skall jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

42 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit, vad enligt nästföregående §

åligger dem. må parts eller ombuds uteblivande ej utgöra hinder för synens

företagande.

43 §.

1. Av- och tillträdessyn å löneboställe hålles, efter förordnande av

domkapitlet, av den i 32 § omförmälda nämnd i anledning av ombyte av

arrendator. Nämndens ordförande äger att till biträde vid synen, där så finnes

behövligt, tillkalla byggnads- eller eljest sakkunnig person.

2. Sådan syn må ej hållas tidigare än sex månader före fardagen eller senare

än sex månader efter samma dag.

44 §.

Då av- och tillträdessyn å löneboställe påkallas, skola till nämndens ordförande

insändas instrument över senaste av- och tillträdessyn samt därefter

hållna laga syner och ekonomiska besiktningar ävensom gällande arrendekontrakt.

45 §.

I avseende å av- och tillträdessyn å löneboställe skola i tillämpliga delar

gälla de i 32 § 1 mom. andra stycket samt 33—36 §§ för ekonomisk besiktning

givna bestämmelser.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 304,

11

46 §.

Vad i 37 § stadgas för ekonomisk besiktning gälle i tillämpliga delar för

av- och tillträdessyn å såväl prästgård som löneboställe. Därjämte skall

iakttagas, vid av- och tillträdessyn å prästgård: att, där synerätten finner

sätesbyggning böra nybyggas, härutinnan erforderliga bestämmelser meddelas;

samt vid av- och tillträdessyn å löneboställe: att bestämmelse meddelas

angående beloppet av den gottgörelse för verkställd nybyggnad, avträdande

arrendator jämlikt 26 § må vara berättigad att av ny arrendator uppbära.

47 §.

1. På grund av vad vid av- och tillträdessyn å löneboställe av nämnden

blivit bestämt, skall, där så erfordras, mellan avträdare och tillträdare

upprättas och i nämndens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena

sidan alla de belopp, vilka påförts avträdaren, och å andra sidan allt vad

honom tillgodoförts.

Likviden, som inrättas efter vad behovet i varje fall fordrar, skall tydligt

utvisa vad avträdaren eller tillträdaren bliver skyldig eller får till godo.

2. Har av- och tillträdessyn å löneboställe hållits före avträdet, må avträdaren

vid uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de

avträdaren ålagda arbeten, som han före avträdandet verkställt.

48 §.

Sedan boställe avträtts, må avträdaren ej befatta sig med några arbeten

å bostället, utan skall vad då brister av det, varför han enligt föreskrift vid

av- och tillträdessyn har att svara, mot rätt till därför upptaget kostnadsbelopp

verkställas, å prästgård av pastoratet och å lönesboställe av tillträdaren.

49 §.

I det fall, som i 41 § 2 mom. avses, äge den domkapitlet efterträdande

löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i avseende å befintliga

brister, vartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan domkapitlet

och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast där båda

därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant fall behörig

att fullfölja talan mot synerättens beslut.

Laga syn.

50 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning å prästgård eller

löneboställe eller mot av- och tillträdessyn å löneboställe blivit anmält,

ävensom eljest då laga syn av domkapitlet eller byggnadsskvldig begäres.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 304.

51 §.

1. Vid laga syn behandlas de ämnen, som blivit enligt denna boställsordning

eller annan författning till sådan syn hänskjuta.

2. År, då missnöje mot ekonomisk besiktning å prästgård eller löneboställe

eller mot av- och tillträdessvn å löneboställe blivit anmält,

klagan tillika förd över beslut, varigenom mot ledamot av boställsnämnd

gjort jäv ogillats, och finner synerätten jävsanmärkningen vara lagligen

grundad, skall ny besiktning verkställas av synerätten, som därvid meddelar

de föreskrifter, vilka av omständigheterna finnas påkallade.

52 §.

I fråga om laga syn skola de i 38 samt 40—42 §§ för av- och tillträdessyn

å prästgård meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

För ekonomiska besiktningar och syner gemensamma bestämmelser.

53 §.

Där ej inom stadgad tid anmälan om missnöje mot ekonomisk besiktning

å prästgård eller löneboställe eller mot av- och tillträdessyn å löneboställe

blivit gjord med begäran om laga syn, gånge det vid förrättningen

meddelade beslutet i verkställighet såsom laga kraft ägande dom.

54 §.

1. Ledamöter av boställsnämnd och synerätt samt konsistorieombud skola

för sitt uppdrag åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna

i gällande resereglemente, därvid ordförande i boställsnämnd

skall] likställas med domänintendent och annan med nämndeman, där han

icke på grund av innehavande befattning är berättigad till högre ersättning.

2. Biträdande sakkunnig erhåller gottgörelse efter bestämmande av boställsnämnd

eller synerätt.

55 §.

1. Kostnaden för ekonomisk besiktning skall gäldas för prästgård, där

icke på grund av särskilt stadgande för visst fall annorlunda medgives, av

pastoratet och för löneboställe av arrendatorn; dock att, där besiktning i

följd av någons tredska eller försummelse särskilt påkallats, den tredskande

eller försumlige skall vara skyldig att enligt boställsnämndens bestämmande

gottgöra pastoratet eller annan vad för sådan besiktning bör utgivas.

2. Kostnaden för av- och tillträdessyn skall gäldas för prästgård av pastoratet,

avträdare och tillträdare till en tredjedel var samt för löneboställe

av avträdare och tillträdare till hälften vardera.

3. Kostnaden för laga syn skall gäldas för prästgård av pastoratet

opaginerad Kontrollera mot PDF

liiksdcufenn skrivelse Nr ,''104. 1

och för löneboställe av arrendator!!, eller, där sådan syn hålles på grund

av klagan mot av- och tillträdessyn, av avträdare och tillträdare till hälften

vardera, dock att, där synerätt eu finner, att synen blivit utan giltig orsak

påkallad eller att, när synen ägt rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen

varit befogad, den skyldige skall vara pliktig att, i den mån synerätten

prövar skäligt, gottgöra pastoratet eller annan vad för sådan laga syn

bör utgivas.

4. Till kostnad för av- och tillträdessyn å prästgård samt laga syo å

prästgård eller löneboställe räknas jämväl lösen för det exemplar av

syneinstrumentet, som i 57 § omförmäles.

56

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet av den tid, då, enligt meddelad föreskrift, anmärkta brister

och felaktigheter bort vara avhulpna eller föreskriven nybyggnad verkställd,

till kontraktsprosten ingiva anmälan om fullgörandet eller ock, där underhålls-

eller nybyggnadsarbetet blivit honom ålagt vid ekonomisk besiktning

eller syn, visa att förrättningen överklagats. Sådan anmälan skall vara

vitsordad, beträffande pastoratet ålagda arbeten, av boställshavaren och, beträffande

andra arbeten, av två av pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma

utsedda ombud. Har anmälan ej inom bestämd tid inkommit, men

förrättning, varom här är sagt, vunnit laga kraft, anrnäle kontraktsprosten

genast förhållandet hos domkapitlet, som har att ofördröjligen vidtaga åtgärder

till bevarande av boställets och efterträdares bästa antingen medelst

begäran hos överexekutor, att vad den försumlige eftersatt må genom överexekutors

ämbetsåtgärd varda för lega på den försumliges bekostnad verkställt,

eller, där fråga är om ekonomisk besiktning, genom beredande av

erforderlig säkerhet hos honom för husrötebeloppet. Skulle vad domkapitlet

såsom boställshavare blivit ålagt ej fullgöras, äger pastoratet eller efterträdande

boställshavare hos överexekutor påkalla verkställighet.

57 §.

Instrument över ekonomiska besiktningar och syner samt andra bostället

rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, av boställshavare

eller arrendator väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner tillhandahållas

samt vid avträdandet till efterträdaren överlämnas.

V KAP.

Allmänna bestämmelser och övergångsstadganden.

59 §. ’

Utan hinder av beslut, som meddelats i fråga om vilka hus skola finnas å

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 304.

prästgård, må synerätt, på grund av sedermera inträffade förändrade förhållanden,

i detta avseende annorlunda förordna.

64 §.

1. När lönereglering------------sådan.

1. Skall prästgård — — — — —- — — — — anläggas.

Synerätt^ meddele------------pastoratet.

.>, I fråga om boställe — — — — — — — gällande stadganden.

4. Därest enligt lönereglering-------bestämmelser.

67 §.

Har beträffande stad, som är delad i liera pastorat, Konungen meddelat

förordnande, varom i 2( § 1 mom. lagen om reglering av prästerskapets

avlöning sägs, skall vad i denna boställsordning stadgas om pastorat i

tillämpliga delar gälla om staden i dess helhet eller den del därav, där

utgifterna till prästerskapet utgöras samfällt.

I fall, som nu nämnts, skall vad i 35, 41 och 56 §§ denna boställsordning

stadgas om kyrkostämma gälla om kyrkofullmäktige, där sådana finnas.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma, men

skall icke verka rubbning i bestämmelserna i dessförinnan upprättade arrendekontrakt.

Där i sådant arrendekontrakt viss fråga hänvisats till beslut av

synerätt eller ekonomisk besiktning, skall i stället gälla beslut av den myndighet,

som enligt föreskrift i denna lag har att pröva fråga av motsvarande

beskaffenhet.

2) Lag om resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

1. \ arje tjänstgörande kyrkoherde och komminister, som avses i lagen

om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910, skall, i den

mån sådant prövas erforderligt, såsom ersättning för skjuts för resor i tjänstärenden

erhålla ett fast resanslag.

2. Kyrkoherde och komminister, för vilken lönereglering enligt lagen

om reglering av prästerskapets avlöning blivit före denna dag fastställd,

äger, därest han fått sig tillerkänd skjutsersättning jämlikt 11 § 3 mom.

samma lag, med frånträdande av denna skjutsersättning, under tiden för löneregleringens

giltighet såsom fast resanslag bekomma ett årligt belopp, motsvarande

dubbla beloppet av nämnda skjutsersättning.

För tiden efter det förnyad lönereglering enligt sagda lag bliver gällande

bestämmer Konungen vid sådan lönereglerings fastställande, i enlighet med

de i pastoratet rådande förhållanden, det fasta resanslaget, som dock icke

må överstiga 500 kronor för år.

3. För annan än i 2 mom. omförmäld kyrkoherde och komminister be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 804. IT)

stämmes, med iakttagande av vad i 2 mom. andra stycket stadgas, det fasta

resanslaget av Konungen vid löneregleringens fastställande.

•i §•

Fast resanslag, varom i 1 § förrnäles, skall för varje pastorat, så vitt angår

dess prästerskap, bestridas medelst församlingsavgifter och, i den mån

sådant erfordras, medelst övriga till prästerskapet anslagna avlöningstillgångar

på sätt och i den ordning, 11 § 1 mom. samt 19 och 20 §§ lagen om reglering

av prästerskapets avlöning stadga. Har för bestridande av avlöning

och fast resanslag såsom församlingsavgifter inom pastoratet utdebiterats

sammanlagt större belopp, än som motsvarar sex öre för varje helt eller

påbörjat tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp, beräknat som i

19 § 1 mom. nämnda lag sägs, skall ersättning av kyrkofondens medel

beredas pastoratet för det överskjutande beloppet, i den ordning 21 § samma

lag stadgar.

3 §•

Kyrkoherde eller komminister, vilkens skäliga utgifter under visst år för

skjuts för resor i tjänstärenden överstiga det till honom utgående fasta resanslaget,

må, enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen, kunna som bidrag

till dessa utgifters bestridande ur kyrkofonden erhålla ett tillfälligt resanslag.

För nu omförmält ändamål må icke något år användas mer än sammanlagt

200,000 kronor av kyrkofondens medel.

Denna lag skall träda i kraft

beträffande varje i 1 § 2 mom. omförmäld präst, till vilkens förmån förbehåll

om tjänstbarhet enligt 13 § förordningen den 15 september 1911

angående utarrendering av prästerskapets löneboställen icke finnes gjort: den

1 maj 1927,

beträffande varje i 1 § 2 mom. omförmäld präst, till vilkens förmån förbehåll,

som nyss sagts, finnes gjort: den 1 maj näst efter det arrendekontrakt,

som innefattar nämnda förbehåll, upphört att gälla, dock tidigast den

1 maj 1927, Konungen obetaget att i avseende å sådan präst förordna, att

lagen skall träda i tillämpning den 1 maj näst efter förordnandet, därest pastoratet

sådant medgiver och Konungen prövar särskilda skäl därtill föreligga, samt

beträffande varje präst, som avses i 1 § 3 mom.: samtidigt därmed att

lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning först börjar

tillämpas inom pastoratet;

skolande för varje pastorat bestämmelsen i 2 § träda i kraft samtidigt

därmed, att lagen erhåller tillämpning å någon av pastoratets präster.

I den mån denna lag träder i kraft beträffande prästerliga tjänstinnehavare,

upphör 11 § 3 mom. lagen om reglering av prästerskapets avlöning att äga

tillämpning.

De ytterligare föreskrifter, som för tillämpning av bestämmelserna i denna

lag kunna finnas erforderliga, meddelas av Konungen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 304.

3) Lag om ändrad lydelse av 6 § lagen om kyrkofond den

9 december 1910 (nr 141 s. 37).’

Härmed förordnas, att 6 § lagen om kyrkofond den 9 december 1910

skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

6 §•

Av kyrkofonden skola utgöras:

1. ersättning för församlingsavgifter enligt stadgandena i 21 § lagen om

reglering av prästerskapets avlöning samt 2 § lagen om resanslag åt vissa

präster i nyreglerade pastorat;

7. ålderstillägg, arvoden och kostnadsersättningar, som jämlikt lagen om

reglering av prästerskapets avlöning samt lagen om resanslag åt vissa

präster i nyreglerade pastorat skola av kyrkofonden gäldas, så ock emeritilöner,

vilka i enlighet med lagen om sådana löner blivit präster tilldelade;

8. ------

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma.

4) Lag om förskott ur kyrkofonden till bekostande av viss nybyggnad

å ecklesiastika löneboställen.

Härmed förordnas som följer:

1 §■

1. Där arrendator av med jordbruk förenat löneboställe, varå syn enligt

64 § ecklesiastik boställsordning hållits, genom arrendekontrakt, upprättat i

enlighet med de förändrade bestämmelser angående utarrendering av prästerskapets

löneboställen, som av Konungen utfärdas, får sig ålagt verkställande

av nybyggnad, som ansetts blödig för boställets iståndsättande med anledning

av ecklesiastik boställsordnings trädande i tillämpning beträffande bostället

(första bebyggandet), må förskott ur kyrkofonden utbetalas för bestridande

av kostnaden för sådan nybyggnads utförande.

2. Som ny byggnadskostnad, varom i 1 mom. stadgas, anses jämväl dels

kostnad för lösen av överloppshus, vilka skola bibehållas som arrendatorns

skyldighetshus, samt för sådana förbättringsarbeten å befintliga skyldighetshus,

som icke kunnat åläggas avträdande byggnads- eller underhållsskyldig,

dels ock gottgörelse, som tillträdande arrendator jämlikt 26 § ecklesiastik

boställsordning förpliktas utgiva till avträdaren för av denne utlagd kostnad

för första bebyggandet.

2 §■

Förskott, som omförmäles i 1 §, jämte ränta därå gottgöres kyrkofonden

ur avkomsten från bostället.

1 Senaste lydelsen: lag den 19 juni 1917 (nr 398) samt beträffande 8 mom.: lag den 16

maj 1924 (nr 196).

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 304.

3 §•

1. Där, jämlikt föreskrifterna i 62 § ecklesiastik boställsordning eller eljest,

löneboställe, för vars första bebyggande förskott utbetalats, eller del av sådant

boställe utbytes mot annan fastighet eller försäljes, äger kyrkofonden att av

därvid betingad mellangift eller köpeskilling, sk långt densamma räcker,

återbekomma förskottet, i vad det återstår oguldet, jämte ränta.

2. Varder genom mellangift, som nyss sagts, kyrkofondens fordran ej till

fullo gulden, njuter kyrkofonden för sin återstående fordran jämte ränta

betalning ur avkomsten av den fastighet, som erhållits i utbyte mot lönebostället.

4 §•

För beredande av tillgång till medel för utlämnande av förskott, som i

denna lag avses, må lån upptagas för kyrkofonden.

5 §•

De ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av denna lag.

utfärdas av Konungen.

Denna lag träder i kraft å dag, som Konungen äger bestämma.

Härjämte får riksdagen bemyndiga Kung! Maj:t att bestämma dagen för

ikraftträdandet av de ovan under 1), 3) och 4) intagna lagarna.

Stockholm den 2 juni 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt.

Nr 304-309.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.