Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 50 angående försvarsväsendets ordnande och nr 51 med förslag till värnpliktslag ävensom vissa i dithörande ämnen väckta motioner.

1925-06-02 · 60 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:310, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 50 angående försvarsväsendets ordnande och nr 51 med förslag till värnpliktslag ävensom vissa i dithörande ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310.

1

Nr 310.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1925.

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts propositioner nr 50 angående försvarsväsendets

ordnande och nr 51 med förslag till värnpliktslag

ävensom vissa i dithörande ämnen väckta motioner.

(Första särskilda utskottets utlåtande nr 1 och memorial

nr 3.)

Till Konungen.

Uti särskilda till riksdagen avlåtna, den 20 februari 1925 dagtecknade

propositioner, nr 50 och nr 51, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande

av de vid nämnda propositioner fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för samma dag, föreslagit

dels i propositionen nr 50, att riksdagen — under förutsättning av bifall

“till det förslag till ny värnpliktslag, som innehålles i ovanberörda proposition

nr 51 — ville bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om försvarsväsendets

ordnande föreslagit,

dels ock i propositionen nr 51, att riksdagen måtte antaga vid propositionen

fogat förslag till värnpliktslag.

I sammanhang med förenämnda propositioner har riksdagen till behandling

förehaft åtskilliga i anledning av desamma inom riksdagens kamrar väckta

motioner.

Riksdagens första särskilda utskott har i ämnet avgivit utlåtande, nr 1,

•och memorial, nr 3, varav tryckta exemplar härvid fogas...

Under åberopande av tillämpliga delar utav innehållet i ovannämnda utlåtande

och memorial får riksdagen anmäla: •

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 310—311. ii5s 25 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 310.

I. Beträffande försvarsväsendets ordnande:

l:o) att riksdagen, under förutsättning att riksdagens beslut om antagande

av ny värnpliktslag varder av Eders Kungl. Maj:t godkänt, och med förklarande

att Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 50 angående försvarsväsendets

ordnande icke kunnat av riksdagen oförändrad godkännas, i anledning av

samma proposition ävensom de i ämnet väckta motionerna, beslutit följande.

LANTFÖRSVARET.

A. Lantförs varets kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden

å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

B. Arméförvaltningen.

Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för eu assistent å

sjukvårdsstyrelsen avsedda batalj onsläkarbeställningen indrages.

Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren

ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas, den förre av 1 pensionerad

officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom

förrådsförvaltare.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.

Fästningar.

Arméns truppförband organiseras i huvudsak å fyra arméfördelningar samt

Övre Norrlands trupper och Gotlands trupper.

Övre Norrlands trupper skola bestå av:

Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron ur Norrlands

dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,

Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.

Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår och Gotlands

artillerikår.

Karlsborgs fästning nedlägges.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310.

3

D. Högre staber och inspektioner in. in.

1. Generalitetet.

Detta skall bestå av:

1 chef för generalstaben,

1 inspektör för infanteriet,

4 arméfördelningschefer,

1 militärbefälhavare för Övre Norrland,

1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,

1 chef för fortifikationen,

1 generalintendent och

1 inspektör för kavalleriet och chef för arméns remonteringsväsende.

2. Arméfördelningsstaberna.

Yar och en av de fyra arméfördelningsstaberna skall bestå av:

1 brigadchef,

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur in tenden turkår eu,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande

en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficeren och en hos fördelningsin

tenden ten.

3. Militärbefälet för Övre Norrland.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, kapten ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Av ovanstående personal uppföres å staten för arméfördelningsstaber,

militärbefäl och inspektioner adjutanten med arvode såsom kapten.

4. Kommendantskapet i Boden.

Kommendantskapet i Boden skall bestå av:

1 kommendant,

1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 310.

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

den ene i kommen dan tskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,

samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet på Gotland.

Militärbefälet på Gotland skall bestå av:

1 militärbefälhavare på Gotland, samtidigt chef för Gotlands infanterikår,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast

vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt

1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.

6. Infanteriinspektionen.

Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

7. Militärläroverksinspektionen.

Såsom inspektör för militärläroverken förordnas en i Stockholm förlagd

brigadchef.

Inspektörens för militärläroverken stab skall bestå av:

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310.

5

8. Kavalleriinspektionen m. in.

Kavalleriinspektörens och chefens för remonteringsväsendet stab skall

bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 redogörare, pensionerad officer, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

1). Generalstaben.

Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:

a) Militär personal:

1. Overadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

11 majorer och

33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant och

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare, och

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

b) Civil personal:

1 professor,

• 1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt och

3 expeditionsvakter.

10. Artilleristaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter,

1 officer, beordrad ur infanteriet,

1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,

1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt

1 expeditionsvakt.

11. Fortifikationsstaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 310.

12. Intendenturstaben.

Intendenturstaben skall bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

13. Tränginspektionen.

Inspektörens för trängen stab skall bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.

Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.

1. Krigsskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,

samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadett officerare, samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officerskursens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).

Reserv officerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 810. ‘

Reservofficerskursens lärarpersonal:

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat:

chefen med lön, adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med

arvoden såsom kaptener samt kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare

samt 1 lärare, samtliga vid officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller

löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie, pensionerad

officer,

5 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 3 kaptener,

förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat regementsofficerarna

med lön samt ovan angivna kaptener med arvoden såsom kaptener.

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön

chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära

ämnen.

4. Ridskolan.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, major,

1 förste lärare,

1 andre lärare,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 310.

1 lärare, tillika adjutant,

1 bataljonsveterinär,

1 redogörare,

1 förvaltare, pensionerad underofficer,

1 maskinist,

stallbetjäning till erforderligt antal samt

1 hovslagarunderbefäl, beordrat ur Livregementets dragoner.

Chefen uppföres med lön å skolans stat. De tre lärarna uppföras å skolans

stat med arvoden såsom ryttmästare eller löjtnanter.

5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7

under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

läkare, beordrad under högst 200 dagar,

förvaltare,

väbel,

köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln,

vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under

högst 200 dagar.

samtliga pensionerade

underofficerare,

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat: med lön

chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom

kaptener.

6. Artilleriskjutskolan.

Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1

överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben

erforderliga personalen.

Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall

fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktion sdivisioner,

allt på sätt Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

7. Underofficersskolan ni. in.

Under officer sskolans personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

2 kompanichefer, kaptener,

6 avdelningschefer, löjtnanter,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 310.

1 bataljonsadjutant m. m., pensionerad underofficer,

2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,

tillfälligt beordrade lärare, förslagsvis 3 (officerare ur fortifikationen,

trängen och intendenturkåren),

1 studierektor samt

timlärare till erforderligt antal.

Av ovanstående personal uppföras å skolans stat: chefen med lön samt

adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener och avdelningscheferna

med arvoden såsom löjtnanter.

Den förberedande under officerss kolans personal skall bestå av förslagsvis:

2 kaptener (ryttmästare),

9 subalternofficerare,

2 fanjunkare och

6 sergeanter,

samtliga beordrade ur truppförbanden för en tid av omkring 225 dagar, samt

timlärare till erforderligt antal.

F. Lägre truppförband.

Infanteriet.

1.

a) Svea livgarde skall bestå av:

1. Regementet.

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

25 löjtnanter samt

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

23 sergeanter.

Manskap:

20 furirer av 1. klassen,

41 furirer av 2. klassen,

40 korpraler,

40 vicekorpraler,

61 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

2 vapenhantverkarfurirerav2.klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

6 musiksergeanter,

4 musikfurirer av 1. klassen,

3 musikfurirer av 2. klassen,

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer och

7 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 officer,

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 310.

2. Stridsvagnbataljonen.

Officerare:

1 överstelöjtnant,

2 kaptener,

6 löjtnanter.

Underofficerare:

2 fanjunkare,

4 sergeanter.

8 korpraler,

8 vicekorpraler,

12 volontärer,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen.

Civilmilitär personal:

1 verkmästare.

Manskap:

3 furirer av 1. klassen,

6 furirer av 2. klassen,

Pensionerad personal:

1 pensionerad underofficer.

b) Yart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta—Bohus, Upplands,

Skaraborgs, Södermanlands, Smålands och Alvsborgs regementen samt

Norra skånska infanteriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

19 löjtnanter samt

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 fanjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårds vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 liovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Mnsikper sonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter.

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse, Nr 310.

c) Kronobergs regemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

13 kaptener,

23 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

23 sergeanter.

Manskap:

17 furirer av 1. klassen,

35 furirer av 2. klassen,

32 korpraler,

32 vicekorpraler,

52 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

1 sjukvårds vicekorpral,

3 sjukvårdssoldater,

2 hovslagarvicekorpraler,

2 vapenhantverkarfurirer av 2.

klassen,

d) Norrbottens regemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

12 kaptener,

21 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

28 korpraler,

28 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenliantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer,

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

3 expeditionsunderofficerare,

2 vapenunderofficerare,

1 underofficer, förrådsförvaltare, och

2 underofficerare, biträden åt rege
mentsintendenterna.

av:

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:1)

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

6 musiksergeanter,

4 musikfurirer av 1. klassen,

3 musikfurirer av 2. klassen,

*) Avsedd för Bodens garnison.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 310.

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer och

7 musikelever.

Civilinilitfir personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regements

intendenten.

e) vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Dalregementet, Hälsinge, Hallands, Västerbottens och Värmlands regementen

Jämtlands fältjägarregemente samt Västernorrlands regemente skall bestå av

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

1 major,

9 kaptener,

18 löjtnanter samt

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 fanjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen,

23 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

34 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Mnsibpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilniilitiir personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regements

intendenten.

f) Södra skånska infanteriregementet skall bestå av samma personal som

ovan under e) angivits, dock att en pensionerad underofficer tillkommer

såsom förrådsförvaltare å Revingehed.

g) Gotlands infanterikår skall bestå av:

Officerare: Underofficerare:

1 överstelöjtnant, 5 fanjunkare och

6 kaptener, 11 sergeanter.

9 löjtnanter samt

4 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Manskap:

8 furir er av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

23 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 liovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarkorpral ock

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

2. Kavalleriet.

a) Livregementets dragoner skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

Mnsikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär och

1 vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

b) Livregementets husarer samt Skånska kavalleriregementet skall vart och

ett bestå av:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Officerare:

1 överste och chef.

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontär er,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

c) Norrlands dragonregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

8 ryttmästare,

15 löjtnanter samt

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

22 furirer av 2. klassen,

29 korpraler,

225 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikpersonal:

musikfanjunkare,

musiksergeant,

musikfurir av 1. klassen,

musikfurir av 2. klassen,

musikkorpral,

musikvicekorpral,

musikvolontärer och

musikelever.

CiyilmilitSr personal:

batalj onsläkare,

bataljonsveterinär och

vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

expeditionsunderofficer,

vapenunderofficer,

underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

av:

Musikpersonal:

musikfanjunkare,

musiksergeant,

musikfurir av 1. klassen,

musikfurir av 2. klassen,

musikkorpral,

musikvicekorpral,

musikvolontärer och

musikelever.

Civilmilitär personal:

bataljonsläkare,

regementsveterinär och

vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

expeditionsunderofficer,

vapenunderofficer,

underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

1

1

1

1

1

1

2

3

1

1

1

1

1

1

1

bestå

1

1

1

1

1

1

2

3

1

1

1

1

1

1

1

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 310.

3. Artilleriet.

a) Svea artilleriregemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

av:

2 liovslagarfurirer av 2. klassen,

3 hovslagarkonstaplar,

4 hovslagarartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Civilmilitär personal:

Underofficerare:

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

b) Vart och ett av Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente

skall bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag

därav, att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant, 1 furir

av 1. och 1 av 2. klassen, att i staten för Norrlands artilleriregemente icke

upptages någon regementsveterinär samt att antalet liovslagarfurirer av 2.

klassen vid vartdera regementet minskas från 2 till 1.

c) Göta artilleriregemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fämikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontärer,

av:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

3 hovslagarkonstaplar,

4 hovslagarartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyekjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 310.

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 bataljonsveterinär.

d) Gotlands artillerikår skall bestå

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

5 kaptener,

9 löjtnanter samt

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 styckjunkare och

7 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

av:

14 konstaplar,

71 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

e) Bodens artilleriregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

f) Arméartilleriregementet skall b(

estå av:

30 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

;å av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

13 kaptener,

22 löjtnanter samt

9 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Kr 310.

17

Underofficerare:

10 styckjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

35 konstaplar,

113 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

4 liantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

g) Luftvärnsartilleriregementet skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 major,

8 kaptener samt

20 löjtnanter.

Underofficerare:

6 styckjunkare och

13 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar,

74 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

h) Norrbottens artillerikår.

Officerare;

1 major och chef,

4 kaptener,

7 löjtnanter samt

2 underlöjtnanter och fänrikar.

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare och

1 bataljonsläkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

bestå av:

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civil personal:

1 garnisonspastor å Karlsborg.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Underofficerare:

2 styckjunkare och

6 sergeanter.

*) Avsedd för Karlsborgs garnison.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 310—311.

1152 25 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

10 konstaplar,

20 volontärer,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapcl och

1 kovslagarartillerist.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer, tillika

vapenunderofficer, och

1 kasernunderofficer, tillika väbel.

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Vid fortifikationen skall finnas följande personal anställd, nämligen:

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter samt

22 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

31 fanjunkare och

60 sergeanter.

1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

1 departementsskrivare,

4 vapenhantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tyghantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Mnsiknnderofficerare:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

7 expeditionsunderofficerare,

4 biträden åt regementsintendenCivilmilitär

personal: terna,

3 bataljonsläkare, 2 tillsyningsman (en i Östersund och

3 bataljonsveterinärer, en å Laxön).

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall

finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea ingenjörkår:

Manskap:

7 furirer av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

94 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 kovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

2 hovslagarsoldater,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

Musik manskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riks ilar/ens skrivelse Nr 310.

6

12

15

15

83

1

1

1

2

6

13

18

17

95

1

1

1

2

1

4

9

13

12

66

1

1

1

1

vid Göta ingenjörkår:

Manskap:

furirer av 1. klassen,

furirer av 2. klassen,

korpraler,

vicekorpraler,

volontärer,

sjukvårdsfurir av 2. klassen,

sjukvårdskorpral,

sj ukvårdsvicekorpral,

sj ukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenliantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen

3 hantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

vid Fälttelegraf kår en:

Manskap:

furirer av 1. klassen,

furirer av 2. klassen,

korpraler,

vicekorpraler,

volontärer,

sjukvårdsfurir av 2. klassen,

sjukvårdskorpral,

sjukvårdsvicekorpral,

sjukvårdssoldater,

hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

1 liovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverkskorpraler,

5 liantverksvicekorpraler och

12 hantverkssoldater.

vid Bodens ingenjörkår:

Manskap:

furirer av 1. klassen,

furirer av 2. klassen,

korpraler,

vicekorpraler,

volontärer,

sjukvårdsfurir av 2. klassen,

sjukvårdskorpral,

sj ukvårdsvicekorpral,

sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

5. Trängen och trängtrupperna.

a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal,

nämligen:

Officerare:

1 överste,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

19 kaptener,

30 löjtnanter samt

11 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Underofficerare:

19 fanjunkare och

39 sergeanter.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant.

Civilmilitär personal:

4 regementsläkare,

4 bataljonsläkare,

4 batalj onsveterinärer,

16 hantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

4 vapenunderofficerare,

4 underofficerare, biträden åt regementsintendenterna,

och

4 underofficerare, uppbördsman för

furage m. m.

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas

anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea,

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

Göta och Norrlands trängkår:

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

vid Skånska trängkåren:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

6. Iutendenturkåren och intendenturtrupperna.

Vid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall finnas anställd följande

personal, nämligen:

Officerare: CiTilmilitär personal:

2 överstar,

5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

61 kaptener och

9 löjtnanter.

Underofficerare:

52 förvaltare,

5 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen och

11 furirer av 2. klassen.

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

2 expeditionsofficerare vid arméför
valtningens

intendentsdepartement

och

7 expeditionsunderofficerare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 310.

G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkark&ren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 generalfältläkare1 2 3 4), 35 regementsläkare3),

1 överfältläkare *), -11 bataljonsläkare 3) samt

4 fältläkare 2), 25 bataljonsläkare vid fältläkarkåren4).

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Den å staten för garnisonssjukliuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen

med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning

med regementsläkares lön.

Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad officer.

Å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare

och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen

å Karlsborg.

Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 31 ordinarie sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personal skall bestå av:

1 överfältveterinär !), 6 regementsveterinärer3) samt

4 fältveterinärer2), 15 batalj onsveterinärer 3).

4. Artilleriets fabriker och tyganststalter.

Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande

personal, nämligen:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

17 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

40 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Pensionerad personal:

1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska

revision,

1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå

3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och

Stockholms tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Samtliga

pensionerade

underofficerare.

*) Uppförd, å arméförvaltningens stat.

2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

3) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.

4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 310.

5.

Denna stat skall bestå av:

2 garnisonspastorer1).

6.

Arméns polispersonal skall

i Botlen:

1 poliskommissarie,

5 överkonstaplar,

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

Ecklesiastikstaten.

Polispersonalen.

bestå av:

å Karlsborg:

1 överkonstapel och

1 konstapel.

H. Härens hästar och remonteringsväsendet.

1. Härens hästar.

Egna tjänstehästar.

Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en

egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,

de fyra arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,

militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren

på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet

och inspektören för trängen samt de fyra brigadcheferna

...............................................................................

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............

samtliga officerare vid generalstaben med undantag av

militärattachéerna.................................................................

chefen för artilleristaben ................................................ 1 häst

chefen för krigshögskolan................... 1 »

chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur

kavalleriet vid samma skola ................................................ 2 hästar

chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes 4 »

samtliga regementschefer vid infanteriet....................... 20 »

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ......... 103 »

samtliga regementschefer vid artilleriet ........................ 7 »

tillhopa 17 hästar

1 häst

49 hästar

eller tillhopa 205 hästar.

Stamhästar.

Vid armén skola finnas tillhopa 4,460 stamhästar, nämligen:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl.

staber och undervisningsverken:

*) Uppförda, 1 -i

artilleriregementet.

staten för kommendantskapet i Boden och 1 å staten för Luftvärns
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 310.

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ... 1

generalitet,'' arméfördelningsstaberna, militärbefälen

för Övre Norrland och på Gotland, kommen
dantskapet

i Boden samt tränginspektionen............ 46

generalstaben............................................................ 34

artilleristaben........................................................... 15

fortifikationens huvudstation ................................. 14

f älttygmästaren.

undervisningsverken...........................................

.... 9 tillhopa 120

hästar

vid infanteriet.....................................................

...................... 453

» kavalleriet....................................................

....................... 2,210

»

» artilleriet .................................................

........................ 1,300

»

» fortifikationen och ingenjörtrupperna........

........................ 190

»

» trängtrupperna ............................................

........................ 184

»

» intendenturtrupperna...................................

........................ 3

»

eller tillhopa 4,460 hästar.

Lejda hästar.

Antalet hästlejningsdagar vid armén

vid infanteriet .........................................

» kavalleriet ........................................

» artilleriet............................................

» ingenjörtrupperna.............................

» trängtrupperna..................................

» intendenturtrupperna.......................

skall beräknas sålunda:

........................ 25,000 lejningsdagar

........................ 800

....................... 82,000

...................... 34,800 »

........................ 15,200 »

........................ 2,000

eller tillhopa 159,800 lejningsdagar.

2. Bemonteringsväsendet.

Antalet remonter.

Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:

vid kavalleriet............................................................................... 233 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna.............................. 159 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar......... 10 »

eller tillhopa 402 remonter.

Ledningen av remonteringsväsendet.

Ledningen av remonteringsväsendet utövas av inspektören för kavalleriet,

vilken biträdes av en remonteringsnämnd om tre ledamöter, i regel officerare

å reservstat eller i reserven. För nämndens ledamöter skola finnas fyra

suppleanter.

Remontdepåerna.

Vid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster

i Skåne och Gudhem i Västergötland.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 310.

I. Reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare och läkare

fordras, förutom full tjänsteduglighet, 7 tjänstår såsom officer, respektive militärläkare.

Såsom villkor för sådan övergång skall för underofficer fordras

4 tjänstår som sergeant vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.

Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna

befordras till major å reservstat. Regementsläkare å reservstat, vilken därtill

finnes lämplig, skall kunna befordras till fältläkare å reservstat.

Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.

a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar och

65 underofficersbeställningar.

b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:

1 fältläkarbeställning och

2 regementsläkarbeställningar.

2. Personal i arméns reserver.

a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit

sin första officers- respektive underofficersanställning.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar ävensom

vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva

anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden

intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,

träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga truppslag

i 40 dagar.

Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingslijälp,

officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400

kronor.

Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den för

rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet

efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom

åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310. 25

berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5

procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning

på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes

(kårs) reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och underofficerare.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående pensionen

skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400 kronor.

c) Underbefäl i reserven.

Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,

varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgöringsskyldig

i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar

ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan

bliva anbefalld.

d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.

Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola

indragas.

Yad ovan under a) och b) beslutits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,

pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i tillämpliga delar

gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten

i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen fullgöres,

skall vara 40 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

J. övergången till den nya härordningen.

Övergången till den beslutade härordningen skall, enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kung! Maj:t meddelar, på i huvudsak följande sätt genomföras

i tvenne omgångar:

1) Under budgetåret 1925—1926 sker en allmän kaderminskning och begränsning

i övrigt av de bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse

med den i det föregående angivna truppförbandsorganisationen;

dock att begränsningen av officers- och underofficerskadern icke vidtages

förrän omedelbart efter repetitionsövningarna 1926.

2) Under budgetåret 1927—1928 verkställes indragning av övertaliga truppförband.

Eders Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med de

av första särskilda utskottet i dess utlåtande nr 1 angivna grunder, utfärda

föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner samt avskedsersättning

m. m. åt personal, som till följd av övergången till den nya härordningen

blir övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av

avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka

personalens avlöning utgår.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 310.

SJÖFÖRSVARET.

I. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

Ay ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat

uppförda reservationsanslaget till krigsfartjgsmateriel må användas högst

260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade f. d.

pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg.

B. Marinförvaltningen.

Å marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemistbefattning, 2 befattningar

tillhörande nuvarande lönegraden B 15 1), 4 befattningar tillhörande

nuvarande lönegraden B 13 2) och 2 espeditionsvaktbefattningar.

C. Marinstaben.

Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen

indrages.

D. Sjökrigsskolan.

Marinintendentskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt

och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter

förläggas till sjökrigsskolan.

Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom befrias

från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel

och fria läroböcker.

E. Flottans stationer m. m.

Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å

flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.

Skeppsgossekåren förlägges i Karlskrona och i Marstrand samt skall uppgå

till sammanlagt 450 nummer, varjämte denna kår vid vakanser inom

sjömanskåren må ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer, dock

högst 100. Den vid skeppsgosseskola tjänstgörande civila personalen skall

utgöras av 1 rektor, 1 ordinarie ämneslärare, tillika förste lärare, 7 övriga

ordinarie ämneslärare, 5 extra ordinarie ämneslärare, 4 lärare i slöjd samt

timlärare till erforderligt antal.

F. Flottans personalstater.

Flottans personalstater skola upptaga följande personal:

Officerare: 18 kommendörkaptener av 2. graden,

5 flaggmän, 111 kaptener,

7 kommendörer, 100 löjtnanter samt

17 kommendörkaptener av 1. graden, 46 underlöjtnanter och fänrikar.

*) Enligt innevarande års riksdags beslut lönegraden B 24.

2) » » » » » » B 21.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 810.

Underofficerare:

172 flaggunderofficerare, därav 16 förrådsförvaltare

och

346 underofficerare av 2. graden.

Manskap:

Flaggkorpraler:

350 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

1,064 korpraler, därav högst 150 högbåtsmän,

1,700 meniga samt

135 meniga under fem månader.

Skeppsgossar:

450 skeppsgossar.

Mariningenjörer:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden,

1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden,

2. löneklassen.

6 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

vartill komma

3 mariningenjörsstipendiater.

Marinintendenter:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löne
klassen,

5 förste marinintendenter, 2. löne
klassen,

28 marinintendenter av 1. graden,

14 marinintendenter av 2. graden,

samt

6 marinunderintendenter.

Marinliikare:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

6 marinläkare av 1. graden,

16 marinläkare av 2. graden och

8 marinläkarstipendiater.

Ecklesiastikpersonal:

2 amiralitetspastorer,

2 amiralitetspredikanter,

2 klockare och

1 kyrkvaktare.

Polispersonal:

2 överkonstaplar, tillika poliskommis
sarier,

2 överkonstaplar,

9 konstaplar och

3 extra konstaplar.

Musikpersonal:

2 musikdirektörer.

Civil personal:

1 advokatfiskal och

5 expeditionsvakter.

Pensionerad personal:

2 officerare och

35 underofficerare.

G. Flottans reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningshavarnas

avgång indragas.

2. Personal i flottans reserv,

a. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).

1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom

flottans reserv vunnit sin första anställning som officer respektive

underofficer (flaggkorpral).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 310.

a) Officerare, vilka genomgått utbildning såsom reservofficersaspiranter,

ävensom underofficerare (flaggkorpraler).

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill av

Eders Kung! Maj:t bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig

och allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande

av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt

dessutom i fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till

första anställningsåret förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar

av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Eders

Kung! Maj:t bestämmas.

Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant och

400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall vid sin

första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.

Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet

och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall

vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående livstid

åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer (flaggkorpral)

med 400 kronor.

Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning

fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han

uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans

efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens

vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande

belopp.

Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att i

samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma ett

mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning

på stat, men som vunnit anställning i reserven.

För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under

mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter konstituering

till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda officerare,

vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.

2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång

från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension

eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande

pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara

tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan

omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i

fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,

fullgöra eu repetitionsövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod

av tjänstetiden.

Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla ekiperingshjälp

med 600 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Beträffande pension och utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband

med avgång'' ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall

gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan omförmälda

officerarna och underofficerarna (flaggkorpralerna).

b. Mariningenjörer, marin intendenter och marinläkare.

1 Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans

reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer åt

2. graden resp. marinunderintendenter.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas

till 600 kronor, varjämte beträffande pensionens kapitaliserade värde skall

gälla vad som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare m. fl.

2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång

från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller

den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder

utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans

r 0 s g r v.

Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det

kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar

om sammanlagt 180 dagar.

Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad

som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör skall

för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat intill

40 års ålder.

3. Marinläkare.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall liojas

till 600 kronor. _ ...

4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m. galler

vad ovan under a. 1 a) sagts.

H. De värnpliktiga och deras redovisning.

Antalet sjörullföringsområden skall minskas från 6 till 4.

II. Kustartilleriet.

1. Kustfästuingarna.

Vaxholms och Karlskrona fästningar bibehållas. Älvsborgs och Hemsö

fästningar bibehållas, ehuru för desamma icke skall beräknas annan personal

än som erfordras för tillsyn och materielens vård. Hörningsholms fästning

;samt Luleå kustposition nedläggas.

2. Kustartilleriets personalstat.

Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:

Officerare:

1 chef för kustartilleriet, generalsperson,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 310.

7 majorer,

32 kaptener,

34 löjtnanter samt

16 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

32 underofficerare av 1. graden och

63 » » 2. »

Manskap:

Flåggkorpraler :

60 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

212 korpraler och

352 meniga.

Musikpersonal:

2 musikstyck] u åkare.

Pensionerad personal:

10 underofficerare.

3. Kustartilleriets reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6 kompaniofficerare

och 5 underofficerare.

För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tillämpliga

delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid

armén.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola i

tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande personal

vid armén.

iii. Övergången till den nya marinorganisationen.

Beslutade ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft

under budgetåret 1926—1927 å de tider, Eders Kung! Maj:t bestämmer.

I den mån så befinnes möjligt och lämpligt, skola dock redan under

budgetåret 1925—1926 vidtagas förberedande åtgärder för underlättande av

övergången till den nya marinorganisationen.

Eders Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med

de av första särskilda utskottet i dess utlåtande nr 1 angivna glinder, utfärda

föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner samt avskedsersättning

m. m. åt personal, som till följd av övergången till den nya

marinorganisationen bliver övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå från allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av

avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka

personalens avlöning utgår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310.

‘31

FLYGVAPNET.

A. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén

och marinen samt sammanslås till ett i förhållande till dessa fullt fristående

flygvapen, underställt en under Konungen direkt lydande chef.

För handläggning av ärenden rörande flygvapnets organisation, utbildning

och utrustning samt luftstridskrafternas användning, ävensom för behandling

av flygvapnet berörande tekniska och ekonomiska frågor skall inrättas

en flygstyrelse, för vilken chefen för flygvapnet skall vara chef och

som organiseras på en militärbyrå, en teknisk byrå och en intendenturbyrå.

Flygvapnet uppdelas å fyra kårer, förlagda å följande orter, nämligen

1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å Malmen—

Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig för den första utbildningen

avsedd flygskola förlägges till Ljungbyhed. Den första gemensamma

delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen anslutes till respektive

3. kåren å Malmen och 1. kåren i Uppsala. Den grundläggande bombutbildningen

bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning äger rum

vid respektive kårer.

Av kårerna är 1. kåren avsedd att i första hand direkt betjäna högsta

krigsledningen, 2. kåren är på samma sätt avsedd för marinens behov samt

3. och 4. kårerna huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.

Från nämnda kårer skola avdelas ett detachement till kustflottan samt

vid behov sådana till flygstationerna i Boden, Vännäs (eventuellt annan

plats), Gustavsvik, Vaxholm, Gotland, Karlskrona och Göteborg.

För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas, förutom vissa mindre

reparationsverkstäder, två större flygverkstäder, den ena å Malmen, den andra

i Västerås.

Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.

Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen

personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare, flygspanare

och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet

beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet,

dels av flygvapnets reserv samt värnpliktiga.

B. Flygvapnets ledning.

a) Chefen för flygvapnet.

Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman.

Såsom stabsclief hos chefen för flygvapnet skall beordras en regementsofficer,

i regel av överstes eller kommendörs tjänsteställning, samt såsom

adjutant en kompaniofficer.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr BIO.

b) Flygstyrelsen.

I denna skall cliefen för flygvapnet ingå såsom chef, och skall densamma

i övrigt bestå av följande personal:

stabschefen,

chefens för flygvapnet adjutant,

1 chef för militärbyrån, regementsofficer,

förslagsvis 3 tjänstgörande officerare å militärbyrån, kompaniofficerare,

1 chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,

förslagsvis 2 tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, flygingenjörer,

1 chef för intendenturbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren, eller

1. marinintendent,

1 assistent å intendenturbyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent

av 1. graden,

förslagsvis 2 expeditionsunderofficerare vid intendenturbyrån, pensionerade

fanjunkare, och

1 expeditionsvakt.

C. Flygvapnets personalstater.

a) den för flygvapnet gemensamma staten skall upptaga följande personal:

Officerare.

1 generalsperson (flaggman),

1 överste (kommendör),

1 överste (kommendör) eller överstelöjtnant (kommendörkapten'' av 1. graden),

5 överstelöjtnanter (kommendörkaptener av 1. graden) eller majorer (kommendörkaptener

av 2. graden),

21 kaptener och

31 löjtnanter.

Intendenturpersonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren (1. marinintendent av 1.

eller 2. löneklassen),

4 kaptener ur intendenturkåren (marinintendenter av 1. graden) och

1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).

Underofficerare:

10 förrådsförvaltare,

16 fanjunkare och

22 sergeanter.

CiYilmilitär personal:

1 bataljonsläkare, 5 verkmästare av 2. klassen,

1 flygöveringenjör, 8 tyghantverkare,

10 flygingenjörer, 4 vapenhantverkare och

5 verkmästare av 1. klassen, 6 förrådsvaktmästare.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Civil personal:

33

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal in. fl.:

1 officer, intendenturutbildad,

4 läkare och

16 underofficerare.

b) Vid nedan angivna flygkårer (flygskola) skall finnas följande manskaps

personal:

vid 1.

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

flygkåren:

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och

6 hantverkssoldater.

vid 2. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

4 furirer av 2. klassen.

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskorpraler,

4 hantverksvicekorpraler och

10 hantverkssoldater.

vid 3. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

3 furirer av 2. klassen,

7 korpraler,

8 vicekorpraler,

24 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

2 vapenhantverkarkorpraler,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

6 hantverksvicekorpraler och

14 hantverkssoldater.

vid 4. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

8 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och

3 hantverkssoldater.

14 sand. Nr 310—311.

1152 25 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 310.

vid jhjgskolan:

2 furirer av 1. klassen, 1 vapenliantverkarkorpral,

3 furirer av 2. klassen, 1 hantverksfurir av 1. klassen,

5 korpraler, 1 hantverkskorpral,

8 vicekorpraler, 2 hantverksvicekorpraler och

20 volontärer, 5 hantverkssoldater.

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

D. Flygvapnets reservpersonal.

För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering

tjänstgöra såsom flygare, skall årligen bland värnpliktiga studenter

och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.

Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingshjälp

med 750 kronor.

Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en

gottgörelse av 1,000 kronor.

E. Organisationens genomförande.

Flygvapnets uppsättning skall med nedan angivna undantag taga sin

början under budgetåret 1926—1927 och organisationen enligt föreliggande

stater vara fullt genomförd under budgetåret 1930—1931.

För utförandet av för flygvapnets nyorganisation erforderliga nybyggnader

m. m. må redan under budgetåret 1925—1926 utav de för armébyggnadsändamål

reserverade medel användas ett belopp av 4,000,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t skall äga rätt att tillsätta chef för flygvapnet från och

med den 1 juli 1925 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget

till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

2:o) att riksdagen beslutit hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, huru de båda infanteriregementen,

som enligt riksdagens beslut skola bibehållas utöver de i Eders

Kungl. Maj:ts proposition för de fyra arméfördelningarna och Övre Norrlands

militärområde beräknade, skola inordnas i arméorganisationen och

landets militäradministrativa indelning, samt för nästkommande års riksdag

framlägga det förslag, vartill nämnda utredning må föranleda.

II. Beträffande värnpliktslagen m. in.:

l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagens beslut angående

försvarsväsendets ordnande av Eders Kungl. Maj:t godkännes — med förklarande

att Eders Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag icke kunnat av

riksdagen oförändrat antagas, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 51

för sin del antagit följande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310.

35

Värnpliktslag.

Härigenom förordnas som följer:

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ L

Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.

• .. § 2‘

För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,

som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.

§ 3.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen

delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton år,

elva år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.

2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.

§4.

1. Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,

stadigvarande sjukdom, kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke är

duglig till krigstjänst.

2. Från värnpliktens fullgörande under fredstid frikallas:

a) den, som, utan att vara oduglig till krigstjänst, likväl icke är vapenför;

b) den, vilken vid den tidpunkt, då han enligt § 5 är skyldig att inställa

sig till inskrivning, har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle väsentligen

beroende av hans arbete; samt

c) den, som är ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös

eller vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller övergiven

hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös eller

vanför fosterfader eller till fostermoder eller ende arbetsföre brodern till ett

eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida

sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon äro

för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete.

Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen

beroende anhörig, som under c) sägs, av samme värnpliktige erhållit försörjning

alltifrån början av närmast föregående kalenderår eller, där behovet

av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst,

skall den värnpliktige även i det fall, att han icke är den ende arbetsföre

Värnplikt och

vämpliktsåldcr.

Värnplikt för

den, som förvärrar

svensk

medborgarrätt.

Beväring och

landstorm.

Frikallelse.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Tiden för

inskrivning

m. m

Inskrivning

såsom

underårig.

36 Riksdagens skrivelse Nr 310.

sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, frikallas från

värnpliktens fullgörande under fredstid, därest han är den ende, som, såvitt

veterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.

§5.

1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han fyller

tjugu år.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyssnämnda år,

även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov

skulle bliva inskriven först ett senare år.

Där inskrivning till följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga förfall

skett ett senare år, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år av

tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma år åliggande

tjänstgöring, må detta år icke räknas honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.

Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast en del

av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig till inskrivning

det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig anses

därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med inskrivning.

§ 6.

1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller

styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass, må

redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara vapenför.

2. Annan yngling, än i mom. 1 avses, må ock redan det år, då han

fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning till

plutonchef eller motsvarande befattning, där han är vapenför och, på sätt

Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.

3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då

han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för

att utbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, trängtrupperna

eller intendenturtrupperna eller för att från annat inskrivningsområde än

Norrbottens uttagas för utbildning vid Norrbottens regemente.

För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till den

tjänstgöring, vartill han anmäler sig.

4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3

mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han

fyllde tjugu år.

5. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar

för de enligt denna § inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldern.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr SIO.

§ 7.

Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven. Värtj^‘B''fie8

§8.

Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigs- Befrielse under

tid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det all- krigstld''

männas behov finnas vara påkallade.

§9.

Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete

antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid in- att inJstii]la sig

ställa sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra

annan honom i denna lag ålagd skyldighet.

§ io.

Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd ^arapliktig^

från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, onligt 2 kap.

må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses lik- 19

ställd med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.

kap. n.

Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ 11.

1. För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i mom. 2 inskrivnings
D

...... o i i itc" • ochrullfönngs
stadgade

undantag, indelas riket uti msknvningsomraden och rullfönngs- områden,

områden; varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.

För vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,

rullföringsbefälhavare).

2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus,

samt för redovisning av marinens och flygvapnets å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande

ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas

en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare), lydande under stationsbefälhavare

vid station av flottan.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantals- Åtgärdeijför

skrivningarna blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta m m

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor skola för

granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka genom anteckning

å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna värnpliktiga är på

grund av honom ådömd straffpåföljd för alltid eller för viss tid utestängd från

behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller

avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgivas,

s. 38 Kontrollera mot PDF

Värnpliktiga

inskrivning.

Personlig

inställelse.

Inskrivnings
bok.

38 Riksdagens skrivelse Nr S10.

eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset, dels om och

vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen inflyttat i

församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken ort inflyttningen

skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,

skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade, till

Konungens befallningshavande, som ofördröjligen översänder dem till vederbörande

inskrivningsbefälhavare.

2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,

så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt

vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar

och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning

och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan

myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna

§ åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga

om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare

och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och

pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.

§ 13.

1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de särskilda

sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande inskrivnings-

eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av Konungens

befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller

största delen därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning

förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år, samt med

de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.

2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande

genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.

§ 14.

1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig

med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad till

sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig inställelse

inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver, styrker, att

han är vapenför, och som antingen finnes enligt § 43 mom. 1 hava visat laga

förfall för uteblivandet eller ock innehar anställning utomlands eller uppehåller

sig därstädes för idkande av studier eller för utbildning i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok, varuti

skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna beträffande

hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag

samt av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 310.

3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den

ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han

berättigad att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa

orter, som varder särskilt bestämd.

§ 15.

1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den ort, inskmningadär

den värnpliktige är kyrkobokförd.

Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å

vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande

inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven

värnpliktig tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.

2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid

inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig

må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,

i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos inskrivningsnämnden

för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom pästbetyg,

avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin

befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad

till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.

Å sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till det

rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.

3. Yad i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande tilllämpning

beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt i

värnplikt såldern.

KAP. III.

Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse

i vissa fall.

§ 16.

1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning Uppskov mod

meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning, inskrivning

såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller

dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen

eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna

utsättas för men eller fara.

2. Förefinnes anledning till uppskov enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år, frikallas

han från värnpliktens fullgörande under fredstid.

3. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos

behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.

Uppkommer för inskriven värnpliktig sådant förhållande, som avses i § 4

mom. 2 första stycket a) eller c) eller andra stycket, äger han, likaledes på

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Uppskov med

tjänstgöring

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 310.

framställning hos behörig inskrivningsnämnd, att varda frikallad från värnpliktens

vidare fullgörande under fredstid.

4. I enahanda ordning skall vidare från värnpliktens fullgörande under

fredstid frikallas:

a) till svensk medborgare genom naturalisation upptagen utländsk man,

som det år, han jämlikt § 5 mom. 3 är skyldig att inställa sig till inskrivning''

fyller minst tjugusex år;

b) den, som avflyttat från riket och därefter återinflyttat hit, dock under

villkor,

att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjugusex år, och

att minst sju år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen, häri således

icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad

svensk medborgarrätt återförvärvats; samt

c) en var, som kan med intyg styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst

under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas.

5. Där, utan att fall, varom ovan i denna § sägs, är för handen, synnerliga

skäl därtill föreligga, må Konungen helt eller delvis frikalla inskriven

värnpliktig, som därom anhåller, från värnpliktens fullgörande under fredstid.

§ 17.

1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga, uttagna

till linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen

är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som

till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,

inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom

ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,

förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;

c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom

eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell

rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt

sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för

sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt

d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom

att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden

lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga

väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt

uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande inskrivningsnämnd beviljas

den värnpliktige; dock att tjänstgöringen skall taga sin början senast det år,

under vilket han fyller tjugufyra år.

2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen

avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 för
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 310.

mäles, med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller

tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring

till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen bestämmer.

Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning

av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskov

med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning

därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som

tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras

hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas i den ordning,

Konungen bestämmer.

3. Från redan påbörjad första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd må

i den ordning, Konungen bestämmer, hemförlovas till linjetjänst uttagen

värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i anledning av dödsfall

eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande, på grund varav

han är att likställa med i mom. 1 c) eller d) omförmäld värnpliktig.

Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan sägs,

till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande

inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han önskar uppskov

med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förättning göra framställning därom

hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare

föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras

hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

4. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen och förklarar

sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom reservofficersaspirant

för utbildning till reservofficer vid marinen, må, på ansökan,

gjord inom trettio dagar från det att den för honom i § 27 bestämda tjänstgöringen

tagit sin början, i och för avläggande av sjökaptensexamen hemförlovas

från pågående tjänstgöring, dock med skyldighet för sådan värnpliktig

att fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen

och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast

året efter det, då han hemförlovats.

5. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3 eller 4 hemförlovats,

må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom i

vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom meddelar

Konungen erforderliga bestämmelser.

6. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring än

ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring må beviljas

i den ordning, Konungen bestämmer.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Inskrivnings
nämnds
samman
sättning.

Inskrivnings
nämnds
åligganden.

KAP. IV.

Om mskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18.

1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande samt två inom området bosatta

icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje gång

för två år av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som

ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige. En ledamot och en suppleant

avgå årligen. Omfattar rullföringsområde landsdelar, börande under olika

landsting, eller landsdel och stad, som ej lyder under landsting, väljas särskilt

för varje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden jämte

lika antal suppleanter. De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter

eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i nämndens

förrättningar endast i vad angår det område, för vilket de blivit valda.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två

eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,

sammansatta såsom ovan är föreskrivet.

Nämnden biträdes av läkare ävensom av rullföringsbefälhavaren eller i

de fall, Konungen bestämmer, annan officer.

2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en

regementsofficer såsom ordförande och två inom staden, där sjömanshuset

är beläget, bosatta, icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter

väljas på sätt i mom. 1 är för varje fall stadgat.

Nämnden biträdes av läkare ävensom av sjörullföringsbefälkavaren eller

i de fall, Konungen bestämmer, annan officer.

3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att

samtliga ledamöter äro tillstädes.

§ 19.

1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens

befallningskavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.

Sådan nämnd åligger:

a) att pröva de värnpliktigas duglighet till krigstjänst, vapenförhet och

lämplighet för olika slags utbildning;

b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskov eller, där, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,

anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen

vara av vikt att känna;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig eller

andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagalägga

hans oduglighet till krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges frånvaro

besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;

d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;

opaginerad Kontrollera mot PDF

4)3

Riksdagens skrivelse Nr 310.

e) att i de fall och i deri ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24

stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven eller där, enligt

vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag till uttagningen med angivande av de värnpliktigas större

eller mindre lämplighet för linjetjänst samt vad eljest i och för uttagningen

kan för inskrivningsrevisionen vara av vikt att känna;

f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid

hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,

ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, tilldela

inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt vad

Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas

lämplighet för olika truppslag och tjänster;

g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning till

underbefäl eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna,

för utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning eller

för utbildning i särskild ordning vid Svea livgarde eller vilka värnpliktiga

önska uttagas från annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning

vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands

för utbildning vid Gotlands infanterikår, ävensom att enligt föreskrifter, som

Konungen meddelar, uppgöra förslag till dylik uttagning, varvid iakttages,

att vid lika lämplighet i första rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig

därtill, samt att för utbildning till underbefäl eller fackmän icke böra uttagas

sådana värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle

bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter

eller olägenheter; samt

h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok

eller skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden

fattat.

Över nämndens beslut föres protokoll av ordföranden, därvid från beslut

avvikande mening, som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot

inom nämnden, eller från beslut avvikande yrkande, som blivit gjort av

biträdande läkare, antecknas till protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes,

såväl inskrivningslängderna som protokollet underskrivas av nämnden.

2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande

i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för sådan

inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda inskrivningsnämnd

är föreskrivet.

3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens

och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,

som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning, eller

ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden och befogenheter,

som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning och

i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren

eller, beträffande å sjömanshus inskrivna, av sjörullföringsbefälhavaren.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Besvär över

inskriyningsnämnds

beslut.

Inskrivnings

revisions

samm ansättning.

44 Riksdagens skrivelse Nr 310.

Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall underställas

näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej gälla,

förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares

beslut beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, som

med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall gälla,

till dess detsamma blivit av revisionen prövat.

4. Sjörullföringsbefälkavaren må även under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsrevisionens sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,

utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter

beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, vilken med laga

förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus eller

som haft fast anställning såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspirant,

mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant, marinintendentselev eller

marinintendentsaspirant.

Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälhavare beträffande å

sjömanshus icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,

kustartillerikadett, reservofficersaspirant, mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant,

marinintendentselev eller marinintendentsaspirant, utöva

i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter.

Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i

sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden

prövat.

§ 20.

1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värnpliktig,

som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen ägt rum.

Besvären må även inom behörig tid med posten insändas; dock skall i

sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran eller med

hans samtycke.

2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras

av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1

är föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.

§ 21.

1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus skall

finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i händelse

denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det län,

till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av fyra

andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje till

området hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet

eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre år av

landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.

En ledamot och en suppleant avgå årligen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 310.

Där inskrivningsbefälliavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,

förordna» annan lämplig militärperson i lians ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,

som har att till prövning upptaga samma nämnds beslut.

De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse de

äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i vad

den angår det område, för vilket de blivit valda.

2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre

ledamöter, däribland don militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning

till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för

denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes av en militärläkare och eu därtill förordnad civil läkare.

§ 22.

Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen

åligger:

a) att pröva och avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så finnes skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande meningar eller yrkanden äro antecknade till

protokollet, ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles i § 19

mom. 1 c);

c) att verkställa rättelse beträffande sådana av inskrivningsnämnd begångna

misstag, som kommit till revisionens kännedom;

d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares

beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen

underställt;

e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i §

24 stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven;

f) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning

av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;

g) att pröva och besluta angående de i § IT mom. 1 omnämnda uppskov

för sådana värnpliktiga, som av revisionen uttagas till linjetjänst; samt

h) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl

eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna, för

utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning, för utbildning i särskild

ordning vid Svea livgarde samt från annat in skri vningsområde än Norrbottens

för utbildning vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde

än Gotlands för utbildning vid Gotlands infanterikar.

Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning

och på det sätt, Konungen bestämmer.

§ 23. _

Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av

minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens

prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant ändamål

genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.

Reslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda förordnar.

Över inskrivningsrevisions beslut må besvär ej anföras.

Inakrivnings
revision8
åligganden.

Underställning

av inskrivningsrevisions

beslut.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 310.

KAP. Y.

Om de Tärnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt

underhåll och förmåner m. m.

§ 24.

likt; L Tl11 hyepämt uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen:

delning på a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från

linjetjänst j>eh gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt

reserv.° förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass;

b) a sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

inmönstrade till sjöfart; samt

c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall

uppgå:

vid hären till 23,283 man, däri ej inräknade de under a) omförmälda

värnpliktiga;

vid marinen till 3,400 man, däri inräknade de under b) men ej de under

a) omförmälda värnpliktiga; samt

vid flygvapnet till 700 man, däri inräknade de under b) men ej de under a)

omförmälda värnpliktiga.

2. Till ersättningsreserven uttagas övriga vapenföra värnpliktiga.

3. Föreligger för värnpliktig, som uttagits till ersättningsreserven, vid

tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande, att han är att hänföra till de

i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga, skall han enligt de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, överföras till linjetjänst.

§ 25.

Tilldelning till 1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålundayaps“g

IT'' A- . Flygvapnet tilldelas:

tjänster a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt

m- m- b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,

allt till det antal, Konungen bestämmer.

B. Marinen tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej enligt

av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet; samt

b) andra värnpliktiga till det antal, Konungen bestämmer.

C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet

eller marinen.

2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen och

flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 310.

3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den

tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,

värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag

eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda

tj änstgörings tiden.

§ 26.

Av infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till linje- Underbefäl och

tjänst uttagna värnpliktiga uttagas tjugu procent för utbildning till under- fackmanbefäl

eller fackmän.

§ 27.

1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.

Värnpliktigs

A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B, C utbildningstid

eller D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, m- munder

fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

a) vid infanteriet i sammanlagt etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under

första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall

tjänstgöra i sammanlagt tvåhundra^’ugufem dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrafemtio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

b) vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåhundra

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrafyrtio dagar, som tager sin

början vid kavalleriet, fältartilleriet och ingenjörtrupperna under andra året

samt vid fästningsartilleriet under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om trettio dagar före utgången av fjärde året;

c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt etthundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

vid trängtrupperna i trängtjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början

under andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

vid trängtrupperna i biltjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 310.

vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under

andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde

året; samt

vid intendentur trupper na:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde

året; dock att

värnpliktig, som vid trängtrupperna eller intendenturtrupperna uttagits för

utbildning till underbefäl eller fackman, skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundra^

uguf em dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttiofem dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

d) vid flottan i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året eller

ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar nödigt, i två

omgångar, av vilka den ena tager sin början under första eller andra året

och den andra fullgöres före utgången av fjärde året;

e) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året; samt

f) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året eller

ock i två omgångar, av vilka den ena tager sin början under första eller andra

året och den andra fullgöres före utgången av fjärde året.

B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt

läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,

enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen

av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som

nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst tvåhundratrettio dagar, som tager sin

början under första aret och som kan uppdelas i tjänstgöringsomgångar, av

vilka den sista skall fullgöras före utgången av fjärde året, samt

med en repetitionsövning före utgången av fjärde året;

b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras i en följd med början under första eller andra året, samt

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310. 49

c) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåliundrasextio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med eu första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början

under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas på första

och andra året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året;

samt

d) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början

under första året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året.

C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren

för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör,

på sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt där

omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2

sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller nitton år,

är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna

under B.

Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 inskrives redan

det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern

kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas, är han

skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där meddelade bestämmelser.

D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola

eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning

till läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller ingenjör eller eljest i

sådana ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,

eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att han

kommer att idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre

tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning

än i sagda punkt föreskrives, Konungen förordna, att enligt de närmare

bestämmelser, Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till

avbrott under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels

militärutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige

före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas,

avlagt de studieprov, Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt

vad Konungen föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna

under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning

honom till godo på sätt, Konungen prövar skäligt.

E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för utbildning i särskild

ordning vid Svea livgarde eller från annat inskrivningsområde än Norrbottens

uttagits för utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt Ko
Biliang

till riksdagens protokoll 1925. 14 samt. Nr 310—311. 115225 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 310.

nungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring

samt första eller första och andra repetitionsöyningarna i en följd med början

under första eller andra året.

F. Kepetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för särskilda

fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län förlagda infanteriregementena under tiden från och med den

11 juli till och med den 31 augusti, samt

vid övriga infanteritruppförband under tiden från och med den 11 juli

till och med den 9 september.

2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.

Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd med

början under första eller andra året eller ock med en första och en andra

tjänstgöring under de tre första åren.

3. Särskilda bestämmelser.

A. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger Konungen medgiva

till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga avkortning av den i mom. 2

föreskrivna tjänstgöringstiden.

B. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall äga

rum viss tid under pågående första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd),

äge värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet

gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av

den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

C. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst

uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna

omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid,

nämligen:

a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig för

utbildning till flygare; samt

b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande

antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.

D. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga

förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring

skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare

tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.

Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,

förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande

så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes

nödigt till förebyggande av smittas spridande.

E. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst

uttagna, värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva visst

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310. 51

antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,

skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana värnpliktiga,

vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller

av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga avsevärda

svårigheter.

F. Yarder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till vilken

den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig att tjänstgöra

ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för den överskjutande

tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.

G. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit

fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av minst ett

dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet av

straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under vilken

han varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans tjänstgöring sålunda

varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid, där

ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den värnpliktige

må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i vilken

ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer

Konungen.

Yärnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för

undergående av förvandlingsstraff för böter.

H. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring

tillgodoräkna sig tid, varunder han på grund av sjukdom eller skada, till

vilken tjänstgöringen ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga i

tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.

I. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

är särskilt stadgat.

§ 28.

1. Då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, må Konungen, inkallelse Tid

efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd krigstiiifäiie

eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga.

2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller börjat

angrepp det för rikets försvar finnes nödigt att inkalla beväringens andra

uppbåd eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av hären

eller vid marinen eller flygvapnet, må Konungen därom förordna, sedan han

hört statsrådet och, så vida riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar

skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.

Yad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har

icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gotlands inskrivningsområde

eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,

utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1

föreskrivits.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Sättet för

inkallelse till

tjänstgöring.

Tjänstensättning.

När värnpliktig,

som

tillhör beväringen,

lyder

under krigslag.

Mönstring.

52 Riksdagens skrivelse Nr 310.

3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas

endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt riksdagskallelse

utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens andra

uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.

§ 29.

1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl

till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring

genom kungörelse, som skall uppläsas minst två gånger i kyrkorna och

offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt i

erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller

genom order.

2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen

genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,

där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i

kyrkorna; eller

genom order.

Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,

att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter

förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant

bekantgörande.

Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som

kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).

3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första

uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart ske

kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra vad

sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.

§ 30.

Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa

den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.

I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas

företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.

§ 31.

Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen

för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch

eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad

av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles i

§ 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 32.

1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med

värnpliktiga, med undantag av dem, som under årets lopp inskrivits eller

varit i tjänstgöring såsom värnpliktiga eller som äro inskrivna å sjömanshus

och inmönstrade till sjöfart.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310.

53

2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro inskrivna å sjömanshus och

tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsomnåde.

För sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att i enlighet

med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig

skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet

att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid

muntligen avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen

eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring

är varje värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig

uppgift om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att

under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

avgiva nämnda uppgift.

4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas

minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande

kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens

tidningar.

§ 33-

1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej

för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:

a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det

truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han

tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrnpp, vartill

han enligt § 24 uttagits eller överförts;

b) att den värnpliktige, om han avflyttar till annat område eller överföres

till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet

eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga från

det område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus, vartill han överföres;

samt

c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen

inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma

och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

2. Värnpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus

och tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring,

hålla vederbörande områdesbefäl underrättat om sin adress.

3. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller

flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,

hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om sin adress.

§ 34.

1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till

härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.

Adressanmälan

m. m.

Värnpliktig,

som innehaft

fast anställning

vid krigsmakten

m. m.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Förmåner under

färd och

tjänstgöring

m. m. i beyäringen.

Landstormens

inkallande

m. m.

54 Riksdagens skrivelse nr 810.

2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest

lian ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras tillersättningsreserven.

3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst två år och som efter avgången från sagda anställning överförts

till linjetjänst, tillhör, så länge han i följd av sin värnplikt kvarstår i

beväringen, dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft

fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två

år, såframt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.

4. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst ett år, anses hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2

föreskrivna tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig är

skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning,

som nämnda åldersklass har att fullgöra.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara

tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

5. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C, tillhör första

uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

6. Den, som avlagt medicine kandidat-, veterinär-, tandläkar- eller farmacie

kandidatexamen eller avgångsexamen från högre teknisk läroanstalt,

tillhör beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,

tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.

2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,

sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning

samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;

dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 C b) kvarbliver

i tjänstgöring utöver den i mom. 1 av samma § föreskrivna tid, äger att

under den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant

förmån till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring

ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller

mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till

understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.

§ 36.

1. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar till

tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav, må Konungen

i den ordning, som för inkallande av beväringens andra uppbåd i

mom. 2 av samma § är föreskriven, för hemortens försvar till tjänstgöring

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310. JO

inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav, som finnas

behövliga.

Konungen mä ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats

för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk

för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana

delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens

första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,

som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längie

än högst femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids utgång.

2. Ländstormens inkallande till tjänstgöring sker pa sätt i § 29 mom. 2

stadgas. .

3. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i strafflagen

för krigsmakten givna bestämmelser saväl under all tjänstgöring och

marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga

om åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 mom. 2 till tjänstgöring, som

i mom. 1 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 37.

Kandstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,

dock att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit

sin utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsomraden, användas

för kustförsvaret.

§ 38.

Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.

§ 39.

1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig

att, därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda och beklädnad,

under tiden förse sig därmed, mot skälig ersättning av staten. Sjukvård,

vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken, angivande

hans egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.

2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,

har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som värnpliktig,

vilken tillhör beväringen.

KAP. VI.

Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om

laga förfall.

§ 40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad

från värnpliktens fullgörande, första året femton kronor och varje år, han

ånyo beträdes därmed, femtio kronor.

Landstormens

tjänstgörings
område.

Landstormens

organisation.

Landstormens

underhåll och

förmåner.

Uteblivande

från inskrivning

m. m.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Försummelse

av mönstring

ra. m.

Hämtnings
äventyr.

Laga förfall.

Intyg om

sjukdom.

56 Riksdagens skrivelse Nr 310.

2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning

för annan ort än där han är kjrkobokförd eller för annat sjömanshus

än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom

i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman

eller sjöfartsbok samt till följd därav icke kan emottagas, böte för

varje gång tio kronor.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring, men utan

laga förfall uraktlåter detta, böte för varje gång fem kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom enligt

§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång fem kronor.

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

vare, där han icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller frikallad

från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen bekostnad

varda hämtad till inskrivnings undergående.

Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill

han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad hämtas

till tjänstgöringens fullgörande.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,

om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller

faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än

nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må

gälla såsom laga förfall.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order eller

annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för

krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse till

tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock den

värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom att vid

ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt örlogsfartyg

omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares

intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa, Kan han ej skaffa

läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens

ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden

i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden

eller av ledamot i häradsnämnden.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310.

57

KAP. VII.

Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock

om användning av böter.

§ 45.

1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning

och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade

från värnpliktens fullgörande eller som försummat avlämna i § 40 mom. 2

omnämnda handlingar eller underlåtit att fullgöra vad dem enligt § 32 och

§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis uppgöras och till

Konungens befallningshavande insändas; skolande å förteckningarna för

varje värnpliktig angivas hans bostad, där denna är känd, samt, till ledning

vid ansvars bestämmande, tillgängliga upplysningar rörande försummelsens

beskaffenhet.

Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning

inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,

innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.

Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot lagbuden

i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat

mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.

Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32

mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder

dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat

desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.

2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga

skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande

finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas till vederbörande

landsfiskaler och magistrater, försedda med Konungens befallningshavandes

resolution, att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen uttagas hos

de värnpliktiga, därest de icke invända något däremot, men att, därest de

vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall eller eljest åberopa

någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från bötesansvar,

i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen i vad

dem rörer, de skola inom trettio dagar därefter till vederbörande landsfiskal

eller magistrat ingiva de bevis, som åberopas till styrkande av deras mot

böternas indrivande gjorda invändningar, vid påföljd för uraktlåtenhet därav,

att böterna utan hinder av samma invändningar må i laga ordning uttagas.

Inkommande bevis skola ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande,

som efter prövning av förekommande omständigheter meddelar beslut

i saken.

3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,

varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio

dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva

sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befall
-

Böters

påförande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Böters

användning

och

förvandling.

Lots- och fyrstatens

personal

m. m.

Lappbefolk
ningen.

Tillämpnings
föreskrifter.

Ändring eller

upphävande av

lagen.

58 Riksdagens skrivelse Nr 310.

ningshavande jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären

må även med posten insändas till Konungens befallningshavande,

och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran

eller med hans samtycke.

§ 46.

1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild

titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet

bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes understöd

åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan skada,

att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen att försörja

sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där skadan förorsakat

döden.

2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de förvandlas

efter allmän strafflag.

KAP. VIII.

Särskilda bestämmelser.

§ 47.

1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna lag

med de vid flottan fast anställda.

2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar

beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets reserv.

§ 48.

Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor

befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare

medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 49.

För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas av

Konungen.

§ 50.

Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags

sammanstämmande beslut.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51.

Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1926, från och med

vilken dag såväl värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202) med däri

sedermera gjorda ändringar och tillägg som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass, lagen den 2

juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års

klass, lagen den 31 mars 1922 (nr 141) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1922 års klass, lagen den 23 februari 1923 (nr 23) om ändrad ut
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 310. 59

bildningstid för värnpliktiga av 1923 års klass och lagen den 22 februari 1924

(nr 12) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1924 års klass upphöra

att gälla; skolande dock vad nedan stadgas om undantag från bestämmelsen

i denna § lända till efterrättelse.

§ 52.

I fråga om tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid för värnpliktiga,

inskrivna före år 1926, gälle vad i nämnda hänseende uti särskild

lag stadgas för värnpliktiga av 1925 års klass, dock att

a) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet

samt fästningsafltilleriet å Karlsborg, föreskriven repetitionsövning

skall från och med år 1927 hava en varaktighet av trettio dagar;

b) värnpliktiga, tilldelade marinen i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,

vilka fullgjort tjänstgöring för sin utbildning, värnpliktiga i allmän

tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar och värnpliktiga i stationstjänst

i minst trettio dagar, må, på sätt Konungen närmare förordnar, helt eller

delvis befrias från återstående under år 1926 dem åliggande tjänstgöringsskyldighet

i beväringen under fredstid samt;

c) beträffande värnpliktig, som till följd av laga förfall, beviljat uppskov

eller uteblivande utan laga förfall icke börjat fullgöra honom åliggande första

tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd senast å tid, som i sådant avseende

stadgas för värnpliktiga av 1925 års klass, denna lag skall tillämpas jämväl

såvitt avser tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid, därvid

beträffande icke vapenför värnpliktig skall gälla vad som i samma lag stadgas

rörande till ersättningsreserven uttagen värnpliktig.

§ 53.

Den årskontingent värnpliktiga, som enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1

skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet, må, intilldess organisationen

av detta vapen fullständigt genomförts, minskas med det antal, Konungen

finner gott bestämma.

Den årskontingent värnpliktiga, som enligt nämnda bestämmelser skall

uttagas till linjetjänst vid hären, må för år 1926 ökas med det antal, Konungen

finner gott bestämma.

§ 54.

Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda

paragraf, sådan den lyder enligt lag den 14 juni 1918 (nr 664), skola fortfarande

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 55.

För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr BIO.

2:o) att riksdagen, under förutsättning att riksdagens under punkten l:o)

angivna beslut av Eders Kungl. Maj:t godkännes, beslutit, att det värnpliktig

jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen tillkommande penningbidrag skall, i och

med att den nya värnpliktslagens bestämmelser rörande tjänstgöringstiden

träda i tillämpning, utgå med femtio öre om dagen, dock att värnpliktig,

som uttages för tjänstgöring i den ordning, vämpliktslagen föreskriver, under

längre tid än 140 dagar, skall för överskjutande tid åtnjuta ett penningbidrag

av en krona om dagen;

3:o) att riksdagen medgivit, att värnpliktig, utan hinder av den omständigheten,

att han förut förfallolöst uteblivit från inskrivningsförrättning, må

komma i åtnjutande av gottgörelse för färd till och från värnpliktstjänstgöring,

enligt vad därom eljest är stadgat;

4:o) att riksdagen, i anledning av en i ämnet väckt motion, beslutit hos

Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,

vilka åtgärder, som kunna vidtagas i syfte att bereda de värnpliktiga

större trygghet till liv och hälsa.

Stockholm den 2 juni 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.