Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

1925-06-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:317, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 317.

11

Nr :m.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1925.

Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag angående förbud

i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast

egendom m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 33.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 20 mars 1925 dagtecknad proposition, nr 205, har Eders

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) lag angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast

egendom; och

2) lag om ändrad lydelse av 22 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring.

I samband med denna proposition har riksdagen till behandling förehaft sex

i anledning av densamma väckta motioner.

Under hänvisning till andra lagutskottets i ärendet avgivna, härvid fogade

utlåtande nr 33 och memorial nr 39 får riksdagen

A) anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av

riksdagen i oförändrat skick antagas, men att riksdagen för sin del antagit följande

lagar, nämligen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 317.

i:o) Lag

angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast

egendom.

Härigenom förordnas som följer:

1 §-

Bolag eller förening ma ej i andra fall än nedan stadgas förvärva fast egendom

å landet eller i stad utanför det till bebyggande planlagda området. Lika

med stad anses köping eller annan ort, där den för städerna gällande ordning

för bebyggande skall iakttagas.

2 §-

Vad i denna lag stadgas angående inskränkning i bolags eller förenings rätt

att förvärva fast egendom har ej avseende å förvärv, som sker omedelbart på

grund av stadgande i lag eller jämlikt Konungens medgivande till expropriation,

ej heller å förvärv av järnväg.

3 §.

Bolag eller förening må förvärva fastighet, som i den ordning 6 § stadgar

prövas äga sitt huvudsakliga värde i åbyggnaden eller huvudsakligen vara

avsedd till tomt, upplagsplats eller dylikt eller att nyttjas till stenbrott, gruseller

lertag eller utgöra torvmosse, vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet.

Provning, varom nu sagts, åligger Konungens befallningshavande i det län,

där fastigheten är belägen.

Sedan fastighet förklarats vara av den beskaffenhet, att bolag eller förening,

efter vad nu sagts, må förvärva den, vare det gällande även vid framtida överlåtelser

av fastigheten eller del därav.

4§.

Konungen äger giva bolag eller förening tillstånd att förvärva fastighet av

annan beskaffenhet än i 3 § sägs i fall,

1. att fastigheten vid tiden för denna lags trädande i kraft ägdes av bolag

eller förening och sedermera alltjämt tillhört dylik samfällighet;

2. att fastigheten utgör sådan del av ett hemmans avrösningsjord med

impedimenter, vilken med hänsyn till ortens förhållanden och i övrigt föreliggande

omständigheter prövas icke vara erforderlig för att återstående del

av hemmanet skall äga för drivande av självständigt jordbruk tillräcklig

skogstillgång (stödskog) och icke heller vara att hänföra till sådana till odling

tjänliga myrmarker och andra odiingslägenheter, som i anseende till läge, omfattning

och jordens beskaffenhet ägna sig för upptagande av självständiga

jordbruk eller lämpligen kunna sammanläggas med förutvarande jordbruk

(odlingsområde); dock att i dylikt fall tillstånd icke utan att särskild anledning

därtill föreligger må givas dels om hemmanet undergått ägostyckning

utan iakttagande av vad i 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr 57 s. 1) om in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 317.

13

skränkning i rätten att erhålla ägostyckning är för (lär avsedda fall stadgat,

dels, så vitt angår Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands

och Värmlands län samt vissa delar av Gävleborgs och Kopparbergs län, om

till den fastighet, varifrån förvärvet göres, icke behälles stödskog minst motsvarande

vad i 5 § sägs, dels ock, sä vitt angår odling sområde, om tillräcklig

skogstillgång icke erhälles för därmed avsett nytt jordbruk eller sådant förutvarande

jordbruk, med vilket området sammanlägges; skolande vad enligt

bestämmelserna i denna punkt förvärvas från hemmanet avskiljas genom jorda

vsöndring;

3. att fastighetens förvärvande för bolaget eller föreningen såsom innehavare

av angränsande fastighet äger avsevärd betydelse med hänsyn till skogsvårdens

främjande, dock att i dylikt fall tillstånd icke utan att särskild

anledning därtill föreligger må givas, om jordbruket å fastighet, varifrån förvärvet

göres, därigenom skulle bringas att upphöra eller märkligen försvagas;

4. att med fastighetens förvärvande är avsett att åt arbetare eller andra hos

bolaget eller föreningen anställda personer bereda bostäder eller att genom idkande

av jordbruk tillgodose sådana personers behov av livsförnödenheter eller

jordbruksprodukter; eller

5. att med fastighetens förvärvande är avsett att främja bildandet av egna

hem eller mindre jordbruk.

Prövas eljest i något fall på grund av särskilda omständigheter bolag eller

förening böra medgivas rätt att förvärva fast egendom av annan beskaffenhet än

i 3 § sägs, äger Konungen giva tillstånd därtill.

5 §.

Till stödskog enligt 4 § första stycket andra punkten skall hänföras

a) inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län

samt Hudiksvalls, Ljusdals, Bollnäs och Söderhamns fögderier av Gävleborgs

län så mycken till skog sbörd duglig och i förhållande till inägorna bekvämt

belägen mark, som på hemmanet belöper efter en areal för helt mantal av:

1,500 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker ovan odling

sgränsen samt inom Frostvikens, Hotagens, Offerdals, Kalls, Åre, Undersåkers,

Storsjö, Tännäs, Hedc, Vemdalens, Klövsjö, Linsålls och Lillhärdals

socknar i Jämtlands län;

1,200 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker nedom odlingsgränsen

samt inom Muonionalusta, Pajala, Tärendö och Korpilombolo

socknar i förstnämnda län; samt

1,000 hektar inom de övriga delarna av Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län ävensom inom Västernorrlands län och ovan omförmäla delar

av Gävleborgs län;

skolande då fråga är om hemman, vars skandal understiger ett åttondels

mantal, den sålunda bestämda arealen höjas med en fjärdedel, dock ej till

mera än vad på ett åttondels mantal belöper;

b) inom Nedan-Siljans, Ovan-Siljans och Väster-Dals fögderier samt Emu
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 317.

höns och Svärdsjö socknar i Kopparbergs län vad vid verkställt storskifte

betecknats såsom hemskog och fäbodskog;

c) inom Värmlands län till skogsbörd duglig och i förhållande till inägorna

bekvämt belägen mark av följande omfattning nämligen:

15 hektar medelgod skogsmark och därjämte ett mot tre gånger åkerarealen

svarande område dylik mark till varje självständigt jordbruk inom Älvdals

härads övre tingslag, Ekshärads och Gustav Adolfs socknar-av Älvdals härads

nedre tingslag, Vitsands, Östmarks och Lekvattnets socknar av Fryksdals

härads övre tingslag samt Bogens socken av Jösse härad;

10 hektar medelgod skogsmark och därjämte ett mot två gånger åkerarealen

svarande område dylik mark till varje självständigt jordbruk inom Norra

Råda och Sunnemo socknar av Älvdals härads nedre tingslag, Fryksände socken

av Fryksdals härads övre tingslag, hela Fryksdals härads nedre tingslag, Eda,

Gunnarskogs, Kola, Ny, Mangskogs, Arvika, ''Älgå, Brunskogs och Boda socknar

av Jösse härad, Ransäters, Övre Ullcruds, Nedre Ulleruds och Frykeruds

socknar av Kils härad samt hela Nordmarks, Gillbergs, Nyeds och Färnebo

härad;

5 hektar medelgod skogsmark och därjämte ett med åkerarealen lika siort

område dylik mark till varje självständigt jordbruk inom Stora Kils socken

av Kils härad samt hela Näs, Grums, Karlstads, Ölme, Väse och Visnums

härad;

skolande följaktligen, då skogsmarken är under medelgodhet, en motsvarande

ökning ske av den beräknade stödskogens areal, och må, då skogsmarken är

över medelgodhet, en motsvarande minskning kunna äga rum.

6 §.

Äskas sådan prövning, som i 3 § sägs, eller vill bolag eller förening jämlikt

4 § söka Konungens tillstånd att förvärva fast egendom, skall ansökan jämte

fångeshandlingen ingivas till Konungens befallningshavande inom tre månader

från det fånget skedde. Försittes den tid, eller prövas fastigheten icke vara

sådan, som i 3 § sägs, och varder ej heller, där Konungens tillstånd sökes, sådant

beviljat, vare fånget ogillt.

Sökes Konungens tillstånd, åligger Konungens befallningshavande, såframt

ej förvärvet godkännes enligt 3 §, att insända handlingarna jämte eget utlåtande

till Konungen. Innan utlåtande avgives, skall Konungens befallningshavande,

där det ej av särskild anledning finnes icke vara erforderligt, över

ansökningen höra kommunalnämnden i orten eller annan kommunal myndighet

samt annan nämnd eller myndighet, som kan antagas äga kännedom om förhållandena,

såsom hushållningssällskapets förvaltningsutskott eller egnahemsnämnd.

Över Konungens befallningshavandes beslut i ärende, som nu sagts, må klagan

föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

Närmare föreskrifter rörande den utredning, som må erfordras för prövning

i ärende, som nu sagts, meddelas av Konungen.

Är i enlighet med vad ovan sagts frågan om bolags eller förenings rätt att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 317.

15

förvärva fast egendom ännu ej avgjord, skall beträffande laglart anses möta

sådant hinder, soin avses i 10 § förordningen den IG juni 1875 om lagfart å fång

till fast egendom.

7 §.

Medelst inrop å exekutiv auktion äger bolag eller förening förvärva fast egendom

utan avseende å dess beskaffenhet.

8 §.

Fast egendom, som förvärvats enligt vad i 7 § sägs, skall åter avyttras inom

sådan tid, att lagfart å fånget kan sökas, förrän tre år förflutit från det den

exekutiva auktionen vunnit laga kraft, därest ej dessförinnan antingen egendomen

prövats vara av beskaffenhet, som i 3 § sägs, eller inroparen erhållit

Konungens tillstånd att behålla egendomen. Har sagda, tid av tre år tilländalupit

och visas ej, att dessförinnan egendomen prövats vara av beskaffenhet,

som i 3 § sägs, eller att inroparen erhållit Konungens tillstånd att behålla

egendomen, då skall, om ej av lagfartsprotokollet framgår, att egendomen är

avyttrad, Konungens befallningshavande, med iakttagande av vad i 10 §

stadgas, förordna, att egendomen skall säljas å offentlig auktion efter vad

nedan sägs. A. sådan auktion må egendomen ej åter inropas av samma köpare.

Om vad sålunda stadgats skall erinran införas i det köpebrev, som utfärdas i

anledning av den exekutiva auktionen.

Av Konungens befallningshavande meddelat förordnande, som nu är nämnt,

vare gällande, ändå att egendomen finnes hava varit av inroparen avyttrad

eller sedermera avyttras. I övrigt skall så anses samt med ärendet i tillämpliga

delar så förfaras, som hade enligt 28 § utsökningslagen meddelats förordnande

om egendomens försäljning till gäldande av fordran, som däri äger

bästa förmånsrätt; och skall försäljning ske, ända att innehavaren av den

fordran sådant bestrider. V<id i fråga om fast egendoms försäljning och köpeskillingens

fördelning nämnda lag stadgar beträffande gäldenären skall i ärende,

som nu sägs, lämpas till egendomens ägare, och skall denne vara pliktig att betala

kostnad, som ej kan i .enlighet med 108 § utsökningslagen gäldas ur den

försålda egendomen.

9 §.

Har inrop av fast egendom, varom i 7 § sägs, skett för skyddande av någon

inroparens fordran eller rättighet, varför egendomen häftar på grund av inteckning

eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken, och visas sannolika skäl, att

egendomen ej kunnat av inroparen utan förlust avyttras, äge Konungen på

därom gjord ansökan medgiva anstånd med egendomens avyttrande efter ty

skäligt prövas.

10 §.

Ansökan enligt 8 eller 9 § om tillstånd att behålla inropad fast egendom

eller om anstånd med sådan egendoms avyttrande skall sist inom tre år från det

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse Nr 317.

den exekutiva auktionen vunnit laga kraft ingivas till Konungens befallningshavande,

som med eget utlåtande överlämnar den till Konungen; och skall med

förordnande,. som enligt 8 § ankommer på Konungens befallningshavande, anstå

till dess ansökningen av Konungen prövats.

U §.

Med bolag avses i denna lag icke enkelt bolag eller bolag, som driver bankeller

annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Med förening avses i denna lag allenast ekonomisk förening, vilken icke driver

rörelse, som nyss sagts.

Vad utöver bestämmelserna i denna lag är om bolags eller förenings förvärv

av last egendom stadgat skall fortfarande gälla.

Denna .lag träder i kraft den 1 juli 1925, från och med vilken dag lagen

dea4 maj 1996 (nr 21 s- J) angående förbud i vissa fall för bolag och förening

att iörvärva fast egendom skall upphöra att gälla.

I fråga om bolags eller förenings förvärv av fast egendom, vilket skett före

denna lags trädande i kraft, skall i varje särskilt fall tillämpas vad dittills

gällande lag därom innehåller.

2:o) Lag

om andrad lydelse av 22 § i lagen den 27 juni 1896 (nr 41 s. 1) om

hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.

Härigenom förordnas, att 22 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning

agostyckning och jordavsöndring skall erhålla följande ändrade lydelse:

22 §.

Åstundar innehavare av hemman, varifrån avsöndring får ske, i annat fall

än som avses i 4 § första stycket andra punkten i lagen angående förbud i

vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom, att från hemmanet

tor alltid avsöndra mark, som, ensam eller tillsammans med vad redan kan

vara från hemmanet för alltid avsöndrat, utgör mera än vad i 20 § 1 mom.

slags’ a“komme Påo Honungens befallningshavande att, där omständigheterna

, a,rt.1if0rianl®da’ ®adant tlllata'' Särskilt må vad i sistnämnda lagrum stadgas

beträffande Stockholms, Uppsala, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län icke utgöra hinder för sådant tillstånd, där avsöndringen erfordras för egnahemsanlaggnmgar

eller industriella anläggningar eller annat dylikt ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 817.

17

B) anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning angående

behovet beträffande Värmlands län och de i 5 § av den av riksdagen antagna

lagen om förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast

egendom omförmälda delarna av Kopparbergs län av ändrade bestämmelser i

fråga om vad som skall hänföras till stödskog samt i vad mån motsvarande

föreskrifter kunna anses önskvärda jämväl för andra delar av sistnämnda län,

än nyss sagts, ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda;

C) anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida

och på vad sätt skyldighet må kunna stadgas för bolag och förening, som

erhåller tillstånd till förvärv av fastighet jämlikt andra punkten av första

stycket i 4 § av den av riksdagen antagna lagen om förbud i vissa fall för

bolag och förening att förvärva fast egendom, att till inlösen av staten och

vederbörande kommun hembjuda det sålunda skedda förvärvet, ävensom för

riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 3 juni 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1-4 sand. Nr 815—820.

•>

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.