Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar dels ock i ämnet väckta motioner.
1925-06-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1925:318, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
18
Riksdagens skrivelse Nr S18.
Nr 318.
Godkänd av första kammaren den 3 juni 1925.
Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1925.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om undersökning
angående monopolistiska företag och sammanslutningar
dels ock i ämnet väckta motioner.
(Andra lagutskottets utlåtande nr 34.)
Till KONUNGEN.
Genom en den 6 mars 1925 dagtecknad proposition, nr 110, har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag
till lag om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar.
I sammanhang med berörda proposition har riksdagen till behandling förehaft
två i anledning av densamma väckta motioner.
Med överlämnande av andra lagutskottets i ärendet avgivna, av riksdagen
godkända utlåtande, nr 34, får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts
förslag icke i oförändrat skick av riksdagen antagits, men att riksdagen för sin
del antagit följande
Lag
om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
I fråga om företag eller sammanslutning, som avser produktion eller bearbetning
av varor eller andra förnödenheter, handel, bankrörelse, försäkringsrörelse
Riksdagens skrivelse Nr 818.
19
eller transportverksamhet och som kan antagas vara av monopolistisk natur,
äger Konungen, när skäl därtill äro, förordna, att undersökning, pa sätt i denna
lag sägs, skall äga rum till utredning rörande företagets eller sammanslutningens
inverkan på pris- eller omsättningsförhallanden här i riket.
2 §.
Verkställandet av undersökning, varom i 1 § förmäles, skall uppdragas åt
ämbetsmyndighet eller åt en eller flera särskilt förordnade sakkunniga och erfarna
personer. Vid uppdragets utförande är ämbetsmyndigheten eller den eller
de förordnade personerna att betrakta såsom särskild myndighet (undersökningsmyndighet).
Undersökningsmyndigheten äge, när så befinnes erforderligt, förordna ledamot
av undersökningsmyndigheten eller, där undersökningens verkställande är
anförtrott åt ämbetsmyndighet, tjänsteman hos denna myndighet eller ock,
enligt av Konungen meddelade bestämmelser, annan person att vid visst tillfälle
eller i visst avseende vara myndighetens ombud vid upplysningars inhämtande.
Närmare bestämmelser om undersökningsmyndighetens organisation och
verksamhet meddelar Konungen.
3 §.
För fullgörande av sitt uppdrag må undersökningsmyndigheten förelägga den,
vilken företräder, förestår eller leder företag eller sammanslutning, som är föremål
för undersökning, eller företag, vilket ingår i sådan sammanslutning,
att för undersökningsmyndigheten eller av densamma utsett ombud hålla tillgängliga
alla handelsböcker med tillhörande verifikationer samt övriga böcker
och handlingar, vilka kunna lämna upplysning om företaget eller sammanslutningen
;
att bereda undersökningsmyndigheten eller dess ombud tillträde till samtliga
anläggningar och lokaler, vilka användas för företaget eller sammanslutningen;
att meddela undersökningsmyndigheten eller dess ombud alla de upplysningar
angående företaget eller sammanslutningen, som av myndigheten eller ombudet
äskas.
Vad sålunda stadgats innebär icke skyldighet att röja yrkeshemlighet av teknisk
innebörd.
Undersökningsmyndigheten äge kalla upplysningsskyldig att för upplysnings
avgivande personligen inställa sig inför myndigheten.
4 §.
Därest det på grund av särskilda omständigheter finnes vara för undersökningens
fullföljande erforderligt, må undersökningsmyndigheten förelägga
jämväl annan än den, som jämlikt 3 § är upplysningsskyldig, att, på sätt i
nämnda paragraf är stadgat, i visst avseende meddela upplysning, som där
sägs. Dock må ej föreläggas den, som är anställd hos företag eller sammanslutning
i annan egenskap än i 3 § avses, att meddela upplysning angående
20
Riksdagens skrivelse Nr 818.
företaget eller sammanslutningen, med mindre tillfälle lämnats den, som företräder,
förestår eller leder företaget eller sammanslutningen, att i samma
avseende uttala sig.
5 §.
Undersökningsmyndigheten äge utsätta vite vid meddelande av föreläggande
eller kallelse enligt denna lag samt fälla till sådant vite.
6 §.
över beslut, som av undersökningsmyndigheten på grund av denna lag meddelas,
må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för överklagande av förvaltande
myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad.
7 §•
Till undersökningsmyndigheten inkomna handlingar, från myndigheten utgångna
skrivelser samt hos myndigheten förda protokoll och anteckningar må
utlämnas endast såvitt de icke röra affärs- eller driftförhållande eller, i den
mån dylik handling är av sådant innehåll, med Konungens särskilda tillstånd
eller efter det tjugufem år förflutit från handlingens datum.
I fall, där Konungens tillstånd, enligt vad nu sagts, erfordras för utlämnande
av redogörelse eller förslag, som undersökningsmyndigheten ingivit till
Konungen, eller av annan handling, skall, innan Konungen låter handlingen
offentliggöras, tillfälle lämnas vederbörande företag eller sammanslutning att
avgiva yttrande i ärendet.
8 §.
Har någon i fall, som avses i 3 eller 4 §, mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift, straffes med böter från och med sjuttiofem till och med femtontusen
kronor eller, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, med fängelse i
högst sex månader.
Samma lag vare, där någon, som har eller haft att taga befattning med undersökning
enligt denna lag, i vidare mån än som kan anses erforderligt för
uppdragets fullgörande yppar affärs- eller driftförhållande, varom han under
sin verksamhet i eller för uppdraget erhållit kännedom, eller där han begagnar
sig av sådan kännedom för att bereda sig eller annan fördel eller för att göra
skada.
K förbrytelse, varom i andra stycket sägs, äge allmän åklagare tala allenast
efter angivelse av målsäganden.
9 §.
Då vid domstol förekommer mål om förbrytelse, varom i 8 § sägs, må domstolen,
därest målets offentliga handläggning finnes kunna för någon medföra
skada genom yppande av affärs- eller driftförhållande, på begäran av denne förordna,
att målet skall handläggas inom stängda dörrar.
Riksdagens skrivelse Nr 318.
21
10 §.
Böter och viten, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling ske enligt allmänna
strafflagen.
11 §•
Den, som enligt 3 eller 4 § på kallelse inställer sig inför undersökningsmyndigheten,
äge att därför uppbära ersättning enligt grunder, som fastställas av
Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.
Stockholm den 3 juni 1925.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.