Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till befrämjande av växtförädling m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1925-06-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1925:322, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till befrämjande av växtförädling m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrivelse Nr 322.
Nr 322.
Godkänd av första kammaren den 3 juni 1925.
Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1925.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående anslag till befrämjande av växtförädling
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 71.)
Till Konungen.
Under punkt 86 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
angående statsbidrag till befrämjande av växtförädling, som Eders Kungl.
Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna
för budgetåret 1925—1926 ett belopp av 300,000 kronor.
I en till riksdagen den 23 mars 1925 avlåten proposition, nr 172, bar
Eders Kungl. Maj:t därefter, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden, föreslagit riksdagen
ej mindre för budgetåret 1925—1926 anvisa såsom särskilda extra anslag
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt-vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer
107,625 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer vid
Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland
och Jämtland samt i Luleå 94,460 kronor,
eller sålunda tillhopa 202,085 kronor,
allt under av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna villkor;
än även medgiva, att den å Alnarps egendom med medel från egendomens
avkastning uppförda byggnaden för Lunds universitet för ärftlighetsforskning
må efter institutionens förflyttning till Svalöv användas för
annat statsändamål enligt Eders Kungl. Maj:ts närmare bestämmelser.
För att giva riksdagen tillfälle att yttra sig om ett mellan Sveriges
utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget träffat avtal,
Riksdagens skrivelse Nr 322.
5
avseende tillgodogörande för det allmänna av resultaten av förädlingsarbotet
vid Svalöv, har i statsrådsprotokollet redogörelse lämnats för berörda
avtal.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen
1) nr 440 i andra kammaren, vari hemställts, att riksdagen måtte med
bifall i övrigt till Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 172 framställda
förslag för budgetåret 1925—1926 anvisa såsom särskilda extra anslag:
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt-vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer
111,100 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer vid
Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland
och Jämtland samt i Luleå 96,265 kronor
eller sålunda tillhopa 207,365 kronor, allt under av departementschefen
i propositionen angivna villkor;
2) nr 292 i första kammaren, likalydande med nr 442 i andra kammaren,
vari hemställts, att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 till understödjande
av den praktiskt-vétenskapliga verksamheten å Weibullsholm
anvisa ett extra anslag å 75,000 kronor; samt
3) nr 293 i första kammaren, likalydande med nr 441 i andra kammaren,
vari med annan motivering än i motionerna 1: 292 och II: 442 likaledes
hemställts, att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 till understödjande
av den praktiskt-vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa
ett extra anslag å 75,000 kronor.
Då såsom departementschefen ock uttalat något lämpligare sätt att
tillgodogöra allmänheten resultaten av förädlingsarbetet vid Svalöv än
genom överlåtelse till allmänna svenska utsädesaktiebolaget för närvarande
icke torde stå till buds, anser riksdagen, att ett nytt avtal bör på
sätt i propositionen föreslagits komma till stånd. Med avseende å avtalsförslagets
innehåll vill riksdagen, under hänvisning till bestämmelsen i § 10,
liksom departementschefen understryka vad de sakkunniga framhållit om
vikten av att statens representanter i föreningens och bolagets styrelser övervaka
prissättningen. Beträffande den i § 12 stadgade ersättning, som bolaget
skall hava att erlägga för den bolaget genom avtalet tillförsäkrade rätt, har
riksdagen i likhet med departementschefen icke kunnat undgå finna denna
avgift förhållandevis låg. Av propositionen framgår emellertid, att under
föreliggande förhållanden något bättre resultat icke kunnat vinnas. Med
hänsyn härtill har riksdagen icke velat i frågans nuvarande läge ifrågasätta
någon ändring i förevarande avseende i det nu föreliggande avtalet,
men anser sig riksdagen böra uttala en bestämd förväntan, att Kungl. Maj:t
skall i god tid före avtalstidens utgång taga i övervägande de möjligheter,
SvalSvs
anstalten.
6
Riksdagens skrivelse Nr 322.
Weibulls
holms
anstalten.
som kunna finnas för att förädlingsresultatet vid Svalöv må kunna på ett
för staten ekonomiskt förmånligare sätt komma allmänheten till godo.
Vad härefter angår anslagsbeloppet till utsädesföreningen för budgetåret
1925—1926 har departementschefen funnit en i de sakkunnigas utgiftsberäkning
upptagen post å 5,280 kronor för ytterligare dyrtidstillägg
med 5 procent för innevarande budgetår till föreningens tjänstemän böra
utgå, och anslaget har i anslutning härtill i propositionen upptagits med
ett sammanlagt belopp av 202,085 kronor.
I förenämnda motion II: 440 bar föreslagits en höjning i det av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna anslaget med ovanberörda belopp, 5,280 kronor,
för att därigenom bereda utsädesföreningens tjänstemän ovanberörda ytterligare
dyrtidstillägg.
För egen del vill riksdagen, under hänvisning till innevarande riksdags
beslut att för beredande av 5 procents ytterligare dyrtidstillägg för budgetåret
1924—1925 åt tjänstemän hos svenska mosskulturföreningen i erforderlig
mån höja anslaget till denna förening biträda den nu väckta
motionen om ett till 207,365 kronor förhöjt belopp till Sveriges utsädesförening.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande förflyttningen av ärftlighetsinstitutionen
vid Åkarp och i samband därmed ifrågasatta åtgärder har
riksdagen intet att erinra.
Några skarpt delade meningar synas numera icke råda därom, att den vid
Weibullsholms växtförädlingsanstalt bedrivna verksamheten kan anses vara
av särskilt allmännyttig karaktär. I detta avseende tillåter sig riksdagen
hänvisa till departementschefens i statsrådsprotokollet återgivna värdesättning
av denna verksamhet. Med hänsyn till den vidlyftiga utredning, som i förevarande
avseende finnes tillgänglig rörande från Weibullsholm utsläppta värdefulla
stammar samt det vid anstalten förefintliga lovande växtförädlingsmaterialet,
torde det icke vara nödvändigt att nu ingå på någon ytterligare redogörelse
härutinnan. Framhållas må dock, att Weibullsholm utsläppt den för
närvarande främsta vetesorten i vårt land, att anstalten sedan länge intagit
en ledande ställning i fråga om förädlingen av rotfruktsfröer, samt att densamma
praktiskt taget står ensam inom vårt land på grönsaksväxtförädlingens
område.
I fråga om det kanske något mindre kända värdet av Weibullsholm
från rent vetenskaplig synpunkt innehålla motionerna i ämnet synnerligen
belysande uppgifter. Riksdagen kan icke underlåta att för sin del
understryka anstaltens betydelse i detta hänseende.
I anslutning till vad som i detta avseende anfördes av jordbruksutskottet
vid 1924 års riksdag får riksdagen uttala, att det måste framstå såsom
ett synnerligen allvarligt förhållande, att fortbeståndet av denna såväl
från nationalekonomisk som kulturell synpunkt ostridigt högst värdefulla
verksamhet är äventyrat.
7
Riksdagens skrivelse Nr 322.
I likhet med motionärerna kan icke heller riksdagen dela den av de i
statsrådsprotokollet omförmälda sakkunniga framförda uppfattningen, att
firman Weibull kommer att upprätthålla ifrågavarande verksamhet lika
länge som sin affärsverksamhet. Särskilt synes det riksdagen vara uppenbar
fara för handen, att en sådan del av verksamheten som grönsaksförädlingen,
vilken enligt de i utredningen lämnade uppgifterna synes draga en årlig
kostnad av omkring 40,000 kronor men som enligt de sakkunnigas merpriskalkyl
icke lämnar större årsvinst än omkring 4,500 kronor, kan komma
att nedläggas.
Såsom framgår av utredningen i ärendet bryta sig meningarna fortfarande
skarpt ifråga om förutsättningarna för ett statens fortsatta understödjande
av ifrågavarande verksamhet. A ena sidan göres gällande, att
en nödvändig förutsättning i detta avseende måste vara att Weibullsholm
inordnas i ett från statens sida enhetligt lett system för landets växtförädlingsverksamhet,
å andra sidan framhålles värdet av Weibullsholm
såsom en fristående och med Svalöf i vetenskapligt och merkantilt avseende
tävlande verksamhet. Dessa motsatta meningar bottna huvudsakligen
i olikartade uppfattningar om konkurrensens värde, olägenheten av dubbelarbete,
faran av utsläppande av för många sorter m. m. med härav följande
skiljaktiga åsikter rörande behovet av enhetlig och ingripande statlig
överledning på hithörande område.
Riksdagen vill erinra, att jämväl vid behandlingen vid 1924 års riksdag
av frågan om anslag till Weibullsholm dessa meningsskiljaktigheter
starkt framkommo. I sitt utlåtande i frågan uttalade jordbruksutskottet,
att utskottet icke i ärendets dåvarande skick kunnat fatta ståndpunkt
angående de i berörda avseende framkomna skiljaktiga meningarna.
Härvid ville utskottet särskilt framhålla, att lantbruksstyrelsens riktlinjer
syntes syfta mot åtgärder, medförande vittgående konsekvenser i olika
avseenden.
Genom den gjorda utredningen har i vissa avseenden större klarhet
vunnits i fråga om faktiska förhållanden på hithörande område — sålunda
hava de sakkunniga konstaterat värdet av den merkantila konkurrensen
för ökad spridning av förädlat utsäde. De sakkunniga hava vidare funnit
det icke böra befaras, att konkurrensen mellan växtförädlingsföretagen
skulle medföra utsläppandet av sorter av tvivelaktigt värde.
Å sin sida har också firman Weibull ställt sig mera tillmötesgående
gentemot kravet på kontroll av firmans verksamhet.
Detta oaktat synas berörda principiella meningsskiljaktigheter kvarstå.
Vid bedömande av anslagsfrågan från nu omhandlade synpunkt bär det
synts riksdagen icke vara möjligt att på grundval av föreliggande utredning
fatta någon bestämd .ståndpunkt. Vid sådant förhållande har riksdagen ansett
sig böra överväga, huruvida icke — bortsett från de teoretiska tvistefrågorna
— skäl kunde anses föreligga för ett statens ingripande till understödjande
av Weibullsholmsanstalten. Med den uppfattning riksdagen har
8 Riksdagens skrivelse Nr 322.
om det praktiska värdet av denna anstalt, från statsnyttans synpunkt, har
det därvid synts riksdagen som om fullt tillräckliga skäl funnes för ett dylikt
understödjande av anstalten även i dess nuvarande egenskap av fristående
enskild verksamhet; helst som riksdagen, i enlighet med vad firman Weibull
och motionärerna åsyfta, hyser den uppfattningen, att statens understödjande
av verksamheten vid Weibullsholm allenast bör avse en nödig handräckning
under rådande ogynnsamma konjunkturer.
Riksdagen vill betona, att ett fortsatt understödjande på detta sätt av växtförädlingsanstalten
vid Weibullsholm ingalunda står i strid med den uppfattning
i frågan, som riksdagens majoritet förlidet år gav tillkänna. Såsom
tydligt framgår av jordbruksutskottets utlåtande vid 1924 års riksdag innehar
detta närmast ett avståndstagande från lantbruksstyrelsens uppfattning
i fråga om inordnandet av Weibullsholm i det statliga växtförädlingssystemet.
Härtill kommer, att riksdagen genom vad i sådant hänseende från firman
Weibulls och motionärernas sida föreslagits finner praktiskt sett goda möjligheter
föreligga för att en tillfredsställande kontroll och övervakning från statens
sida i samband med anslagets åtnjutande må kunna komma till stånd. Riksdagen
får i detta sammanhang erinra om den i motionerna I: 293 och II: 441 uttalade
åsikten, att särskilt med hänsyn till, att firman Weibull vid åtnjutande av
ett tillfälligt understöd skulle hava en betydligt känsligare ställning till
staten än verksamheten vid Svalöf med dess mera stabila position i fråga
om statsbidrag, det syntes synnerligen troligt, att firman skulle finna med
sitt intresse förenligt att tillgodose de synpunkter på verksamheten, som från
det allmännas sida kunde framkomma.
I huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionerna ifrågasatts anser
riksdagen att för nästkommande budgetår ett extra anslag av 75,000 kronor
bör anvisas för uppehållande av den praktiskt-vetenskapliga växtförädlingsverksamheten
å Weibullsholm. Riksdagen får härvid erinra, att för budgetåret
1925—1926 beräknats ett belopp av 300,000 kronor; vid bifall till
vad i propositionen samt i motionen II: 440 föreslagits skulle ett belopp
av (300,000 — 207,365) = 92,635 kronor finnas tillgängliga för här föreslaget
ändamål. Såsom villkor härför synes böra krävas — förutom kontroll
av att anslaget kommer förädlingsverksamheten helt till godo och att denna
uppehälles i sin hittillsvarande omfattning — särskild inspektion av anstalten
genom av Eders Kungl. Maj:t utsedda sakkunniga representanter. Härigenom
skulle kunna vinnas visshet om att anstaltens verksamhet ledes enligt
sunda och från allmänna synpunkter riktiga principer; och böra dessa representanter
härom avgiva yttrande i samband med eventuell fråga om
ytterligare fortsatt statsunderstöd för verksamheten. Det torde härvidlag
även böra ankomma på dessa statens representanter att granska och yttra
sig beträffande priserna å firmans utsädesvaror. En på sålunda angivet
sätt anordnad kontroll synes riksdagen innebära fullt tillräcklig garanti för
att det ifrågasatta statsunderstödet skulle komma att tjäna sitt ändamål.
Riksdagens skrivelse Nr 322.
9
Kungl. Maj:t torde ock till nästa riksdag kunna framlägga utredning ej
mindre huruvida ytterligare fortsatt anslag för ändamålet erfordras än även
vilka villkor — utöver de förenämnda — må anses påkallade för åtnjutande
av sådant anslag. I sistnämnda avseende finner riksdagen böra beaktas
vad firman Weibull för sin del ifrågasatt rörande begränsad vinstmöjlighet.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla,
att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj ds förevarande proposition
samt de i ämnet väckta motionerna
1) för budgetåret 1925—1926 anvisat såsom särskilda extra anslag
a) dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 111,100 kronor, dels till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,
Värmland, Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 96,265 kronor, allt
under av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna villkor,
b) till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
Weibullsholm 75,000 kronor
eller sålunda tillhopa 282,365 kronor,
2) medgivit, att den å Alnarps egendom med medel från egendomens
avkastning uppförda byggnaden för Lunds universitet för ärftlighetsforskning
må efter institutionens förflyttning till Svalöv användas för annat
statsändamål enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmelser.
Stockholm den 3 juni 1925.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.