Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till befrämjande av växtförädling m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1925-06-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:322, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till befrämjande av växtförädling m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 322.

Nr 322.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1925.

Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående anslag till befrämjande av växtförädling

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 71.)

Till Konungen.

Under punkt 86 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

angående statsbidrag till befrämjande av växtförädling, som Eders Kungl.

Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna

för budgetåret 1925—1926 ett belopp av 300,000 kronor.

I en till riksdagen den 23 mars 1925 avlåten proposition, nr 172, bar

Eders Kungl. Maj:t därefter, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden, föreslagit riksdagen

ej mindre för budgetåret 1925—1926 anvisa såsom särskilda extra anslag

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt-vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer

107,625 kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer vid

Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland

och Jämtland samt i Luleå 94,460 kronor,

eller sålunda tillhopa 202,085 kronor,

allt under av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna villkor;

än även medgiva, att den å Alnarps egendom med medel från egendomens

avkastning uppförda byggnaden för Lunds universitet för ärftlighetsforskning

må efter institutionens förflyttning till Svalöv användas för

annat statsändamål enligt Eders Kungl. Maj:ts närmare bestämmelser.

För att giva riksdagen tillfälle att yttra sig om ett mellan Sveriges

utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget träffat avtal,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 322.

5

avseende tillgodogörande för det allmänna av resultaten av förädlingsarbotet

vid Svalöv, har i statsrådsprotokollet redogörelse lämnats för berörda

avtal.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen

1) nr 440 i andra kammaren, vari hemställts, att riksdagen måtte med

bifall i övrigt till Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 172 framställda

förslag för budgetåret 1925—1926 anvisa såsom särskilda extra anslag:

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt-vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer

111,100 kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer vid

Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland

och Jämtland samt i Luleå 96,265 kronor

eller sålunda tillhopa 207,365 kronor, allt under av departementschefen

i propositionen angivna villkor;

2) nr 292 i första kammaren, likalydande med nr 442 i andra kammaren,

vari hemställts, att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 till understödjande

av den praktiskt-vétenskapliga verksamheten å Weibullsholm

anvisa ett extra anslag å 75,000 kronor; samt

3) nr 293 i första kammaren, likalydande med nr 441 i andra kammaren,

vari med annan motivering än i motionerna 1: 292 och II: 442 likaledes

hemställts, att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 till understödjande

av den praktiskt-vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa

ett extra anslag å 75,000 kronor.

Då såsom departementschefen ock uttalat något lämpligare sätt att

tillgodogöra allmänheten resultaten av förädlingsarbetet vid Svalöv än

genom överlåtelse till allmänna svenska utsädesaktiebolaget för närvarande

icke torde stå till buds, anser riksdagen, att ett nytt avtal bör på

sätt i propositionen föreslagits komma till stånd. Med avseende å avtalsförslagets

innehåll vill riksdagen, under hänvisning till bestämmelsen i § 10,

liksom departementschefen understryka vad de sakkunniga framhållit om

vikten av att statens representanter i föreningens och bolagets styrelser övervaka

prissättningen. Beträffande den i § 12 stadgade ersättning, som bolaget

skall hava att erlägga för den bolaget genom avtalet tillförsäkrade rätt, har

riksdagen i likhet med departementschefen icke kunnat undgå finna denna

avgift förhållandevis låg. Av propositionen framgår emellertid, att under

föreliggande förhållanden något bättre resultat icke kunnat vinnas. Med

hänsyn härtill har riksdagen icke velat i frågans nuvarande läge ifrågasätta

någon ändring i förevarande avseende i det nu föreliggande avtalet,

men anser sig riksdagen böra uttala en bestämd förväntan, att Kungl. Maj:t

skall i god tid före avtalstidens utgång taga i övervägande de möjligheter,

SvalSvs
anstalten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 322.

Weibulls
holms
anstalten.

som kunna finnas för att förädlingsresultatet vid Svalöv må kunna på ett

för staten ekonomiskt förmånligare sätt komma allmänheten till godo.

Vad härefter angår anslagsbeloppet till utsädesföreningen för budgetåret

1925—1926 har departementschefen funnit en i de sakkunnigas utgiftsberäkning

upptagen post å 5,280 kronor för ytterligare dyrtidstillägg

med 5 procent för innevarande budgetår till föreningens tjänstemän böra

utgå, och anslaget har i anslutning härtill i propositionen upptagits med

ett sammanlagt belopp av 202,085 kronor.

I förenämnda motion II: 440 bar föreslagits en höjning i det av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna anslaget med ovanberörda belopp, 5,280 kronor,

för att därigenom bereda utsädesföreningens tjänstemän ovanberörda ytterligare

dyrtidstillägg.

För egen del vill riksdagen, under hänvisning till innevarande riksdags

beslut att för beredande av 5 procents ytterligare dyrtidstillägg för budgetåret

1924—1925 åt tjänstemän hos svenska mosskulturföreningen i erforderlig

mån höja anslaget till denna förening biträda den nu väckta

motionen om ett till 207,365 kronor förhöjt belopp till Sveriges utsädesförening.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande förflyttningen av ärftlighetsinstitutionen

vid Åkarp och i samband därmed ifrågasatta åtgärder har

riksdagen intet att erinra.

Några skarpt delade meningar synas numera icke råda därom, att den vid

Weibullsholms växtförädlingsanstalt bedrivna verksamheten kan anses vara

av särskilt allmännyttig karaktär. I detta avseende tillåter sig riksdagen

hänvisa till departementschefens i statsrådsprotokollet återgivna värdesättning

av denna verksamhet. Med hänsyn till den vidlyftiga utredning, som i förevarande

avseende finnes tillgänglig rörande från Weibullsholm utsläppta värdefulla

stammar samt det vid anstalten förefintliga lovande växtförädlingsmaterialet,

torde det icke vara nödvändigt att nu ingå på någon ytterligare redogörelse

härutinnan. Framhållas må dock, att Weibullsholm utsläppt den för

närvarande främsta vetesorten i vårt land, att anstalten sedan länge intagit

en ledande ställning i fråga om förädlingen av rotfruktsfröer, samt att densamma

praktiskt taget står ensam inom vårt land på grönsaksväxtförädlingens

område.

I fråga om det kanske något mindre kända värdet av Weibullsholm

från rent vetenskaplig synpunkt innehålla motionerna i ämnet synnerligen

belysande uppgifter. Riksdagen kan icke underlåta att för sin del

understryka anstaltens betydelse i detta hänseende.

I anslutning till vad som i detta avseende anfördes av jordbruksutskottet

vid 1924 års riksdag får riksdagen uttala, att det måste framstå såsom

ett synnerligen allvarligt förhållande, att fortbeståndet av denna såväl

från nationalekonomisk som kulturell synpunkt ostridigt högst värdefulla

verksamhet är äventyrat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 322.

I likhet med motionärerna kan icke heller riksdagen dela den av de i

statsrådsprotokollet omförmälda sakkunniga framförda uppfattningen, att

firman Weibull kommer att upprätthålla ifrågavarande verksamhet lika

länge som sin affärsverksamhet. Särskilt synes det riksdagen vara uppenbar

fara för handen, att en sådan del av verksamheten som grönsaksförädlingen,

vilken enligt de i utredningen lämnade uppgifterna synes draga en årlig

kostnad av omkring 40,000 kronor men som enligt de sakkunnigas merpriskalkyl

icke lämnar större årsvinst än omkring 4,500 kronor, kan komma

att nedläggas.

Såsom framgår av utredningen i ärendet bryta sig meningarna fortfarande

skarpt ifråga om förutsättningarna för ett statens fortsatta understödjande

av ifrågavarande verksamhet. A ena sidan göres gällande, att

en nödvändig förutsättning i detta avseende måste vara att Weibullsholm

inordnas i ett från statens sida enhetligt lett system för landets växtförädlingsverksamhet,

å andra sidan framhålles värdet av Weibullsholm

såsom en fristående och med Svalöf i vetenskapligt och merkantilt avseende

tävlande verksamhet. Dessa motsatta meningar bottna huvudsakligen

i olikartade uppfattningar om konkurrensens värde, olägenheten av dubbelarbete,

faran av utsläppande av för många sorter m. m. med härav följande

skiljaktiga åsikter rörande behovet av enhetlig och ingripande statlig

överledning på hithörande område.

Riksdagen vill erinra, att jämväl vid behandlingen vid 1924 års riksdag

av frågan om anslag till Weibullsholm dessa meningsskiljaktigheter

starkt framkommo. I sitt utlåtande i frågan uttalade jordbruksutskottet,

att utskottet icke i ärendets dåvarande skick kunnat fatta ståndpunkt

angående de i berörda avseende framkomna skiljaktiga meningarna.

Härvid ville utskottet särskilt framhålla, att lantbruksstyrelsens riktlinjer

syntes syfta mot åtgärder, medförande vittgående konsekvenser i olika

avseenden.

Genom den gjorda utredningen har i vissa avseenden större klarhet

vunnits i fråga om faktiska förhållanden på hithörande område — sålunda

hava de sakkunniga konstaterat värdet av den merkantila konkurrensen

för ökad spridning av förädlat utsäde. De sakkunniga hava vidare funnit

det icke böra befaras, att konkurrensen mellan växtförädlingsföretagen

skulle medföra utsläppandet av sorter av tvivelaktigt värde.

Å sin sida har också firman Weibull ställt sig mera tillmötesgående

gentemot kravet på kontroll av firmans verksamhet.

Detta oaktat synas berörda principiella meningsskiljaktigheter kvarstå.

Vid bedömande av anslagsfrågan från nu omhandlade synpunkt bär det

synts riksdagen icke vara möjligt att på grundval av föreliggande utredning

fatta någon bestämd .ståndpunkt. Vid sådant förhållande har riksdagen ansett

sig böra överväga, huruvida icke — bortsett från de teoretiska tvistefrågorna

— skäl kunde anses föreligga för ett statens ingripande till understödjande

av Weibullsholmsanstalten. Med den uppfattning riksdagen har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 322.

om det praktiska värdet av denna anstalt, från statsnyttans synpunkt, har

det därvid synts riksdagen som om fullt tillräckliga skäl funnes för ett dylikt

understödjande av anstalten även i dess nuvarande egenskap av fristående

enskild verksamhet; helst som riksdagen, i enlighet med vad firman Weibull

och motionärerna åsyfta, hyser den uppfattningen, att statens understödjande

av verksamheten vid Weibullsholm allenast bör avse en nödig handräckning

under rådande ogynnsamma konjunkturer.

Riksdagen vill betona, att ett fortsatt understödjande på detta sätt av växtförädlingsanstalten

vid Weibullsholm ingalunda står i strid med den uppfattning

i frågan, som riksdagens majoritet förlidet år gav tillkänna. Såsom

tydligt framgår av jordbruksutskottets utlåtande vid 1924 års riksdag innehar

detta närmast ett avståndstagande från lantbruksstyrelsens uppfattning

i fråga om inordnandet av Weibullsholm i det statliga växtförädlingssystemet.

Härtill kommer, att riksdagen genom vad i sådant hänseende från firman

Weibulls och motionärernas sida föreslagits finner praktiskt sett goda möjligheter

föreligga för att en tillfredsställande kontroll och övervakning från statens

sida i samband med anslagets åtnjutande må kunna komma till stånd. Riksdagen

får i detta sammanhang erinra om den i motionerna I: 293 och II: 441 uttalade

åsikten, att särskilt med hänsyn till, att firman Weibull vid åtnjutande av

ett tillfälligt understöd skulle hava en betydligt känsligare ställning till

staten än verksamheten vid Svalöf med dess mera stabila position i fråga

om statsbidrag, det syntes synnerligen troligt, att firman skulle finna med

sitt intresse förenligt att tillgodose de synpunkter på verksamheten, som från

det allmännas sida kunde framkomma.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionerna ifrågasatts anser

riksdagen att för nästkommande budgetår ett extra anslag av 75,000 kronor

bör anvisas för uppehållande av den praktiskt-vetenskapliga växtförädlingsverksamheten

å Weibullsholm. Riksdagen får härvid erinra, att för budgetåret

1925—1926 beräknats ett belopp av 300,000 kronor; vid bifall till

vad i propositionen samt i motionen II: 440 föreslagits skulle ett belopp

av (300,000 — 207,365) = 92,635 kronor finnas tillgängliga för här föreslaget

ändamål. Såsom villkor härför synes böra krävas — förutom kontroll

av att anslaget kommer förädlingsverksamheten helt till godo och att denna

uppehälles i sin hittillsvarande omfattning — särskild inspektion av anstalten

genom av Eders Kungl. Maj:t utsedda sakkunniga representanter. Härigenom

skulle kunna vinnas visshet om att anstaltens verksamhet ledes enligt

sunda och från allmänna synpunkter riktiga principer; och böra dessa representanter

härom avgiva yttrande i samband med eventuell fråga om

ytterligare fortsatt statsunderstöd för verksamheten. Det torde härvidlag

även böra ankomma på dessa statens representanter att granska och yttra

sig beträffande priserna å firmans utsädesvaror. En på sålunda angivet

sätt anordnad kontroll synes riksdagen innebära fullt tillräcklig garanti för

att det ifrågasatta statsunderstödet skulle komma att tjäna sitt ändamål.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 322.

9

Kungl. Maj:t torde ock till nästa riksdag kunna framlägga utredning ej

mindre huruvida ytterligare fortsatt anslag för ändamålet erfordras än även

vilka villkor — utöver de förenämnda — må anses påkallade för åtnjutande

av sådant anslag. I sistnämnda avseende finner riksdagen böra beaktas

vad firman Weibull för sin del ifrågasatt rörande begränsad vinstmöjlighet.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla,

att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj ds förevarande proposition

samt de i ämnet väckta motionerna

1) för budgetåret 1925—1926 anvisat såsom särskilda extra anslag

a) dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer 111,100 kronor, dels till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,

Värmland, Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 96,265 kronor, allt

under av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna villkor,

b) till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å

Weibullsholm 75,000 kronor

eller sålunda tillhopa 282,365 kronor,

2) medgivit, att den å Alnarps egendom med medel från egendomens

avkastning uppförda byggnaden för Lunds universitet för ärftlighetsforskning

må efter institutionens förflyttning till Svalöv användas för annat

statsändamål enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmelser.

Stockholm den 3 juni 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.