Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående fastställande av maximiarbetstid för automobilförare i yrkesmässig trafik.

1925-06-09 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:353, Skrivelse till Konungen, angående fastställande av maximiarbetstid för automobilförare i yrkesmässig trafik.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 353.

Nr 353.

Godkänd av första kammaren den 9 juni 1925.

Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående fastställande av

maximiarbetstid för automobilförare i yrkesmässig trafik.

Till Konungen.

Enskilda motionärer hava gjort framställning i syfte att åtgärder måtte

vidtagas för att för riksdagen snarast möjligt måtte framläggas förslag till

föreskrifter i automobilförordningen eller annorledes, som fastställa en

maximiarbetstid för bilförare i yrkesmässig trafik.

I vederbörlig ordning hava yttranden över motionen inhämtats från

socialstyrelsen och överståthållarämbetet. Dessutom hava »Stockholms droskägareförening»,

»Sveriges trafikbilägares riksförbund», »Svenska transportarbetareförbundet»

och »Svenska automobilförareförbundet» beretts tillfälle

att yttra sig i frågan.

Förhållandena äro givetvis mycket skiftande på olika orter. Ehuru

den effektiva körtiden i regel ej torde vara ur trafiksäkerhetssynpunkt

orimligt lång, har riksdagen dock funnit det utrett, att chaufförerna i den

yrkesmässiga trafiken mången gång få sitta vid ratten så lång tid, att fara

för trafiksäkerheten kan tänkas uppstå, och stöder sig riksdagen härvid på

polismästarens i Stockholm avgivna och vid överståthållarämbetets omförmälta

utlåtande fogade yttrande. Redan nu hava polismyndigheterna i

vissa fall funnit sig böra föreskriva viss maximitid, varjämte arbetstiden i

kollektivavtal mellan bilägarna och chaufförerna i vissa fall reglerats till i

medeltal åtta timmar per dygn. Dessutom är genom arbetstidslagen arbetstiden

reglerad för det fåtal företag, som falla under lagens bestämmelser.

Aven den del av den yrkesmässiga biltrafiken, som ej är reglerad genom

polisföreskrifter eller på annat sätt, synes emellertid böra underkastas reglerande

bestämmelser, varvid dock nödig hänsyn bör tagas till dessa bestämmelsers

praktiska konsekvenser under olika förhållanden, så att man

ej onödigtvis försvårar utövandet av trafikrörelse. Utformningen av dessa

bestämmelser synes lämpligast kunna ske i den ordning socialstyrelsen i

sitt yttrande anvisat, och ansluter sig riksdagen i övrigt i allt väsentligt

till vad i detta yttrande anförts.

Riksdagen inser visserligen, att det kommer att möta svårigheter, och

kanske ganska stora sådana, att utöva en effektiv kontroll över föreskrif
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 353.

3

ternas efterlevnad. Blotta förekomsten av bestämmelser i berörda avseende

torde dock i och för sig hava en stor betydelse såsom återhållande faktor.

Med stöd av vad som sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes för riksdagen snarast möjligt framlägga förslag till

föreskrifter i automobilförordningen eller annorledes, i syfte att åstadkomma

sådan begränsning av arbetstiden för bilförare i yrkesmässig trafik, som

med hänsyn till trafiksäkerheten kan befinnas nödigt.

Stockholm den 9 juni 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.