Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående övergångsbestämmelser i anledning av blivande beslut om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden m. m.

1925-02-20 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:38, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående övergångsbestämmelser i anledning av blivande beslut om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 38.

Nr 38.

Godkänd av första kammaren den 18 februari 1925.

Godkänd av andra kammaren den 20 februari 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställning angående övergångsbestämmelser

i anledning av blivande beslut om uppflyttning

i lönegrad av vissa tjänster, som tillhört förutvarande

andra normalgraden m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 13.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, med åberopande av

statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 december 1924, under rubrik

»För flera huvudtitlar gemensamma frågor» (avd. II) föreslagit riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser, som må

påkallas av blivande beslut rörande uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster,

som tillhört förutvarande andra normalgraden.

Riksdagen anmäler i denna skrivelse sitt beslut i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts framställning, såvitt den angår befattningshavare vid verk och

inrättningar under andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har Eders Kungl. Maj:t vid framläggandet

av förslag till uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, tillhörande

förutvarande andra normalgraden, vilket förslag icke omfattar

andra tjänster än de, allmänna civilförvaltningens lönenämnd gjort till

föremål för sin utredning, ansett sig böra uppställa de fordringar i skilda

hänseenden, iönenämnden för uppflyttning till högre lönegrad funnit böra

vara vägledande.

Vad nämnda fordringar beträffar, har Iönenämnden vid verkställandet

enligt det angivna programmet av den åt nämnden uppdragna undersökningen

ansett vissa allmänna synpunkter böra följas. Efter att hava erinrat

om behandlingen av frågan om sekreterarbefattningarnas vid kommunika
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 38. 5

tionsverken placering i lönegrad, har lönenämnden sålunda anfört, att man

icke utan vidare finge utgå därifrån, att värjo befattning, som uppfyllde

de utav kommunikationsverkens lönekommitté uppställda fordringarna i

fråga om innehavarens teoretiska utbildning — högre examen på det

juridiskt-administrativa området eller därmed jämförlig kompetens — och

ställning såsom byråchefs närmaste man, borde uppflyttas i lönegrad. För

att en dylik åtgärd skulle äga rum, syntes utöver nämnda kvalifikationer i

avseende å tjänstens innehavare böra fordras, att de uppgifter, vilka vore

förenade med befattningen, i viss mån närmade sig dem, som eljest tillkomme

en byrådirektör. Härvid syntes särskilt avseende böra fästas vid

det förhållandet, huruvida med en befattning vore förenad föredragningsskyldighet

med ledamots ansvar i vederbörande verksstyrelse. Förekomme

en dylik skyldighet i större omfattning och beträffande ärenden av mera

krävande art, syntes i allmänhet tjänsten vara av beskaffenhet att böra

hänföras till den högre lönegraden. Enahanda syntes ock vara förhållandet

i fråga om tjänst, med vilken vore förenad föreståndarskap direkt under

verkschefen för en mera betydande avdelning av verket, dock under förutsättning

tillika, att för tjänstens behöriga skötande måste fordras högre

teoretisk utbildning, i allmänhet grundad på specialstudier. Eu dylik högre

tjänsteställning syntes även undantagsvis kunna anses befogad för vissa

tjänster, vilka visserligen icke kunde hänföras till någon av nyss antydda

kategorier men dock, med hänsyn till särskilda kvalifikationer och krävande

arbetsuppgifter, vore att anse såsom fullt jämförliga med sådana tjänster,

som förut nämnts.

Mot dessa fordringar har riksdagen, i likhet med Eders Kungl. Maj:t, ej

haft något att erinra, dock att riksdagen ansett, att hänsyn jämväl bör

tagas till huruvida oavvisligt behov för vederbörande ämbetsverk kan anses

föreligga, att tjänsteman, varom fråga är, beredes förbättrad löneställniug.

Vidkommande de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna övergångsanordningarna,

innebär förslaget härutinnan, att då den ifrågavarande uppflyttningen

i lönegrad av vissa tjänster syntes få betraktas såsom innebärande

en rättelse av en tidigare mindre riktig uppskattning av tjänsternas valör,

innehavande fullmakt (eller konstitutorial) i regel skulle gälla även för den

till högre lönegrad uppflyttade tjänsten. I vissa fall skulle Eders Kungl.

Maj:t efter förslag av vederbörande ämbetsverk utnämna till högre löne- - grad ifrågasatta befattningshavare. Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att vid bestämmande av den löneklass en till högre lönegrad uppflyttad

tjänsteman skall tillhöra, det må så anses som om befattningen redan vid

tjänstemannens tillträde till densamma tillhört vederbörande lönegrad. Därest

tjänstemannen emellertid härvid icke skulle vid övergången placeras i högre

löneklass än den han förut tillhörde, skulle han i allt fall uppflyttas till närmast

högre löneklass.

Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, har riksdagen funnit sig kunna

bifalla, dock att riksdagen ansett, att i sådana fall, då enligt Eders Kungl.

Maj:ts mening till uppflyttning i högre lönegrad ifrågasatta tjänster skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagms skrivelse Nr 38.

tillsättas av Eders Kungl. Maj:t efter förslag av vederbörande ämbetsverk,

tjänsterna i stället böra i vanlig ordning sökas och tillsättas, därvid ansökningsrätten

emellertid bör begränsas till de inom vederbörande verk anställda

befattningshavarna, varom fråga är.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen, beträffande vederbörande befattningshavare vid verk och

inrättningar under andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna, bemyndigat

Eders Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser, som må påkallas

av blivande beslut rörande uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, som

tillhört förutvarande andra normalgraden.

Stockholm den 20 februari 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.