Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1925-02-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:41, Skrivelse till Konungen, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 41.

9

Nr 41.

Godkänd av första kammaren den 20 februari 1925.

Godkänd av andra kammaren den 20 februari 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 1.)

Till Konungen.

Sedan 1922 års riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition

nr 59 till nämnda riksdag antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse

av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen, har riksdagen vid numera företagen

slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer

erhålla följande lydelse:

§ 60.

1. När ärende skall slutligen avgöras, böra därtill hörande handlingar upp
läsas,

så framt någon kammarens ledamot sådant äskar. Ej må något mål,

däri överläggning ägt rum, till slutligt avgörande företagas, förrän kammaren

på talmannens hemställan förklarat överläggningen slutad. ■

2. Därefter bör, utom i de fall, mom. 3 upptager, proposition framställas

i den ordning, här nedan i detta inom. stadgas. Kan, fråga bliva föremål

för bifall eller avslag, bör talmans första proposition lyda på bifall. Om

denna besvaras med nej, och anmärkningar i saken blivit under överläggningen

gjorda, bör den följande propositionen i enlighet med dem uppställas.

Innefattar ett förslag flera delar, som ej lämpligen kunna i ett sammanhang

avgöras, bör särskild proposition å vardera delen framställas i enahanda ordning,

som nu är föreskriven. — Proposition skall alltid endast med ja eller

nej besvaras, och talmannen- tillkännagive sin uppfattning av- det svar, som

lämnats, varvid skall bero, såvida ej votering begäres, vilken då ej må vägras

; envar i övrigt obetaget att låta, sin särskilda mening i ..protokollet an;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 41.

tecknas. Ingen må försöka att beslutet genom ny överläggning uppriva. —

Då voteras skall, bör voteringsproposition jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och anslås, samt omröstningen strax därefter verkställas;

men ej må proposition göras, om votering skall äga ruin, ej heller

någon omröstning därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas

de avgivna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i eu därtill avsedd rösturna

en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till storlek och utseende, tryckta

och omärkta samt var för sig slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som eu av kammarens ledamöter på anmodan

av talmannen upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten av 110$ regeringsformen eller i 32 §

2 mom. eller i tredje punkten av 52 § i denna riksdagsordning förmäles,

skall alltid avgöras genom votering. I ty fall galle angående voteringsproposition

jämte kontraproposition vad i nästföregående inom. sägs; och bör,

sedan nämnda propositioner anslagits, omröstning genast äga rum. Sådan

omröstning skall alltid ske med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade

sedlar, och bör, till undvikande av lika röstetal för ja och nej, i mål,

där blott enkel pluralitet erfordras, talmannen vid varje omröstning före

sedlarnas uppräkning eu bland dem uttaga och genast förseglad avlägga.

Om vid sammanräknandet av de övriga sedlarna rösterna befinnas lika delade,

skall den förseglade sedeln öppnas och avgöra beslutet. Är pluralitet redan

vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska föreskrifter

för riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om ansvarsfrihet

för fullmäktige i riksbanken, eller om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning,

inkomster och utgifter, kamrarna fatta stridiga beslut, som ej uppå

vederbörligt utskotts förslag varda sammanjämkade, skola bägge kamrarna

var för sig rösta om de olika beslut, vari vardera förut stannat; kommande

den mening, som därvid erhåller de flesta ledamöters av båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla såsom riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen

av de avgivna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge andra

kammarens talman i en därtill avsedd röstuma eu ja-sedel och eu nej-sedel,

båda lika till storlek och utseende, tryckta och omärkta samt var för sig

slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens utgång genom den

sedel, som en av andra kammarens ledamöter på anmodan av talmannen

upptager ur röstuman.

§ 75.

Alla. val skola ske med slutna sedlar, och iakttages därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola bliva gällande, böra vara enkla, hoprullade, omärkta

och fria såväl från all tvetydighet i anseende till personernas namn som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 41.

från oriktighet i anseende till deras antal; dock skall i fråga om val till ut

skott gälla, vad uti den i 37 § 5 inom. omförmälda stadga finnes föreskrivet.

Mellan personer, som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning,

när så erfordras.

Stockholm den 20 februari 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.