Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlånings fonder.

1925-03-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:51, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlånings fonder.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 51.

Nr 51.

Godkänd av första kammaren den 4 mars 1925.

Godkänd av andra kammaren den 4 mars 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i

statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag

för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet

hörande utlånings fonder.

(Statsutskottets utlåtande nr 14.)

Till Konungen.

l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna proposition angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har

Eders Kungl. Maj:t beträffande statens utlåningsfonder, under åberopande

av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning, bil. 1»

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag,

föreslagit riksdagen (punkt 26) att för avsättning till allmänna järnvägslånefonden

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag av

1.000. 000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, för avsättning till allmänna järnvägslånefonden för

budgetåret 1925—1926 anvisat ett reservationsanslag av 1.000,ö00 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 27) föreslagit riksdagen att för avsättning

till fonden för att underlätta åstadkommande av bibanor i vissa

delar av riket för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag av

2.400.000 kronor.

Sedan 1920 års riksdag beslutat, att ifrågavarande. fond för åstadkommande

av bibanor i västra gränstrakterna skulle ökas till 24,000,000 kronor,

bar hittills från fonden till tre olika banföretag disponerats i runt tal

19.000. 000 kronor, att i mån av arbetets fortgång till vederbörande utbetalas.

För beredande av täckning för dessa utbetalningar bar riksdagen

under en följd av år beviljat anslag, så att sammanlagt ett belopp av

16.800.000 kronor för närvarande finnes anvisat. Enligt vad riksdagen

inhämtat, har dock av sistnämnda belopp allenast cirka 7,750,000 kronor

hittills utanordnats.

Då arbetena å banbyggnaderna för närvarande, enligt vad riksdagens

vederbörande utskott inhämtat, bedrivas i obetydlig utsträckning, torde

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 51.

11

redan förefintliga medel kunna beräknas förslå för den närmaste tidens

utbetalningar från fonden. Under sådana förhållanden synes någon avsättning

till fonden för nästkommande budgetår icke nu behöva äga rum.

Frågan om verkställandet av de ytterligare avsättningar, som äro erforderliga

för att uppbringa fonden till det beslutade beloppet 24,000,000

kronor, lärer böra bliva beroende av det faktiskt föreliggande medelsbehovet.

Utredning härom torde böra genom Eders Kungl. Maj:ts försorg

verkställas.

En särskild anledning för en dylik undersöknings företagande är den

omkastning med avseende å prisförhållanden och beträffande den allmänna

ekonomiska situationen i övrigt, som inträtt sedan beslutet om fondens

utökning vid 1920 års riksdag fattades. På det järnvägsekonomiska området

ha förhållandena på sista tiden också skärpts genom den tillväxande

automobiltrafiken, vilken visat sig mäktig till en för järnvägarna kännbar

konkurrens i fråga om befordran såväl av personer som gods. Riksdagen

har ansett sig böra erinra om dessa synpunkter, som torde böra vinna

beaktande vid prövningen av de ärenden angående anslag från ifrågavarande

fond till nya järnvägsföretag, som framdeles kunna uppkomma.

Att märka är, att en dylik prövning av ett tilltänkt banföretags berättigande

ur nationalekonomiska synpunkter ingår bland de huvudbetingelser,

som uppställts såsom villkor för att staten på här angivet sätt

skall lämna sin medverkan för anläggningens förverkligande.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,

att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke av riksdagen bifallits.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen

såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1925—1926

anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

4:o) Beträffande sättet för täckande av de under punkterna l:o) och 3:o)

härovan anvisade anslagen, vilka av Eders Kungl. Maj:t föreslagits skola

helt eller delvis utgå av lånemedel, kommer riksdagen att framdeles meddela

sitt beslut.

Stockholm den 4 mars 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.