Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet att i större landskommuner överflytta vårdandet av folkoch fortsättningsskoleväsendet till den borgerliga kommunen.

1925-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:72, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet att i större landskommuner överflytta vårdandet av folkoch fortsättningsskoleväsendet till den borgerliga kommunen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 72.

1

Nr 72.

Godkänd av första kammaren den 13 mars 1925.

Godkänd av andra kammaren den 13 mars 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

om beredande av möjlighet att i större landskommuner

överflytta vårdandet av folk- och fortsättningsskoleväsendet

till den borgerliga kommunen.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 128, har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta ingå till Kungl. Maj:t med begäran om förslag till sådan

lagändring rörande folkskoleväsendet i våra större landskommuner, att Konungen

må kunna förordna att i kommun, som därom gör framställning, folkoch

fortsättningsskoleväsendet må utgöra en angelägenhet, som den borgerliga

kommunen har att vårda i likhet med vad som säges i lagen av den 25 juni

1909 rörande folkskoleväsendet i vissa städer».

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Genom lagen av den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa

städer har i rätt stor utsträckning den dualism avlägsnats, som förr besvärade

städernas ekonomiska förvaltning i så måtto, att den kyrkliga och borgerliga

kommunen utan lagstadgat samarbete skötte envar sitt område.

Numera ligger i överensstämmelse med möjlighet, som angivna lag öppnar,

i allmänhet folkskolans ärenden i händerna på en av kyrkostämma och stadsfullmäktige

gemensamt tillsatt folkskolestyrelse.

Givetvis yppade sig vissa svårigheter vid övergången till den nya ordningen,

men i stort sett ha verkningarna av lagen visat sig vara goda i ekonomiskt

och organisatoriskt avseende. De flesta städerna i vårt land ha ur sitt ekonomiska

liv borteliminerat de osäkerhetsmoment och den dualism, som den

gamla ordningen medförde.

Den kungliga kommittén av den 31 december 1918 överlämnade den 30

december 1922 förslag till lag om församlingsstyrelse samt till bestämmelser

om folkskoleärendenas överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga kommunen.

Emellertid blev detta kommitténs förslag utsatt för ett allmänt och

stundom häftigt motstånd. Tiden tyckes ej vara inne för en lösning av alla

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 14 saml. (Nr 72.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 72.

de frågor, kommittén behandlat. Ur kommitténs komplex av spörsmål borde

ett ärende uttagas och bringas till lösning.

För landskommunerna finnes enligt nu gällande författning ingen möjlighet

att tillförsäkra sig enhetliga principer i fråga om den kyrkliga och borgerliga

kommunens ekonomi. Kyrkostämman är ju beslutande församling rörande

kyrkans och folkskolans angelägenheter. Flerstädes äro kyrkostämmorna alltför

fåtaligt besökta av målsmän för olika orter inom socknen och för olika

meningar för att de skulle kunna sägas vara ett konstant och fulltonigt uttryck

för folkviljan. Stundom är ett fåtal personer närvarande; stundom har

en mer eller mindre öppen agitation för kår- eller klassintressen fört en ensidigt

sammansatt menighet till överläggningen, och skolrådets förslag omkullkastas

ofta av denna tillfälliga stämmopublik.

Den bitterhet de frånvarande känna, när de ekonomiska verkningarna av

beslutet uppenbara sig, frestar dem att en annan gång söka agitera ihop en

motsatt stämmomajoritet. Vissa kommuner kännetecknas av sådana kupper

och kastningar. Genom oberäkneliga faktorers spel försvåras lösningen av våra

kommunalpolitiska skatte- och organisationsproblem.

Ehuru dessa osäkerhetsmoment möta inom skilda delar av kyrkostämmans

maktområde, äro de ekonomiskt mest kännbara i fråga om folkskolan, enär

dennas andel i budgeten är så stor. En ändring i vad det gäller folkskoleärendena

är fördenskull mera trängande ur ekonomisk synpunkt än i någon

annan fråga, som kyrkofullmäktigekommittén behandlat.

Det torde icke vara välbetänkt att genomföra en ovillkorlig ändring i nu

gällande bestämmelser rörande folkskoleärendenas handläggning i landskommunerna,

men eu fakultativ ändring borde möjliggöras. I de kommuner, där

kyrkostämman alltjämt är ett lämpligt och väl nyttjat organ för folkskoleväsendets

vård, påkallas ingen förändring, men av många stora och vidsträckta

kommuner skulle en möjlighet till skolväsendets överflyttning på den borgerliga

kommunen hälsas med tillfredsställelse. Konungen borde ha möjlighet

att bevilja de landskommuner, som hava kommunalfullmäktige och som hos

Konungen göra framställning därom, rätt att överflytta folkskoleärendena på

den borgerliga kommunen i överensstämmelse med vad som stadgas i lagen

av den 25 juni 1909 för vissa städer.»

Vid 1918 års urtima riksdag avläts med anledning av en av herr K. J. Ekman

väckt motion (I: 18) en skrivelse till Eders Kungl. Maj:t, vari anhölls om utredning,

»huruvida och i vad mån representativt system må kunna införas jämväl i

den kyrkliga kommunen». På grund av denna skrivelse tillkallades sedermera,

den 9 januari 1919, särskilda sakkunniga för att verkställa den av riksdagen

begärda utredningen. Dessa sakkunniga upptogo jämväl till behandling frågan

om folkskoleväsendets överförande till den borgerliga kommunen. Med hänvisning

till detta förhållande blev en vid 1919 års lagtima riksdag väckt motion

(II: 222) med förslag till utredning rörande detta spörsmål avstyrkt av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 72. 3

konstitutionsutskottet, som likväl uttalade sympatier för motionens syfte, samt

avslagen av kamrarna.

Omförmälda sakkunnigutredning har sedermera slutförts och hava resultaten

av densamma sammanförts i ett den 30 december 1922 avgivet »betänkande

med förslag till lag om församlingsstyrelse samt till bestämmelser om folkskoleärendenas

överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga kommunen

in. m.» I betänkandet föreslås bland annat, att ärenden rörande folkskoleoch

fortsättningsskoleundervisningen samt dithörande anstalter skola överföras

från den kyrkliga till den borgerliga kommunens kompetensområde. Något

förslag i detta hänseende — eller beträffande andra i betänkandet behandlade

spörsmål — har emellertid ännu icke framlagts av Eders Kungl. Maj:t och

är, enligt vad riksdagen inhämtat, icke heller under innevarande riksdag

att förvänta.

Enligt nu föreliggande motion skulle lösningen av frågan om folkskoleärendenas

kommunala handläggning ernås på en annan linje än den i det åberopade

sakkunnigbetänkandet angivna. Dessa ärenden skulle nämligen icke

obligatoriskt överflyttas till den borgerliga kommunen; däremot skulle principerna

i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer

göras tillämpliga även för landskommunernas vidkommande, varigenom alltså

förutsättningar för en fakultativ överflyttning av folkskoleärendena inom dessa

kommuner skulle uppstå. Liksom enligt lagen den 25 juni 1909 skulle det

härvid ankomma på Konungen att efter därom gjord framställning förordna

om tillämpning i viss kommun av den nya anordningen för folkskoleärendenas

handläggning. Motionärens framställning utmynnar, såsom nämnt, i förslag

om avlåtande av skrivelse till Eders Kungl. Maj:t med begäran om utarbetande

av lagförslag i denna riktning.

Riksdagen finner den i föreliggande motion uttryckta uppfattningen rörande

behovet av en ändring av bestämmelserna beträffande folkskoleärendens

kommunala handläggning vara riktig. En överflyttning av dessa

ärenden till den borgerliga kommunen, när fullmäktige där finnas, torde

genom ärendenas behandling i representativ ordning medföra vissa praktiska

fördelar, i det att möjlighet till ett bättre avvägande av olika utgiftsposter

mot varandra och till eu klarare överblick över den totala utgiftsbördan härigenom

skulle vinnas. Särskilt inom de större kommunerna skulle detta säkerligen

visa sig vara av stort värde.

Genom att i tillämpliga delar utsträcka giltigheten av lagen den 25 juni

1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer också till landskommunerna

skulle man på ett enkelt och praktiskt sätt, även utan någon mera genomgripande

förändring av hithörande lagstiftning, vinna den fördelen, att den i

ett flertal städer med framgång prövade anordningen för skolärendens handläggning

jämväl skulle kunna inom eu snar framtid komma till användning

i de kommuner på landsbygden, där så funnes lämpligt. Det föreslagna tillvägagångssättet

ansluter sig till redan prövade förhållanden och innebär så
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 72.

lunda ett fullföljande av grundsatser, vilka även i gällande lagstiftning kommit

till uttryck.

Riksdagen finner dock en mera ingående jämförande prövning av såväl nu

föreliggande som andra förslag i frågan påkallad för att ett väl grundat avgörande

skall kunna träffas.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t ville taga under övervägande frågan om utsträckning av lagen den 25

juni 1909 rörande folkskoleväsendet i vissa städer att gälla även för landsbygden.

Stockholm den 13 mars 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1925,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.