Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

1925-03-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1925:80, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 80.

Nr 80.

Godkänd av första kammaren den 26 mars 1925.

Godkänd av andra kammaren den 26 mars 1925.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i

statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

(Statsutskottets utlåtande nr 23.)

Till Konungen

I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har Eders Kungl.

Majrt — jämte det Eders Kungl. Maj:t under de särskilda huvudtitlarna

föreslagit upptagande å riksstaten för förenämnda budgetår av erforderliga

anslag till dyrtidstillägg, att utgå enligt nu gällande allmänna grunder för

sådant tillägg åt befattningshavare i statens tjänst — under åberopande av

det vid propositionen under rubrik »HL Övriga för flera huvudtitlar gemensamma

frågor» fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda

dag föreslagit riksdagen förklara, att i fråga om bestridande av kostnaderna

för dyrtidstilläggen vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa samt statens anstalt

för pensionering av folkskollärare m. fl. ävensom vid arméns och marinens

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar skall för budgetåret 1925—1926

gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret 1924—1925 beslutat.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava inom

riksdagen väckts åtskilliga motioner.

Sålunda har i en motion (I: 83) hemställts, att riksdagen ville besluta

sådan ändring i grunderna för dyrtidstillägget för statens befattningshavare,

att dyrtidstillägg må utgå även å den del av avlöning, som överstiger 800

kronor i månaden för reglerade och 650 kronor i månaden för oreglerade

tjänster eller att ifrågavarande gräns åtminstone måtte höjas till den tidigare

i ifrågavarande avseende fastställda gränsen eller till 1,250 kronor i månaden

för reglerade och 1,000 kronor i månaden för oreglerade tjänster.

I två likalydande motioner (I: 154, II: 216), har hemställts, att riksdagen

måtte bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition angående

allmänna grunder för dyrtidstilläggets utgående till befattningshavare

i statens tjänst, dock med nedanstående ändringar:

1) Stadgandet om minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig

befattningshavare, som är under 25 år, utgår.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 80. 11

2) Utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget till befattningshavare

utgår ett fast bottentillägg, med 10 kronor per manad för befattningshavare

i de s. k. icke ny-lönereglerade verken och 8 kronor per

månad för befattningshavare i de ny-lönereglerade verken, dock att bottentillägg

och barntillägg tillsammans ej må uppgå till högre belopp än det

procentuella tillägget för motsvarande tid.

3) Uppgår avlöningen för befattningshavare i icke ny-lönereglerat verk

till mera än 620 kronor i månaden samt i ny-lönereglerat till 750 kronor i

månaden, utgår å den del av avlöningen, som överstiger nämnda belopp,

icke dyrtidstillägg.

Slutligen har i en motion (II: 200) hemställts, att riksdagen måtte dels

besluta, att nu gällande bestämmelser rörande begränsning av dyrtidstillliigget

uppåt måtte upphävas, dels ock anvisa härför erforderliga medel.

Riksdagen anmäler i denna skrivelse sitt beslut i ärendet med undantag

av de delar, som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet

samt pensions- och indragningsstaterna.

Under de båda senaste budgetåren hava dyrtidstilläggen utgått i enlighet

med en vid 1923 års riksdag godkänd författning i ämnet. Enligt då

fastställda grunder skola dessa tillägg beräknas proportionellt i förhållande

till övrig utgående avlöning, dock med särskilt hänsynstagande till befattningshavare

med minderåriga barn. Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda

förslag innebär, att dessa grunder skulle jämväl för nästkommande bud

getår oförändrade bibehållas.

Förenämnda två likalydande motioner (I: 154 och II: 216) gå emellertid

ut på att, utöver dyrtidstillägg och barntillägg, skulle till varje befattningshavare,

oberoende av dennes ålder och oavsett hans ställning som

familjeförsörjare eller icke, utbetalas ett bottentillägg av 10, respektive

8 kronor för månad. Om av statsfinansiella skäl icke full dyrtidskompensation

kunde lämnas de statsanställda, vore dock, framhålles i

motionerna, en särskild aktsamhet mot de lägre inkomsttagarna av nöden

med hänsyn därtill, att dessa befattningshavares inkomster nästan uteslutande

utginge till ändamål, som kunde betecknas som livets nödtorft,

vadan inskränkningar och nedprutningar i reallönen i mycket ringa grad

vore möjliga.

I anledning härav bör uppmärksammas, att liknande yrkanden även

framkommo vid 1924 års riksdag, dock utan att godkännas av riksdagen,

samt att ett bifall till motionerna i stort sett skulle innebära en återgång,

låt vara i förenklad form, till tidigare gällande men vid 1923 års riksdag

omlagda grunder. Obestridligen hava de sålunda antagna nya dyrtidstilläggsgrunderna

medfört en viss minskning av lönerna för statens inkomstagare.

De motionsvis anförda synpunkterna föranleda å andra sidan

riksdagen till det uttalandet, att vid bedömandet av löneställningen för de

grupper befattningshavare, för vilka motionärerna närmast framträda som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 80.

talesmän, icke bör bortses ifrån att dessa grupper — på sätt i motsvarande

propositioner till 1923 och 1924 års riksdagar närmare belyses _ genom

på sista tiden genomförda löneregleringar tillförsäkrats en förbättring i

inkomstavseende, så att nuvarande sammanlagda inkomst i regel till realbeloppet,

dyrtidstillägg inberäknat, väl motsvarar vad som utgick vid

tiden närmast före världskriget. Genom de införda barntilläggen — vilka

uppgå vid nyreglerade verk till 48 kronor och vid övriga till 60 kronor

för år och barn — föreligger också redan med nuvarande avlöningsgrundel

möjlighet att bereda en extra lättnad för de inkomsttagare,

vilka i försörjningshänseende äro minst gynnsamt ställda. Av nu nämnda

skäl och då ett genomförande av de i motionerna förordade grunderna

skulle medföra en kostnadsökning av omkring 12—13 miljoner kronor

för år, har riksdagen icke ansett sig kunna bifalla motionerna i denna del.

Dessutom innefattar ifrågavarande båda motioner yrkanden om att den

nu befintliga nedsättningen med 10 procent av dyrtidstilläggen till befattningshavare

utan barn och under 25 ar skulle borttagas. I övriga

ovanberörda motioner har gjorts framställning om en liknande mindre

jämkning, berörande vissa högre befattningshavare och av innebörd att

den nu befintliga maximigränsen av 650 respektive 800 kronor för månad

skulle höjas till tidigare stadgade högsta belopp av 1,000 respektive 1,250

kronor per månad eller helt borttagas. Beträffande dessa båda föreslagna

ändringar har riksdagen uppmärksammat departementschefens i statsverkspropositionen

gjorda uttalande, varav framgår, att frågan om det proportionella

systemets utsträckning i nämnda båda detaljhänseenden gjorts

beroende av en nyligen igångsatt utredning angående avlöningsförhållandena

inom statsförvaltningen m. m.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, vilket

förslag, såsom ovan nämnts, innebär, att nuvarande grunder skulle i enlighet

med år 1923 utfärdad, alltjämt tillsvidare gällande kungörelse oförändrat

tillämpas också för nästkommande budgetår. Riksdagen, som i

sina skrivelser angående regleringen av utgifterna under de olika huvudtitlarna

kommer att anmäla sina beslut om uppförande å riksstaten för

budgetåret 1925—1926 av för ändamålet erforderliga anslag, får alltså nu

allenast anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag,

beslutat, att i fråga om bestridande av kostnaderna för dyrtidstilläggen

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar samt statens vattenfallsverk,

ävensom arméns och marinens verktäder och fabriker m. fl. anläggningar

skall för budgetåret 1925 1926 gälla vad i sådant hänseende blivit

för budgetåret 1924—1925 beslutat.

Stockholm den 26 mars 1925.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.