Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1926-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:106, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 100.

Nr 106.

Godkänd av första kammaren den 23 mars 1920.

Godkänd av andra kammaren den 23 mars 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i

statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till

kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 57.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik:

»Utgifter för kapitalökning, bil. 4» fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen dels medgiva, att under 1926

lån ur kraftledningslånefonden må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000

kronor, dels såsom kapitalökning för samma fond anvisa för budgetåret

1926—1927 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, dels ock medgiva,

att Eders Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

gemensamt att på ansökning i varje särskilt fall besluta, att nu

gällande bestämmelser i fråga om annuitetens beräknande vid återbetalning

av lån från kraftledningslånefonden må tillämpas jämväl å före den 1

juli 1923 beviljat sådant lån.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förebaft två likalydande

motioner (1:16 och II: 29), däri hemställts, att riksdagen måtte i och

för understödjande av Ölands elektrifiering bevilja dels ett anslag å 240,000

kronor för tecknande av stamaktier i ett aktiebolag, bildat att förse Öland

med elektrisk kraft enligt därför upprättad plan, dels ett anslag å 300,000

kronor till kapitalökning av kraftledningslånefonden i och för tillhandahållande

åt bolaget av lån till högst motsvarande belopp ur denna fond

för utbyggande av nu planerat bygdenät å Öland.

Beträffande till en början Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

riksdagen funnit sig böra såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden

för budgetåret 1926—1927 anvisa det begärda beloppet 1,500,000 kronor.

Ej heller har riksdagen funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl.

Maj:t i övrigt under denna punkt föreslagit.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 106.

I avseende därefter den motionsvis väckta frågan om anslag för Ölands

elektrifiering får riksdagen anföra följande.

Såsom i motionerna närmare belyses, hava på senare tid pågått vissa tämligen

omfattande utredningar rörande Ölands förseende med elektrisk kraft.

Sålunda liava övervägts möjligheterna för anläggning av en kraftcentral på

ön med torv eller skiffer som bränsle. Förutsättningarna för en elektrifiering

medelst dieselmotorcentraler hava också undersökts. Utredningarna hava

emellertid givit till slutligt resultat att den gynnsammaste lösningen är en

överföring av den erforderliga energien från fastlandet medelst en under

Kalmarsund förlagd sjökabel. Ett preliminärt avtal om energileverans kar

också uppgjorts med Finsjö kraftaktiebolag.

Redan år 1919 gjorde Kalmar läns elektricitetsförening framställning om

statsbidrag för ändamålet. Samtliga i ärendet hörda myndigheter hava ställt

sig välvilliga till ifrågavarade framställning. Enligt vad i årets statsverksproposition

meddelas (tionde huvudtiteln, sid. 233), har emellertid frågan

med hänsyn till rådande statsekonomiska läge befunnits icke nu böra upptagas

till avgörande.

För egen del vill riksdagen erinra, hurusom en elektrifiering av Öland

anses utgöra en av förutsättningarna, för att befolkningen därstädes skall

kunna förhjälpas ur det ekonomiskt svaga läge och den efterblivenhet, vari

densamma, trots öns naturliga utvecklingsmöjligheter, för närvarande befinner

sig.

Av de verkställda utredningarna framgår, att en elektrifiering av ön måste

ur ekonomisk synpunkt anses fullt genomförbar. Sålunda har av elektrifieringskommittén

vitsordats, att, om anslutningen å Öland till ett bin ande

kraftledningsnät erhölle samma omfattning, som redan under de första åren

efter distributionens igångsättning är vanlig inom vattenfallsstyrelsens avsättningsområden,

kostnaderna för elektrisk energi och distributionsnät icke

skulle bliva ogynnsammare än de motsvarande kostnader, vilka å fastlandet

anses som normala.

Redan med hänsyn till nu angivna omständigheter torde få anses önskvärt,

att en elektrifiering av Öland inom den närmaste tiden kan åstadkommas.

Såväl öbefolkningens svaga ekonomiska bärkraft som ock framför

allt öns avskilda läge torde dock göra det motiverat, att statens medverkan

härvidlag lämnas i större omfattning än som i allmänhet plägar

ske. Närmast gäller detta åstadkommandet av kabelanläggningen till ön.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava i ett den 31 oktober

1925 gemensamt avgivet utlåtande tillstyrkt, att statsunderstöd i detta fall

måtte beredas i form av dels ett lån från kraftledningslånefonden å ett

belopp av 300,000 kronor, dels ock aktieteckning av staten i ett för ändamålet

bildat bolag med 240,000 kronor, varav ett belopp av 180,000 kronor

skulle motsvara kostnaderna för själva kabelanläggningen och 60,000 kronor

ställas till förfogande för att möjliggöra förräntning i vanlig ordning av

det sålunda utlämnade kraftledningslånet under själva startåren. Detta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 106.

förslag innebär alltså att, jämte det lån i vanlig ordning skulle beviljas,

icke blott kostnaderna för själva kabeln skulle bestridas av staten utan oek

viss subvention därutöver lämnas. Om än av förhållandena kan vara påkallat,

att lån från kraftledningslånefonden beredes med sålunda angivet

belopp och även om vissa billighetsskäl tala för att staten bekostar själva

kabelanläggningen, måste dock riksdagen på frågans nuvarande stadium

finna tveksamt, huruvida statsunderstöd bör lämnas i så stor utsträckning,

som i förslaget förutsättes. Hithörande spörsmål torde böra göras till

föremål för närmare undersökning, varvid vattenfallsstyrelsens medverkan

lärer hora tagas i anspråk.

Med fasthållande alltså å ena sidan att statens särskilda mellankomst

torde påkallas för genomförande av en elektrifiering av Öland, men å

andra sidan att blivande statsunderstöd — i den mån detta skall utgå i

annan ordning än som i allmänhet gäller för lån från kraftledningslånefonden

— endast kan påräknas i viss begränsad omfattning, anser riksdagen

att frågan bör göras till föremål för ytterligare utredning. Önskligt

synes riksdagen härvid vara, att erforderliga undersökningar och förhandlingar

så bedrivas, att förslag i ämnet kan föreläggas nästkommande

års riksdag.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen

ej mindre anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag dels medgivit, att under 1926 lån ur kraftledningslånefonden

må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000 kronor, dels

såsom kapitalökning för samma fond anvisat för budgetåret 1926—1927

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av lånemedel, dels ock

medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

gemensamt att på ansökning i varje särskilt fall besluta, att

nu gällande bestämmelser i fråga om annuitetens beräknande vid återbetalning

av lån från kraftledningslånefonden må tillämpas jämväl å före den

1 juli 1923 beviljat sådant lån;

än även i anledning av de i ämnet väckta motionerna (I: 16 och II: 29)

anhålla om utredning rörande åstadkommande genom statens medverkan

av en elektrifiering av Öland samt om framläggande för riksdagen av

det förslag i ämnet, som härav kan föranledas.

Stockholm den 23 mars 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.