Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 5 i förordningen den 9 juni 1911

1926-03-22 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:108, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 5 i förordningen den 9 juni 1911

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 108.

1

Nr 108.

Godkänd av första kammaren den 22 mars 1926- Godkänd av andra kammaren den 22 mars 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till ändrad lydelse av § 5 i förordningen

den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande

varor.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 26J

Till Konungen.

I en den 12 februari 1926 dagtecknad proposition, nr 141, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över flnansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen besluta,

att § 5 i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande

varor skall från och med den 1 juli 1926 hava följande ändrade

lydelse:

^ 5.

Vid resa — — — införda kvantiteten.

Tullfrihet, varom i denna paragraf sägs, gäller icke för varor, som

i handelsavsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller

för att utlämnas såsom ersättning för verkställt arbete, ej heller för varor,

som av handlande eller för handlandes räkning införas, såvitt de äro av

de slag, med vilka han idkar handel; dock äger för särskilda fall generaltullstyrelsen

härifrån medgiva undantag och därvid beträffande i handelsavsikt

införda varor jämväl tillåta tullfri införsel av större kvantiteter

än ovan angivits.

Kesande vare — — — särskilt stadgat.

Den befogenhet att medgiva tullfrihet för varor, införda i handelsavsikt,

som i enlighet med 1924 års riksdags beslut genom ett tillägg till tredje

stycket av § 5 tulltaxeförordningen meddelats generaltullstyrelsen, är, på

sätt till ovannämnda statsrådsprotokoll erinrats, enligt bestämmelsens ordaBihang

till riksdagens protokoll 1926. Ii saml. Nr 108—110. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 108.

lydelse begränsad till de maximikvantiteter, som enligt första stycket i

nämnda paragraf må införas för egen förbrukning.

I likhet med föredragande departementschefen har riksdagen funnit,

att ett fullt tillgodoseende av det med 1924 års författningsändring avsedda

syftet kräver en sådan utvidgning av generaltullstyrelsens ifrågavarande

befogenhet, att tullfrihet, varom nu är fråga, må kunna medgivas

handelsidkare för större varukvantiteter än som äro fastställda beträffande

införsel för egen förbrukning. Givetvis kommer det att bliva för generaltullstyrelsen

förenat med ökade svårigheter att inom den sålunda vidgade

ramen avväga och begränsa medgivanden till tullfrihet liksom ock att åstadkomma

en betryggande kontroll. Riksdagen har därför övervägt, huruvida

åt Kungl. Maj:t bör förbehållas att meddela direktiv för utövandet av

generaltullstyrelsens utvidgade befogenhet. I överensstämmelse med den

ståndpunkt, som intogs av 1924 års riksdag, och i likhet med föredragande

departementschefen har riksdagen emellertid ansett, att frågan om direktiv

bör bliva beroende av ytterligare vunnen erfarenhet på området.

Riksdagen, som sålunda icke funnit någon anledning till erinran mot

förslaget, får härmed för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att riksdagen,

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 141, beslutat,

att § 5 i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande

varor skall från och med den 1 juli 1926 hava ovan intagna

ändrade lydelse.

Stockholm den 22 mars 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.