Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av stiftsoch läroverksbiblioteket i Linköping.

1926-03-23 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:111, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av stiftsoch läroverksbiblioteket i Linköping.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 111.

1

Nr in.

Godkänd av första kammaren den 23 mars 1926.

Godkänd av andra kammaren den 23 mars 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående omorganisation av stiftsoch

läroverksbiblioteket i Linköping.

(Statsutskottets utlåtande nr 58.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde

huvudtiteln, punkten 9, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition

angående understöd åt stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping, för ändamålet

beräkna för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 25,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 22

januari 1926 dagtecknad proposition, nr 48, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att, under förutsättning att Linköpings stadsfullmäktige

åtaga sig att inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd tid påbörja uppförandet

av den i statsrådsprotokollet omförmälda biblioteksbyggnaden i enlighet

med ritningar, som må av Kungl. Maj:t fastställas, samt att bestrida de

kostnader för biblioteket, som i statsrådsprotokollet angivits,

dels besluta, att ett bibliotek, benämnt stifts- och landsbiblioteket i

Linköping, må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna grunder;

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementen

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid nämnda bibliotek

på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 sand. Nr 111.

702 2G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 111.

1 bibliotekarie

1 vaktmästare.

Lönograd

B 26

B 5

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för samma bibliotek;

dels förklara, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari 1921

nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen

för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar gälla

även beträffande ifrågavarande bibliotek;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik stifts- och landsbiblioteket

i Linköping uppföra till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag

å 14,060 kronor och till bokinköp, inbindning och vissa expenser ett ordinarie

reservationsanslag av 10,000 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa

till vissa konserveringsarbeten vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping

ett belopp av 3,000 kronor.

Det nu föreliggande förslaget till omorganisation av stifts- och läroverksbiblioteket

i Linköping är utbrutet ur ett större och omfattande ärende,

vilket avser organisation av läroverks- och landsbibliotek, i vilken fråga

föreligger ett av de s. k. bibliotekssakkunniga avgivet betänkande. För

huvuddragen i detta betänkande redogöres närmare i statsrådsprotokollet.

Bibliotekssakkunnigas förslag äger ett dubbelt syftemål. I första rummet

avser detsamma reorganisation av samt beredande av förbättrad ställning

och vård åt läroverksbiblioteken, såväl de gamla stiftsbiblioteken som även

vid andra läroverk än stiftsstädernas anknutna bibliotek. I samband med

denna åtgärd innebär emellertid förslaget även organiserande för skilda

delar av riket av eu ny kategori bibliotek, s. k. landsbibliotek, med uppgift

att utgöra ett mellanled mellan de stora statsbiblioteken och de egentliga

folkbiblioteken samt att verka som ett slags centralbibliotek för smärre

bibliotek och boksamlingar i orterna. Landsbiblioteken, vilka skulle inrättas

successivt, skulle åvägabringas i första rummet genom att de största

och mest betydande stifts- och läroverksbiblioteken förvandlades till fullt

fristående och självständiga bibliotek, men även genom att vissa större

stads- och provinsbibliotek organiserades såsom dylika centralbibliotek. Vid

landsbiblioteksorganisationens genomförande skulle läroverksbiblioteken begränsas

till att omfatta vad som för dessa undervisningsanstalter vore till

omedelbart gagn.

De föreslagna landsbiblioteken skulle hava en tvåfaldig funktion, nämligen

dels att vårda och för forskningen tillhandahålla de gamla stiftsoch

läroverksbibliotekens bokbestånd, i någon mån kompletterat med modernare

litteratur, dels ock utgöra ett centralbibliotek för supplerande av

de lokala folkbibliotekens uppgifter inom ett större område. Den dualism,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 111.

3

som genom dessa dubbla uppgifter till synes förefinnes, finner departementschefen

kunna vara till fromma för bibliotekens utveckling, i det att

de olika uppgifterna kunna och böra verka befruktande på varandra.

Emellertid är det — enligt vad departementschefen erinrar — obestridligt,

att den ena sidan av landsbibliotekens funktioner, nämligen uppgiften

att tjänstgöra såsom ett centralbibliotek, sätter dem i visst förhållande till

en annan, ungefär samtidigt föreslagen biblioteksorganisation, de av de

s. k. folkbildningssakkunniga ifrågasatta centralbiblioteken. Dessa båda

organisationsformer böra — framhåller departementschefen — icke utesluta

varandra. De lokala förhållandena skulle i varje fall få fälla utslaget,

vilkendera som vore att föredraga. I allt fall betonar departementschefen

det för biblioteksutvecklingen i landet betydelsefulla, som ligger

däri, att möjlighet snart kunde vinnas att låta landsbibliotekstypen och

centralbibliotekstypen tillämpas parallellt.

Departementschefen anser nämligen tidpunkten ännu ej vara inne att

taga en mera definitiv ståndpunkt till vare sig den ena eller den andra

biblioteksorganisationens planläggning och genomförande. Av vikt vore

emellertid, att snarast en början skedde och åtminstone ett provinsbibliotek

komme till stånd, vars utveckling kunde tjäna till ledning för ett vidare

bedömande av denna för vår allmänna folkbildning ytterst betydelsefulla

fråga.

Den första förutsättningen för en organisation av nu ifrågavarande slag

har ansetts böra utgöras av ekonomisk samverkan mellan staten och de

lokala myndigheterna. Departementschefen ansluter sig utan tvekan till

denna uppfattning, som grundar sig på de föreslagna bibliotekens uppgifter

att tjäna såväl ett statligt som ett kommunalt intresse. Så snart

själva grundförutsättningen vore för handen, d. v. s. en kommun eller en

kommunal samfällighet visade sig böjd för att medverka till eu lösning

av biblioteksfrågan inom sitt område, exempelvis genom erbjudande att

bestrida vissa engångskostnader eller vissa årliga underhållskostnader eller

bådadera, förefunues enligt departementschefens mening anledning för

staten att till närmare prövning i varje fall upptaga spörsmålet.

Nu senast angivna förutsättning föreligger beträffande Linköpingsbiblioteket,

vilket dessutom av alla sakkunniga myndigheter ansetts vara det.

som först borde bliva föremål för omprövning och eventuellt omorganisation

i det av de bibliotekssakkunniga angivna syftet. Till uppförande av

eu biblioteksbyggnad, avsedd att uppföras i omedelbar anslutning till stiftsbibliotekets

nuvarande byggnad, hava stadsfullmäktige i Linköping anslagit

ett belopp av 215,000 kronor.

Stadsfullmäktiges beslut har vidare ansetts innebära ett åtagande från

fullmäktiges sida av de utgifter, som i enlighet med bibliotekssakkunnigas

förslag skulle åligga de kommunala myndigheterna vid inrättande av landsbibliotek:

uppvärmning, belysning och renhållning samt behövlig arbetskraft

utöver den av staten bekostade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 111.

Det föreliggande förslaget om Linköpingsbiblioteket avser en omorganisation

av detsamma — benämnt stifts- och landsbiblioteket i Linköping —

i huvudsaklig överensstämmelse med bibliotekssakkunnigas förslag.

Då detta förslag icke kan anses på något sätt föregripa en lösning av

det stora spörsmålet om organisation av lands- och läroverksbibliotek och

då detsamma avser ett spörsmål av en betydelsefull allmän och kulturell

innebörd, har riksdagen ansett sig böra i allt väsentligt bifalla det framlagda

organisationsförslaget.

Det föreslagna nya biblioteket skulle närmast lyda under en lokal

biblioteksnämnd eller biblioteksstyrelse. Departementschefen har förslagsvis

angivit, att han tänkt sig denna lokala styrelse böra bestå av, förutom

bibliotekarien, en representant för högre allmänna läroverket, en

representant för domkapitlet och två representanter för staden, vartill,

därest landstinget kommer att anvisa medel till bibliotekets underhåll, en

representant bör av landstinget insättas i styrelsen. Med anledning av vad

sålunda anförts beträffande bibliotekets styrelse, har riksdagen icke något

att erinra.

Till arvodesökning åt stiftsbibliotekarien samt till arvode åt en vaktmästare

vid biblioteket har under en följd av år anslag utgått å riksstaten.

Detta anslag är för innevarande budgetår anvisat med 4,100 kronor. Härjämte

utgår från reservationsanslaget till de allmänna läroverken till biblioteket

ett årligt belopp av 1,910 kronor 6 öre.

Beträffande bibliotekariens avlöning hade bibliotekssakkunniga ansett,

att denne skulle placeras i lönegrad närmast under förste bibliotekarie,

d. v. s. lönegraden B 25. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att han

likställes med sistnämnda befattningshavare och alltså hänföres till lönegraden

B 26. Riksdagen finner för sin del att bibliotekarien bör placeras

i lönegraden B 24. Beträffande vaktmästarens löneplacering, lönegraden

B 5, har riksdagen intet att erinra. Det av Eders Ivungl. Maj:t föreslagna

anslaget å 10,500 kronor till avlöningar till ordinarie tjänstemän har i

anslutning härtill bestämts till 9,500 kronor.

Mot det föreslagna amanuensarvodet, 3,060 kronor, har riksdagen icke

något att erinra. I den mån ytterligare extra arbetskrafter erfordras,

skulle deras avlönande ankomma på Linköpings stad.

I fråga om ledningen av det föreslagna stifts- och landsbiblioteket har

någon ytterligare administrativ överbyggnad utöver biblioteksstyrelsen icke

av departementschefen ansetts erforderlig. Denna lokala styrelse skulle

lyda direkt under Eders Kungl. Maj:t. Huru frågan om inspektion av

biblioteket skulle ordnas, vore enligt departementschefens mening mera

vanskligt att avgöra på grund av dess dubbla uppgift att vara både vetenskapligt

bibliotek och centralbibliotek för folkbiblioteksverksamheten. Det

ville emellertid synas departementschefen som om särskild inspektion av

biblioteket i dess förra egenskap endast i undantagsfall skulle vara erforderlig.

Skulle de nya uppgifter, som enligt den nu föreslagna organisa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 111.

o

tionen tillkomme biblioteket såsom centralbibliotek, vinna en lycklig och

förebildande lösning, krävdes härför, så vitt departementschefen kunde

finna, oundgängligen ett ingående samarbete mellan biblioteket och skolöverstyrelsen,

närmast med överstyrelsens bibliotekskonsulenter. Icke

minst torde detta bliva fallet under den första tiden, då det gällde att

planlägga och organisera den kommande verksamheten. För en enhetlig

och målmedveten ledning av folkbiblioteksarbetet vore det därför enligt

departementschefens mening av vikt, att de stödjepunkter, detta skulle erhålla

i lands- och centralbiblioteken, icke undandroges inspektion av bibliotekskonsulenterna.

Detta syntes departementschefen dock icke böra

hindra, att Eders Kungl. Maj:t för särskilt fall kunde uppdraga åt riksbibliotekarien

att företaga inspektion av biblioteket.

Med anledning av vad sålunda anförts, vill riksdagen allenast framhålla,

att biblioteket enligt riksdagens mening visserligen bör stå i livligt samarbete

med bibliotekskonsulenterna i skolöverstyrelsen, då det gäller fullgörande

av dess uppgifter i den allmänna folkbildningens tjänst, men att

biblioteket bör stå under överinseende av riksbibliotekarien och att den

inspektion, som tilläventyrs kan anses erforderlig, bör företagas av denne.

Till bokinköp, inbindning och vissa expenser föreslås ett ordinarie reservationsanslag

å 10,000 kronor. Med hänsyn till den fördel, som detta

bibliotek kan komma att erbjuda såväl Linköpings stad som även Östergötlands

län, har riksdagen ansett det böra tagas i övervägande, huruvida

icke från stadens och länets sida bidrag till framför allt bokinköp och

inbindning bör kunna ifrågasättas. Kommer dylikt bidrag att beviljas,

torde man kunna räkna med ett lägre kontinuerligt anslag från statens

sida; riksdagen har med hänsyn härtill begränsat det nu ifrågasatta ordinarie

anslaget till 8,000 kronor. Då emellertid vid igångsättande av

bibliotekets verksamhet givetvis ett större belopp erfordras för ifrågavarande

ändamål, har riksdagen anvisat för budgetåret 1926—1927 ett

extra anslag å 2,000 kronor till förstärkning av nyssnämnda ordinarie

reservationsanslag, vilket anslag torde komma att erfordras de närmaste

två eller tre budgetåren.

Det extra anslaget å 3,000 kronor till vissa konserveringsarbeten har

riksdagen ansett sig böra bevilja.

^Riksdagen, som i övrigt icke har något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, under förutsättning att

Linköpings stadsfullmäktige åtaga sig att inom viss, av Eders^ Kungl.

Maj:t bestämd tid påbörja uppförande av den i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 22 januari 1926 omförmälda biblioteksbyggnaden

i enlighet med ritningar, som må av Eders Kungl. Maj:t fastställas, samt

att bestrida de kostnader för biblioteket, som i samma statsrådsprotokoll

angivits,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 111.

dels beslutat, att ett bibliotek, benämnt stifts- och landsbiblioteket i

Linköping, må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de av

departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll angivna grunder;

dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementen

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie

befattningshavare vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid nämnda bibliotek

på följande sätt:

Lönegrad.

1 bibliotekarie .................................................... B 24

1 vaktmästare ..................................................... B 5

dels fastställt följande

Stat för stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... kronor 9,500: —•

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. » 500: —

Arvode till amanuens ......................................................... » 3,060: —

Summa förslagsanslag kronor 13,060: —

Bokinköp, inbindning och vissa expenser, reservationsanslag.

.............................................................................. kronor 8,000: —

dels förklarat, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari

1921 nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen

för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar

gälla även beträffande ifrågavarande bibliotek;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken stifts- och

landsbiblioteket i Linköping uppfört till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag

å 13,060 kronor och till bokinköp, inbindning och vissa expenser

ett ordinarie reservationsanslag av 8,000 kronor;

dels för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisat

till ytterligare medel till bokinköp, inbindning och vissa expenser vid

stifts- och landsbiblioteket i Linköping ett belopp av 2,000 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisat

till vissa konserveringsarbeten vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping

*ett belopp av 3,000 kronor.

Stockholm den 23 mars 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.