Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer.

1926-04-16 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:149, Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149.

1

Nr 149.

Godkänd av första kammaren den 16 april 1926.

Godkänd av andra kammaren den 16 april 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar

rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till

vissa i statens tjänst anställda personer.

(Bankoutskottets utlåtande nr 25.)

Till Konungen.

Riksdagen får härmed anmäla sina beslut i anledning av nedannämnda

framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa

i statens tjänst anställda personer.

Innan riksdagen ingår på behandling av de särskilda framställningar,

som i denna skrivelse avses, har riksdagen ansett sig höra framhålla vissa

allmänna synpunkter beträffande pensionering av statstjänares efterlevande.

I motsats till vad fallet är med avseende å tjänstepensionering har i

fråga om familjepensionering för statstjänare hittills såsom allmän princip

gällt, att kostnaderna för denna pensionering höra bestridas väsentligen

genom befattningshavarnas egna avgifter och att staten härvidlag bör i

huvudsak inskränka sig till att medverka vid bildandet av kassor eller

pensionsanstalter för pensioneringens handhavande. För ordinarie befattningshavare

i statstjänst är ock familjepensioneringen — frånsett kvinnliga

tjänstemän — för närvarande ordnad genom särskilda kassor, i vilka delägarskap

numera såsom regel är obligatoriskt för vederbörande tjänstinnehavare.

Beträffande icke-ordinarie personal har däremot hittills endast

undantagsvis möjlighet beretts att genom erläggande av avgifter till änkeoch

pupillkassa sörja för efterlevandes pensionering.

Med hänsyn till nyssnämnda allmänna grundsats att statstjänares familjeBihanq

till riksdagens protokoll 1926. It samt. Nr 149.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 149.

pensionering i stort sett bör bestridas med deras egna avgifter har det

ansetts betänkligt att med statsmedel pensionera efterlevande till befattningshavare,

vilka icke ägt eller icke begagnat sig av möjlighet att på

angivet sätt sörja för sina efterlevandes underhåll. I åtskilliga fall hava

dock statsmakterna, särskilt under senare år, beviljat pensioner eller därmed

jämförliga årliga understöd åt efterlevande till befattningshavare av

nyss angivna kategorier. Detta gäller företrädesvis efterlevande till befattningshavare

i icke-ordinarie anställning, av vilka största antalet äro till

arbetarpersonal hänförliga eller med sådan personal i förevarande hänseende

jämförliga anställningshavare vid försvarsväsendet; i ett fåtal fall

hava dock understöd beviljats även åt efterlevande till icke-ordinarie

befattningshavare inom övriga grenar av statsförvaltningen. I vissa fall

har emellertid riksdagen beviljat pensioner eller understöd jämväl åt efterlevande

till ordinarie befattningshavare, vilka antingen icke varit skyldiga

att ingå i änke- och pupillkassa samt av ekonomiska skäl varit förhindrade

att frivilligt inträda i sådan kassa eller ock av särskilda orsaker icke

varit berättigade till delaktighet i änke- och pupillkassa.

I de fall, då beviljande av understöd av nu förevarande slag förekommit,

har emellertid beträffande såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavares

efterlevande såsom förutsättning för understöds tilldelande gällt —

förutom att befattningshavaren under viss ej alltför kort tid varit anställd

i statens tjänst — att ömmande omständigheter i de särskilda fallen kunnat

anses föreligga. I fråga om änka har så ansetts vara förhållandet, då hon

på grund av hög ålder eller sjuklighet varit oförmögen till arbete och

därjämte befunnits meddellös eller i avsaknad av tillräckliga medel för

sitt uppehälle samt icke ägt anhöriga, som funnits kunna och böra sörja

för eller bidraga till hennes uppehälle. Där särskilt ömmande omständigheter

varit för handen, har riksdagen i ett fåtal fall medgivit tillägg till

änkepensionen genom beviljande av särskilda understöd åt minderåriga

barn, vilka understöd med få undantag bestämts att utgå till och med

utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnått 18 års ålder.

I regel har dock understödet inskränkts till änkepension. Om änkan icke

uppnått högre ålder och funnits vara arbetsför men haft minderåriga barn

att försörja, har riksdagen i vissa fall, där behov av understöd synts föreligga,

berett sådant understöd icke genom änkepension utan endast i form

av uppfostringsbidrag åt barnen under deras uppväxttid. Även där avliden

statstjänare vid frånfället efterlämnat föräldralösa barn, som funnits vara

i behov av understöd, har sådant stundom beretts genom årliga underhållsbidrag

åt barnen under deras minderåriglietstid.

Beträffande storleken av de understöd, som sålunda plägat beviljas efterlevande

till vissa befattningshavare i statens tjänst, synes — ehuru några

strängt enhetliga grunder enligt sakens natur icke kunnat tillämpas, då

såsom förut framhållits beloppen måst bestämmas med hänsyn tagen till

omständigheterna i varje särskilt fall — i stort sett hava gällt följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149.

3

Beträffande änkor efter ordinarie tjänstemän hava beloppen i de flesta fall

tillmätts med viss hänsyn tagen till storleken av den pension, som skulle

hava utgått, därest befattningshavaren varit delägare i vederbörande änkeoch

pupillkassa, varvid dock så gott som undantagslöst större eller mindre

reduktion ägt rum, där vederbörliga pensionsavgifter ej blivit erlagda. I

fråga om en till nu avsedda kategori hänförlig grupp av efterlevande,

vilka under en följd av år i talrika fall beretts understöd, nämligen änkor

efter avlidna vaktkonstaplar m. fl. befattningshavare vid fångvården, hava

dock understöden under de senaste åren oberoende av omständigheter, vilka

för delägare i vederbörande änke- och pupillkassa kunnat påverka pensionsbeloppens

storlek, bestämts till fixa belopp av 240 kronor årligen. Vad

icke-ordinarie personal angår, har beträffande efterlevande till sådana

befattningshavare, vilka utövat tjänst med mer eller mindre direkt motsvarighet

i ordinarie befattning, vid understödsbeloppens avvägande

stundom tagits hänsyn till storleken av den pension, som skulle hava

utgått för motsvarande ordinarie tjänst. Vidkommande övriga icke-ordinarie

befattningshavare — företrädesvis alltså till arbetarpersonal hänförliga

eller med sådan personal jämförliga anställningshavare — hava understöden

i regel bestämts till avrundade mindre belopp, vilka i allmänhet icke i

nämnvärd mån gjorts beroende av storleken utav vederbörande befattningshavares

avlöning. De belopp, som därvid kommit i fråga, hava beträffande

änkor i det övervägande antalet fall bestämts till 300 kronor årligen men

stundom även till 250 eller 200 kronor. I vissa fall hava dock avvikelser

uppåt eller nedåt från nu nämnda belopp ägt rum med hänsyn till olika

förut berörda omständigheter, såsom de efterlevandes ekonomiska ställning,

ålder och hälsotillstånd, befattningshavarens tjänstetid o. s. v. Jämväl

i fråga om s. k. barnpensioner hava beloppen växlat; under de senaste

åren hava dock understödsbeloppen till minderåriga barn i det ojämförligt

största antalet fall bestämts till 100 kronor årligen för varje barn.

Genom beslut av 1925 års riksdag företogs en reglering av pensionerna

till vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer, i samband

varmed förutsattes, att pensioner, som senare än år 1925 beviljades

genom särskilda beslut av riksdagen, skulle till beloppen så avpassas, att

de kunde betraktas såsom nyreglerade. I anslutning till denna reglering

av tjänstepensioner har det ansetts ändamålsenligt att jämväl pensioner,

som genom särskilda beslut av riksdagen hädanefter beviljas änkor och

barn, så avvägas, att mera enhetliga grunder i avseende å tilläggsförmåner

å pensioner skulle kunna för framtiden tillämpas. I sådant syfte har

Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 63 till innevarande års riksdag föreslagit

ändrade bestämmelser rörande pensions- och dyrtidstillägg åt vissa

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. av innebörd,

att å pensioner, som senare än vid 1925 års riksdag genom särskilt beslut

av riksdagen beviljas änkor och barn, endast under förutsättning av riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 149.

dagens särskilda medgivande må åtnjutas vare sig pensionstillägg eller

dyrtidstillägg enligt de mera förmånliga grunder, som hittills gällt beträffande

s. k. oreglerade pensioner av förevarande slag. Riksdagen har

numera bifallit ifrågavarande förslag (skrivelse den 3 mars 1926 nr 60).

Med anledning av vad riksdagen sålunda beslutit erfordras beträffande

familjepensioner, som hädanefter beviljas av riksdagen, en omräkning av

de belopp, vilka eljest kunnat ifrågakomma. Sådan omräkning har verkställts

beträffande samtliga de fall av änkeunderstöd, som beröras i denna

skrivelse.

I samband med den omräkning av ifrågavarande understöd, som på sätt

nyss angivits måste äga rum, har riksdagen emellertid funnit det vara

önskvärt att såvitt möjligt åvägabringa en viss utjämning av de lägsta i

normala fall förekommande änkeunderstöden, d. v. s. sådana mellan 200

och 300 kronor. Beträffande dessa understöd tillåter sig riksdagen att här

nedan angiva beloppen av de totala pensionsförmåner för år, som hittills

varit förenade med pension till ensam änka å förutnämnda belopp respektive

200, 250 och 300 kronor:

Pension

Pensions-

tillägg

Summa

Dyrtidstillägg1

(enligt högre

grunder)

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

200

90

290

108

458

250

90

340

199

539

300

90

390

230

620

För att giva ungefär samma totalförmåner skulle nämnda pensioner nu

behöva omräknas till nedan angivna belopp:

Ny pension

Dyrtidstillägg1

(enligt lägre grunder)

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

324

123

447

384

146

530

444

169

613

Med avseende å den utjämning av ifrågavarande understöd till änkor,

som riksdagen enligt vad nyss anförts funnit önskvärd, har riksdagen

efter övervägande såsom normalt belopp för ifrågavarande änkepensioner

funnit sig böra fastställa 384 kronor årligen. Detta belopp ligger visserligen

något lägre än vad som motsvarar en oreglerad änkepension å 300 kronor

men skulle å andra sidan innebära någon förhöjning beträffande vissa

lägre pensioner. I stort sett skulle härigenom enligt riksdagens mening

åstadkommas ett mera rättvist avvägande av understöden för ifrågavarande

1 Dyrtidstilläggen äro beräknade vid en levnadskostnadsindex av 175 och för pensionär

utan barn. Vid beäkningen har hänsyn icke tagits till i § 4 sista stycket av gällande kungörelse

föreskrivna avrundningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149.

5

fall. Givet är emellertid, att även för framtiden avvikelser, såväl uppåt

som nedåt, kunna ifrågakomma med hänsyn till omständigheterna i särskilda

fall.

Vad beträffar s. k. barnpensioner skulle en direkt omräkning till nyreglerade

belopp av hittills beviljade sådana understöd komma att medföra

vissa tekniska olägenheter i de fall, där pensionering äger rum av flera

syskon. Med hänsyn härtill och då dylika pensioner hittills endast i enstaka

fall förekommit, har riksdagen ansett en direkt omräkning av dessa pensioner

icke böra äga rum på sätt skett beträffande änkepensioner. Riksdagen

har därför i de i denna skrivelse omförmälda fall, där understöd

till minderåriga barn beslutits, endast ansett sig höra bestämma de nyreglerade

belopp, vilka i varje särskilt fall funnits skäliga, utan att ställa

dessa understöd i bestämd relation till förut i motsvarande fall beviljade

barnpensionshelopp.

Det har redan tidigare erinrats, att statstjänares familjepensionering

hittills ansetts böra i stort sett bestridas genom deras egna avgifter.

Riksdagen anser det vara av vikt att denna grundsats alltjämt upprätthålles.

Det förhållandet att i en del undantagsfall, där ömmande omständigheter

ansetts föreligga, understöd av statsmedel beretts efterlevande

till befattningshavare, vilka icke själva kunnat sörja för sina efterlevandes

underhåll, kan sålunda icke få tagas till intäkt för någon rätt för övriga

statstjänares efterlevande till understöd av statsmedel. Riksdagen har

därför i detta sammanhang velat framhålla angelägenheten av att genom

statsmakternas försorg åtgärder så snart ske kan vidtagas för att bereda

möjlighet även för icke-ordinarie personal att grundlägga rätt till familjepension.

Riksdagen vill erinra, att beträffande till arbetarpersonal hänförliga

anställningshavare vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen

1921 års pensionskommitté i betänkande den 30 november 1925

(nr VI) framlagt ett förslag, åsyftande, förutom vissa grunder för tjänstepensionering,

jämväl bestämmelser rörande en på avgiftsplikt grundad

familjepensionering för sådana anställningshavare. Sedan Eders Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag bebådat framställning

till riksdagen rörande anslag för bestridande av statsverkets

kostnader för pensionering av de i pensionskommitténs berörda förslag

avsedda befattningshavarna, har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 12

februari 1926, nr 93, givit riksdagen tillkänna, att proposition i sagda

ämne icke komme att avlåtas till pågående riksdag. Då förhållandena

beträffande särskilt familjepensionering för ifrågavarande befattningshavargrupper

för närvarande icke kunna anses tillfredsställande, måste det enligt

riksdagens mening vara angeläget att frågan om sådan pensionering inom

en nära framtid må kunna bringas till en lösning.

Riksdagen övergår härefter till behandling av ovanberörda framställningar

angående pensioner eller understöd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 149.

I. Efterlevande till befattningshavare inom fövsvarsväsendet och allmänna

civilförvaltningen.

l:o.

I en till riksdagen avlåten, den 8 januari 1926 dagtecknad proposition

nr 19 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva, att envar av slöjdläraren Per Leander

Anderssons änka Anna Severina Andersson, född Johansdotter, vaktkonstapeln

Per Anderssons änka Anna Märta Andersson, född Normark, vaktkonstapeln

Carl Johan Agrells änka Elna Agrell, född Persdotter, samt

vaktkonstapeln Johan Aron Svenssons änka Anna Maria Svensson, född

Nilsdotter, må från och med den 1 januari 1926 under sin återstående

livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 240 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran

i annat avseende än att understödsbeloppen — i enlighet med vad

riksdagen inledningsvis i denna skrivelse framhållit i fråga om viss reglering

av änkepensioner — ansetts böra avpassas med hänsyn till att å

desamma ej komma att utgå andra tilläggsförmåner än dyrtidstillägg

enligt grunder, som gälla för s. k. nyreglerade familjepensioner. På

grund härav och i anslutning till vad riksdagen i nämnda sammanhang

yttrat angående önskvärdheten av viss utjämning av lägre änkepensioner

har riksdagen ansett beloppen böra bestämmas till 384 kronor årligen.

Sammanlagda pensionsförmånen skulle alltså komma att under nuvarande

förhållanden uppgå till omkring 530 kronor årligen.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, medgivit, att envar

av slöjdläraren Per Leander Anderssons änka Anna Severina Andersson,

född Johansdotter, vaktkonstapeln Per Anderssons änka Anna Märta Andersson,

född Normark, vaktkonstapeln Carl Johan Agrells änka Elna Agrell,

född Persdotter, samt vaktkonstapeln Johan Aron Svenssons änka Anna

Maria Svensson, född Nilsdotter, må från och med den 1 januari 1926

under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av

384 kronor.

2:o.

I två likalydande motionen (1:189 och II: 274) har hemställts, »att riksdagen

ville medgiva, att vaktkonstapeln Sven August Petterssons änka

Cecilia Charlotta Pettersson, född Hansson, må från och med den 1 januari

1926 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149. 7

änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av

240 kronor.»

På sätt statskontoret uti avgivet utlåtande i ärendet framhållit och riksdagen

jämväl i annat sammanhang erinrat, lärer understöd av statsmedel

till änkor efter befattningshavare, om vilka här är fråga, höra utgå endast

där ömmande omständigheter kunna anses föreligga. Av den beträffande

änkan Pettersson förebragta utredningen framgår, att hon uppnått en ålder

av närmare 80 år och är oförmögen att genom arbete bidraga till sitt

uppehälle, att hon saknar alla tillgångar samt att hennes anhöriga måste

anses vara i svaga ekonomiska omständigheter. Under sådana förhållanden

och med hänsyn till mannens 35-åriga väl vitsordade anställning i

statens tjänst har riksdagen ansett skäl föreligga att bevilja ett årligt

understöd av statsmedel till änkan Pettersson under hennes återstående

livstid. Beloppet av detta understöd har i enlighet med vad under nästföregående

punkt beslutits ansetts böra bestämmas till 384 kronor, och har

understödet funnits böra utgå från och med den 1 januari 1926 å allmänna

indragningsstaten.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av förevarande motioner medgivit, att vaktkonstapeln Sven

August Petterssons änka Cecilia Charlotta Pettersson, född Hansson, må

från och med den 1 januari 1926 under sin återstående livstid, så länge

hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av 384 kronor.

3:o.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner (1:190 och II: 273)

har hemställts, »att riksdagen ville medgiva, att vaktkonstapeln Carl

Fredrik Eklunds änka Amanda Matilda Eklund, född Nilsson, må från

och med den 1 januari 1926 under sin återstående livstid, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

ett årligt understöd av 240 kronor.»

Med hänsyn till de omständigheter, som i ärendet blivit anförda, har

riksdagen funnit sig böra medgiva, att änkan Eklund beredes ett årligt

understöd av statsmedel under sin återstående livstid, så länge hon lever

ogift. Beloppet av detta understöd har i enlighet med vad riksdagen

under punkterna l:o och 2:o här ovan medgivit ansetts böra bestämmas

till 384 kronor årligen, att från och med den 1 januari 1926 utgå å allmänna

indragningsstaten.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av förevarande motioner medgivit, att förre vaktkonstapeln

Carl Fredrik Eklunds änka Amanda Matilda Eklund, född Nilsson, må

från och med den 1 januari 1926 under sin återstående livstid, så länge

hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av 384 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 149.

4:o.

I en till riksdagen avlåten, den 5 februari 1926 dagtecknad proposition

nr 122 bar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma

dag, i punkt l:o föreslagit riksdagen medgiva, att vicekonsuln i Rotterdam,

konsuln Johannes Edward Folkardus Folkard von Scherlings änka Paula

Folkard von Scherling, född Rohn, må från och med ingången av år 1925

under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 912 kronor.

Riksdagen har, om ock med någon tvekan, ansett sig böra medgiva

beredande av pension åt änkan Folkard von Scherling. Denna pension

har emellertid synts riksdagen icke böra bestämmas till högre belopp än

som av 1924 års riksdag beviljats änkan efter vicekonsuln i Berlin A. E.

Moberg eller 500 kronor årligen, vilken summa motsvaras av s. k. nyreglerad

änkepension å 600 kronor.

På grund av det anförda anmäler riksdagen, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgivit, att vicekonsuln

i Rotterdam, konsuln Johannes Edward Folkardus Folkard von Scherlings

änka Paula Folkard von Scherling, född Rohn, må från och med ingången

av år 1925 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt

nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 600 kronor.

5:o.

I punkten 2:o av förevarande proposition nr 122 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att kanslivaktmästaren vid beskickningen i

Wien Alois Kerns änka Anna Kem må från och med den 1 juni 1925, så

länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension av 444 kronor, under iakttagande därav

att vid första utbetalningen av understödet avdrag göres, motsvarande den

till änkan Kern jämlikt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 17 juli 1925 utbetalade

gratifikationen.

Riksdagen har på grund av de i ärendet åberopade omständigheterna

och med hänsyn till riksdagens beslut i vissa liknande fall funnit sig böra

medgiva, att pension av statsmedel beredes änkan Kern under hennes återstående

livstid. Beloppet av denna pension har emellertid, i enlighet med

vad riksdagen i annat sammanhang angivit, synts böra bestämmas till

384 kronor årligen.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, medgivit,

att kanslivaktmästaren vid beskickningen i Wien Alois Kerns änka

Anna Kern må från och med den 1 juni 1925, så länge hon förbliver i

sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149.

9

pension av 384 kronor, under iakttagande därav att vid första utbetalningen

av understödet avdrag göres, motsvarande den till änkan Kern

jämlikt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 17 juli 1925 utbetalade gratifikationen.

6:o.

Eders Kungl. Maj:t har i eu till riksdagen avlåten, den 12 februari 1926

dagtecknad proposition nr 129, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, i

punkten l:o föreslagit riksdagen medgiva, att nedannämnda änkor efter

daglönare vid flottans varv i Karlskrona, nämligen Sven Peter Johanssons

änka Kristina Albertina Johansson, Petter August Viktor Karlssons änka

Gerda Matilda Karlsson, Johan Alfred Anderssons änka Frida Charlotta

Andersson, Hans Ottossons änka Maria Charlotta Ottosson, Sven Otto (Svensson)

Alexanderssons änka Hilda Maria Alexander sson, Johan Erik Oscar

Karlssons änka Karolina Karlsson, Sven Anderssons änka Ingrid Andersson,

Ernst Gustaf Hellströms änka Hilda Kristina Hellström, Karl Vilhelm

Dahlströms änka Wilhelmina Dahlström, Viktor Emanuel Nilssons änka

Ellen Sofia Nilsson, Karl August Olssons änka Hilda Ottilia Olsson och

Axel Vilhelm Strömblads änka Elina Amalia Strömblad må från och med

den 1 januari 1926 komma i åtnjutande av årliga pensioner å allmänna

indragningsstaten till belopp av 324 kronor för envar, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet blivit åberopade, har riksdagen

funnit sig böra medgiva, att understöd av statsmedel beredas ifrågavarande

änkor under deras återstående livstid. Vad angår storleken av dessa

understöd vill riksdagen erinra att, såsom i annat sammanhang framhållits,

änkor efter daglönare vid flottans varv i Karlskrona, vilka ansetts

böra pensioneras, i de flesta fall, liksom flertalet änkor efter statstjänare

i jämförlig ställning, under de senare åren plägat erhålla understöd till

belopp av 300 kronor för år, motsvarande nyreglerade änkepensioner å 444

kronor. Under sådana förhållanden har riksdagen funnit skäl föreligga

att för nu ifrågavarande änkor besluta högre pensionsbelopp än de av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna, vilka motsvara oreglerade änkepensioner

till belopp av 200 kronor. Med hänvisning till vad riksdagen förut i

denna skrivelse anfört angående önskvärdheten av att söka ernå en utjämning

av pensionsbeloppen för änkor efter befattningshavare av här

avsedda och med dem närmast jämförliga kategorier har riksdagen därvid

ansett sig böra stanna vid att bestämma understödsbelopp av 384 kronor

för år.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgivit, att

nedannämnda änkor efter daglönare vid flottans varv i Karlskrona, nämligen

Sven Peter Johanssons änka Kristina Albertina Johansson, Petter August

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 149.

Viktor Karlssons änka Gerda Matilda Karlsson, Johan Alfred Anderssons

änka Frida Charlotta Andersson, Hans Ottossons änka Maria Charlotta

Ottosson, Sven Otto (Svensson) Alexanderssons änka Hilda Maria Alexandersson,

Johan Erik Oscar Karlssons änka Karolina Karlsson, Sven

Anderssons änka Ingrid Andersson, Ernst Gustaf Hellströms änka Hilda

Kristina Hellström, Karl Vilhelm Dahlströms änka Wilhelmina Dahlström,

Viktor Emanuel Nilssons änka Ellen Sofia Nilsson, Karl August Olssons

änka Hilda Ottilia Olsson och Axel Vilhelm Strömblads änka Elina Amalia

Strömhlad, må från oeh med den 1 januari 1926 komma i åtnjutande av

årliga pensioner å allmänna indragningsstaten till belopp av 384 kronor

för envar, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd.

7:o.

I punkten 2:o av samma proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att mösskräddaren Lars Johan Åkerholms änka, Anna

Augusta Akerholm, född Nordström, må från och med den 1 januari 1926,

så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 444 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra medgiva, att pension beredes änkan Åkerholm.

Beloppet av denna pension har emellertid i enlighet med vad under

nästföregående punkt anförts bestämts till 384 kronor årligen.

Åberopande det anförda anmäler riksdagen, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgivit, att mössskräddaren

Lars Johan Åkerholms änka, Anna Augusta Akerholm, född

Nordström, må från och med den 1 januari 1926, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 384 kronor.

8:o.

I punkten 3:o av förevarande proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre arbetaren vid Karlsborgs fästningsbyggnad,

vallmästaren Claes Linus Johanssons änka Johanna Maria Johansson,

född Johansson, må från och med den 1 januari 1926, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 444 kronor.

Riksdagen har icke annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

än att pensionsbeloppet, i enlighet med av riksdagen förut angivna grunder,

synts böra bestämmas till 384 kronor.

Riksdagen anmäler sålunda, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, medgivit, att förre arbetaren vid Karlsborgs

fästningsbyggnad, vallmästaren Claes Linus Johanssons änka Johanna

Maria Johansson, född Johansson, må från och med den 1 januari 1926,

så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 384 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 149.

9:o.

Under punkten 4:o av propositionen nr 129 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att skogvaktaren vid Karlsborgs fästningsbyggnad

Ludvig Petterssons änka Augusta Pettersson, född Pettersson,

må från och med den 1 januari 1926, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 444 kronor.

Riksdagen, som anser att pensionsbeloppet jämväl i nu förevarande fall

bör bestämmas till 384 kronor årligen, får anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, medgivit,

att skogvaktaren vid Karlsborgs fästningsbyggnad Ludvig Petterssons

änka Augusta Pettersson, född Pettersson, må från och med den 1 januari

1926, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 384 kronor.

10:o.

Under punkten 5:o av förevarande proposition nr 129 har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att daglönaren vid flottans varv i

Karlskrona Carl Olof Olssons änka Hilda Amalia Olsson, född Cedergren,

må från och med den 1 januari 1926, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 324 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 11), vari hemställts, »att riksdagen måtte bevilja

f. d. daglönaren vid Karlskrona kronovarv nr 946 Karl Olof Olssons änka,

Hilda Amalia Olsson, ett årligt understöd av 300 kronor, att utgå från

1 januari 1926 under hennes återstående livstid».

Riksdagen har ansett sig böra medgiva, att pension beredes änkan

Olsson. Beloppet av denna pension har i enlighet med riksdagens beslut

under närmast föregående punkter synts böra bestämmas till 384 kronor

årligen.

Åberopande det anförda anmäler riksdagen, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning och förenämnda

motion, medgivit, att daglönaren vid flottans varv i Karlskrona Carl Olof

Olssons änka Hilda Amalia Olsson, född Cedergren, må från och med den

1 januari 1926, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 384 kronor.

ll:o.

Eders Kungl. Maj:t föreslår i punkten 6:o av berörda proposition nr

129 riksdagen medgiva, att månadslönaren vid flottans varv i Karlskrona

Karl August Berglunds änka Mia Berglund, född Karlsson, må från och

med den 1 januari 1926, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änke
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 149.

stånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 444

kronor.

I samband med ifrågavarande framställning har riksdagen till behandling

förebaft en inom riksdagen väckt motion (II: 2) däri motionären

hemställt, »att varvskontoristen Carl August Berglunds änka Mia Berglund,

född Karlsson, må från och med år 1926, så länge bon förbliver i

sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt

understöd av 300 kronor».

Med hänsyn till i ärendet åberopade omständigheter har riksdagen funnit

skäl föreligga att bevilja en pension av statsmedel till änkan Berglund

under hennes återstående livstid. Riksdagen anser emellertid anledning

saknas att i detta fall bestämma ett högre pensionsbelopp än vad riksdagen

under närmast föregående punkter besluta eller 384 kronor årligen;

och får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning och berörda motion, medgivit, att

månadslönaren vid flottans varv i Karlskrona Karl August Berglunds

änka Mia Berglund, född Karlsson, må från och med den 1 januari 1926,

så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 384 kronor.

12:o.

Under punkten 7:o av propositionen nr 129 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att hushållerskan Emma Johanna Carlsdotter

må från och med den 1 januari 1926, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

civilstånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 444 kronor.

Med hänsyn till vad i propositionen blivit upplyst rörande hushållerskan

Carlsdotters förhållande till avlidne förrådsarbetaren Jonsson har riksdagen

om ock med någon tvekan, ansett henne kunna i förevarande hänseende

likställas med änka. Vid sådant förhållande har riksdagen på grund av

de omständigheter, som föreligga i detta fall, icke velat motsätta sig att

pension beredes hushållerskan Carlsdotter. Beloppet av pensionen har

hestämts till 384 kronor årligen.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning medgivit, att hushållerskan Emma

Johanna Carlsdotter må från och med den 1 januari 1926, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande civilstånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 384 kronor.

13:o.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 27) har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta tillerkänna envar av f. d. förmannen Carl Johan Edvard

Nyströms änka Ingrid Nyström, född Olsson, f. d. daglönaren August

Balcks änka Berta Louise Sofia Hildegard Balck, född Karlsson, samt f. d.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149.

13

daglönaren Gustaf Adolf Vilhelm Lohmans änka Helena Lohman, född

Petersson, ett årligt understöd av 300 kronor att utgå från och med den

1 januari 1926 under sin återstående livstid».

Samtliga de personer, för vilka i förevarande motion begäres understöd,

äro änkor efter anställningshavare, vilka under jämförelsevis lång tid

tjänat staten. Änkorna hava uppnått respektive 66, 71 och 59 års ålder

samt äro enligt läkarintyg på grund av sjukdom oförmögna till arbete,

med vilket de kunna försörja sig. Av handlingarna att döma synas de

även vara i sådana ekonomiska omständigheter, att behov av understöd

torde få anses föreligga. Under sådana förhållanden har riksdagen funnit

sig böra medgiva, att årliga understöd beredas dem från allmänna indragningsstaten.

Dessa understöd hava, i enlighet med vad riksdagen i

åtskilliga föregående punkter angivit, bestämts till 384 kronor årligen.

Understöden hava på sätt i motionen hemställts beviljats från och med

den 1 januari 1926.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av förevarande motion medgivit, att envar av förmannen

Carl Johan Edvard Nyströms änka Ingrid Nyström, född Olsson, daglönaren

August Balcks änka Berta Louise Sofia Hildegard Balck, född

Karlsson, samt daglönaren Gustaf Adolf Wilhelm Lohmans änka Helena

Lohman, född Petersson, må från och med den 1 januari 1926 under sin

återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å

allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 384 kronor.

14:o.

I en inom riksdagen väckt motion (1:59) hemställes bland annat att

riksdagen ville bevilja varvsarbetaränkan Sofia Andersson, född Petersson,

ett årligt understöd av trehundra (300) kronor att utgå från allmänna

indragningsstaten från och med år 1926, så länge hon förbliver i sitt

änkestånd.

Vad angår frågan om understöd av statsmedel åt änkan Sofia Andersson

har riksdagen med hänsyn till hennes höga ålder och mannens jämförelsevis

långa anställningstid i statens tjänst samt övriga i motionen åberopade

omständigheter funnit sig böra medgiva, att sådant understöd i detta fall

beredes. Understödet har i överensstämmelse med vad riksdagen i denna

skrivelse för liknande fall anmält bestämts till ett belopp av 384 kronor

årligen, att från och med den 1 januari 1926 utgå å allmänna indragningsstaten.

På grund av vad sålunda blivit anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av förevarande motion, medgivit, att förre daglönaren

Håkan Anderssons änka, Sofia Andersson, född Petersson, må från och

med den 1 januari 1926 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

ett årligt understöd av 384 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 149.

15:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 4) har hemställts, »att riksdagen

ville besluta, att vartdera av avlidne korpralen Frans Olof Gustafssons

minderåriga barn, Aina Linnea Margareta och Astrid Viola Victoria, må

från och med den 1 januari 1926 till och med utgången av det kalenderår

under vilket barnet uppnår 18 års ålder, från allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av etthundra kronor».

De omständigheter, som åberopats i ärendet, hava synts riksdagen motivera,

att något understöd av allmänna medel beredes avlidne korpralen

Gustafssons minderåriga barn. Vad angår storleken av sådant understöd

må erinras, att riksdagen i denna skrivelse i ett par fall anmält s. k.

barnpensioner till ett belopp av 120 kronor årligen. I nu förevarande

fall bar emellertid vid avvägande av understödsbeloppen — såsom tidigare

stundom ägt rum — hänsyn ansetts böra tagas till att de minderåriga barnen

sakna såväl fader som moder. Denna omständighet synes påkalla

något högre understöd sbelopp; och har riksdagen i sådant avseende ansett

sig böra bestämma ett belopp av 168 kronor årligen för vartdera barnet.

Understöden hava beviljats från och med den 1 januari 1926, att utgå å

allmänna indragningsstaten till och med utgången av det kalenderår, då

vederbörande uppnår 18 års ålder.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av förevarande motion medgivit, att vartdera av avlidne

korpralen Frans Olof Gustafssons minderåriga barn Aina Linnea Margareta

och Astrid Viola Viktoria må från och med den 1 januari 1926 till

och med utgången av det kalenderår, under vilket barnet uppnår 18 års

ålder, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 168

kronor.

16:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 10) har hemställts, »att riksdagen

måtte bevilja avlidne f. d. daglönaren vid Karlskrona kronovarv, nr 43

August Johansson Sandgrens änka, Bertha Sandgren, ett årligt understöd

av 300 kronor, att utgå från 1 januari 1926 under hennes återstående

livstid.»

Då änkan Sandgren uppnått en ålder av över 81 år och synes vara i

behov av ekonomiskt understöd, bar riksdagen med hänsyn även till mannens

jämförelsevis långa tjänstetid ansett sig böra medgiva, att sådant

understöd beredes henne från allmänna indragningsstaten. Understödet

har i enlighet med vad riksdagen i denna skrivelse beträffande liknande

fall anmäler bestämts till 384 kronor, att utgå från och med den 1 januari

1926 under änkan Sandgrens återstående livstid, så länge hon förbliver ogift.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning

av förevarande motion medgivit, att daglönaren August Johansson

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149.

15

Sandgrens änka, Bertha Sandgren, född Åkesdotter, må från och med den

1 januari 1926 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt

nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt

understöd av 384 kronor.

17:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 23) har föreslagits, »att riksdagen

ville besluta, att daglönaren vid flottans varv i Karlskrona Johan

August Månssons änka Henrika Katarina Mariana Månsson, född Karlholm,

må så länge hon befinner sig i sitt nuvarande änkestånd från allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 300 kronor.»

Med hänsyn till de omständigheter, som i ärendet åberopats och i betraktande

av riksdagens beslut i åtskilliga likartade fall, har riksdagen

ansett sig böra medgiva, att understöd av statsmedel beredes änkan Månsson.

Detta understöd har i överensstämmelse med vad riksdagen i denna

skrivelse för likartade fall anmäler bestämts till 384 kronor årligen, att

från och med den 1 januari 1923 utgå å allmänna indragningsstaten.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning

av förevarande motion medgivit, att daglönaren vid flottans varv i

Karlskrona Johan August Månssons änka Henrika Katarina Mariana

Månsson, född Karlholm, må från och med den 1 januari 1926 under sin

återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,

å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 384 kronor.

18:o.

Uti en inom riksdagen väckt motion (II: 271) hemställes, »att riksdagen

måtte besluta bevilja änkan Anna Greta Blomgren, född Sköld, ett årligt

understöd å 300 kronor att utgå från och med år 1926.»

Med hänsyn till de förhållanden, som åberopats beträffande änkan Blomgren,

och i betraktande av mannens långvariga anställning i statens

tjänst har riksdagen funnit sig böra medgiva, att understöd av statsmedel

i förevarande fall beviljas. Understödet har bestämts till 384 kronor årligen,

att från och med den 1 januari 1926 utgå å allmänna indragningsstaten.

Åberopande det anförda anmäler riksdagen, att riksdagen i anledning

av förevarande motion medgivit, att förre skrädderiarbetaren Johan Alfred

Blomgrens änka, Anna Greta Blomgren, född Sköld, må från och med

den 1 januari 1926 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt

understöd av 384 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 149.

19:o.

I en till riksdagen avlåten, den 31 december 1925 dagtecknad proposition

nr 14 har Eders Kungl. Ma:jt, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att förste byråinspektören i bank- och fondinspektionen

Per Anders Bolldéns änka, Elsa Sofia Charlotta Bolldén, född

Fogelström, samt makarnas son, Sten Olov Anders, må, räknat från och med

den 1 april 1925, från reservationsanslaget till upprätthållande av bank- och

fondinspektionens verksamhet uppbära årliga pensioner, änkan 1,200 kronor

under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, och sonen 500 kronor, intill dess han uppnått 18 års ålder.

Riksdagen har vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förslag ansett sig

böra bifalla detsamma. Under framhållande av att ifrågavarande pensioner

äro avsedda att utgå från reservationsanlaget till upprätthållande av

bank- och fondinspektionens verksamhet får riksdagen anmäla, att riksdagen

bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

20:o.

I den till riksdagen den 12 februari 1926 avlåtna propositionen nr 861 har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, i punkten 9:o

föreslagit riksdagen medgiva, att förre vaktmästaren vid Kungsholms

realskola i Stockholm August Andersson Dahls änka Johanna Olofsdotter

Dahl, född Dimberg, må från och med den 1 november 1924 under sin

återstående livstid, så länge hon förbliver ogift, å allmänna indraguingsstaten

uppbära ett årligt understöd av 444 kronor.

Med hänsyn till vissa av riksdagen tidigare meddelade beslut i likartade

fall har riksdagen intet att erinra mot att änkan Dahl beredes ett

årligt understöd under sin återstående livstid. Vad angår storleken av

detta understöd har riksdagen ansett hänsyn böra tagas till att änkan

Dahl under mannens hela tjänstetid biträtt denne med utförande av städningsgöromål.

I betraktande härav har riksdagen ansett sig böra bevilja

det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 444 kronor.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning medgivit, att förre vaktmästaren

vid Kungsholms realskola i Stockholm August Andersson Dahls

änka Johanna Olofsdotter Dahl, född Dimberg, må från och med den 1

november 1924 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver ogift,

å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 444 kronor.

1 Beträffande punkterna l:o — 8:o samt 10:o—ll:o av prop. nr 86, se skrivelse nr 148, punkterna

41:o—48:o samt 50:o—51:o.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 149.

17

21:o.

I punkten 3:o av den till riksdagen den 19 februari 1926 avlåtna propositionen

nr 1491 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, dels att avlidne stallbetjänten

vid Strömsholms hingstdepå Erik Bergs änka Anna Berg, född Andersson,

må från och med den 1 januari 1926, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, åtnjuta pension till ett belopp av 444 kronor för år räknat,

dels ock att pensionen må utgå i första hand av det årliga överskott,

som må uppstå å avkastningen av den hos pensionskassan för tjänstemännen

vid Strömsholms hingstdepå samt deras änkor och barn samlade

pensionsfond, sedan de årliga pensionsbeloppen till kassans övriga pensionärer

guldits, samt, i den mån detta överskott icke förslår för ändamålet,

från allmänna indragningsstaten.

Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag än att beloppet av den ifrågasatta pensionen, i likhet

med vad riksdagen i denna skrivelse för jämförliga fall beslutit, hestämts

till 384 kronor årligen.

Åberopande det anförda anmäler riksdagen, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, medgivit, dels att

avlidne stallbetjänten vid Strömsholms hingstdepå Erik Bergs änka Anna

Berg, född Andersson, må från och med den 1 januari 1926, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, åtnjuta pension till ett belopp av

384 kronor för år räknat, dels ock att pensionen må utgå i första hand av

det årliga överskott, som må uppstå å avkastningen av den hos pensionskassan

för tjänstemännen vid Strömsholms hingstdepå samt deras änkor

och barn samlade pensionsfond, sedan de årliga pensionsbeloppen till

kassans övriga pensionärer guldits, samt, i den mån detta överskott icke

förslår för ändamålet, från allmänna indragningsstaten.

22:o.

Under punkten 5:o av samma proposition nr 1491 har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att framlidne ladufogden vid Alnarps

egendom P. J. Dahls änka Emma Dahl, född Andersson, må, räknat från

den 1 augusti 1925, under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 444 kronor.

Riksdagen, som medgiver, att pension beredes änkan Dahl, har i fråga

om pensionens storlek funnit anledning saknas att bestämma högre belopp

än 384 kronor årligen. Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen, i anled
1

Beträffande punkterna l:o—2:o samt 4:o av prop. nr 149, se skrivelse nr 148, punkterna

T>5:o och 56:o samt 58:o.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 44 sand. Nr It9. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 149.

ning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgivit, att

framlidne ladufogden vid Alnarps egendom P. J. Dahls änka Emma Dahl,

född Andersson, må, räknat från den 1 augusti 1925, under sin återstående

livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 384 kronor.

II. Efterlevande till befattningshavare vid koinmunikationsverken.

23:o.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 60) har hemställts, »att riksdagen

ville besluta, att understöd av postmedel må utbetalas till postförare David

Adrian Danielssons änka Sara Maria Teresia Gustafsson och hennes minderåriga

barn Anna Lilly och Elin Gunvor med belopp och från den tidpunkt

räknat, som vederbörande utskott vid ärendets behandling kan pröva

skäligt föreslå».

Med hänsyn till i ärendet åberopade särskilda omständigheter har riksdagen

ansett sig böra medgiva, att understöd av statsmedel beredas änkan

Danielsson och hennes minderåriga barn. Beträffande storleken av dessa

understöd har generalpoststyrelsen i avgivet utlåtande föreslagit belopp

av 270 kronor årligen för änkan, så länge hon lever ogift, och 135 kronor

för vartdera barnet intill uppnådd ålder av 16 år. Riksdagen har biträtt

vad generalpoststyrelsen sålunda föreslagit, dock att understödet till vartdera

barnet bestämts att utgå till och med utgången av det kalenderår,

varunder det uppnår 16 års ålder. Understöden hava beviljats av postmedel

att utgå från och med den 1 januari 1926. Då understödsbeloppen

avpassats till överensstämmelse* med livräntebelopp enligt 1901 års lag

angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, har särskild

föreskrift ansetts böra meddelas, att å beloppen icke må utgå dyrtidstillägg.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av förevarande motion, medgivit, att postföraren David Adrian Danielssons

änka, Sara Maria Teresia Gustafsson, född Pettersson, och makarnas

minderåriga barn Anna Lilly Danielsson och Elin Gunvor Danielsson

må från och med den 1 januari 1926 av postmedel uppbära årliga understöd,

änkan så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd med 270

kronor och vartdera barnet till och med utgången av det kalenderår, varunder

det uppnår sexton års ålder, med 135 kronor, dock utan rätt att å

understöden uppbära dyrtidstillägg.

24:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 123) har hemställts, »att riksdagen

måtte medgiva, att avlidne extra ordinarie reparatören Oskar Valdemar

Erikssons änka och makarnas omyndiga barn må av telegrafverkets

medel uppbära årliga understöd, änkan med 360 kronor, så länge hon

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149.

19

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, samt vart och ett av barnen med

120 kronor till och med det kalenderår, under vilket barnet uppnår 18 års

ålder».

Med hänsyn till Erikssons korta anställningstid i statens tjänst har

riksdagen ansett det kunna ifrågasättas, huruvida understöd av statsmedel

borde i detta fall beviljas. Då emellertid riksdagen under likartade omständigheter

medgivit understöd åt efterlevande till befattningshavare i

telegrafverkets tjänst, har riksdagen funnit anledning föreligga att jämväl

här bevilja sådant understöd. Att såsom i motionen hemställts pension

skulle beredas änkan, har riksdagen dock icke ansett sig kunna medgiva,

då hon endast är 29 år gammal och såvitt handlingarna utvisa icke

lider av sjukdom. Riksdagen har däremot ansett sig böra, på sätt i vissa

liknande fall tidigare ägt rum, medgiva understöd i form av uppfostringsbidrag

åt makarna Erikssons minderåriga barn. Dessa understöd hava

bestämts till 120 kronor årligen för vart och ett av barnen, att utgå för

de tre äldsta barnen från och med den 1 januari 1926 och för det yngsta

barnet, som fötts efter faderns död, från och med den 1 februari 1926 till

och med utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnår 18

års ålder. Understöden hava anvisats att bestridas av telegrafverkets

medel.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av förevarande motion medgivit, att vart och ett av avlidne

e. o. reparatören Oskar Valdemar Erikssons och hans efterlämnade änkas,

Karin Maria Viktoria Eriksson, född Andersson, minderåriga barn, Margit

Valborg Maria, Carl Oscar Göte, Karin Marianne och Inge Valdemar må,

räknat beträffande de tre förstnämnda barnen från och med den 1 januari

1926 och beträffande det sistnämnda barnet från och med den 1 februari

1926, till och med utgången av det kalenderår, under vilket barnet uppnår

18 års ålder, av telegrafverkets medel uppbära ett årligt understöd

av 120 kronor.

25:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 275) har föreslagits, »att riksdagen

måtte bevilja extra linjearbetaren Johan Linus Bloms efterlevande änka,

Hilda Maria Blom, född Norman, ett årligt understöd, så länge hon befinner

sig i sitt nuvarande änkestånd, av 600 kronor samt till vart och

ett av hennes inom äktenskapet födda barn ett årligt understöd av 200

kronor, att utgå intill dessa fylla 16 år».

Då änkan Blom endast är 42 år gammal samt såvitt handlingarna utvisa

frisk och arbetsför, har riksdagen ansett sig icke kunna medgiva, att

pension av statsmedel beviljas henne. Däremot har riksdagen med hänsyn

till i ärendet åberopade omständigheter velat bevilja understöd i

form av uppfostringsbidrag åt makarna Bloms minderåriga barn. Dessa

understöd hava bestämts till 120 kronor årligen för vartdera barnet, att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 149.

utgå till och med slutet av det kalenderår, då barnet uppnår 18 års ålder.

Beloppen hava synts böra bestridas av telegrafverkets medel samt utgå

från och med den 1 januari 1926.

På grund av det anförda anmäler riksdagen, att riksdagen i anledning

av förevarande motion medgivit, att vartdera av avlidne extra linjearbetaren

Johan Linus Bloms och hans efterlämnade änkas Hilda Maria Blom,

född Norman, minderåriga barn, Lilly Agda Hildegard och Nils Georg,

må från och med den 1 januari 1926 till och med utgången av det kalenderår,

under vilket barnet uppnår 18 års ålder, av telegrafverkets medel

uppbära ett årligt understöd av 120 kronor.

26:o.

I en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1926 dagtecknad proposition

nr 166 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag, i punkten l:o föreslagit riksdagen medgiva, att till avlidne lokomotivföraren

vid statens järnvägar, Carl Oscar Dahlbergs änka Anna Dahlberg,

född Strömbeck, må av trafikmedel utbetalas pension till ett årligt

belopp av 444 kronor, att utgå räknat från och med den 1 januari 1925

i enlighet med de grunder, som i ''§>''§> 6 och 7 av gällande reglemente för

statens järnvägars änke- och pupillkassa stadgas rörande pensioner till

änkor efter delägare i nämnda kassa.

Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts förslag om beredande av pension

till änkan Dahlberg. Då det här gäller änka efter en ordinarie befattningshavare

och det föreslagna pensionsbeloppet enligt grunder, som de

senaste åren tillämpats i liknande fall, avpassats så att det motsvarar en

tredjedel av vad som skulle hava tillkommit vederbörande, därest mannen

varit delägare i statens järnvägars änke- och pupillkassa, har riksdagen

icke funnit anledning till erinran mot nämnda belopp.

Med åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

27:o.

Uti punkten 2:o av samma proposition nr 166 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att av trafikmedel må utbetalas pensioner

till konduktören Sven Ludvig Hagerts änka Augusta Amanda Dorotea

Hagert, född Nilsdotter, med 324 kronor, till förre vaktmästaren Karl

Johanssons änka Emilia Johansson, född Karlsson, med 336 kronor samt

till förre banvakten Olof Olofssons änka Johamna Sofia Olofsson, född

Petersdotter, med 228 kronor att utgå från och med den 1 januari 1926

i enlighet med de grunder, som i §§ 6 och 7 av gällande reglemente för

statens järnvägars änke- och pupillkassa stadgas rörande pensioner till

änkor efter delägare i nämnda kassa.

Under framhållande att i förevarande fall tillämpats enahanda grun
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149.

21

der som i det under nästföregående punkt behandlade pensionsärendet,

får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

28:o.

Eders Kungl. Maj:t föreslår i punkten 3:o av förevarande proposition

nr 166 riksdagen medgiva, att till förre stationsmästaren Hans Jonsons

änka Anna Sofia Jonson, född nattqvist, må av trafikmedel utbetalas

pension till ett årligt belopp av 300 kronor, att utgå från och med den

1 januari 1926 i enlighet med de grunder, som i §4 6 och 7 av gällande

reglemente för statens järnvägars änke- och pupillkassa stadgas rörande

pensioner till änkor efter delägare i nämnda kassa.

Under hänvisning till vad riksdagen under närmast föregående punkter

anfört anmäler riksdagen, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

vunnit riksdagens bifall.

29:o.

I punkten 4:o av berörda proposition nr 166 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen medgiva, att till e. o. verkstadsförmannen Lars Adolf

Arvidsons änka Ester Lavinia Arvidson må av trafikmedel utbetalas pension

med ett årligt belopp av 336 kronor, att utgå från och med den 1

januari 1926 i enlighet med de grunder, som i §§ 6 och 7 av gällande

reglemente för statens järnvägars änke- och pupillkassa stadgas rörande

pensioner till änkor efter delägare i nämnda kassa.

Enär änkan Arvidson endast är 45 år gammal, har riksdagen hyst

tvekan, huruvida pension bör beviljas henne. Då hon emellertid enligt

läkarbetyg är på grund av sjuklighet oförmögen till mera ansträngande

arbete, har riksdagen med hänsyn jämväl till de synnerligen ömmande

omständigheter, som i övrigt åberopats i ärendet, icke velat motsätta sig,

att ett understöd av statsmedel beviljas i förevarande fall. Beträffande

grunderna för beräknande av detta understöd har riksdagen efter övervägande

funnit sig böra biträda Eders Kungl. Maj:ts framställning.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgivit, att till e. o.

verkstadsförmannen Lars Adolf Arvidsons änka Ester Lavinia Arvidson

må av traflkmedel utbetalas pension med ett årligt belopp av 336 kronor,

att utgå från och med den 1 januari 1926 i enligt med de grunder, som

i §§ 6 och 7 av gällande reglemente för statens järnvägars änke- och

pupillkassa stadgas rörande pensioner till änkor efter delägare i nämnda

kassa.

30:o.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts under punkten 5:o av förevarande proposition

nr 166 gjorda framställning om pension åt arbetaren vid statens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 149.

järnvägsbyggnader K. J. E. Söder har riksdagen i annat sammanhang

(skrivelse nr 148, punkten 2:o) anmält sitt beslut; varom riksdagen velat

här erinra.

31:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 12) har hemställts, »att riksdagen

ville bevilja avlidne målaren vid statens järnvägars verkstad i Göteborg

Edvard Jakobssons änka Anna Olivia Jakobsson ett årligt understöd av

300 kronor, att utgå från och med den 1 januari 1926, så länge hon lever

ogift».

Med hänsyn till de omständigheter, som i ärendet åberopats, finner

riksdagen det vara billigt, att änkan Jakobsson erhåller något understöd

av statsmedel under sin återstående livstid. Understödet har i enlighet

med vad riksdagen i denna skrivelse angivit beträffande likartade fall bestämts

till 384 kronor årligen. Beloppet har beviljats av trafikmedel att

utgå från och med den 1 januari 1926.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av förevarande motion medgivit, att målaren Edvard Jakobssons änka Anna

Olivia Jakobsson, född Bengtsson, må från och med den 1 januari 1926

under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, av trafikmedel uppbära ett årligt understöd av 384 kronor.

32:o.

I motion (II: 13) har hemställts, »att riksdagen må medgiva, att e. o.

förste reparatören Anton Fredrik Janssons änka Johanna Jansson, född

Karlsson, må, räknat fr. o. m. år 1926, så länge hon lever ogift, å allmänna

indragningsstaten åtnjuta ett årligt understöd å 240 kronor».

På sätt i motionen framhållits, har 1920 års riksdag under liknande

omständigheter beviljat årligt understöd till belopp av 240 kronor åt änkan

efter en e. o. lokomotivreparatör, vilken i likhet med e. o. förste reparatören

Jansson varit anställd först vid Mellersta Hallands järnväg och

efter denna järnvägs övergång i statens ägo hos statens järnvägar. Med

hänsyn härtill och då änkan Jansson uppnatt 64 års ålder samt synes

befinna sig i svaga ekonomiska omständigheter, har riksdagen funnit sig

böra medgiva, att ett årligt understöd beviljas henne under hennes återstående

livstid. Understödet har även i detta fall bestämts till 384 kronor,

att från och med den 1 januari 1926 utgå av trafikmedel.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning

av förevarande motion medgivit, att e. o. förste reparatören Anton

Fredrik Janssons änka, Johanna Jansson, född Karlsson, må från och med

den 1 januari 1926 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, av trafikmedel uppbära ett årligt understöd

av 384 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 149. 23

33:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 116) hemställes, »att riksdagen

måtte besluta, att till änkan Maria Eleonora Andersson, född Herting,

skall ur trafikmedel utgå ett årligt understöd av fyrahundra (400)

kronor, så länge hon lever ogift och är i fattiga omständigheter».

Riksdagen har på grund av de i ärendet åberopade omständigheterna

funnit sig böra medgiva, att något understöd av statsmedel heredes änkan

Andersson under hennes återstående livstid. Beloppet av detta understöd

har fastställts till 384 kronor. Understödet har beviljats av trafikmedel,

att utgå från och med den 1 januari 1926.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen i anledning av förevarande motion medgivit, att e. o. kontorsskrivaren

Per Viktor Anderssons änka Maria Eleonora Andersson, född

Herting, må från och med den 1 januari 1926 under sin återstående livstid,

så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, av trafikmedel

uppbära ett årligt understöd av 384 kronor.

34:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:118) har föreslagits, »att riksdagen

måtte tillerkänna avlidne Karl Anderssons änka Emma Andersson,

född Pettersson, ett årligt understöd av 300 kronor att utgå från den

1 januari 1926 under hennes återstående livstid.»

Med anledning av vad i ärendet förekommit har riksdagen funnit skäl

medgiva beredande av årligt understöd åt änkan Andersson. Vad angår

storleken av detta understöd har riksdagen med hänsyn till att änkan

icke är att anse såsom alldeles medellös funnit sig böra stanna vid ett

belopp av 324 kronor årligen, motsvarande oreglerad änkepension å 200

kronor, att från och med den 1 januari 1926 utgå av trafikmedel.

Riksdagen anmäler, att riksdagen i anledning av förevarande motion

medgivit, att e. o. stallkarlen Karl Anderssons änka Emma Andersson,

född Pettersson, må från och med den 1 januari 1926 under sin återstående

livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, av trafikmedel

uppbära ett årligt understöd av 324 kronor.

35:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:121) har hemställts, »att riksdagen

måtte tillerkänna e. o. bromsaren Karl August Andersson-Roos’ änka,

Karolina Andersson-Roos, ett årligt understöd av 300 kronor, att utgå från

den 1 januari 1926».

Då enligt vad av utredningen framgår e. o. bromsaren Andersson-Roos

avlidit redan år 1902 eller för över 23 år sedan, har riksdagen ansett det

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 149.

vara i viss mån tveksamt, huruvida hans änka nu hör pensioneras. Med

hänsyn till att änkan Andersson-Eoos vid mannens frånfälle uppnått 64

års ålder har riksdagen likväl icke velat motsätta sig, att ett understöd

av statsmedel beviljas henne. Understödsbeloppet har synts böra jämväl

i förevarande fall bestämmas till 384 kronor årligen och har beviljats av

trafikmedel, att utgå från och med den 1 januari 1926.

Med åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i

anledning av förevarande motion medgivit, att e. o. bromsaren Karl August

Andersson-Eoos’ änka Karolina Andersson-Eoos må från och med den

1 januari 1926 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt

nuvarande änkestånd, av trafikmedel uppbära ett årligt understöd av

384 kronor.

36:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:168) har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta, att änkan Emma Kristina Larsson, född Lysén, må

av statens järnvägars trafikmedel, så länge hon befinner sig i sitt nuvarande

änkestånd, erhålla ett årligt understöd av 600 kronor, att utgå från och

med den 1 januari 1926».

Då e. o. kontorsskrivaren Larsson under omkring 47 år varit anställd i

statens tjänst och hans efterlämnade änka, som är 59 år gammal, saknar

medel till sitt uppehälle, har riksdagen funnit det vara billigt, att ett understöd

av statsmedel beredes änkan under hennes återstående livstid. I anslutning

till vad riksdagen för vissa i denna skrivelse omförmälda liknande

fall beslutit, har riksdagen ansett understödet böra bestämmas till ett

belopp av 384 kronor årligen. Understödet har beviljats av trafikmedel

att utgå från och med den 1 januari 1926.

Under åberopande av det anförda anmäler riksdagen, att riksdagen i

anledning av förevarande motion medgivit, att e. o. kontorsskrivaren Johan

Larssons änka Emma Kristina Larsson, född Lysén, må från och med

den 1 januari 1926 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, av trafikmedel uppbära ett årligt understöd

av 384 kronor.

Stockholm den 16 april 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.