Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare in. rn.

1926-05-04 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:191, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare in. rn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 191.

1

Kr 191.

Godkänd av första kammaren den 4 maj 1926.

Godkänd av andra kammaren den 4 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående definitiv lönereglering

för förste provinsialläkare och provinsialläkare in. rn.

(Statsutskottets utlåtande nr 92.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 har Eders

Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkterna 45, 46, 48 och 51 av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag)

att i avvaktan på proposition i ämnet, i riksstaten för budgetåret 1926—1927

beräkna

dels till förste provinsialläkare och provinsialläkare ett ordinarie förslagsanslag

av 2,600,000 kronor;

dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare ett extra anslag av

3,780 kronor;

dels till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare ett extra förslagsanslag

av 3,000 kronor;

dels och det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares

avlönande till oförändrat belopp, 25,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 5 februari 1926

avlåten proposition, nr 74, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels godkänna det vid sagda protokoll såsom bilaga II fogade förslaget

till avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare;

dels bestämma antalet förste provinsialläkare till 24 och antalet provinsialläkare

till 271;

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 saml. Nr 191.

1011 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 191.

dels besluta att, där förste provinsialläkare eller provinsialläkare enligt

de vid utgången av juni månad 1926 gällande bestämmelser ägt uppbära

någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av

juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett

belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle hava i den befattning han

vid utgången av juni månad 1926 innehar i förskott uppburit för juli månad

1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare upptagna

anslagsposten till avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse med

i statsrådsprotokollet angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i övrigt

i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka det föreslagna

avlöningsreglementet skulle äga tillämpning;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 11, 22,

23, 24 och 27 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må bestridas i enlighet

med de grunder, i statsrådsprotokollet angivits;

dels medgiva, att vederbörlig ersättning till vikarie å förste provinsialläkareller

provinsialläkarbefattning må, i den mån tillgängliga avlöningsmedel

därtill icke lämna tillgång, bestridas av det ordinarie förslagsanslaget till

allmän hälso- och sjukvård;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt, den i ovanberörda

förslag till avlöningsreglemente omförmälda lönenämnd må redan

före ingången av juli månad 1926 upptaga frågor rörande förste provinsialläkare

och provinsialläkare;

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till stat för

förste provinsialläkare och provinsialläkare;

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under femte huvudtiteln, avdelningen

medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen

med dithörande stater, uppförda ordinarie anslaget till förste

provinsialläkare och provinsialläkare, under samma avdelning och underavdelning

med oförändrad rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag av

2,600,000 kronor;

dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett extra anslag av 3,780 kronor;

dels till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för samma budgetår

anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor;

dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

extra provinsialläkares avlönande med oförändrat belopp, 25,000 kronor.

Då riksdagen till behandling förehaft Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

proposition om ny definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. m., har riksdagen ävenledes till prövning upptagit Eders

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 191.

Kungl. Maj:ts i proposition nr 75 framlagda förslag till ny provinsialläkartaxa,

vilka propositioner äga sådant samband med varandra, att de synts

riksdagen böra i ett sammanhang prövas.

Enligt vad propositionen om ny lönereglering för förste provinsialläkare

och provinsialläkare m. m. utvisar, grundar sig Eders Kungl. Maj:ts förslag

härutinnan på ett av 1902 års löneregleringskommitté på sin tid avgivet betänkande

i ämnet.

Jämlikt förslaget skulle ett särskilt avlöningsreglemente komma till tillämpning

å nu ifrågavarande läkarpersonal, varvid, vad förste provinsialläkarna

angår, lönerna skulle avvägas med hänsyn till levnadskostnaderna å stationeringsorten,

under det att vid bestämmandet av provinsialläkarnas löneförmåner,

i likhet med vad nu är fallet, hänsyn särskilt skulle tagas till

graden av vederbörande distrikts svårskötthet och storleken av den inkomst

av enskild praktik, läkaren kunde påräkna. I sistnämnda hänseende har det

synts Eders Kungl. Majd lämpligast, att befattningarna fördelades å ett antal

olika lönegrupper, vilkas antal föreslagits till sju eller sålunda lika med antalet

ortsgrupper för andra befattningshavare. Innehavarna av vissa av de till

högsta lönegruppen hänförda distrikten skulle emellertid, åtminstone tillsvidare,

utöver den ordinarie lönen beredas särskilda lönetillägg.

De skäl, som anförts till stöd för förslaget om att för den läkarpersonal,

varom här är fråga, ett särskilt avlöningsreglemente bringas till tillämpning,

hava ock synts riksdagen vara av den art, att riksdagen ansett sig böra

bifalla förslaget härutinnan. De riktlinjer, som i propositionen angivits

för bestämmandet av löneförmånerna för förste provinsialläkare och provinsialläkare,

hava ävenledes synts riksdagen vara av beskaffenhet att kuuna

godkännas.

Yad förste provinsialläkarna angår, skulle lönerna för dem enligt Eders

Kungl. Majds förslag bestämmas till samma belopp, som tillkomma befattningshavare

i lönegraden B 30 i den för statsdepartement m. fl. verk gällande

löneplanen. I avlöningsförmånerna har emellertid ej, såsom för närvarande

är fallet, inberäknats något för expenser avsett belopp utan skulle dessa i

sin helhet bestridas från eu särskild i avlöningsanslaget ingående bestämd

anslagspost.

Då den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen för förste provinsialläkarna

synts riksdagen kunna godtagas och då riksdagen ej heller funnit

anledning till erinran emot att expensanslaget bestämmes till det belopp,

52,800 kronor, Eders Kungl. Majd ifrågasatt, har riksdagen, som emellertid

icke ingått i prövning av fördelningen av de särskilda expensbeloppen, sålunda

ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majds förslag i denna del.

Yad provinsialläkarna beträffar, innebär Eders Kungl. Majds förslag, såsom

nämnts, att provinsialläkartjänsterna skulle hänföras till särskilda lönegrupper,

varvid huvudgruppen av tjänsterna skulle tilldelas löner med utgångspunkt

från de lönebelopp, som äro fastställda för befattningshavare i

lönegraden B 26, ortsgrupp A, i avlöningsreglementet för statsdepartement

m. fl. verk. På de skäl, löneregleringskommittén anfört och departements
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 191.

chefen åberopat, har riksdagen ävenledes ansett sig böra ansluta sig till förslaget

i denna del. De i förslaget ingående lönegruppernas lönesatser måste

jämväl, enligt vad riksdagen kunnat finna, betraktas såsom väl avvägda.

Riksdagen vill emellertid redan nu hava uttalat, att, då riksdagen funnit sig

böra fastställa provinsialläkarnas löner på sätt Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt,

riksdagen icke kunnat förorda, att jämkningar i provinsialläkartaxan vidtagas

i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

Såsom förut nämnts, skulle enligt det föreliggande förslaget innehavarna

av vissa av de till högsta lönegruppen hänförliga provinsialläkartjänsterna

tillsvidare komma i åtnjutande av tillfälliga lönetillägg utöver den enligt

löneplanen utgående lönen. Dessa lönetillägg hava föreslagits utgå med 840

respektive 420 kronor. Mot förslaget i denna del har riksdagen icke funnit

skäl till erinran.

Yad härefter beträffar förslaget till avlöningsreglemente har riksdagen vid

den granskning, riksdagen ägnat de däri ingående stadgandena, icke funnit

anledning till anmärkning mot desamma.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle det nuvarande antalet provinsialläkartjänster

utökas med tio eller från 261 till 271. Häremot har riksdagen ej

heller haft något att erinra. Vid sådant förhållande har det visserligen synts

riksdagen kunna ifrågasättas, huruvida icke det till bidrag till extra provinsialläkares

avlönande äskade anslaget bort något begränsas, men har riksdagen

efter övervägande ansett sig icke nu böra vidtaga någon minskning av detsamma.

Då vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i den nu föreliggande propositionen

föreslagit riksdagen icke givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen

alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det vid denna skrivelse såsom bilaga fogade förslaget till

avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare;

dels bestämt antalet förste provinsialläkare till 24 och antalet provinsialläkare

till 271;

dels beslutat att, där förste provinsialläkare eller provinsialläkare enligt

de vid utgången av juni månad 1926 gällande bestämmelser ägt uppbära

någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli

månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad befattningshavaren skulle hava i den befattning han vid

utgången av juni månad 1926 innehar i förskott uppburit för juli månad

1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare upptagna

anslagsposten till avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare

;

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet över socialärenden den 5 februari 1926 an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 191.

givna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i övrigt i fråga om övergång

på ny stat för de tjänstemän, å vilka det föreslagna avlöningsreglementet

skulle äga tillämpning;

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 11,

22, 23, 24 och 27 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må bestridas i

enlighet med de grunder, i berörda statsrådsprotokoll angivits;

dels medgivit, att vederbörlig ersättning till vikarie å förste provinsialläkar-

eller provinsialläkarbefattning må, i den mån tillgängliga avlöningsmedel

därtill icke lämna tillgång, bestridas av det ordinarie förslagsanslaget

till allmän hälso- och sjukvård;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt, den i ovanberörda

förslag till avlöningsreglemente omförmälda lönenämnd må redan

före ingången av juli månad 1926 upptaga frågor rörande förste provinsialläkare

och provinsialläkare;

dels godkänt det av departementschefen framlagda förslaget till stat för

förste provinsialläkare och provinsialläkare;

dels med uteslutande ur riksstaten av det under femte huvudtiteln, avdelningen

medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen

med dithörande stater, uppförda ordinarie anslaget till förste

provinsialläkare och provinsialläkare, under samma avdelning och underavdelning

med oförändrad rubrik uppfört, på sätt i propositionen angivits,

ett ordinarie förslagsanslag av 2,600,000 kronor;

dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra anslag av 3,780 kronor;

dels till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för samma budgetår

anvisat ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor;

dels ock i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

extra provinsialläkares avlönande med oförändrat belopp 25,000 kronor.

Stockholm den 4 maj 1926.

Med undersåtlig vördnad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 191.

Bilaga.

Förslag

till

avlöningsreg-lemente

för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

1 §•

Antalet förste provinsialläkar- och provinsialläkarbefattningar fastställes

av Kungl. Maj:t och riksdagen.

2§-

1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente

givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med

den dag tjänsten tillträdes till och med den dag tjänstemannen avgår på

grund av avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från

tjänsten är särskilt stadgat.

3 §.

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller

riksdagens stat, ej heller utan Kungl. Maj:ts i varje särskilt fall lämnade

medgivande å kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med

Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av

vad slag det vara må, så framt ej, vad beträffar förste provinsialläkare,

Kungl. Maj:t eller, vad angår provinsialläkare, medicinalstyrelsen, efter prövning

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

3. I fråga om skyldighet för provinsialläkare att med sin tjänst förena

läkarbefattning vid kommunal sjukstuga eller epidemisjukhus inom provinsialläkardistriktet

stadgas i 10 § 2 mom.

4§.

Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest hon har vårdnad

om barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter

i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som medicinalstyrelsen

eller, där styrelsen saknar behörighet att meddela tjänstledigheten, Kungl.

Maj:t med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finner nödigt

meddela.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

jRiksdagens skrivelse Nr 191.

5§-

1. För befattning, varom i detta reglemente är fråga, utgår lön enligt

den under 6 § införda löneplan, vilken upptager under avdelning A för förste

provinsialläkare fyra löneMasser med särskilda för sju olika ortsgrupper fastställda

lönebelopp och under avdelning B för provinsialläkare likaledes fyra

löneMasser med vissa för sju olika lönegrupper bestämda lönebelopp, dock

med den begränsning för kvinnlig befattningshavare, som i 7 § omförmäles.

Fördelningen av de orter, där förste provinsialläkare äro stationerade, å

de uti löneplanen under avdelning A upptagna ortsgrupper fastställes av

Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna

levnadskostnaderna.

Provinsialläkarbefattningarnas fördelning å de uti löneplanen under avdelning

B upptagna lönegrupperna fastställes av Kungl. Maj:t.

Den löneklass inom vederbörande avdelning av löneplanen, enligt vilken

tjänstemannens lön skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 7 9 §§.

Inom löneklassen bestämmes lönebeloppet för förste provinsialläkare efter

den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd, och

för provinsialläkare efter den lönegrupp, till vilken befattningen hör.

2. Förutom lön kunna utgå de särskilda förmåner och ersättningar, som

omförmälas i 22—25 §§, ävensom till förste provinsialläkare kallortstillägg

enligt stadgandet i 11 §.

3. Förste provinsialläkaren i Gotlands län skall tillika bestrida provinsialläkartjänsten

i Yisby distrikt utan särskild avlöning därför.

6 §•

Löneplan.

Avdelning A. Förste provinsialläkare.

Löneklass

Ort

s g r

upp

A

B

c

D

E

E

G

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1 ............

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

2 ............

91540

9,780

10,020

10,260

10,500

10.740

10,980

3 ..................

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11.220

11,460

4 ..................................

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11.700

11.940

Avdelning B. Provinsialläkare.

Löneklass

Lön

e g r

upp

i

I

II

III

IV

V

VI

VII

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1 ..................

7,140

7,560

7,980

8.400

8,820

9,240

9,660

2

7’620

8,040

8,460

8,880

9,300

9,720

10.140

3 ....................

8,100

8,520

8,940

9,360

9,780

10,200

10.620

4 .................................

8,580

9,000

9,420

9,840

10,260

10,680

11,100

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 191.

. . 7 §•

1. Yid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han

förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen inom den

avdelning av löneplanen, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 8 §

eller 9 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass, efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och efter än ytterligare tre år till den

högsta löneklassen inom vederbörande avdelning av löneplanen, allt så framt

ej annat följer av föreskrifterna i 8 och 9 §§.

Kvinnlig befattningshavare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta

löneklassen inom den avdelning av löneplanen, till vilken tjänsten hör.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden

i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass

:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av

förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester

eller annan tjänstledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande

av honom åliggande militär tjänstgöring;

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn

till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid, tjänstemannen tillhört

den lägre löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse,

för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, icke i och för sig må

räknas honom till last, utan hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan

sägas karaktärisera arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken

han, enligt vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från

tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas

utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig; och skall sådant

beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens

utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit

anledning till förnyat uppskov därmed.

4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b),

först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må

medicinalstyrelsen sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra

föranleda därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass

skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet

varat.

8 §.

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 191.

provinsialläkar- eller förste provinsialläkartjänst, innehar sådan anställning

i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning

finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande

ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna

tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han i en följd innehaft dylik anställning.

2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare, efter

prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas

jämväl den tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig

beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning finnes ur

det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde

än det arbete han har att utföra å befattningen.

3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke

hänsyn till del av kalenderkvartal.

9 §•

1. Därest provinsialläkare befordras till förste provinsialläkare och före

tillträdandet av sistnämnda tjänst åtnjutit lön enligt högsta löneklassen i

den förra befattningen, äger han att, för omedelbar eller framtida uppflyttning

till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig tillgodo den tid intill

tre år, varunder han tillhört förberörda löneklass i den förra befattningen.

Yid provinsialläkares befordran till förste provinsialläkartjänst må, i den

mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya

tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie

tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen på förordnande

eller å extra stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens

art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än

förste provinsialläkarbefattningen. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande

eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i

ett sammanhang.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande

i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning

i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl tid, varunder

denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning

finnes svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det,

han har att i den erhållna tjänsten utföra.

2. Därest tjänsteman befordras eller eljest efter egen ansökning förflyttas

från ordinarie befattning vid sådant statens verk, för vilket lönereglering

genomförts efter liknande grunder, som tillämpats i detta reglemente, till

provinsialläkar- eller förste provinsialläkartjänst, ankommer det på Kungl.

Maj:t att, i anslutning till de grunder som för motsvarande fall äro meddelade

beträffande den förra befattningen, bestämma efter vilken löneklass

i den nya tjänsten lönen må utgå.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 191.

3. Förflyttas förste provinsialläkare efter egen ansökning till provinsialläkartjänst,

äger tjänsteman åtnjuta lön enligt högsta löneklassen i sistnämnda

tjänst, varvid dock i fråga om kvinnlig befattningshavare skall iakttagas den

begränsning, som i 7 § omförmäles.

10 §.

1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl föreskrifterna i den för honom

gällande instruktion samt taxa för arvode för enskild sjukvård och för intyg,

meddelade på enskild begäran, ävensom för vissa tjänstförrättningar, som

ock den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden

eller den reglering av tjänstgöringsområde eller den förändring av stationeringsort

inom tjänstgöringsområdet, som kan bliva honom i behörig ordning

ålagd.

Därjämte skola förste provinsialläkare och provinsialläkare vara skyldiga,

att, då Kungl. Maj:t, på framställning av medicinalstyrelsen och efter vederbörandes

hörande, med hänsyn till allmänna hälso- och sjukvårdens behov

prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas: förste provinsialläkare till annan

förste provinsialläkartjänst eller till sådan byråchefsbefattning i medicinalstyrelsen,

vars innehavare skall vara legitimerad läkare, samt provinsialläkare

till annan provinsialläkartjänst.

2. Provinsialläkare skall, om han därtill med medicinalstyrelsens medgivande

förordnas, vara skyldig att mot särskild ersättning bestrida jämväl

läkarbefattning vid kommunal sjukstuga, belägen vid eller i närheten av

provinsialläkarens station, eller vid epidemisjukhus inom distriktet. Den

för ifrågavarande uppdrag utgående särskilda ersättningen skall, där ej överenskommelse

kan träffas, bestämmas av medicinalstyrelsen.

Provinsialläkaren i Järvsö distrikt skall vara skyldig att mot stadgad ersättning

vara läkare vid sjukhuset i Järvsö för spetälska.

11 §•

Till förste provinsialläkare, som är bosatt i Umeå eller Luleå, utgår kallortstillägg

med i förra fallet 60 kronor och i senare fallet 195 kronor.

12 §.

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg

icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller, vad angår

provinsialläkare, å förste provinsialläkarbefattning eller tjänstgjort såsom

lärare vid eller deltagit i medicinska fortsättningskurser eller för provinsialläkare

och förste provinsialläkare avsedda utbildnings- och repetitionskurser

utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 18 § åtnjutit

semester eller vilken han med vederbörligt medgivande använt för att

utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som kunna

tjäna tjänstens intressen, eller för tid, som åtgått för fullgörande av de

skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem, fullmäktig eller

revisor i civilstatens änke- och pupillkassa eller statsunderstödd pensionsanstalt,

däri tjänstemannen är delägare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 191.

13 §■

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 och

3 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte,

i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma

kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger

45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t för särskilt fall finner skäl

annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell:

A. Förste provinsialläkare. B. Provinsialläkare.

Löneklass enligt 6 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag

Löneklass enligt 6 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag

kronor

öre

kronor

öre

1

8

i.....................................

6

2 .......................................

8

50

2 .......................................

6

50

3 ......................................

9

—

3 ......................................

7

—

4 .......................................

9

50

4 .......................................

7

50

Yad sålunda stadgats äger icke tillämpning å sjukdom, som står i samband

med havandeskap eller barnsbörd.

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom

blivit hindrad att uppehålla sin befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, undertiden

likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg,

dock högst intill dess sex månader förflutit från dagen för olycksfallet,

men skall tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande

det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej i vederbörlig

ordning medgives, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall

ske med lägre belopp än nyss sagts.

3. Har tjänsteman ådragit sig smittosam sjukdom, som kan anses hava

uppkommit genom tjänstutövning, och därigenom hindrats att uppehålla

sin befattning eller har han förbjudits att tjänstgöra till förekommande av

smittofara, må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen

för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom.

angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej i vederbörlig ordning medgives,

att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än

nyss sagts.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt

vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

14 §.

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 12 och 13 §§

omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 191.

fall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 13 §

1 mom. angivna tjänstledigketsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen

ytterligare avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

15 §.

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, må i

vederbörlig ordning bestämmas, om och i vad mån avdrag å avlöningen för

sådan tid må äga rum.

16 §•

1. Provinsialläkare skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att

under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom

vikarie bestrida förste provinsialläkarbefattning. För den tid, vikariatet

varar, äger han uppbära särskild vikariatsersättning med tio kronor för dag.

Förste provinsialläkare är, om han därtill förordnas, pliktig att under

sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie

bestrida sådan byråchefsbefattning i medicinalstyrelsen, vars innehavare

skall vara legitimerad läkare. För den tid, vikariatet varar, äger han uppbära

i särskild ordning bestämd ersättning.

2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 15 § omförmäld

befrielse från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning

finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna

grunder, bestämmas till det lägre belopp, som prövas skäligt.

3. Yad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

provinsialläkare, som uppehåller ledig förste provinsialläkartjänst eller erhållit

uppdrag att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på sådan tjänst.

4. Provinsialläkare skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att under

högst femton dagar i följd jämte egen tjänst bestrida provinsialläkartjänst

i angränsande distrikt. För den tid, vikariatet varar, äger han uppbära,

utöver egna löneförmåner, särskild vikariatsersättning med åtta kronor

för dag.

17 §.

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall

hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom

uppbära något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för

den tid icke åtnjuta någon avlöning.

18 §.

Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

Intill det år, under

vilket tjänstemannen

fyller 40 år

Från och med det år,

under vilket

tjänstemannen fyller

40 år

Provinsialläkare ...............................................

Förste provinsialläkare................

35 dagar

45 »

45 dagar

45 »

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 191.

19 §.

Tjänsteman, som åtnjuter semester eller annan tjänstledighet, skall till

vikarien avstå det arvode enligt taxa, vilket belöper å de av vikarien verkställda

tjänstegöromål.

20 §.

Provinsialläkare i distrikt, där särskild tjänstebostad är för läkaren anordnad

och av länsstyrelsen, efter förste provinsialläkarens hörande, godkänd,

är skyldig att förhyra densamma till av länsstyrelsen fastställt belopp, icke

överstigande 1,800 kronor om året.

Avflyttning från dylik tjänstebostad skall, såvida ej annorlunda överenskommes,

ske

a) därest bostadsinnehavaren förflyttas till tjänst, i vilken tjänstebostad

finnes tillgänglig, inom skälig tid därefter, men då så ej är fallet, å den

fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom

rörande förflyttningen,

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter,

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång, samt

d) därest bostadsinnehavaren avlidit, å den fardag, som inträffar näst efter

tre månader från dödsfallet.

Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo åligger

att till vikarie å provinsialläkartjänsten eller ny innehavare därav kostnadsfritt

upplåta till dylik bostad hörande mottagningslokal ävensom, i den omfattning,

som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse, tillhandahålla

nödigt bostadsutrymme. ^

Det åligger provinsialläkare att jämväl i fall, då i nästföregående paragraf

omförmäld tjänstebostad icke finnes anordnad, där så påkallas och omständigheterna

sådant medgiva, mot skälig gottgörelse tillhandahålla vikarie nödigt

bostadsutrymme samt, i förekommande fall, mottagningsrum.

22 §.

Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten pa statens

bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört

förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans

höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t meddelar.

Vad nu är sagt gäller ock i tillämpliga delar för det fall att tjänsteman

ådragit sig smittosam sjukdom, som kan anses hava uppkommit genom

tjänstutövning. ^ ^

1. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas

i tjänstemans vanliga tjänstutövning, ma tjänsteman åtnjuta ersättning enligt

särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 191.

2. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må tjänsteman

kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av Kungl. Maj:t

utfärdade grunder, dock icke i något fall till högre belopp än den för tjänstemannen

enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.

24 §.

Har tjänsteman, utan att han på egen ansökning eller efter därom uttryckt

önskan förflyttats till annan befattning inom innehavande tjänstegrad, ålagts

förändrad stationerings- eller bostadsort, eller har tjänsteman till följd av

befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst nödgats flytta till

annan ort än den förutvarande stationeringsorten, skall han vara berättigad

att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade utgift,

som för honom må hava uppstått därigenom att han måst vidkännas kostnad

för bostad å såväl den gamla som den nya stationeringsorten, allt enligt de

närmare bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar.

I den mån en utvidgad förmån i förenämnda hänseende anses böra ifrågakomma,

skall lända till efterrättelse vad Kungl. Maj:t och riksdagen därutinnan

besluta.

25 §.

Förste provinsialläkare äger åtnjuta ersättning med av Kungl. Maj:t fastställt

årligt belopp för bestridande av kostnader för expeditionslokal samt

skrivhjälp och andra expenser, och utgår sådan ersättning, där ej för särskilt

fall annorlunda bestämmes, till befattningens ordinarie innehavare jämväl

för tid, varunder han åtnjuter semester eller annan tjänstledighet, dock med

skyldighet för honom att utan kostnad för vikarien tillhandahålla denne ej

mindre expeditionslokal än även inom det för ändamålet anvisade beloppet

skrivhjälp, skrivmaterialier och telefon.

Under vakans å förste provinsialläkartjänst uppbäres beloppet av vikarien

å tjänsten.

26 §.

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring i vederbörande befattning må

icke utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt

beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande

av visst uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens

vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel eller Kungl. Maj:t finner

skäl medgiva särskild gottgörelse.

27 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas

ett belopp av 500 kronor.

28 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda

allmänna föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant

ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 191.

löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade;

och har lönenämnden jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen

löneteknisk natur, vilka Kungl. Maj:t kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

29 §.

Innehar förste provinsialläkare eller provinsialläkare omedelbart före den

tidpunkt, då detta reglemente träder i kraft, ordinarie sådan befattning å då

gällande stat, och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och

bestämmelser, och kan han icke heller där till lagligen förbindas, skall han göra

anmälan i nämnda hänseende till medicinalstyrelsen före viss av Kungl.

Maj:t bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som före sistberörda tidpunkt gjort

dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat

föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom.

En var annan, som utan att tillhöra äldre lönestat vid den tidpunkt, då

detta reglemente träder i kraft, innehar ordinarie befattning såsom förste

provinsialläkare eller provinsialläkare eller som senare tillträder sådan befattning,

är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och

villkor ävensom dels, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering av extra

inkomster, som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed, dels ock de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade

rörande i 13 § 3 mom., 22, 23, 24 och 25 §§ berörda hänseenden samt i fråga

om pension.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.