Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag till de allmänna läroverken jämte en i ämnet väckt motion.
1926-05-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1926:203, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag till de allmänna läroverken jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 203.
1
Nr 203.
Godkänd av första kammaren den It maj 1926.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående vissa anslag till de allmänna läroverken
jämte en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 96.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,
punkterna 106—108, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition
angående vissa anslag till de allmänna läroverken, beräkna dels det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken till 6,683,500 kronor, dels till arvoden
åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 631,100 kronor, dels ock till extra
arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 70,600 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25
februari 1926 dagtecknad proposition, nr 200, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
ej mindre medgiva, att
dels Kungsholmens realskola i Stockholm må enligt i statsrådsprotokollet
angiven plan från och med höstterminen 1926 utvidgas till ett
fullständigt högre allmänt läroverk med såväl fyraårigt latin- och realgymnasium
som treårigt latin- och realgymnasium under villkor, att
Stockholms stad åtager sig att före den 1 april 1927 påbörja sådana omändrings-
och utvidgningsarbeten å det nuvarande läroverkshuset, som av
Eders Kungl. Maj:t godtagas, att före början av höstterminen 1928 hava
slutfört dessa arbeten, dock med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, om hinder
förelegat för staden att inom sålunda föreskriven tidpunkt hava fullbordat
arbetena, medgiva förlängning av tiden, att tillhandahålla bostad eller i
Bihang till riksdagens protokoll 1926. Ib saml. Nr 203—20b. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 203.
vederbörlig ordning bestämd hyresersättning åt rektor samt att, intill dess
av gymnasiets tillkomst föranledd ändring och utvidgning av läroverkshuset
kan till fullo tagas i bruk, tillhandahålla lämpliga provisoriska lokaler,
dels — under förutsättning att Stockholms stad ikläder sig de skyldigheter,
som i sådant hänseende äro föreskrivna i kungörelsen den 5 juli
1923 (nr 321) angående rätt för kvinnliga lärjungar att vinna inträde å
gymnasiet vid allmänt läroverk — kvinnliga lärjungar må erhålla tillträde
till gymnasiet i enlighet med de närmare grunder, som Eders
Kungl. Maj:t äger föreskriva,
dels en av de nuvarande parallellavdelningarna å gymnasiet vid högre
realläroverket å Östermalm i Stockholm må successivt ombildas till latingymnasium;
skolande denna ombildning taga sin början höstterminen 1926;
än även
dels för ökning av de i reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående anslagsposterna till arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna
och till arvoden åt skolläkare med respektive 300 kronor och 200 kronor,
för bestridande av andra med nyss omförmälda utvidgning av Kungsholmens
realskola förenade kostnader, för upprättandet av sex nya ordinarie
lektorsbefattningar vid de allmänna läroverken, för ombildning av en
ämneslärarinnebefattning vid statens samskolor till adjunktsbefattning
samt för upprättandet vid Jakobs realskola i Stockholm av en ordinarie
gymnastiklärarbefattning höja det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken från dess nuvarande belopp, 6,639,871 kronor, till
6,681,700 kronor, eller med 41,829 kronor,
dels för budgetåret 1926—1927 anvisa till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 634,400
kronor,
dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisa till extra arvoden åt teckningslärare
vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 70,100 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (1: 284), däri hemställts, att riksdagen måtte lämna
Kungl. Maj:ts proposition nr 200, i vad den avser omorganisation av Kungsholmens
realskola till gymnasium, utan bifall.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början ett utbyggande av Kungsholmens
realskola i Stockholm. Till stöd härför hava framhållits de stora
svårigheter, som i Stockholm mötte, då det gällde att bereda plats å gymnasiet
för de lärjungar från statens därvarande realskolor, som önskade
fortsätta sina studier till studentexamen. Dessa svårigheter hade under
årens lopp skärpts ej blott på den grund, att lärjungeantalet vid statsläroverken
i Stockholm undan för undan ökats, medan antalet dylika läroverk
alltsedan år 1904 varit oförändrat och ej heller någon utvidgning med
gymnasium under denna tid ägt rum vid någon realskola. Svårigheterna
hade ökats jämväl därav, att en helt ny grupp av aspiranter till gymnasieundervisning
under de allra sista åren uppstått, nämligen lärjungar
Riksdagens skrivelse Nr 208.
3
från den mycket omfattande kommunala mellanskola, som inrättats i
Stockholm. Vidare hade, sedan riksdagen år 1923 medgivit, att flickor
kunde i mån av utrymme vinna inträde å gymnasiet vid allmänt läroverk,
givetvis något sådant utrymme i Stockholm icke kunnat uppstå,
och för det alltjämt växande antal flickor, som ämnade avlägga studentexamen,
hade således möjligheten härtill varit begränsad till kostsam
undervisning vid enskilda läroanstalter.
I fråga om det föreslagna gymnasiets organisation hava olika meningar
gjorts gällande. Under det att enighet råder därom, att gymnasiet hör
omfatta såväl latin- som reallinje, hava i fråga om realgymnasiet olika
åsikter gjorts gällande så till vida, att de kommunala myndigheterna
önskat hela realgymnasiet treårigt och skolöverstyrelsen förordat två linjer
på realgymnasiet, en fyraårig och en treårig, medan Kungsholmens realskolas
kollegium uttalat sig för endast fyraårigt realgymnasium. Departementschefen
har förklarat sig närmast vara böjd för att tillstyrka skolöverstyrelsens
förslag, vilket bland de olika framställda alternativen synts
medföra den allsidigaste lösningen och därför vara att föredraga. Detta
förslag innebär, att den ena av realgymnasiets båda linjer skulle omfatta
endast tre ringar och således erbjuda tillfälle till omedelbar övergång
från realskolornas och den kommunala mellanskolans högsta klass —
d. v. s. efter avlagd realskolexamen — till ett stadium motsvarande gymnasiets
andra ring, medan den andra reallinjen och latinlinjen skulle vara
fyraåriga. Departementschefen ansluter sig i det hela till skolöverstyrelsens
förslag men finner det önskvärt, att även en treårig latinlinje kunde
anordnas.
I avseende å frågan om flickors tillträde till det nya gymnasiet hava
olika förslag förts fram. Stadskollegiet och stadsfullmäktige i Stockholm
hava ifrågasatt, att en avdelning i varje ring skulle reserveras för flickor,
medan vederbörande läroverkskollegium blott velat lämna flickorna det
tillträde till gymnasiet, som medgives av nu gällande bestämmelser, och
skolöverstyrelsen önskar för flickor reservera tillhopa så stort antal platser
i varje ring, som motsvarar en avdelning, men med rätt för överstyrelsen
att bestämma fördelningen på gymnasiets olika linjer. Den av överstyrelsen
föreslagna anordningen anser departementschefen alltså böra tilllämpas
i det nya gymnasiet, därvid det torde böra ankomma på Eders Kungl.
Maj:t att meddela reglerande föreskrifter. Den föreslagna utvidgningen
av läroverket skulle ske successivt med nya årsavdelningar varje höst,
tills gymnasiet erhållit den bestämda omfattningen. I enlighet härmed
borde alltså höstterminen 1926 den första ringen å såväl latin- som realgymnasiet
träda i verksamhet. Vad beträffade kostnaderna för statsverket,
utgjordes de av löner åt de nya ordinarie lärare, som behövdes, och arvoden
åt erforderliga extra ordinarie lärare, så ock av lönefyllnad åt rektor,
övningslärare, rektors skrivbiträde och skolläkare. Undervisningen å gymnasiet
vid Kungsholmens realskola skulle läsåret 1926—1927 uppehållas av
4
Riksdagens skrivelse Nr 203.
lektorer och extra lärare jämte timlärare. De nya lektorstjänsternas antal
borde bestämmas till två, och skulle tre extra lärare beräknas för nämnda
gymnasium. Kostnaden för dessa lärarkrafter skulle uppgå för lektoraten
till 11,600 kronor och för extra lärarna till 9,900 kronor, vartill komme
kostnaden för ett antal timlärartimmar. Utvidgningen krävde dessutom
vissa andra kostnader, nämligen lönefyllnad åt rektor 1,100 kronor, ökning
i teckningslärarens lön 650 kronor, i gymnastiklärarens lön 1,025 kronor
och i musiklärarens lön 765 kronor, vidare ökning av arvodet åt rektors
skrivbiträde med 300 kronor och av skolläkarens arvode med 200 kronor,
allt i enlighet med gällande bestämmelser i fråga om avlöningen åt dylika
befattningshavare vid högre allmänt läroverk. Sammanlagda kostnaden
skulle alltså, frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, uppgå
för första läsåret till 25,540 kronor, jämte ersättning för ett antal timlärartimmar.
Arvodena åt de extra lärarna och åt timlärarna borde bestridas
av anslaget till extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken
och således medtagas vid beräkningen av den behövliga storleken av detta
anslag. Det återstående beloppet, 15,640 kronor, borde beredas genom böjning
av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.
Kravet på ökad möjlighet till gymnasial utbildning bar från tre olika
båll gjorts gällande, nämligen från lärjungar vid statsrealskolorna i
Stockholm, från lärjungar vid den kommunala mellanskolan därstädes
samt från kvinnliga lärjungar vid andra läroanstalter i huvudstaden.
Med det utvecklade skolväsen och därmed förbundna möjligheter till olika
metoder och former för ungdomens undervisning, varöver huvudstaden i
närvarande stund förfogar, har riksdagen icke kunnat finna, att nämnda
krav bottna i något otvivelaktigt och trängande behov. Efter vad för
riksdagen blivit upplyst, är utrymmet å gymnasierna i Stockholm sådant,
att det svarar mot tillströmningen, och endast ett ytterst obetydligt
antal inträdessökande har av brist på plats måst avvisas. I all synnerhet
anser riksdagen icke ett behov förefinnas av den angelägna och trängande
beskaffenhet, att man nu skulle vara nödsakad till prövning och avgörande
upptaga en organisationsfråga av den principiella och omdebatterade art
som den förevarande, innan ännu det omfattande spörsmålet om en ny
läroverksorganisation blivit i allo prövat och utrett. Principiellt anser
riksdagen det också betänkligt att genom lokala och partiella ändringar i
gällande läroverksorganisation vidtaga anordningar, vilka kunna tänkas
föregripa ett förutsättningslöst bedömande av frågan om en ändrad skolorganisation,
varom efter upprepade utredningar förslag föreligger och som
Eders Kungl. Maj:t ej lärer underlåta att, när så befinnes lämpligt, underställa
riksdagens prövning. Utan att vilja taga ståndpunkt till vad i ovanberörda
motion anförts, har riksdagen funnit försiktigheten bjuda att
ställa sig avvisande gent emot Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser
utbyggande av Kungsholmens realskola i Stockholm till gymnasium.
Eders Kungl. Majds förslag innebär vidare ombildning av högre realläro
-
Riksdagens skrivelse Nr 203.
5
verket å Östermalm i Stockholm till ett jämväl å latinlinjen fullständigt
läroverk. Mot detta förslag, som icke kommer att medföra någon kostnad
för statsverket, har riksdagen intet att erinra.
Härjämte avser Eders Kungl. Maj:ts förslag inrättande från och med budgetåret
1926—1927 av 6 nya lektorstjänster, av vilka två äro avsedda för det
ifrågasatta nya gymnasiet vid Kungsholmens realskola. Den härför erforderliga
kostnadsökningen skulle uppgå till 34,800 kronor.
Riksdagen, som ställt sig avvisande gent emot förslaget om omorganisation
av läroverket å Kungsholmen i Stockholm, förordar inrättande av 4
nya lektorstjänster, betingande en anslagsökning av 23,200 kronor.
Förslaget om förändring av en ämneslärarinnebefattning vid statens
samskolor till en adjunktsbefattning har riksdagen ansett sig böra bifalla,
likaså förslaget om upprättande vid Jakobs realskola i Stockholm av en
ordinarie gymnastiklärartjänst. Dessa båda förslag föranleda en anslagsökning
å tillhopa 2,995 kronor.
De för budgetåret 1925—1926 till anställande av extra lärare till förfogande
stående medlen uppgå med inberäknande av den i det ordinarie
reservationsanslaget ingående anslagsposten å 250,000 kronor till 714,800
kronor, med vilket belopp 220 extra ämneslärare beräknas kunna anställas.
Skolöverstyrelsen har nu beräknat behovet av lärarkrafter under läsåret
1926—1927 högre än för läsåret 1925—1926 och ansett nödvändigt, att 235
extra lärare kunna anställas under förstnämnda år. Ökningen skulle således
utgöra 15. Detta antal skulle emellertid minskas, för den händelse några
ordinarie tjänster komme att inrättas. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär,
såsom ovan nämnts, inrättande av 4 nya lektorat oavsett de 2, som ansetts
erforderliga för den föreslagna utvidgningen av Kungsholmens realskola
med gymnasium. Det av överstyrelsen angivna antalet nya e. o. lärare
skulle därigenom alltså minskas med 4 till 11. För uppehållande av undervisningen
vid det ifrågasatta nya gymnasiet skulle därjämte behövas 3 extra
lärare. Under sådana omständigheter har departementschefen ansett att
antalet av det för övriga allmänna läroverk erforderliga antalet extra lärare
hör något inskränkas och tillstyrker därför, att detta antal bestämmes
till 9. Med inberäknande av nämnda 3, för det ifrågasatta Kungsholmsgymnasiet
avsedda extra lärare skulle medel nu erfordras för avlönande
av 12 nya sådana lärare. Kostnaden härför utgör 39,600 kronor. Då det
extra anslaget till extra lärare för budgetåret 1925—1926 uppgår till 594,800
kronor, skulle för budgetåret 1926—1927 erfordras ett belopp av 634,400
kronor.
Riksdagen har, såsom nämnts, avslagit framställningen om inrättande av
det ifrågasatta Kungsholmsgymnasiet; med hänsyn härtill och med godtagande
i övrigt av de utav departementschefen gjorda beräkningarna har
riksdagen beviljat medel för avlönande av 9 nya extra lärare, kostnaden
härför utgör 29,700 kronor, vadan det extra anslaget för ändamålet torde
böra bestämmas till 624,500 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 203.
Till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken utgår
för innevarande budgetår ett extra anslag av 66,900 kronor. Den nu
ifrågasatta anslagshöjningen är beroende av föreslagen ökning i antalet
extra teckningstimmar. Riksdagen har bifallit vad härutinnan föreslagits.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels med bifall till ovanberörda motion 1:284 avslagit Eders Kungl.
Maj:ts förslag angående utvidgning av Kungsholmens realskola i Stockholm
till ett fullständigt högre allmänt läroverk,
dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag angående tillträde för kvinnliga
lärjungar till det ifrågasatta gymnasiet,
dels medgivit, att en av de nuvarande parallellavdelningarna å gymnasiet
vid högre realläroverket å Östermalm i Stockholm må successivt ombildas
till latingymnasium; skolande denna ombildning taga sin början höstterminen
1926,
dels för upprättande av fyra nya ordinarie lektorsbefattningar vid de
allmänna läroverken, för ombildning av en ämneslärarinnebefattning vid
statens samskolor till adjunktsbefattning samt för upprättande vid Jakobs
realskola i Stockholm av en ordinarie gymnastiklärarbefattning höjt det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken från dess nuvarande
belopp, 6,639,871 kronor, till 6,666,066 kronor, eller med 26,195
kronor,
dels för budgetåret 1926—1927 anvisat till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 624,500
kronor,
dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisat till extra arvoden åt teckningslärare
vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 70,100 kronor.
Stockholm den 12 maj 1926.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.