Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag till de allmänna läroverken jämte en i ämnet väckt motion.

1926-05-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:203, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag till de allmänna läroverken jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 203.

1

Nr 203.

Godkänd av första kammaren den It maj 1926.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående vissa anslag till de allmänna läroverken

jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 96.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkterna 106—108, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition

angående vissa anslag till de allmänna läroverken, beräkna dels det

i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken till 6,683,500 kronor, dels till arvoden

åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 631,100 kronor, dels ock till extra

arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 70,600 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25

februari 1926 dagtecknad proposition, nr 200, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

ej mindre medgiva, att

dels Kungsholmens realskola i Stockholm må enligt i statsrådsprotokollet

angiven plan från och med höstterminen 1926 utvidgas till ett

fullständigt högre allmänt läroverk med såväl fyraårigt latin- och realgymnasium

som treårigt latin- och realgymnasium under villkor, att

Stockholms stad åtager sig att före den 1 april 1927 påbörja sådana omändrings-

och utvidgningsarbeten å det nuvarande läroverkshuset, som av

Eders Kungl. Maj:t godtagas, att före början av höstterminen 1928 hava

slutfört dessa arbeten, dock med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, om hinder

förelegat för staden att inom sålunda föreskriven tidpunkt hava fullbordat

arbetena, medgiva förlängning av tiden, att tillhandahålla bostad eller i

Bihang till riksdagens protokoll 1926. Ib saml. Nr 203—20b. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 203.

vederbörlig ordning bestämd hyresersättning åt rektor samt att, intill dess

av gymnasiets tillkomst föranledd ändring och utvidgning av läroverkshuset

kan till fullo tagas i bruk, tillhandahålla lämpliga provisoriska lokaler,

dels — under förutsättning att Stockholms stad ikläder sig de skyldigheter,

som i sådant hänseende äro föreskrivna i kungörelsen den 5 juli

1923 (nr 321) angående rätt för kvinnliga lärjungar att vinna inträde å

gymnasiet vid allmänt läroverk — kvinnliga lärjungar må erhålla tillträde

till gymnasiet i enlighet med de närmare grunder, som Eders

Kungl. Maj:t äger föreskriva,

dels en av de nuvarande parallellavdelningarna å gymnasiet vid högre

realläroverket å Östermalm i Stockholm må successivt ombildas till latingymnasium;

skolande denna ombildning taga sin början höstterminen 1926;

än även

dels för ökning av de i reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående anslagsposterna till arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna

och till arvoden åt skolläkare med respektive 300 kronor och 200 kronor,

för bestridande av andra med nyss omförmälda utvidgning av Kungsholmens

realskola förenade kostnader, för upprättandet av sex nya ordinarie

lektorsbefattningar vid de allmänna läroverken, för ombildning av en

ämneslärarinnebefattning vid statens samskolor till adjunktsbefattning

samt för upprättandet vid Jakobs realskola i Stockholm av en ordinarie

gymnastiklärarbefattning höja det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken från dess nuvarande belopp, 6,639,871 kronor, till

6,681,700 kronor, eller med 41,829 kronor,

dels för budgetåret 1926—1927 anvisa till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 634,400

kronor,

dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisa till extra arvoden åt teckningslärare

vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 70,100 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1: 284), däri hemställts, att riksdagen måtte lämna

Kungl. Maj:ts proposition nr 200, i vad den avser omorganisation av Kungsholmens

realskola till gymnasium, utan bifall.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början ett utbyggande av Kungsholmens

realskola i Stockholm. Till stöd härför hava framhållits de stora

svårigheter, som i Stockholm mötte, då det gällde att bereda plats å gymnasiet

för de lärjungar från statens därvarande realskolor, som önskade

fortsätta sina studier till studentexamen. Dessa svårigheter hade under

årens lopp skärpts ej blott på den grund, att lärjungeantalet vid statsläroverken

i Stockholm undan för undan ökats, medan antalet dylika läroverk

alltsedan år 1904 varit oförändrat och ej heller någon utvidgning med

gymnasium under denna tid ägt rum vid någon realskola. Svårigheterna

hade ökats jämväl därav, att en helt ny grupp av aspiranter till gymnasieundervisning

under de allra sista åren uppstått, nämligen lärjungar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 208.

3

från den mycket omfattande kommunala mellanskola, som inrättats i

Stockholm. Vidare hade, sedan riksdagen år 1923 medgivit, att flickor

kunde i mån av utrymme vinna inträde å gymnasiet vid allmänt läroverk,

givetvis något sådant utrymme i Stockholm icke kunnat uppstå,

och för det alltjämt växande antal flickor, som ämnade avlägga studentexamen,

hade således möjligheten härtill varit begränsad till kostsam

undervisning vid enskilda läroanstalter.

I fråga om det föreslagna gymnasiets organisation hava olika meningar

gjorts gällande. Under det att enighet råder därom, att gymnasiet hör

omfatta såväl latin- som reallinje, hava i fråga om realgymnasiet olika

åsikter gjorts gällande så till vida, att de kommunala myndigheterna

önskat hela realgymnasiet treårigt och skolöverstyrelsen förordat två linjer

på realgymnasiet, en fyraårig och en treårig, medan Kungsholmens realskolas

kollegium uttalat sig för endast fyraårigt realgymnasium. Departementschefen

har förklarat sig närmast vara böjd för att tillstyrka skolöverstyrelsens

förslag, vilket bland de olika framställda alternativen synts

medföra den allsidigaste lösningen och därför vara att föredraga. Detta

förslag innebär, att den ena av realgymnasiets båda linjer skulle omfatta

endast tre ringar och således erbjuda tillfälle till omedelbar övergång

från realskolornas och den kommunala mellanskolans högsta klass —

d. v. s. efter avlagd realskolexamen — till ett stadium motsvarande gymnasiets

andra ring, medan den andra reallinjen och latinlinjen skulle vara

fyraåriga. Departementschefen ansluter sig i det hela till skolöverstyrelsens

förslag men finner det önskvärt, att även en treårig latinlinje kunde

anordnas.

I avseende å frågan om flickors tillträde till det nya gymnasiet hava

olika förslag förts fram. Stadskollegiet och stadsfullmäktige i Stockholm

hava ifrågasatt, att en avdelning i varje ring skulle reserveras för flickor,

medan vederbörande läroverkskollegium blott velat lämna flickorna det

tillträde till gymnasiet, som medgives av nu gällande bestämmelser, och

skolöverstyrelsen önskar för flickor reservera tillhopa så stort antal platser

i varje ring, som motsvarar en avdelning, men med rätt för överstyrelsen

att bestämma fördelningen på gymnasiets olika linjer. Den av överstyrelsen

föreslagna anordningen anser departementschefen alltså böra tilllämpas

i det nya gymnasiet, därvid det torde böra ankomma på Eders Kungl.

Maj:t att meddela reglerande föreskrifter. Den föreslagna utvidgningen

av läroverket skulle ske successivt med nya årsavdelningar varje höst,

tills gymnasiet erhållit den bestämda omfattningen. I enlighet härmed

borde alltså höstterminen 1926 den första ringen å såväl latin- som realgymnasiet

träda i verksamhet. Vad beträffade kostnaderna för statsverket,

utgjordes de av löner åt de nya ordinarie lärare, som behövdes, och arvoden

åt erforderliga extra ordinarie lärare, så ock av lönefyllnad åt rektor,

övningslärare, rektors skrivbiträde och skolläkare. Undervisningen å gymnasiet

vid Kungsholmens realskola skulle läsåret 1926—1927 uppehållas av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 203.

lektorer och extra lärare jämte timlärare. De nya lektorstjänsternas antal

borde bestämmas till två, och skulle tre extra lärare beräknas för nämnda

gymnasium. Kostnaden för dessa lärarkrafter skulle uppgå för lektoraten

till 11,600 kronor och för extra lärarna till 9,900 kronor, vartill komme

kostnaden för ett antal timlärartimmar. Utvidgningen krävde dessutom

vissa andra kostnader, nämligen lönefyllnad åt rektor 1,100 kronor, ökning

i teckningslärarens lön 650 kronor, i gymnastiklärarens lön 1,025 kronor

och i musiklärarens lön 765 kronor, vidare ökning av arvodet åt rektors

skrivbiträde med 300 kronor och av skolläkarens arvode med 200 kronor,

allt i enlighet med gällande bestämmelser i fråga om avlöningen åt dylika

befattningshavare vid högre allmänt läroverk. Sammanlagda kostnaden

skulle alltså, frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, uppgå

för första läsåret till 25,540 kronor, jämte ersättning för ett antal timlärartimmar.

Arvodena åt de extra lärarna och åt timlärarna borde bestridas

av anslaget till extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken

och således medtagas vid beräkningen av den behövliga storleken av detta

anslag. Det återstående beloppet, 15,640 kronor, borde beredas genom böjning

av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Kravet på ökad möjlighet till gymnasial utbildning bar från tre olika

båll gjorts gällande, nämligen från lärjungar vid statsrealskolorna i

Stockholm, från lärjungar vid den kommunala mellanskolan därstädes

samt från kvinnliga lärjungar vid andra läroanstalter i huvudstaden.

Med det utvecklade skolväsen och därmed förbundna möjligheter till olika

metoder och former för ungdomens undervisning, varöver huvudstaden i

närvarande stund förfogar, har riksdagen icke kunnat finna, att nämnda

krav bottna i något otvivelaktigt och trängande behov. Efter vad för

riksdagen blivit upplyst, är utrymmet å gymnasierna i Stockholm sådant,

att det svarar mot tillströmningen, och endast ett ytterst obetydligt

antal inträdessökande har av brist på plats måst avvisas. I all synnerhet

anser riksdagen icke ett behov förefinnas av den angelägna och trängande

beskaffenhet, att man nu skulle vara nödsakad till prövning och avgörande

upptaga en organisationsfråga av den principiella och omdebatterade art

som den förevarande, innan ännu det omfattande spörsmålet om en ny

läroverksorganisation blivit i allo prövat och utrett. Principiellt anser

riksdagen det också betänkligt att genom lokala och partiella ändringar i

gällande läroverksorganisation vidtaga anordningar, vilka kunna tänkas

föregripa ett förutsättningslöst bedömande av frågan om en ändrad skolorganisation,

varom efter upprepade utredningar förslag föreligger och som

Eders Kungl. Maj:t ej lärer underlåta att, när så befinnes lämpligt, underställa

riksdagens prövning. Utan att vilja taga ståndpunkt till vad i ovanberörda

motion anförts, har riksdagen funnit försiktigheten bjuda att

ställa sig avvisande gent emot Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser

utbyggande av Kungsholmens realskola i Stockholm till gymnasium.

Eders Kungl. Majds förslag innebär vidare ombildning av högre realläro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 203.

5

verket å Östermalm i Stockholm till ett jämväl å latinlinjen fullständigt

läroverk. Mot detta förslag, som icke kommer att medföra någon kostnad

för statsverket, har riksdagen intet att erinra.

Härjämte avser Eders Kungl. Maj:ts förslag inrättande från och med budgetåret

1926—1927 av 6 nya lektorstjänster, av vilka två äro avsedda för det

ifrågasatta nya gymnasiet vid Kungsholmens realskola. Den härför erforderliga

kostnadsökningen skulle uppgå till 34,800 kronor.

Riksdagen, som ställt sig avvisande gent emot förslaget om omorganisation

av läroverket å Kungsholmen i Stockholm, förordar inrättande av 4

nya lektorstjänster, betingande en anslagsökning av 23,200 kronor.

Förslaget om förändring av en ämneslärarinnebefattning vid statens

samskolor till en adjunktsbefattning har riksdagen ansett sig böra bifalla,

likaså förslaget om upprättande vid Jakobs realskola i Stockholm av en

ordinarie gymnastiklärartjänst. Dessa båda förslag föranleda en anslagsökning

å tillhopa 2,995 kronor.

De för budgetåret 1925—1926 till anställande av extra lärare till förfogande

stående medlen uppgå med inberäknande av den i det ordinarie

reservationsanslaget ingående anslagsposten å 250,000 kronor till 714,800

kronor, med vilket belopp 220 extra ämneslärare beräknas kunna anställas.

Skolöverstyrelsen har nu beräknat behovet av lärarkrafter under läsåret

1926—1927 högre än för läsåret 1925—1926 och ansett nödvändigt, att 235

extra lärare kunna anställas under förstnämnda år. Ökningen skulle således

utgöra 15. Detta antal skulle emellertid minskas, för den händelse några

ordinarie tjänster komme att inrättas. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär,

såsom ovan nämnts, inrättande av 4 nya lektorat oavsett de 2, som ansetts

erforderliga för den föreslagna utvidgningen av Kungsholmens realskola

med gymnasium. Det av överstyrelsen angivna antalet nya e. o. lärare

skulle därigenom alltså minskas med 4 till 11. För uppehållande av undervisningen

vid det ifrågasatta nya gymnasiet skulle därjämte behövas 3 extra

lärare. Under sådana omständigheter har departementschefen ansett att

antalet av det för övriga allmänna läroverk erforderliga antalet extra lärare

hör något inskränkas och tillstyrker därför, att detta antal bestämmes

till 9. Med inberäknande av nämnda 3, för det ifrågasatta Kungsholmsgymnasiet

avsedda extra lärare skulle medel nu erfordras för avlönande

av 12 nya sådana lärare. Kostnaden härför utgör 39,600 kronor. Då det

extra anslaget till extra lärare för budgetåret 1925—1926 uppgår till 594,800

kronor, skulle för budgetåret 1926—1927 erfordras ett belopp av 634,400

kronor.

Riksdagen har, såsom nämnts, avslagit framställningen om inrättande av

det ifrågasatta Kungsholmsgymnasiet; med hänsyn härtill och med godtagande

i övrigt av de utav departementschefen gjorda beräkningarna har

riksdagen beviljat medel för avlönande av 9 nya extra lärare, kostnaden

härför utgör 29,700 kronor, vadan det extra anslaget för ändamålet torde

böra bestämmas till 624,500 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 203.

Till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken utgår

för innevarande budgetår ett extra anslag av 66,900 kronor. Den nu

ifrågasatta anslagshöjningen är beroende av föreslagen ökning i antalet

extra teckningstimmar. Riksdagen har bifallit vad härutinnan föreslagits.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels med bifall till ovanberörda motion 1:284 avslagit Eders Kungl.

Maj:ts förslag angående utvidgning av Kungsholmens realskola i Stockholm

till ett fullständigt högre allmänt läroverk,

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag angående tillträde för kvinnliga

lärjungar till det ifrågasatta gymnasiet,

dels medgivit, att en av de nuvarande parallellavdelningarna å gymnasiet

vid högre realläroverket å Östermalm i Stockholm må successivt ombildas

till latingymnasium; skolande denna ombildning taga sin början höstterminen

1926,

dels för upprättande av fyra nya ordinarie lektorsbefattningar vid de

allmänna läroverken, för ombildning av en ämneslärarinnebefattning vid

statens samskolor till adjunktsbefattning samt för upprättande vid Jakobs

realskola i Stockholm av en ordinarie gymnastiklärarbefattning höjt det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken från dess nuvarande

belopp, 6,639,871 kronor, till 6,666,066 kronor, eller med 26,195

kronor,

dels för budgetåret 1926—1927 anvisat till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 624,500

kronor,

dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisat till extra arvoden åt teckningslärare

vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 70,100 kronor.

Stockholm den 12 maj 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.