Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och statens järnvägars stationer m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.

1926-05-12 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:213, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och statens järnvägars stationer m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 213.

Nr 213.

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1926.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående omklassificering av postkontoren samt

telegrafverkets och statens järnvägars stationer m. m. jämte

vissa i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 108.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1926 dagtecknad proposition,

nr 184, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen

l:o) dels godkänna de av föredragande departementschefen förordade

grunderna för omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och

statens järnvägars stationer, dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen framlagt förslag

utfärda de övergångsbestämmelser, som vid omklassificeringens genomförande

erfordras;

2:o) besluta, att arvodena till nedannämnda befattningshavare vid postverket

skola från och med den 1 juli 1926 utgå med följande belopp för

år räknat:

generaldirektören och chefen ................................................... kronor 21,000,

postsparbanksfullmäktig, som icke tillika är fullmäktig i

riksbanken eller riksgäldskontoret ..................................... » 3,500,

postsparbanksfullmäktig, som tillika är fullmäktig i riksbanken

eller riksgäldskontoret ........................................ » 1,800;

3:o) besluta med tillämpning från och med den 1 juli 1926,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

fogade tjänsteförteckningen skola upptagas följande nya befattningar

nämligen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 213.

11

vid postverket:

i 26:e lönegraden: kamrer,

i 25:e » : postmästare av klass 1 A,

i I6:e » : stationsmästare av klass 5;

vid telegrafverket:

i 10:e lönegraden: kassör,

i 8:e » : kassör,

i 7:e » : inkasserare;

vid statens järnvägar:

i 25 lönegraden: stationsinspektor av klass 1 A;

att följande i nyssnämnda tjänsteförteckning upptagna befattningar

skola erhålla nedan angivna ändrade benämningar, nämligen

vid postverket:

postmästare av klass 1 benämningen postmästare av klass 1 B,

stationsmästare av klass 1, 2 och 3 benämningarna stationsmästare av

klass 6, 7 respektive 8;

vid statens järnvägar:

stationsinspektor av klass 1 benämningen stationsinspektor av klass 1 B;

att ur tjänsteförteckningen skola utgå följande befattningar, nämligen

vid postverket:

ur 24:e lönegraden: kamrer;

vid telegrafverket:

ur 7:e lönegraden: kassör;

4:o) besluta att antalet av följande befattningar skall från och med den

1 juli 1926 utgöra

vid postverket:

kamrer......................................................................................................... 1

postmästare av klass 1 A .......................................................................... 1

sekreterare i 24:e lönegraden ..................................................................... 4

postmästare av klass 1 B .................................................................. 33

» » » 2 ............................................................................... 49

notarie ........................................................................................................... 8;

vid telegrafverket:

telegrafkommissarie av klass 1 A ........................................................... 1

» » » 1 B .............................................................. 20

» » » 2 ............................................................... 22;

vid statens järnvägar:

stationsinspektor av klass 1 A .............................................................. 4

» » » 1 B ............................................................... 24

» » » 2....................................................................... 21;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 213.

5:o) medgiva, att vissa postexpeditörer och förste postexpeditörer må

personligen tilldelas avlöning i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen föreslagna grunder; samt

6:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att i 5 § 1 mom. och 42 § av avlöningsreglementet

ävensom i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen

vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens beslut beträffande befattningar

vid kommunikationsverken.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har

riksdagen till behandling förehaft vissa inom riksdagen väckta motioner.

Sålunda har i två likalydande motioner, 1: 270 och II: 401, yrkats, att

riksdagen måtte besluta, att post- och telegrafexpeditörer samt förste postoch

förste telegrafexpeditörer uppflyttas i 12:te respektivel3:de lönegraderna

i gällande tjänsteförteckning i enlighet med det av kommunikationsverkens

lönenämnd den 4 december 1925 avgivna utlåtande med förslag till förändrad

löneställning för befattningarna postexpeditör, telegrafexpeditör,

förste postexpeditör och förste telegrafexpeditör.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition innefattar dels förslag angående

omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och statens

järnvägars stationer i huvudsaklig överensstämmelse med ett av kommunikationsverkens

lönenämnd härutinnan utarbetat förslag, dels ock vissa

förslag angående inrättande av nya befattningar eller ändrad löneställning

för redan befintliga befattningar vid nyssnämnda verk.

Sedan ett antal år tillbaka äro trafikanstalterna vid postverket, telegrafverket

och statens järnvägar med hänsyn särskilt till den löneställning,

som ansetts böra tillkomma de särskilda anstalternas föreståndare,

indelade i klasser.

Beträffande postverket utarbetades av 1907 års postkommission vissa

klassificeringsgrunder, vilka kommo i tillämpning vid den år 1910 genomförda

regleringen och sedermera, med vissa jämkningar, jämväl tillämpades

vid 1915 års reglering. Enligt dessa grunder, vilka i huvudsak

överensstämde med redan tidigare antagna principer, ordnades postkontoren

inbördes efter poängberäkning, därvid hänsyn togs till vissa vid postkontoren

förekommande rörelsegrenar. Bland dessa rörelsegrenar eller

faktorer, vilka sålunda skulle uttrycka rörelsens storlek för de olika kontoren

med särskilt avseende fästat vid föreståndarens arbete och ansvar,

må nämnas antalet avgångna assurerade brevpostförsändelser vid postkontoret,

antalet avgångna oassurerade postsaksförsändelser och postanvisningar,

antalet avgångna rekommenderade försändelser och oassurerade

paket, antalet avgångna assurerade försändelser, antalet ankomna värdeförsändelser,

in- och utbetalade postanvisningsmedel, underlydande personal

m. m.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 213.

13

Sedan år 1917 tillämpas vid statens järnvägar ett klassificeringssystem,

enligt vilket klassificeringen sker med användande av trafiktal, som erhållas

för vissa trafikrörelsens storlek utmärkande faktorer såsom antalet

personal, antalet tåg, antalet till- och avkopplade vagnar, totaluppbörd,

efterkrav m. m. För klassificeringens verkställande reduceras de särskilda

faktorernas masstal efter vissa grunder, varefter de reducerade talen omvärderas

i exponenttal, vilkas summa (trafiktalet) ansetts utgöra uttrycket

för det relativa arbete och ansvar, som påvila stationsföreståndaren.

Vid telegrafverket har före 1920 någon klassificering på nu angivet sätt

icke förekommit, huvudsakligen på grund av det vid detta verk tidigare

rådande provisionssystemet. Nämnda år godkände emellertid riksdagen

en provisorisk klassificering av telegrafverkets stationer, vilken jämväl

bygger på poängberäkning på grundval av vissa vid telegrafstationerna

förekommande faktorer, såsom totaluppbörd, omfattningen av förekommande

underhållsarbete, antalet understationer och deras storlek och betydelse ur

arbetssynpunkt m. m.

Det omklassificeringsförslag, som innefattas i Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, har föranletts av den för kommunikationsverken nya

gemensamma lönereglering, som beslutades av 1919 års riksdag. Vid genomförandet

av denna lönereglering kommo jämväl stationsföreståndarna vid

berörda tre verk att inplaceras å den för kommunikationsverkens befattningshavare

gemensamma löneskalan och detta på så sätt, att föreståndare

för trafikanstalt med samma klassbeteckning vid ifrågavarande verk i regel

inordnades i samma lönegrad. Redan i och med löneregleringens genomförande

vidtogos vid postverket vissa jämkningar i klassificeringshänseende,

i det att dåvarande postkontor av klasserna 1 A och 1 B och 2 A och 2 B

sammanfördes till allenast två klasser. För telegrafverkets del genomfördes,

såsom redan nämnts, år 1920 en provisorisk klassificering av telegrafstationerna.

En mera allmän omreglering av trafikanstalternas klassificering

ansågs emellertid nödvändig. Vid lönefrågans behandling framhöllo såväl

kommunikationsverkens lönekommitté som ock vederbörande departementschef,

att sammanförandet av föreståndarbefattningarna på antytt sätt i en

gemensam löneskala förutsatte en omklassificering av trafikanstalterna vid

berörda verk efter såvitt möjligt enhetliga grunder, som dock borde lämna

rum för beaktande av varje verks säregna förhållanden. För post- och

telegrafverkens del erfordrades en omklassificering jämväl på grund av de

organisatoriska förändringar, som ägt rum i samband med löneregleringen

samt beträffande telegrafverket även på grund av uppbördsprovisionens

borttagande.

Den sålunda av skilda anledningar såsom nödig ansedda enhetliga omklassificeringen

av de tre verkens trafikanstalter har dock hittills ännu

icke kommit till stånd i avvaktan på den utredning härutinnan, som

kommunikationsverkens lönenämnd anbefallts att verkställa. Av propositionen

framgår, att lönenämnden ansett sig böra före klassificerings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 213.

problemets upptagande till definitiv behandling avvakta dels inträdandet

av mera stabila förhållanden, särskilt ifråga om järnvägstrafiken och

även beträffande rörelsen vid post- och telegrafverken, dels ock de förslag

och utredningar, som kunde komma att framläggas av 1923 års postkommitterade.

Vid upprättande av föreliggande klassificeringsförslag har lönenämnden,

såsom i propositionen blivit upplyst, icke funnit möjligt att åstadkomma

någon på objektiva och reella grunder vilande värdesättning av de avgörande

trafikfaktorerna vid ett verk i förhållande till motsvarande faktorer

vid de andra verken. Nämnden har följaktligen utgått från att de

inom varje särskilt verk hittills tillämpade klassificeringsgrunderna, i vad

de avse hänsynstagande till vissa trafikfaktorer och deras inbördes värdesättning,

icke borde undergå annan förändring än som betingades av utvecklingen

inom verket självt. Det av lönenämnden föreslagna nya systemet

avser huvudsakligen att vid användning med vissa jämkningar av de

nuvarande poängskalorna vid de särskilda verken tillämpa möjligast enhetliga

grunder för bestämmandet av gränserna mellan de olika klasserna

med hänsyn till det föreståndaren åvilande arbetet och tjänsteansvaret.

Vid bedömandet av frågan, huruvida de av lönenämnden i sådant hänseende

föreslagna grunderna kunna anses lämpade att läggas till grund för

en med hänsyn till de faktiska trafikförhållandena möjligast tillförlitlig

klassindelning av trafikanstalterna, har riksdagen icke kunnat undgå att

beakta de erinringar, som mot förslaget framställts av de utav ärendet berörda

verksstyrelserna. Såsom framgår av den utav departementschefen i

ämnet lämnade redogörelsen, har sålunda poststyrelsen funnit införandet av

det s. k. ledningstalet i beräkningsgrunderna innebära eu icke nödvändig

komplicering av metoden för klassificeringen. Det rent siffermässigt beräknade

inflytandet, som värdet av de biträdande ledningskrafterna ansetts böra

utöva å löneställningen för en trafikanstalts föreståndare, kan enligt vad

generalpoststyrelsen anfört åtminstone beträffande vissa postkontor komma

att innebära en undervärdering av föreståndarens arbete och ansvar. Ej

heller järnvägsstyrelsen har kunnat till alla delar godkänna förslagets grundprinciper.

Järnvägsstyrelsen riktar sig härvid huvudsakligen mot en av

förslagets grundtankar, nämligen att stationsföreståndarens andel i stationsledningsarhetet

skulle stå i omvänt förhållande till antalet honom underställda

befälspersoner. Enligt styrelsens uttalade uppfattning förhåller det

sig så, att stationsföreståndaren å en station, där man ansett sig böra placera

en större uppsättning av befälspersonal, utför ett mera kvalificerat arbete

än å en station, där befälsuppsättningen är mindre. I det senare fallet

måste stationsföreståndaren själv övertaga en del arbete, som i och för sig

skulle kräva mindre kvalificerad arbetskraft, och vore förty icke värd den

högre lön, som borde utgå i det förra fallet. Enligt vad telegrafstyrelsen

likaledes yttrat, hade det varit önskvärt, om man kunnat finna en klassificering

smetod, som med större lätthanterlighet förenade möjlighet till smi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 213.

digare anpassning efter de olika verkens egenart. De sålunda av ämbetsverken

gjorda erinringarna mot förslaget lära icke kunna frånkännas berättigande.

Emellertid bör enligt riksdagens förmenande ej lämnas ur sikte, att ett

uppskov med omklassificeringens genomförande i avvaktan på ytterligare

utredning i ämnet icke kan äga rum utan stora olägenheter för vederbörande

verk i organisatoriskt och andra hänseenden. Redan nu har, såsom ock

departementschefen framhållit, förordnandesystemet, särskilt vid postverket,

tagit en mindre önskvärd omfattning och skulle givetvis ännu mera tilltaga,

därest klassificeringsfrågan nu ej vunne sin lösning. Härtill kommer, att

vid postverket och telegrafverket trafikrörelsen under de senare åren nått

en sådan utveckling, att en omklassificering av trafikanstalterna vid dessa

verk även av denna anledning är av behovet påkallad. Utan att göra något

bestämt uttalande, huruvida de till grund för förslaget liggande klassificeringsprinciperna

kunna anses innebära den lyckligaste lösningen av det spörsmål,

varom fråga är, vill dock riksdagen framhålla såsom en förtjänst hos förslaget,

att en enhetlig metod kunnat utfinnas och tillämpas för bestämmande av

gränserna mellan de olika klasserna vid de särskilda verken och detta utan

mera väsentliga rubbningar i de vid varje särskilt verk förefintliga trafikfaktorernas

värde inbördes. Att märka är ock, att vid den nu föreslagna

klassindelningen ett försök blivit gjort att avväga varje särskild anstalts

placering i klass, icke såsom förut efter det samlade trafikarbetet å anstalten

utan i förhållande till den del av samma arbete, som påvilar anstaltens

föreståndare. Ett dylikt hänsynstagande vid klassindelningen till föreståndarens

uppgift vid utförandet av det anstalten påvilande trafikarbetet synes

riksdagen väl motiverat på grund av det förevarande klassificeringsspörsmålets

nära samband med stationsföreståndarnas vid de tre verken inplacering

å den gemensamma löneskalan.

Vid den prövning, riksdagen alltså ägnat de föreslagna nya klassificeringsgrunderna,

har riksdagen funnit övervägande skäl tala för att dessa nu

godtagas såsom grundval för den förestående omklassificeringen. Skulle

framdeles efter vunnen erfarenhet de nya klassificeringsgrunderna visa sig

i väsentliga delar vara i behov av jämkningar eller omarbetning, torde

det få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att härutinnan föranstalta om utredning

och för riksdagen framlägga de förslag, som härav kunna föranledas.

Vad härefter angår Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, i vad det avser

den i enlighet med de nya klassificeringsprinciperna verkställda fördelningen

av postverkets, telegrafverkets och statens järnvägars trafikanstalter å de särskilda

klasserna, är till en början att märka, att förslaget i denna del innebär

en utbrytning ur den nuvarande klass 1 av vissa anstalter vid postverket

och statens järnvägar, vilka i fråga om arten och omfattningen av

föreståndarens arbete mera väsentligt skilja sig från övriga anstalter av denna

klass. Dessa anstalter skulle nu uppflyttas i en nybildad klass 1A och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 213.

skulle föreståndaren för en sådan anstalt åtnjuta lön enligt 25 :e lönegraden.

I anslutning härtill skulle den nuvarande klass 1 benämnas 1 B.

Vidare avser förslaget bland annat inrättande av en ny klass postexpeditioner,

till vilka skulle hänföras dels de största av de nuvarande postexpeditionerna

av klass 1 dels ock vissa postkontor av klass 4 med låga poängtal.

Föreståndaren för sådan postexpedition, vilken skulle benämnas postexpedition

av klass 5, skulle placeras i 16:e lönegraden.

Då de skäl, som anförts till stöd för förslaget i dessa delar, synts riksdagen

övertygande, har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda

föreslagits.

Vad angår själva inplaceringen av vederbörande trafikanstalter i de olika

klasserna, har departementschefen, såsom förut nämnts, vidtagit vissa jämkningar

i lönenämndens förslag, vilka jämkningar huvudsakligen grunda sig

på de av verksstyrelserna gjorda erinringar. Riksdagen, som ansett någon

erinran ej heller vara att framställa mot den av departementschefen sålunda

förordade klassindelningens detaljer, har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts

förslag jämväl i nu berörda hänseenden.

Måhända skall det visa sig, att efter genomförandet av det föreliggande

omklassificeringsförslaget en omflyttning i klass av en eller annan anstalt

kan på grund av inträffade växlingar i trafikrörelsen eller av eljest på anstaltens

placering i klass inverkande omständigheter bliva av behovet påkallad.

I fråga om anstalter av sådan klass, att föreståndarbefattningarnas

antal skall underställas riksdagens prövning, lärer Eders Kungl. Maj:t icke

underlåta att, för såvitt en sådan omflyttning förutsätter ändring i antalet

dylika föreståndarbefattningar, för riksdagen framlägga förslag i nu berörda

hänseende. I övrigt lärer Eders Kungl. Maj:t vara oförhindrad att, där

grundad anledning därtill förefinnes, i samband med prövning av personalstaterna

vidtaga mindre jämkningar i klassindelningen.

Vad angår placering i klass av det blivande bangårdspostkontoret i Stockholm

torde på de av departementschefen anförda skäl böra därmed tillsvidare

anstå.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser tidpunkten för den nya klassindelningens

genomförande och uppförande å övergångsstat i vissa fall av

ordinarie föreståndare för till nedflyttning föreslagen trafikanstalt, föranleder

icke till någon erinran från riksdagens sida.

I detta sammanhang får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att

föreståndaren för Båstads postkontor, postmästaren av klass 4 i övergångsstat

Hedda Helena Rosengren, i enlighet med vad departementschefen förordat,

från och med den 1 juli 1926 avföres från övergångsstat och uppföres å

gällande stat såsom postmästare av nämnda klass med rätt att för uppflyttning

i löneklass tillgodoräkna den tid, hon dessförinnan varit ordinarie

föreståndare för berörda postkontor.

Jämväl de övergångsanordningar i övrigt vid omklassificeringens genomförande,

som av departementschefen förordats för tillämpning, synas riks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 213.

17

dagen godtagbara. Då vissa av dessa innebära avvikelse från de lönebestämmelser,

som på grund av riksdagens tidigare beslut för närvarande

äro för kommunikationsverkens befattningshavare gällande, torde det få ankomma

på Eders Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med de

av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder utfärda de föreskrifter,

som kunna erfordras för genomförande av den föreslagna omklassificeringen.

Genom den av nästföregående års riksdag beslutade inplaceringen av de

kvinnliga befattningshavarna å en för manliga och kvinnliga befattningshavare

gemensam löneplan blevo vissa vid kommunikationsverken anställda,

i förutvarande 5:e och 6:e kvinnliga lönegraderna placerade tjänstemän, däribland

kvinnliga postexpeditörer och förste postexpeditörer, inordnade i ll:e

respektive 12:e lönegraden. I anledning av gjorda framställningar om förbättrad

löneställning för ifrågavarande befattningshavare har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen, att nu i tjänst varande postexpeditörer och förste

postexpeditörer måtte uppflyttas i 12:e respektive 13 :e lönegraden.

För närvarande råder i kompetenshänseende icke någon skillnad mellan

postexpeditörer och förste postexpeditörer å ena och postassistenter å den

andra sidan. De förra hava ock hittills i stort sett utfört lika kvalificerat

arbete som de senare. De krav på förbättrad löneställning, som nu framkommit,

äro grundade på dessa förhållanden. Visserligen förberedes, såsom

i propositionen blivit upplyst, en omläggning av arbetsförhållandena

för ifrågavarande befattningshavargrupper, varigenom de mera kvalificerade

av de arbetsuppgifter, som hittills utförts av postassistenter och postexpeditörer

gemensamt, skulle förbehållas postassistenterna, medan huvuddelen

skulle anförtros åt en grupp tjänstemän i förste postexpeditörs- och

postexpeditörsgrad med mindre omfattande postal utbildning än den, de

nuvarande postexpeditörerna innehava. En sådan omläggning torde dock

först i en framtid kunna visa sina verkningar, nämligen i den mån nyrekrytering

av postexpeditörs- och förste postexpeditörsbefattningar med

sådan lägre fackutbildad personal i någon mera nämnvärd män hinner

äga rum.

För de nuvarande befattningshavarna i dessa grader lärer, såsom ock

departementschefen antytt, någon egentlig förändring i arbetsuppgifter för

ansenlig tid framåt icke komma att inträda.

Under sådana förhållanden synes den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

övergångsåtgärden att bereda nu i tjänst varande befattningshavare i

nämnda tjänstegrader någon förbättring i deras löneställning vara ur

billighetssynpunkt försvarlig. Och då riksdagen funnit omfattningen av

den föreslagna löneförbättringen lämplig, har riksdagen ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Den förbättring i lönehänseende,

som riksdagen sålunda ansett böra tillkomma nu anställda postexpeditörer

och förste postexpeditörer, synes riksdagen jämväl böra tilldelas

nuvarande telegrafexpeditörer och förste telegrafexpeditörer.

Bilianq till riksdagens protokoll 1926. Ib samt. Nr 211—21U. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 213.

Däremot har riksdagen icke ansett tillräckligt grundad anledning föreligga

att, såsom ock påyrkats, vidtaga en allmän uppflyttning av befattningshavare

i postexpeditörs- och förste postexpeditörsgraderna samt i

telegrafexpeditörs- och förste telegrafexpeditörsgraderna eller av vissa i

lönehänseende med nämnda tjänstemän nu jämställda kvinnliga befattningshavare

vid kommunikationsverken.

I sammanhang med frågan om förbättrade löneförmåner för nu i tjänst

varande postexpeditörer och förste postexpeditörer har departementschefen

förordat vissa riktlinjer för avveckling av det i anledning av förutnämnda

omläggning vid postverket av vissa befattningshavaregruppers arbetsförhållanden

uppkommande övertaliga antalet postassistenter. I samband

härmed har ock departementschefen förordat, att nu anställd extra ordinarie

postassistent må, i den mån lediga postexpeditörshefattningar finnas och

vederbörande därtill anses höra ifrågakomma, kunna konstitueras till postexpeditör

med rätt att, i likhet med de kvinnliga postexpeditörerna med

samma utbildning, personligen placeras i 12:e lönegraden samt att inom

denna ram bibehållas vid av honom vid ordinarieblivandet i den extra

ordinarie anställningen innehavd lön. Vad i nu angivna hänseenden

föreslagits, har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande befattningen kassör vid telegrafverket

innebär, att den nuvarande kassörsbefattningen skulle uppdelas i

tvenne, av vilka den ena skulle hänföras till 8:e och den andra till like

lönegraden. Till grund för de särskilda befattningarnas hänförande till

den ena eller andra av ifrågavarande lönegrader skulle ligga det med

befattningen förenade upphördsansvaret.

Då de skäl, som anförts för denna anordning, synts riksdagen vägande, har

riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag

skulle vidare befattningarna såsom kamrerare å generalpoststyrelsens femte

byrå i anledning av de med postgirorörelsen förenade ökade göromålen uppflyttas

till 26:e lönegraden samt notariebefattningen av samma anledning

omändras till en sekreterarbefattning i 24:e lönegraden. Därjämte föreslås

av nämnda anledning ökade arvoden åt generaldirektören och postsparbanksfullmäktige.

Vad sålunda föreslagits har föranlett riksdagen till erinran allenast i

vad angår arvodesförhöjningen till postsparbanksfullmäktige. Sedan riksdagen

nu i anledning av väckt motion beslutat hos Eders Kungl. Maj:t

anhålla om utredning, huruvida och i vad mån fullmäktigesystemet inom

statsförvaltningen och de affärsdrivande verken hör avvecklas, begränsas

och bibehållas ävensom i övrigt förenklingar och besparingar på detta och

närbesläktade områden må kunna vidtagas (riksdagens skrivelse nr 154),

har riksdagen ansett med prövning av arvodesförhöjningen till postsparbanksfullmäktige

höra anstå, till dess den sålunda begärda utredningen

föreligger avslutad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 213.

19

Av de förslag till omläggning av löneförmånerna för de befattningshavare

i inkasserartjänst å telegrafstationerna i Stockholm, som framlagts

dels av telegrafstyrelsen dels av kommunikationsverkens lönenämnd, har

departementschefen ansett sig böra förorda lönenämndens förslag. Riksdagen

ansluter sig till departementschefens i ärendet uttalade uppfattning och

har alltså funnit sig böra medgiva, att vid telegrafverket inrättas en ny

befattning, benämnd inkasserare, med placering i 7:e lönegraden.

Med förmälan, att riksdagen i övrigt icke haft något att erinra mot de

förslag, som innefattas i förevarande proposition, får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition samt motionerna I: 270 och II: 401

l:o) dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden den 20 februari 1926 förordade grunderna för

omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och statens järnvägars

stationer, dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen framlagt förslag utfärda

de övergångsbestämmelser, som vid omklassificeringens genomförande

erfordras;

2:o) beslutat, att arvodet till generaldirektören och chefen för postverket

skall från och med den 1 juli 1926 utgå med ett belopp, för år räknat,

av 21,000 kronor;

3:o) beslutat med tillämpning från och med den 1 juli 1926,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

fogade tjänsteförteckningen skola upptagas följande nya befattningar,

nämligen

vid postverket:

i 26:e lönegraden: kamrer,

» 25:e » : postmästare av klass 1 A,

» 16:e » : stationsmästare av klass 5;

vid telegrafverket:

i 10:e lönegraden: kassör,

» 8:e » : kassör,

» 7:e » : inkasserare;

vid statens järnvägar:

i 25:e lönegraden: stationsinspektor av klass 1 A;

att följande i nyssnämnda tjänsteförteckning upptagna befattningar skola

erhålla nedan angivna ändrade benämningar, nämligen

vid postverket:

postmästare av klass 1 benämningen postmästare av klass 1 B,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 213.

stationsmästare av klass 1, 2 och 3 benämningarna stationsmästare av

klass 6, 7 respektive 8;

vid statens järnvägar:

stationsinspektor av klass 1 benämningen stationsinspektor av klass 1 B;

att ur tjänsteförteckningen skola utgå följande befattningar, nämligen

vid postverket:

ur 24:e lönegraden: kamrer;

vid telegrafverket:

ur 7:e lönegraden: kassör;

4:o) beslutat, att antalet av följande befattningar skall från och med den

1 juli 1926 utgöra

vid postverket:

kamrer ........................................;................................................................... 1

postmästare av klass 1 A............................................................................. 7

sekreterare i 24:e lönegraden .................................................................. 4

postmästare av klass 1 B............................................................................ 33

» » » 2.............................................................................. 49

notarie ........................................................................................................ 3.

vid telegrafverket:

telegraf kommissarie av klass 1 A......................................................... 7

5:o) medgivit, att vissa postexpeditörer och förste postexpeditörer må

personligen tilldelas avlöning i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen föreslagna grunder, och att vissa telegrafexpeditörer

och förste telegrafexpeditörer må i lönehänseende tilldelas samma förmån;

6:0) bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i 5 § 1 mom. av avlöningsreglementet

ävensom i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen

vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens beslut beträffande

befattningar vid kommunikationsverken.

Stockholm den 12 maj 1926.

» » » 1 B ..

» » » 2 ..

... 20

... 22;

vid statens järnvägar:

stationsinspektor av klass 1 A .

» » » 1 B...

» » » 2 ......

4

24

21;

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.