Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och statens järnvägars stationer m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.
1926-05-12 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1926:213, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och statens järnvägars stationer m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
10
Riksdagens skrivelse Nr 213.
Nr 213.
Godkänd av första kammaren den 11 maj 1926.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående omklassificering av postkontoren samt
telegrafverkets och statens järnvägars stationer m. m. jämte
vissa i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 108.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1926 dagtecknad proposition,
nr 184, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för nämnda dag, föreslagit riksdagen
l:o) dels godkänna de av föredragande departementschefen förordade
grunderna för omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och
statens järnvägars stationer, dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen framlagt förslag
utfärda de övergångsbestämmelser, som vid omklassificeringens genomförande
erfordras;
2:o) besluta, att arvodena till nedannämnda befattningshavare vid postverket
skola från och med den 1 juli 1926 utgå med följande belopp för
år räknat:
generaldirektören och chefen ................................................... kronor 21,000,
postsparbanksfullmäktig, som icke tillika är fullmäktig i
riksbanken eller riksgäldskontoret ..................................... » 3,500,
postsparbanksfullmäktig, som tillika är fullmäktig i riksbanken
eller riksgäldskontoret ........................................ » 1,800;
3:o) besluta med tillämpning från och med den 1 juli 1926,
att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
fogade tjänsteförteckningen skola upptagas följande nya befattningar
nämligen
Riksdagens skrivelse Nr 213.
11
vid postverket:
i 26:e lönegraden: kamrer,
i 25:e » : postmästare av klass 1 A,
i I6:e » : stationsmästare av klass 5;
vid telegrafverket:
i 10:e lönegraden: kassör,
i 8:e » : kassör,
i 7:e » : inkasserare;
vid statens järnvägar:
i 25 lönegraden: stationsinspektor av klass 1 A;
att följande i nyssnämnda tjänsteförteckning upptagna befattningar
skola erhålla nedan angivna ändrade benämningar, nämligen
vid postverket:
postmästare av klass 1 benämningen postmästare av klass 1 B,
stationsmästare av klass 1, 2 och 3 benämningarna stationsmästare av
klass 6, 7 respektive 8;
vid statens järnvägar:
stationsinspektor av klass 1 benämningen stationsinspektor av klass 1 B;
att ur tjänsteförteckningen skola utgå följande befattningar, nämligen
vid postverket:
ur 24:e lönegraden: kamrer;
vid telegrafverket:
ur 7:e lönegraden: kassör;
4:o) besluta att antalet av följande befattningar skall från och med den
1 juli 1926 utgöra
vid postverket:
kamrer......................................................................................................... 1
postmästare av klass 1 A .......................................................................... 1
sekreterare i 24:e lönegraden ..................................................................... 4
postmästare av klass 1 B .................................................................. 33
» » » 2 ............................................................................... 49
notarie ........................................................................................................... 8;
vid telegrafverket:
telegrafkommissarie av klass 1 A ........................................................... 1
» » » 1 B .............................................................. 20
» » » 2 ............................................................... 22;
vid statens järnvägar:
stationsinspektor av klass 1 A .............................................................. 4
» » » 1 B ............................................................... 24
» » » 2....................................................................... 21;
12
Riksdagens skrivelse Nr 213.
5:o) medgiva, att vissa postexpeditörer och förste postexpeditörer må
personligen tilldelas avlöning i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen föreslagna grunder; samt
6:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att i 5 § 1 mom. och 42 § av avlöningsreglementet
ävensom i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen
vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens beslut beträffande befattningar
vid kommunikationsverken.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har
riksdagen till behandling förehaft vissa inom riksdagen väckta motioner.
Sålunda har i två likalydande motioner, 1: 270 och II: 401, yrkats, att
riksdagen måtte besluta, att post- och telegrafexpeditörer samt förste postoch
förste telegrafexpeditörer uppflyttas i 12:te respektivel3:de lönegraderna
i gällande tjänsteförteckning i enlighet med det av kommunikationsverkens
lönenämnd den 4 december 1925 avgivna utlåtande med förslag till förändrad
löneställning för befattningarna postexpeditör, telegrafexpeditör,
förste postexpeditör och förste telegrafexpeditör.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition innefattar dels förslag angående
omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och statens
järnvägars stationer i huvudsaklig överensstämmelse med ett av kommunikationsverkens
lönenämnd härutinnan utarbetat förslag, dels ock vissa
förslag angående inrättande av nya befattningar eller ändrad löneställning
för redan befintliga befattningar vid nyssnämnda verk.
Sedan ett antal år tillbaka äro trafikanstalterna vid postverket, telegrafverket
och statens järnvägar med hänsyn särskilt till den löneställning,
som ansetts böra tillkomma de särskilda anstalternas föreståndare,
indelade i klasser.
Beträffande postverket utarbetades av 1907 års postkommission vissa
klassificeringsgrunder, vilka kommo i tillämpning vid den år 1910 genomförda
regleringen och sedermera, med vissa jämkningar, jämväl tillämpades
vid 1915 års reglering. Enligt dessa grunder, vilka i huvudsak
överensstämde med redan tidigare antagna principer, ordnades postkontoren
inbördes efter poängberäkning, därvid hänsyn togs till vissa vid postkontoren
förekommande rörelsegrenar. Bland dessa rörelsegrenar eller
faktorer, vilka sålunda skulle uttrycka rörelsens storlek för de olika kontoren
med särskilt avseende fästat vid föreståndarens arbete och ansvar,
må nämnas antalet avgångna assurerade brevpostförsändelser vid postkontoret,
antalet avgångna oassurerade postsaksförsändelser och postanvisningar,
antalet avgångna rekommenderade försändelser och oassurerade
paket, antalet avgångna assurerade försändelser, antalet ankomna värdeförsändelser,
in- och utbetalade postanvisningsmedel, underlydande personal
m. m.
Riksdagens skrivelse Nr 213.
13
Sedan år 1917 tillämpas vid statens järnvägar ett klassificeringssystem,
enligt vilket klassificeringen sker med användande av trafiktal, som erhållas
för vissa trafikrörelsens storlek utmärkande faktorer såsom antalet
personal, antalet tåg, antalet till- och avkopplade vagnar, totaluppbörd,
efterkrav m. m. För klassificeringens verkställande reduceras de särskilda
faktorernas masstal efter vissa grunder, varefter de reducerade talen omvärderas
i exponenttal, vilkas summa (trafiktalet) ansetts utgöra uttrycket
för det relativa arbete och ansvar, som påvila stationsföreståndaren.
Vid telegrafverket har före 1920 någon klassificering på nu angivet sätt
icke förekommit, huvudsakligen på grund av det vid detta verk tidigare
rådande provisionssystemet. Nämnda år godkände emellertid riksdagen
en provisorisk klassificering av telegrafverkets stationer, vilken jämväl
bygger på poängberäkning på grundval av vissa vid telegrafstationerna
förekommande faktorer, såsom totaluppbörd, omfattningen av förekommande
underhållsarbete, antalet understationer och deras storlek och betydelse ur
arbetssynpunkt m. m.
Det omklassificeringsförslag, som innefattas i Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, har föranletts av den för kommunikationsverken nya
gemensamma lönereglering, som beslutades av 1919 års riksdag. Vid genomförandet
av denna lönereglering kommo jämväl stationsföreståndarna vid
berörda tre verk att inplaceras å den för kommunikationsverkens befattningshavare
gemensamma löneskalan och detta på så sätt, att föreståndare
för trafikanstalt med samma klassbeteckning vid ifrågavarande verk i regel
inordnades i samma lönegrad. Redan i och med löneregleringens genomförande
vidtogos vid postverket vissa jämkningar i klassificeringshänseende,
i det att dåvarande postkontor av klasserna 1 A och 1 B och 2 A och 2 B
sammanfördes till allenast två klasser. För telegrafverkets del genomfördes,
såsom redan nämnts, år 1920 en provisorisk klassificering av telegrafstationerna.
En mera allmän omreglering av trafikanstalternas klassificering
ansågs emellertid nödvändig. Vid lönefrågans behandling framhöllo såväl
kommunikationsverkens lönekommitté som ock vederbörande departementschef,
att sammanförandet av föreståndarbefattningarna på antytt sätt i en
gemensam löneskala förutsatte en omklassificering av trafikanstalterna vid
berörda verk efter såvitt möjligt enhetliga grunder, som dock borde lämna
rum för beaktande av varje verks säregna förhållanden. För post- och
telegrafverkens del erfordrades en omklassificering jämväl på grund av de
organisatoriska förändringar, som ägt rum i samband med löneregleringen
samt beträffande telegrafverket även på grund av uppbördsprovisionens
borttagande.
Den sålunda av skilda anledningar såsom nödig ansedda enhetliga omklassificeringen
av de tre verkens trafikanstalter har dock hittills ännu
icke kommit till stånd i avvaktan på den utredning härutinnan, som
kommunikationsverkens lönenämnd anbefallts att verkställa. Av propositionen
framgår, att lönenämnden ansett sig böra före klassificerings
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 213.
problemets upptagande till definitiv behandling avvakta dels inträdandet
av mera stabila förhållanden, särskilt ifråga om järnvägstrafiken och
även beträffande rörelsen vid post- och telegrafverken, dels ock de förslag
och utredningar, som kunde komma att framläggas av 1923 års postkommitterade.
Vid upprättande av föreliggande klassificeringsförslag har lönenämnden,
såsom i propositionen blivit upplyst, icke funnit möjligt att åstadkomma
någon på objektiva och reella grunder vilande värdesättning av de avgörande
trafikfaktorerna vid ett verk i förhållande till motsvarande faktorer
vid de andra verken. Nämnden har följaktligen utgått från att de
inom varje särskilt verk hittills tillämpade klassificeringsgrunderna, i vad
de avse hänsynstagande till vissa trafikfaktorer och deras inbördes värdesättning,
icke borde undergå annan förändring än som betingades av utvecklingen
inom verket självt. Det av lönenämnden föreslagna nya systemet
avser huvudsakligen att vid användning med vissa jämkningar av de
nuvarande poängskalorna vid de särskilda verken tillämpa möjligast enhetliga
grunder för bestämmandet av gränserna mellan de olika klasserna
med hänsyn till det föreståndaren åvilande arbetet och tjänsteansvaret.
Vid bedömandet av frågan, huruvida de av lönenämnden i sådant hänseende
föreslagna grunderna kunna anses lämpade att läggas till grund för
en med hänsyn till de faktiska trafikförhållandena möjligast tillförlitlig
klassindelning av trafikanstalterna, har riksdagen icke kunnat undgå att
beakta de erinringar, som mot förslaget framställts av de utav ärendet berörda
verksstyrelserna. Såsom framgår av den utav departementschefen i
ämnet lämnade redogörelsen, har sålunda poststyrelsen funnit införandet av
det s. k. ledningstalet i beräkningsgrunderna innebära eu icke nödvändig
komplicering av metoden för klassificeringen. Det rent siffermässigt beräknade
inflytandet, som värdet av de biträdande ledningskrafterna ansetts böra
utöva å löneställningen för en trafikanstalts föreståndare, kan enligt vad
generalpoststyrelsen anfört åtminstone beträffande vissa postkontor komma
att innebära en undervärdering av föreståndarens arbete och ansvar. Ej
heller järnvägsstyrelsen har kunnat till alla delar godkänna förslagets grundprinciper.
Järnvägsstyrelsen riktar sig härvid huvudsakligen mot en av
förslagets grundtankar, nämligen att stationsföreståndarens andel i stationsledningsarhetet
skulle stå i omvänt förhållande till antalet honom underställda
befälspersoner. Enligt styrelsens uttalade uppfattning förhåller det
sig så, att stationsföreståndaren å en station, där man ansett sig böra placera
en större uppsättning av befälspersonal, utför ett mera kvalificerat arbete
än å en station, där befälsuppsättningen är mindre. I det senare fallet
måste stationsföreståndaren själv övertaga en del arbete, som i och för sig
skulle kräva mindre kvalificerad arbetskraft, och vore förty icke värd den
högre lön, som borde utgå i det förra fallet. Enligt vad telegrafstyrelsen
likaledes yttrat, hade det varit önskvärt, om man kunnat finna en klassificering
smetod, som med större lätthanterlighet förenade möjlighet till smi
-
15
Riksdagens skrivelse Nr 213.
digare anpassning efter de olika verkens egenart. De sålunda av ämbetsverken
gjorda erinringarna mot förslaget lära icke kunna frånkännas berättigande.
Emellertid bör enligt riksdagens förmenande ej lämnas ur sikte, att ett
uppskov med omklassificeringens genomförande i avvaktan på ytterligare
utredning i ämnet icke kan äga rum utan stora olägenheter för vederbörande
verk i organisatoriskt och andra hänseenden. Redan nu har, såsom ock
departementschefen framhållit, förordnandesystemet, särskilt vid postverket,
tagit en mindre önskvärd omfattning och skulle givetvis ännu mera tilltaga,
därest klassificeringsfrågan nu ej vunne sin lösning. Härtill kommer, att
vid postverket och telegrafverket trafikrörelsen under de senare åren nått
en sådan utveckling, att en omklassificering av trafikanstalterna vid dessa
verk även av denna anledning är av behovet påkallad. Utan att göra något
bestämt uttalande, huruvida de till grund för förslaget liggande klassificeringsprinciperna
kunna anses innebära den lyckligaste lösningen av det spörsmål,
varom fråga är, vill dock riksdagen framhålla såsom en förtjänst hos förslaget,
att en enhetlig metod kunnat utfinnas och tillämpas för bestämmande av
gränserna mellan de olika klasserna vid de särskilda verken och detta utan
mera väsentliga rubbningar i de vid varje särskilt verk förefintliga trafikfaktorernas
värde inbördes. Att märka är ock, att vid den nu föreslagna
klassindelningen ett försök blivit gjort att avväga varje särskild anstalts
placering i klass, icke såsom förut efter det samlade trafikarbetet å anstalten
utan i förhållande till den del av samma arbete, som påvilar anstaltens
föreståndare. Ett dylikt hänsynstagande vid klassindelningen till föreståndarens
uppgift vid utförandet av det anstalten påvilande trafikarbetet synes
riksdagen väl motiverat på grund av det förevarande klassificeringsspörsmålets
nära samband med stationsföreståndarnas vid de tre verken inplacering
å den gemensamma löneskalan.
Vid den prövning, riksdagen alltså ägnat de föreslagna nya klassificeringsgrunderna,
har riksdagen funnit övervägande skäl tala för att dessa nu
godtagas såsom grundval för den förestående omklassificeringen. Skulle
framdeles efter vunnen erfarenhet de nya klassificeringsgrunderna visa sig
i väsentliga delar vara i behov av jämkningar eller omarbetning, torde
det få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att härutinnan föranstalta om utredning
och för riksdagen framlägga de förslag, som härav kunna föranledas.
Vad härefter angår Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, i vad det avser
den i enlighet med de nya klassificeringsprinciperna verkställda fördelningen
av postverkets, telegrafverkets och statens järnvägars trafikanstalter å de särskilda
klasserna, är till en början att märka, att förslaget i denna del innebär
en utbrytning ur den nuvarande klass 1 av vissa anstalter vid postverket
och statens järnvägar, vilka i fråga om arten och omfattningen av
föreståndarens arbete mera väsentligt skilja sig från övriga anstalter av denna
klass. Dessa anstalter skulle nu uppflyttas i en nybildad klass 1A och
16
Riksdagens skrivelse Nr 213.
skulle föreståndaren för en sådan anstalt åtnjuta lön enligt 25 :e lönegraden.
I anslutning härtill skulle den nuvarande klass 1 benämnas 1 B.
Vidare avser förslaget bland annat inrättande av en ny klass postexpeditioner,
till vilka skulle hänföras dels de största av de nuvarande postexpeditionerna
av klass 1 dels ock vissa postkontor av klass 4 med låga poängtal.
Föreståndaren för sådan postexpedition, vilken skulle benämnas postexpedition
av klass 5, skulle placeras i 16:e lönegraden.
Då de skäl, som anförts till stöd för förslaget i dessa delar, synts riksdagen
övertygande, har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda
föreslagits.
Vad angår själva inplaceringen av vederbörande trafikanstalter i de olika
klasserna, har departementschefen, såsom förut nämnts, vidtagit vissa jämkningar
i lönenämndens förslag, vilka jämkningar huvudsakligen grunda sig
på de av verksstyrelserna gjorda erinringar. Riksdagen, som ansett någon
erinran ej heller vara att framställa mot den av departementschefen sålunda
förordade klassindelningens detaljer, har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts
förslag jämväl i nu berörda hänseenden.
Måhända skall det visa sig, att efter genomförandet av det föreliggande
omklassificeringsförslaget en omflyttning i klass av en eller annan anstalt
kan på grund av inträffade växlingar i trafikrörelsen eller av eljest på anstaltens
placering i klass inverkande omständigheter bliva av behovet påkallad.
I fråga om anstalter av sådan klass, att föreståndarbefattningarnas
antal skall underställas riksdagens prövning, lärer Eders Kungl. Maj:t icke
underlåta att, för såvitt en sådan omflyttning förutsätter ändring i antalet
dylika föreståndarbefattningar, för riksdagen framlägga förslag i nu berörda
hänseende. I övrigt lärer Eders Kungl. Maj:t vara oförhindrad att, där
grundad anledning därtill förefinnes, i samband med prövning av personalstaterna
vidtaga mindre jämkningar i klassindelningen.
Vad angår placering i klass av det blivande bangårdspostkontoret i Stockholm
torde på de av departementschefen anförda skäl böra därmed tillsvidare
anstå.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser tidpunkten för den nya klassindelningens
genomförande och uppförande å övergångsstat i vissa fall av
ordinarie föreståndare för till nedflyttning föreslagen trafikanstalt, föranleder
icke till någon erinran från riksdagens sida.
I detta sammanhang får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att
föreståndaren för Båstads postkontor, postmästaren av klass 4 i övergångsstat
Hedda Helena Rosengren, i enlighet med vad departementschefen förordat,
från och med den 1 juli 1926 avföres från övergångsstat och uppföres å
gällande stat såsom postmästare av nämnda klass med rätt att för uppflyttning
i löneklass tillgodoräkna den tid, hon dessförinnan varit ordinarie
föreståndare för berörda postkontor.
Jämväl de övergångsanordningar i övrigt vid omklassificeringens genomförande,
som av departementschefen förordats för tillämpning, synas riks
-
Riksdagens skrivelse Nr 213.
17
dagen godtagbara. Då vissa av dessa innebära avvikelse från de lönebestämmelser,
som på grund av riksdagens tidigare beslut för närvarande
äro för kommunikationsverkens befattningshavare gällande, torde det få ankomma
på Eders Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med de
av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder utfärda de föreskrifter,
som kunna erfordras för genomförande av den föreslagna omklassificeringen.
Genom den av nästföregående års riksdag beslutade inplaceringen av de
kvinnliga befattningshavarna å en för manliga och kvinnliga befattningshavare
gemensam löneplan blevo vissa vid kommunikationsverken anställda,
i förutvarande 5:e och 6:e kvinnliga lönegraderna placerade tjänstemän, däribland
kvinnliga postexpeditörer och förste postexpeditörer, inordnade i ll:e
respektive 12:e lönegraden. I anledning av gjorda framställningar om förbättrad
löneställning för ifrågavarande befattningshavare har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen, att nu i tjänst varande postexpeditörer och förste
postexpeditörer måtte uppflyttas i 12:e respektive 13 :e lönegraden.
För närvarande råder i kompetenshänseende icke någon skillnad mellan
postexpeditörer och förste postexpeditörer å ena och postassistenter å den
andra sidan. De förra hava ock hittills i stort sett utfört lika kvalificerat
arbete som de senare. De krav på förbättrad löneställning, som nu framkommit,
äro grundade på dessa förhållanden. Visserligen förberedes, såsom
i propositionen blivit upplyst, en omläggning av arbetsförhållandena
för ifrågavarande befattningshavargrupper, varigenom de mera kvalificerade
av de arbetsuppgifter, som hittills utförts av postassistenter och postexpeditörer
gemensamt, skulle förbehållas postassistenterna, medan huvuddelen
skulle anförtros åt en grupp tjänstemän i förste postexpeditörs- och
postexpeditörsgrad med mindre omfattande postal utbildning än den, de
nuvarande postexpeditörerna innehava. En sådan omläggning torde dock
först i en framtid kunna visa sina verkningar, nämligen i den mån nyrekrytering
av postexpeditörs- och förste postexpeditörsbefattningar med
sådan lägre fackutbildad personal i någon mera nämnvärd män hinner
äga rum.
För de nuvarande befattningshavarna i dessa grader lärer, såsom ock
departementschefen antytt, någon egentlig förändring i arbetsuppgifter för
ansenlig tid framåt icke komma att inträda.
Under sådana förhållanden synes den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
övergångsåtgärden att bereda nu i tjänst varande befattningshavare i
nämnda tjänstegrader någon förbättring i deras löneställning vara ur
billighetssynpunkt försvarlig. Och då riksdagen funnit omfattningen av
den föreslagna löneförbättringen lämplig, har riksdagen ansett sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Den förbättring i lönehänseende,
som riksdagen sålunda ansett böra tillkomma nu anställda postexpeditörer
och förste postexpeditörer, synes riksdagen jämväl böra tilldelas
nuvarande telegrafexpeditörer och förste telegrafexpeditörer.
Bilianq till riksdagens protokoll 1926. Ib samt. Nr 211—21U. 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 213.
Däremot har riksdagen icke ansett tillräckligt grundad anledning föreligga
att, såsom ock påyrkats, vidtaga en allmän uppflyttning av befattningshavare
i postexpeditörs- och förste postexpeditörsgraderna samt i
telegrafexpeditörs- och förste telegrafexpeditörsgraderna eller av vissa i
lönehänseende med nämnda tjänstemän nu jämställda kvinnliga befattningshavare
vid kommunikationsverken.
I sammanhang med frågan om förbättrade löneförmåner för nu i tjänst
varande postexpeditörer och förste postexpeditörer har departementschefen
förordat vissa riktlinjer för avveckling av det i anledning av förutnämnda
omläggning vid postverket av vissa befattningshavaregruppers arbetsförhållanden
uppkommande övertaliga antalet postassistenter. I samband
härmed har ock departementschefen förordat, att nu anställd extra ordinarie
postassistent må, i den mån lediga postexpeditörshefattningar finnas och
vederbörande därtill anses höra ifrågakomma, kunna konstitueras till postexpeditör
med rätt att, i likhet med de kvinnliga postexpeditörerna med
samma utbildning, personligen placeras i 12:e lönegraden samt att inom
denna ram bibehållas vid av honom vid ordinarieblivandet i den extra
ordinarie anställningen innehavd lön. Vad i nu angivna hänseenden
föreslagits, har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande befattningen kassör vid telegrafverket
innebär, att den nuvarande kassörsbefattningen skulle uppdelas i
tvenne, av vilka den ena skulle hänföras till 8:e och den andra till like
lönegraden. Till grund för de särskilda befattningarnas hänförande till
den ena eller andra av ifrågavarande lönegrader skulle ligga det med
befattningen förenade upphördsansvaret.
Då de skäl, som anförts för denna anordning, synts riksdagen vägande, har
riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag
skulle vidare befattningarna såsom kamrerare å generalpoststyrelsens femte
byrå i anledning av de med postgirorörelsen förenade ökade göromålen uppflyttas
till 26:e lönegraden samt notariebefattningen av samma anledning
omändras till en sekreterarbefattning i 24:e lönegraden. Därjämte föreslås
av nämnda anledning ökade arvoden åt generaldirektören och postsparbanksfullmäktige.
Vad sålunda föreslagits har föranlett riksdagen till erinran allenast i
vad angår arvodesförhöjningen till postsparbanksfullmäktige. Sedan riksdagen
nu i anledning av väckt motion beslutat hos Eders Kungl. Maj:t
anhålla om utredning, huruvida och i vad mån fullmäktigesystemet inom
statsförvaltningen och de affärsdrivande verken hör avvecklas, begränsas
och bibehållas ävensom i övrigt förenklingar och besparingar på detta och
närbesläktade områden må kunna vidtagas (riksdagens skrivelse nr 154),
har riksdagen ansett med prövning av arvodesförhöjningen till postsparbanksfullmäktige
höra anstå, till dess den sålunda begärda utredningen
föreligger avslutad.
Riksdagens skrivelse Nr 213.
19
Av de förslag till omläggning av löneförmånerna för de befattningshavare
i inkasserartjänst å telegrafstationerna i Stockholm, som framlagts
dels av telegrafstyrelsen dels av kommunikationsverkens lönenämnd, har
departementschefen ansett sig böra förorda lönenämndens förslag. Riksdagen
ansluter sig till departementschefens i ärendet uttalade uppfattning och
har alltså funnit sig böra medgiva, att vid telegrafverket inrättas en ny
befattning, benämnd inkasserare, med placering i 7:e lönegraden.
Med förmälan, att riksdagen i övrigt icke haft något att erinra mot de
förslag, som innefattas i förevarande proposition, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition samt motionerna I: 270 och II: 401
l:o) dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden den 20 februari 1926 förordade grunderna för
omklassificering av postkontoren samt telegrafverkets och statens järnvägars
stationer, dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen framlagt förslag utfärda
de övergångsbestämmelser, som vid omklassificeringens genomförande
erfordras;
2:o) beslutat, att arvodet till generaldirektören och chefen för postverket
skall från och med den 1 juli 1926 utgå med ett belopp, för år räknat,
av 21,000 kronor;
3:o) beslutat med tillämpning från och med den 1 juli 1926,
att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
fogade tjänsteförteckningen skola upptagas följande nya befattningar,
nämligen
vid postverket:
i 26:e lönegraden: kamrer,
» 25:e » : postmästare av klass 1 A,
» 16:e » : stationsmästare av klass 5;
vid telegrafverket:
i 10:e lönegraden: kassör,
» 8:e » : kassör,
» 7:e » : inkasserare;
vid statens järnvägar:
i 25:e lönegraden: stationsinspektor av klass 1 A;
att följande i nyssnämnda tjänsteförteckning upptagna befattningar skola
erhålla nedan angivna ändrade benämningar, nämligen
vid postverket:
postmästare av klass 1 benämningen postmästare av klass 1 B,
20
Riksdagens skrivelse Nr 213.
stationsmästare av klass 1, 2 och 3 benämningarna stationsmästare av
klass 6, 7 respektive 8;
vid statens järnvägar:
stationsinspektor av klass 1 benämningen stationsinspektor av klass 1 B;
att ur tjänsteförteckningen skola utgå följande befattningar, nämligen
vid postverket:
ur 24:e lönegraden: kamrer;
vid telegrafverket:
ur 7:e lönegraden: kassör;
4:o) beslutat, att antalet av följande befattningar skall från och med den
1 juli 1926 utgöra
vid postverket:
kamrer ........................................;................................................................... 1
postmästare av klass 1 A............................................................................. 7
sekreterare i 24:e lönegraden .................................................................. 4
postmästare av klass 1 B............................................................................ 33
» » » 2.............................................................................. 49
notarie ........................................................................................................ 3.
vid telegrafverket:
telegraf kommissarie av klass 1 A......................................................... 7
5:o) medgivit, att vissa postexpeditörer och förste postexpeditörer må
personligen tilldelas avlöning i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen föreslagna grunder, och att vissa telegrafexpeditörer
och förste telegrafexpeditörer må i lönehänseende tilldelas samma förmån;
6:0) bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i 5 § 1 mom. av avlöningsreglementet
ävensom i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen
vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens beslut beträffande
befattningar vid kommunikationsverken.
Stockholm den 12 maj 1926.
» » » 1 B ..
» » » 2 ..
... 20
... 22;
vid statens järnvägar:
stationsinspektor av klass 1 A .
» » » 1 B...
» » » 2 ......
4
24
21;
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.