Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg

1926-05-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:220, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 220.

11

Nr 220.

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1926.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstiden

å svenska fartyg (sjöarbetstidslag) dels ock i ämnet

väckta motioner.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 23.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 29 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 81, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat

förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag).

I samband med berörda proposition har utskottet till behandling förehaft åtta

i anledning av densamma väckta motioner.

Med överlämnande av andra lagutskottets i ärendet avgivna, av riksdagen

godkända utlåtande, nr 23, får riksdagen

A) förklara, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av

riksdagen i oförändrat skick antagas, men att riksdagen för sin del antagit följande
Lag
om

arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag).

Härigenom förordnas som följer:

1 kapitlet.

Inledande bestämmelser.

i§.

1 mom. Denna lag äger, med nedan omförmälda undantag, tillämpning be- Lagens tillträffande

arbete, som å svenskt fartyg mot betalning anställd person för far- lämpnings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Definitioner

m. m.

Vaktindel
ning.

Ordinarie

arbetstid till

sjöss för sjöman,

vilkens

skeppstjänst

är indelad i

vakter.

12 Riksdagens skrivelse Nr 220.

tygets räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag ombord å fartyget eller

annorstädes utför.

2 mom. Från lagens tillämpning undantages arbete, som utföres av

befälhavare å fartyg, å vilket utom befälhavaren minst två personer äro anställda;
förste

styrman å fartyg, varest ytterligare minst en styrman finnes;

förste maskinist å fartyg, varest ytterligare minst en maskinist finnes;

läkare och telegrafist;

person, som är anställd huvudsakligen för passagerares förplägning och

uppassning med därtill hörande rengöring och diskning eller för passagerares

räkning i övrigt;

person, tillhörande redarens familj; samt

person, vilken är anställd å fartyg av följande slag, nämligen:

a) kronan tillhörigt fartyg, om vilket Konungen icke annorlunda förordnat,

b) fiske- eller fångstfartyg, då det såsom sådant användes,

c) isbrytar- eller bärgningsfartyg, då det såsom sådant användes,

d) lustfartyg,

_e) segelfartyg, med eller utan hjälpmaskin, vars bruttodräktighet icke överstiger^

100 ton, samt annat fartyg, som icke äger en nettodräktighet av minst 20

ton, såvida ej Konungen om fartyg, varom nu är sagt, annorlunda förordnat.

3 mom. ^När synnerliga skäl därtill äro, må Konungen eller den myndighet,

åt vilken Konungen må hava uppdragit att i vissa avseenden därutinnan utöva

beslutanderätt, medgiva undantag jämväl i övrigt från tillämpningen av denna

lag.

2 §•

1 mom. I denna lag förstås med

skeppstjänst: arbete varom i 1 § 1 mom. sägs;

sjöman: en var som förrättar skeppstjänst, varå lagen äger tillämpning;

oavbruten gång: att icke land angöres eller eljest beröring med land äger rum

under längre tid än två timmar vid varje tillfälle;

helgdag: söndag eller här i riket bruklig helgdag;

oceanfart: fart bortom 61 grader nordlig latitud (Bergen), 11 grader västlig

longitud (Irlands västkust) och 48 grader nordlig latitud (Brest);

nordsjöfart: annan fart bortom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen Esbjerg

—Texel.

2 mom. Vid beräknande av arbetstid enligt denna lag skola undantagas dels

måltidsrast dels ock annat uppehåll i skeppstjänsten, försåvitt detsamma varar

minst en timme.

2 kapitlet.

Ordinarie arbetstid för sjöman å fartyg, som nyttjas å längre resa.

3 §.

1 detta kapitel meddelade bestämmelser avse sjöman å fartyg, som nyttjas

å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver mera än tolv timmars oavbruten

gång. Till sjöss å dylik resa skall skeppstjänst vara indelad i vakter

(skift) på allmänt brukligt sätt.

4 §.

Beträffande arbetstiden till sjöss för sjöman, vilkens skeppstjänst är indelad

i vakter, gäller,

att arbetstiden icke ma under två på varandra följande dygn överstiga tjugofyra

timmar;

att, i fall det för fartygets behöriga bemanning nödiga antalet styrmän upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 220.

13

går till minst tre, arbetstiden för styrman icke må under två på varandra följande

dygn överstiga aderton timmar;

att, i fall det för fartygets behöriga bemanning nödiga antalet maskinister

uppgår till minst tre, arbetstiden icke må för sådan sjöman ävensom ej heller

för motormän eller smörjare under två på varandra följande dygn överstiga

sexton timmar, dock beträffande motormän och smörjare under förutsättning

tillika att dessas antal likaledes uppgår till minst tre;

att, i fall det för fartygets behöriga bemanning nödiga antalet kollämpare

eller eldare å oljeeldat ångfartyg uppgår till minst tre, arbetstiden för sådan

sjöman icke må under två på varandra följande dygn överstiga sexton timmar;
att

arbetstiden för eldare å annat än oljeeldat ångfartyg i oceanfart eller a

sådant fartyg i nordsjöfart, vars maskinstyrka uppgår till minst tvåhundrafemtio

indikerade hästkrafter, eller å dylikt fartyg, som är statt i inskränktare

fart och vars maskinstyrka uppgår till minst sexhundra indikerade hästkrafter,

icke må, i fall resan under vanliga förhållanden kräver mera än tjugofyra timmars

oavbruten gång, under två på varandra följande dygn överstiga sexton

timmar; samt _ _

att å helgdag sjöman icke må användas till annan skeppstjänst .än dels vad

som erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller navigering dels

ock, där det kan anses ingå i sjömannens åligganden, lättare rengöring eller

sådant arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas, kan å helgdag åläggas i nämnda

paragraf avsedd personal.

5 §.

Till sjöss må sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter och som ej

tillhör den i 6 § omförmälda personal, å söckendag ej användas till skeppstjänst

mera än nio timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än högst en

timmes lättare rengöringsarbete, i den mån sådant rengöringsarbete kan anses

ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden till sjöss för sjöman, som i denna paragraf avses (dagman), skall

förläggas å söckendag mellan klockan 6 f. in. och klockan 8 e. m. samt a helgdag

mellan klockan 6 och klockan 9 f. m.

6 §.

Till sjöss må sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter och som är

anställd för tillsyn å provianten, för tillredning eller servering av kosten eller

för uppassning i övrigt eller för den rengöring eller diskning, som med dylikt

arbete äger samband, å söckendag icke användas till skeppstjänst mera än tolv

timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än tillredning och servering

av kosten jämte tillhörande diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt

den lättare rengöring, som kan anses ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden till sjöss för sjömän, som i denna paragraf avses (kökspersonal),

skall förläggas mellan klockan 5 f. m. och klockan 8 e. m.

7 §.

Under fartygs uppehåll i hamn må befälhavare, därest fartygets avgång

skall äga rum senast under dygnet näst efter det, varunder fartyget ankommit

till hamnen, anordna skeppstjänsten i enlighet med de bestämmelser, som

äga tillämpning, då fartyget är till sjöss.

Ordinarie

arbetstid till

sjöss för

dagman.

Ordinarie

arbetstid till

sjöss f ör

kökspersonal.

Ordinarie

arbetstid i

hamn rid

kortare uppehåll.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 220.

8 §.

Ordinarie Därest fartygs uppehåll i hamn avses att vara längre, än i 7 § omförmäles,

"hamn vid el.!er skePPstiänsten vid kortare uppehåll dock ej varder anordnad så, som i

längre up- nämnda paragraf sägs,, skall beträffande sjömans ordinarie arbetstid gälla,

pehåll. . att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas

till skeppstjänst mera än åtta, i tropikerna sju, timmar, dock att nödigt antal

sådana sjömän må under sammanlagt ytterligare högst en halv timme användas

till utförande av nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten (klargäring);
att

sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å helgdag användas till

annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete, i den mån

sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömannens åligganden;

att sjöman, som tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas till

skeppstjänst mera än tolv timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än

tillredning och servering av kosten jämte tillhörande diskning ävensom nödig

uppassning i övrigt samt den lättare rengöring, som kan anses ingå i sjömannens

åligganden; samt

att arbetstiden skall förläggas för sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, å

söckendag mellan klockan 6 f. m. och klockan 6 e. m. och å helgdag mellan

klockan 6 och klockan 9 f. m., såvida ej annat överenskommes eller är i

vederbörande hamn brukligt, samt för kökspersonalen mellan klockan 5 f. m.

och klockan 7 e. m., såframt ej annat föranledes av sådan ändrad förläggning av

arbetstid, varom nyss nämnts.

9 §•

Ordinarie 1 mom. Då fartyg, som nyttjas i nordsjö- eller vidsträcktare fart, ankomankomst

Ull mer ^ e^er avgår från hamn, må sjöman användas till skeppstjänst utöver

eller avgång va(l kar ovan stadgats, dock icke längre tid, än att arbetstiden under två på

från hamn. varandra följande dygn må utgöra högst

aderton timmar för styrman, viikens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga

denna tid;

.sexton timmar för sådan sjöman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga

denna tid; samt

tjugofyra timmar för annan sjöman.

2 mom. Då fartyg, som nyttjas i inskränktare fart än nordsjöfart, ankommer

till eller avgår från hamn, må sjöman användas till skeppstjänst utöver

vad här ovan stadgats, dock icke längre tid, än att arbetstiden under ett

dygn må utgöra högst

åtta timmar för sjöman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga sexton

timmar under två på varandra följande dygn; samt

tolv timmar för annan sjöman.

10 §.

Ledighet Under fartygs uppehåll i hamn skall sjöman, för att få tillfälle att under

tiänsteT''‘affärs~ ,och expeditionstid gå i land, eu gång i månaden åtnjuta ledighet från

J '' skepp.stjänsten för tiden efter klockan 12 middagen å dag, då affärs- och

expeditionslokaler hållas öppna, överstiger icke fartygs oavbrutna uppehåll

i hamn fyrtioåtta timmar, må dock sådan ledighet påfordras allenast, såvida

fartygets avgång därigenom icke fördröjes.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 220.

15

3 kapitlet.

Ordinarie arbetstid för sjöman å fartyg, som nyttjas å kortare resa.

11 §•

Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver högst

tolv timmars oavbruten gång, och är skeppstjänst indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, skola bestämmelserna i 2 kapitlet lända till efterrättelse.

12 §.

Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver högst

tolv timmars oavbruten gång, men är ej skeppstjänst indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, skall beträffande arbetstiden såväl till sjöss som i hamn

gälla,

att sjöman icke må användas till skeppstjänst mera än tjugofyra timmar under

två på varandra följande dygn; samt

att annan än kökspersonalen tillhörande sjöman ej heller må användas mera

än sextiotre timmar i veckan.

Vad i 10 § sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande sjöman å fartyg,

som i denna paragraf avses.

4 kapitlet.

Säkerhetstjänst och övertidsarbete m. m.

13 §.

Utan hinder av vad här ovan stadgats må sjöman användas till skeppstjänst,

då fråga är om:

a) skeppstjänst, som med hänsyn till säkerheten för fartyg, liv eller gods

eller till fartygs navigering eller manövrering till sjöss nödvändigt måste utföras

å annan tid, än sjömannen eljest har att förrätta skeppstjänst;

b) skeppstjänst, som erfordras för lämnande av hjälp, varom i 34 a, 223

eller 223 a § sjölagen sägs;

c) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap,

som i enlighet med vad därom särskilt stadgas varda anställda;

d) askhissning till sjöss;

e) skeppstjänst, som föranledes därav, att besättningen blivit under pågående

resa förminskad; samt

f) nödig vakttjänst i hamn.

För skeppstjänst, som sjöman utför på grund av bestämmelserna under a)

—e) här ovan, är han, såvitt ej annat överenskommits, icke berättigad till ersättning

i vidare mån, än i 23 § sjömanslagen sägs.

För under f) omförmäld vakttjänst, som förrättas å annan tid än under ordinarie

arbetstid, skall antingen motsvarande fritid vara beredd eller beredas

under samma dygn eller närmast föregående eller efterföljande helgfria dygn

eller ock ersättning utgå såsom för övertidsarbete.

14 §.

Sjöman vare, med de begränsningar, som angivas i 15 §, pliktig att i större

utsträckning och å andra tider, än i 2 och 3 kapitlen sägs, mot ersättning utföra

jämväl annan än i 13 § omförmäld skeppstjänst (övertidsarbete).

Övertidsarbete, som erfordras för vidtagande av åtgärd, som blivit påbjuden

av myndighet i hamn och som måste företagas å tid, då sjöman eljest endast

Ordinarie

arbetstid för

sjöman å

fartyg med

vaktmdelning.

Ordinarie

arbetstid till

sjöss och i

hamn för

sjöman å

fartyg utan

vaktindelning.

Säkerhetstjänst

m. in.

Övertids
arbete.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 220.

ma användas till skeppstjänst, som i 13 § omförmäles, skall icke vara underkastat

de i 15 § angivna begränsningar, men skall ersättning enligt 16 § utgå

därför.

15 §.

Begränsning 1 mom. Å fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt bruk
aVarbete

ll?t säJt’ må til1 SJÖSS eller under dygn> då fartyg ankommer till eller av
går

från Hamn, övertidsarbete icke åläggas sjöman, såvida tiden för hans

skeppstjänst därigenom skulle under två på varandra följande dygn med mera

än sex timmar överskjuta den ordinarie arbetstiden.

2 mom. Befinner sig fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, i hamn, må sjöman icke användas till övertidsarbete

å söckendag, därest tiden för sjömannens skeppstjänst därigenom skulle antingen

överstiga den ordinarie arbetstiden för samma dygn med mera än sex

timmar eller under två på varandra följande dygn uppgå till mera än tjugoåtta

timmar; samt

a helgdag, därest sjömannens skeppstjänst under samma dag därigenom

skulle överstiga åtta, i tropikerna sju, timmar.

Till övertidsarbete för annan lastning eller lossning än sådan, som avser

passagerares effekter eller post eller gods, vars lastning eller lossning ej kan

utan fara för godset uppskjutas, må sjöman ej användas å helgdag eller oftare

än varannan dag, såframt icke övertidsarbetet erfordras för att fartygets avgång

ej må avsevärt fördröjas.

3 mom. Å fartyg, där skeppstjänst icke är indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, jnå sjöman icke användas till övertidsarbete, därest den tid,

varunder han saväl i hamn som till sjöss utför skeppstjänst, därigenom skulle

under två på varandra följande dygn överstiga trettio timmar.

4 mom. Till övertidsarbete må sjöman icke användas mera än aderton timmar

i veckan.

16 §.

Ersättning Ersättning för övertidsarbete skall, för timme beräknat, utgöra, när arbetet

J°rarbete j6S å söckendag, minst en etthundrafemtiondel och, när arbetet utföres å

helgdag, minst en sjuttiofemtedel av sjömannens kontanta månadslön, oberäknat

kostpenningar eller däremot svarande ersättning.

Har sjöman någon dag mera än två timmar använts till övertidsarbete, bestående

uti hanterande av last vid lastning eller lossning, skall, därest han

under närmast följande dag eller dagar användes för enahanda arbete, sjömannen„

för de^ A sfs t berör da dag eller dagar utförda övertidsarbete av sådan art

utfå ersättning efter den för övertidsarbete å helgdag stadgade beräkningsgrund,

ändock att arbetet utförts å söckendag.

Ersättningen skall ^beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete utföres.

Eör varje påbörjad halvtimme betalas ersättning såsom för halvtimme.

5 kapitlet.

Övriga bestämmelser
-

17 §.

Ogiltigt av- _ Innehåller avtal om skeppstjänst villkor stridande mot denna lag, vare det

tal. villkor utan verkan.

Övertids
journal.

18 §.

För varje dag, varunder övertidsarbete förekommer, åligger det befälhavaren

att senast nästföljande dag härom göra anteckning i särskild övertids
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 220. 17

journal, upprättad enligt formulär, som fastställes av fartygsinspektionens

chefsmyndighet.

Ej må någon, vars rätt är därav beroende, förvägras att om övertidsjournals

innehåll undfå nödig kännedom och att därav taga skriftligt utdrag,

övertidsjournal skall av redaren förvaras minst två år efter dess avslutning.

19 §.

Befälhavare skall tillse, att ett exemplar av denna lag finnes tillgängligt ombord

å fartyget.

20 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av fartygsinspektionens tillsynsorgan;

och skall i övrigt beträffande tillsynen i tillämpliga delar lända till

efterrättelse vad i 1, 6 och 7 kapitlen lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om

tillsyn å fartyg finnes stadgat.

Närmare föreskrifter angående tillsynens utövande meddelas av Konungen.

21 §.

Befälhavare, som använder sjöman till skeppstjänst i strid mot vad i denna

lag stadgas eller som bryter mot bestämmelsen i 10 §, straffes med böter från

och med tio till och med ettusen kronor.

Lika med befälhavare straffes redare, där förseelsen visas hava skett med

hans vetskap och vilja.

22 §.

Bryter befälhavare eller redare mot bestämmelse, som är meddelad i 18 §,

straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

23 §.

Har befälhavare, sig eller annan till nytta eller att därmed skada göra,

fört falsk övertidsjournal eller övertidsjournalen ändrat eller förstört, undanstuckit

eller oläslig gjort, straffes med böter från och med fem till och med

femhundra kronor eller fängelse i högst sex månader.

Har redare gjort sig skyldig till förseelse, som nu sagts, eller visas sådan

av befälhavaren begången förseelse hava skett med redarens vetskap och vilja,

vare han förfallen till enahanda ansvar.

24 §.

Åsidosätter befälhavare den skyldighet, som enligt 19 § åligger honom, straffes

med böter från och med fem till och med etthundra kronor.

25 §.

Allmän åklagare åligger att tala å förseelse, varom i denna lag sägs.

26 §.

Om domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, skall vad i 86—

88 §§ sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

27 §.

Om domstol i mål rörande förseelse, varom i denna lag sägs, skall vad i 89 §

sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 74 samt. Nr 218—220.

Lagen tillgänglig

ombord.

Tillsyn å

lagens efterlevnad.

Straff
bestämmel
ser.

Straffbe
stämmelse.

Straff
bestämmel
ser.

Straff
bestämmel
se.

Åtal.

Laga domstol

i tvistemål.

Laga domstol

i brottmål.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 220.

Bötesförvandling

m. m.

28 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola vid bristande

tillgång till deras fulla gäldande förvandlas enligt allmänna strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927 samt gäller till och med den

31 december 1930; skolande dels beträffande sådan under tiden för lagens giltighet

begången förseelse, som avses i 21—24 §§, dels ock i fråga om domstol

i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, vad i lagen är stadgat fortfara

att gälla även efter sistnämnda dag.

Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i kraft meddela

undantag, som avses i 1 § 3 mom.

Eftergift, som med stöd av lagen den 24 oktober 1919 om arbetstiden å

svenska fartyg beviljats utan begränsning till viss tid, skall, i den mån vederbörande

myndighet ej annorlunda bestämmer, fortfarande tillsvidare äga giltighet.

_____

B) hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning rörande

lämpligheten av det i den i utskottsutlåtandet omförmälda motionen

nr 250 i första kammaren framförda spörsmålet om sådan ändring av bestämmelserna

i sjöarbetstidslagen, att sjöman å fartyg utan vaktindelning till skydd

för överansträngning beredes viss sammanhängande vilotid under varje dygn,

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

•

Stockholm den 12 maj 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1926. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner,

261617

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.