Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för vissa befattning skärare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid drottning Sofias stiftelse.
1926-05-27 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1926:273, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för vissa befattning skärare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid drottning Sofias stiftelse.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 273.
1
JVr 273.
Godkänd av första kammaren den 27 maj 1926.
Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående rätt för vissa befattning skärare vid
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att
för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring
vid drottning Sofias stiftelse.
(Statsutskottets utlåtande nr 135.)
Till KONUNGEN.
I en till riksdagen avlåten, den 19 februari 1926 dagtecknad proposition,
nr 181, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att ordinarie befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte må, efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall, kunna för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring av
motsvarande beskaffenhet vid den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten
i Vänersborg.
På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1914 års senare
riksdag, i samband med beviljandet av anslag för uppförande av en vårdanstalt
i Lund för blinda med komplicerat lyte, bemyndiga Eders Kungl. Maj :t att vid
den tid, då den ifrågavarande anstalten trädde i verksamhet, för statsverkets
räkning övertaga drottning Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna,
i Vänersborg belägna vårdanstaltens dåvarande tillgångar under utfästelse å
statens vägnar om fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll, som innehölles
i stiftelsens reglemente eller eljest kunde vara fästade vid sagda tillgångar
eller särskilda delar därav. Sedan genom beslut av 1920 års riksdag
medel anvisats för byggnadernas slutförande under år 1921, övertogs den
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1-k samt. Nr 273—27-1. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 278.
med Sofiastiftelsen förenade anstalten av staten på hösten år 1922. Genom beslut
av Eders Kungd. Maj:t den 22 juni 1921 fastställdes stat för blindanstalten
i Lund. I denna stat äro, efter vissa senare däri gjorda ändringar, upptagna
följande befattningshavare, nämligen: 1 rektor, 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor,
1 husmoder, 1 översköterska, 1 kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare,
och 3 vaktmästare.
I den skrivelse, som ingavs till skolöverstyrelsen med utredning och förslag
rörande stat för den blivande Lundaanstalten, hemställdes, att de tjänstinnehavare,
som komme att övergå från Sofiastiftelsen till den nya anstalten, skulle
få rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, de haft
fast anställning vid stiftelsen.
Överstyrelsen ansåg sig icke kunna förorda beviljande av en dylik rätt;
överstyrelsen framhöll, att ett medgivande om lönetursrätt för här ifrågavarande
befattningshavare lätteligen torde kunna komma att uppfattas såsom
prejudicerande vid framtida avgöranden beträffande statstjänares eventuella
rätt att tillgodoräkna sig i angivna avseende tidigare verksamhet i enskild
tjänst, varför överstyrelsen fann det riktigast att skärskåda frågan uteslutande
med hänsyn till huruvida en dylik förmån kunde anses skälig ur synpunkten
av de blivande lönernas förhållande till de vid tidpunkten för övertagandet åtnjutna
inkomsterna av respektive befattningar. Verkställd undersökning hade,
erinrade överstyrelsen, givit vid handen, att det för samtliga till ålderstillägg
ifrågakommande befattningshavare torde gälla, att de framtida avlöningarna,
även utan lönetursrätt, komma att innebära en högst avsevärd förbättring, vilken
sannolikt i intet fall skulle komma att med nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser
understiga 1,800 kronor och för åtskilliga överstiga detta belopp.
Emellertid hemställde Eders Kungl. Maj:t i en till 1921 års riksdag avlåten
proposition (nr 247) angående stat för Lundaanstalten att för åtnjutande av de
avlöningsförmåner, som föreslagits för ordinarie befattningshavare, skulle i
fråga om ålderstillägg gälla att befattningshavare finge, efter prövning av
Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl
den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt
kunde anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han hade att utföra
å befattningen vid vårdanstalten.
Riksdagen förklarade emellertid, att riksdagen icke kunnat undgå att finna
de av skolöverstyrelsen anförda skälen vara av en så vägande beskaffenhet,
att riksdagen icke ansett sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj ds förslag i denna
del.
Styrelsen för vårdanstalten har nu återupptagit förutberörda spörsmål om
tjänstårsberäkning, i det att styrelsen gjort framställning om utverkande av
rätt för de befattningshavare vid vårdanstalten, vilka förut varit anställda vid
drottning Sofias stiftelse att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring vid stiftelsen.
I sitt utlåtande över denna framställning har skolöverstyrelsen till en början
erinrat om sin tidigare intagna avvisande ståndpunkt samt därvid framhållit,
att överstyrelsen vid intagandet av denna ståndpunkt utgått ifrån att icke hel
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr S73.
o
ler befattningshavarna vid de av landsting underhållna dövstumskolor och sinnesslöanstalter
vid övergång till vårdanstalten skulle få tillgodoräkna sig tidigare
tjänstgöring i kommunal tjänst. I de av Eders Kungl. Maj :t och riksdagen
antagna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de till ordinarie befattningshavare
vid anstalten utgående avlöningsförmånerna hade emellertid befattningshavare
vid kommunala dövstumskolor och sinneslöanstalter upptagits bland dem,
som erhållit rätt att vid övergång till statsanstalten tillgodoräkna sig sin föregående
tjänstgöring. Enligt överstyrelsens uppfattning fordrade därför rättvisan,
att förutvarande befattningshavare vid drottning Sofias stiftelse i löneturshänseende
icke ställas sämre än före detta befattningshavare vid dövstumskolor
och sinnesslöanstalter, och tillstyrkte överstyrelsen därför bifall till anstaltsstyrelsens
begäran.
Statskontoret däremot har avstyrkt bifall till den föreliggande framställningen,
därvid statskontoret bland annat framhållit, dels att ett bifall till ansökningen
otvivelaktigt skulle medföra ett flertal liknande framställningar från
befattningshavare vid oreglerade verk, som med samma skäl torde kunna göra
anspråk på att det arbete, de utfört utom statens tjänst, måtte tillgodoräknas
dem för avlöningsförhöjning, dels ock att riksdagen så sent som år 1921 ■—
alltså samtidigt med det nya lönesystemets införande beträffande stora grupper
av statens befattningshavare — icke ansett sig kunna bifalla en liknande
framställning.
Enligt riksdagens mening ligger den förevarande frågan med hänsyn till ärendets
förberedande behandling i ett delvis annat läge än då den senast behandlades
av riksdagen, nämligen därigenom att ämneslärarinna vid anstalten fått
rätt tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom ordinarie lärarinna vid
folkskola eller högre folkskola, såsom lärarinna vid av landsting underhållen
dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt eller såsom föreståndare eller lärare
vid skyddshem, som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl.
Maj :t stadfäst reglemente eller ock är av Eders Kungl. Maj :t erkänt såsom allmän
uppfostringsanstalt — allt anstalter, som icke äro statliga och vilka knappast
kunna sägas vara av mera allmän natur än Vänersborgsanstalten.
Riksdagen, som finner starka billighetsskäl tala för ett bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen medgiver, att ordinarie
befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte
må, efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, kunna för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring av motsvarande beskaffenhet
vid den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg.
Stockholm den 27 maj 1926.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.