Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för vissa befattning skärare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid drottning Sofias stiftelse.

1926-05-27 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:273, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för vissa befattning skärare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid drottning Sofias stiftelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 273.

1

JVr 273.

Godkänd av första kammaren den 27 maj 1926.

Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående rätt för vissa befattning skärare vid

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att

för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring

vid drottning Sofias stiftelse.

(Statsutskottets utlåtande nr 135.)

Till KONUNGEN.

I en till riksdagen avlåten, den 19 februari 1926 dagtecknad proposition,

nr 181, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att ordinarie befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte må, efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall, kunna för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring av

motsvarande beskaffenhet vid den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

i Vänersborg.

På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1914 års senare

riksdag, i samband med beviljandet av anslag för uppförande av en vårdanstalt

i Lund för blinda med komplicerat lyte, bemyndiga Eders Kungl. Maj :t att vid

den tid, då den ifrågavarande anstalten trädde i verksamhet, för statsverkets

räkning övertaga drottning Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna,

i Vänersborg belägna vårdanstaltens dåvarande tillgångar under utfästelse å

statens vägnar om fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll, som innehölles

i stiftelsens reglemente eller eljest kunde vara fästade vid sagda tillgångar

eller särskilda delar därav. Sedan genom beslut av 1920 års riksdag

medel anvisats för byggnadernas slutförande under år 1921, övertogs den

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1-k samt. Nr 273—27-1. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 278.

med Sofiastiftelsen förenade anstalten av staten på hösten år 1922. Genom beslut

av Eders Kungd. Maj:t den 22 juni 1921 fastställdes stat för blindanstalten

i Lund. I denna stat äro, efter vissa senare däri gjorda ändringar, upptagna

följande befattningshavare, nämligen: 1 rektor, 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor,

1 husmoder, 1 översköterska, 1 kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare,

och 3 vaktmästare.

I den skrivelse, som ingavs till skolöverstyrelsen med utredning och förslag

rörande stat för den blivande Lundaanstalten, hemställdes, att de tjänstinnehavare,

som komme att övergå från Sofiastiftelsen till den nya anstalten, skulle

få rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, de haft

fast anställning vid stiftelsen.

Överstyrelsen ansåg sig icke kunna förorda beviljande av en dylik rätt;

överstyrelsen framhöll, att ett medgivande om lönetursrätt för här ifrågavarande

befattningshavare lätteligen torde kunna komma att uppfattas såsom

prejudicerande vid framtida avgöranden beträffande statstjänares eventuella

rätt att tillgodoräkna sig i angivna avseende tidigare verksamhet i enskild

tjänst, varför överstyrelsen fann det riktigast att skärskåda frågan uteslutande

med hänsyn till huruvida en dylik förmån kunde anses skälig ur synpunkten

av de blivande lönernas förhållande till de vid tidpunkten för övertagandet åtnjutna

inkomsterna av respektive befattningar. Verkställd undersökning hade,

erinrade överstyrelsen, givit vid handen, att det för samtliga till ålderstillägg

ifrågakommande befattningshavare torde gälla, att de framtida avlöningarna,

även utan lönetursrätt, komma att innebära en högst avsevärd förbättring, vilken

sannolikt i intet fall skulle komma att med nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser

understiga 1,800 kronor och för åtskilliga överstiga detta belopp.

Emellertid hemställde Eders Kungl. Maj:t i en till 1921 års riksdag avlåten

proposition (nr 247) angående stat för Lundaanstalten att för åtnjutande av de

avlöningsförmåner, som föreslagits för ordinarie befattningshavare, skulle i

fråga om ålderstillägg gälla att befattningshavare finge, efter prövning av

Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl

den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt

kunde anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han hade att utföra

å befattningen vid vårdanstalten.

Riksdagen förklarade emellertid, att riksdagen icke kunnat undgå att finna

de av skolöverstyrelsen anförda skälen vara av en så vägande beskaffenhet,

att riksdagen icke ansett sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj ds förslag i denna

del.

Styrelsen för vårdanstalten har nu återupptagit förutberörda spörsmål om

tjänstårsberäkning, i det att styrelsen gjort framställning om utverkande av

rätt för de befattningshavare vid vårdanstalten, vilka förut varit anställda vid

drottning Sofias stiftelse att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring vid stiftelsen.

I sitt utlåtande över denna framställning har skolöverstyrelsen till en början

erinrat om sin tidigare intagna avvisande ståndpunkt samt därvid framhållit,

att överstyrelsen vid intagandet av denna ståndpunkt utgått ifrån att icke hel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr S73.

o

ler befattningshavarna vid de av landsting underhållna dövstumskolor och sinnesslöanstalter

vid övergång till vårdanstalten skulle få tillgodoräkna sig tidigare

tjänstgöring i kommunal tjänst. I de av Eders Kungl. Maj :t och riksdagen

antagna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de till ordinarie befattningshavare

vid anstalten utgående avlöningsförmånerna hade emellertid befattningshavare

vid kommunala dövstumskolor och sinneslöanstalter upptagits bland dem,

som erhållit rätt att vid övergång till statsanstalten tillgodoräkna sig sin föregående

tjänstgöring. Enligt överstyrelsens uppfattning fordrade därför rättvisan,

att förutvarande befattningshavare vid drottning Sofias stiftelse i löneturshänseende

icke ställas sämre än före detta befattningshavare vid dövstumskolor

och sinnesslöanstalter, och tillstyrkte överstyrelsen därför bifall till anstaltsstyrelsens

begäran.

Statskontoret däremot har avstyrkt bifall till den föreliggande framställningen,

därvid statskontoret bland annat framhållit, dels att ett bifall till ansökningen

otvivelaktigt skulle medföra ett flertal liknande framställningar från

befattningshavare vid oreglerade verk, som med samma skäl torde kunna göra

anspråk på att det arbete, de utfört utom statens tjänst, måtte tillgodoräknas

dem för avlöningsförhöjning, dels ock att riksdagen så sent som år 1921 ■—

alltså samtidigt med det nya lönesystemets införande beträffande stora grupper

av statens befattningshavare — icke ansett sig kunna bifalla en liknande

framställning.

Enligt riksdagens mening ligger den förevarande frågan med hänsyn till ärendets

förberedande behandling i ett delvis annat läge än då den senast behandlades

av riksdagen, nämligen därigenom att ämneslärarinna vid anstalten fått

rätt tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom ordinarie lärarinna vid

folkskola eller högre folkskola, såsom lärarinna vid av landsting underhållen

dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt eller såsom föreståndare eller lärare

vid skyddshem, som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl.

Maj :t stadfäst reglemente eller ock är av Eders Kungl. Maj :t erkänt såsom allmän

uppfostringsanstalt — allt anstalter, som icke äro statliga och vilka knappast

kunna sägas vara av mera allmän natur än Vänersborgsanstalten.

Riksdagen, som finner starka billighetsskäl tala för ett bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen medgiver, att ordinarie

befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

må, efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, kunna för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring av motsvarande beskaffenhet

vid den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg.

Stockholm den 27 maj 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.