Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning s fonder.

1926-02-17 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:28, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning s fonder.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 28.

3

Nr 28.

Godkänd av första kammaren den 17 februari 1926.

Godkänd av andra kammaren den 17 februari 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar

om anslag för kapitalökning å statens under

kommunikationsdepartementet hörande utlåning s
fonder.

(Statsutskottets utlåtande nr 15.)

Till Konungen.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927

har Eders Kungl. Maj:t beträffande statens utlåningsfonder, under åberopande

av det vid propositionen underrubrik »Utgifter för kapitalökning,

bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda

dag, föreslagit riksdagen (punkt 29) besluta, att de avsättningar till allmänna

järnvägslånefonden, som enligt riksdagens beslut skulle ske under

budgetåren 1926—1929, i stället skola äga rum under budgetåren 1927

— 1930.

Riksdagen anser sig under denna punkt böra något beröra de av chefen

för finansdepartementet inledningsvis framlagda synpunkterna beträffande

finansieringen av statens lånefonder (Utgifter för kapitalökning sid.

8—11).

Av det kapital, tillhopa 266.5 miljoner kronor, som under budgetåret

1924—1925 disponerats för vissa i en uppgjord sammanställning angivna

fonder, skulle, enligt vad sammanställningen utvisar, ett belopp av 73.8

miljoner kronor få anses oförräntat på grund av förefintlig skillnad mellan

å ena sidan gällande upplåningsränta (cirka 5 procent) och å andra sidan

tillämpade lägre räntesatser vid utlämnandet av lån från fonden. I sistnämnda

belopp ingå, bland annat, av det av egnahemslånefonden disponerade,

till i runt tal 120 miljoner kronor uppgående kapitalet, cirka 40

miljoner kronor, av allmänna järnvägslånefondens kapital å 55.8 miljoner

kronor 2.4 miljoner kronor samt av bibanelånefondens kapital å 7,6 miljoner

kronor 2.5 miljoner kronor. Härtill kommer emellertid det kapital,

som nedlagts i vissa fonder, från vilka utlämnade lån löpa räntefritt, sam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 28.

manlagt cirka 10 miljoner kronor. Det totala oförräntade beloppet uppgick

alltså till i runt tal 83 miljoner kronor.

I likhet med departementschefen finner riksdagen det önskligt, att en

snabbare avbetalning av nämnda del av det i utlåningsfonderna nedlagda

lånekapitalet kan äga rum. Till det förslag i sådan riktning, som förelagts

årets riksdag, får riksdagen tillfälle att återkomma i annat sammanhang.

I avseende å sättet för tillförandet av nytt kapital till lånefonderna bör

likvisst erinras, hurusom under de senaste åren, till undvikande av fortsatta

förräntningsunderskott, lånemedel anlitats allenast i den mån avkastning

å upplånta medel beräknats kunna erhållas, medan återstoden utgått

av skattemedel och därmed jämförliga statsinkomster.

Enligt vad av departementschefen omnämnts, hava vissa smärre kapitalförluster

uppstått för en del utlåningsfonder. Det synes riksdagen önskvärt,

att i sammanhang med de övriga åtgärder, som vidtagits för vinnande

av klarhet rörande de olika utlåningsfondernas allmänna ställning

och förräntningsmöjligheter, en utredning kommer till stånd i fråga om

storleken av dessa förluster samt om och i vad mån ersättning för de

avskrivningar i vederbörande fonders räkenskaper, som på grund härav

må hava gjorts, bör genom anslag å riksstaten beredas.

Yad därefter särskilt angår allmänna järnvägslånefonden, vill riksdagen

erinra om de svårigheter, som visat sig föreligga för ett flertal med lån

från fonden understödda järnvägsföretag att fullgöra dem åvilande amorteringar

och räntebetalningar. För nästkommande budgetår är visserligen

icke något nytt anslag för kapitalökning till fonden äskat. Enligt vad

som i propositionen upplyses, föreligga emellertid framställningar om lån

från fonden till icke mindre än 10 nya företag, för vilka samtliga, med

undantag av ett, koncession redan är beviljad. I anledning av de ytterligare

påfrestningar å järnvägslånefonden, som sålunda synas vara att

vänta, föranlåtes riksdagen erinra om 1925 års riksdags vid behandling

av frågan om fortsatt anslag till bibanelånefonden gjorda uttalande om

vikten av att framgå med varsamhet, då det gäller statens medverkan till

nya järnvägsanläggningar. Dessa synpunkter torde böra vara vägledande

även vid prövningen av framdeles uppkommande frågor om lån från allmänna

järnvägslånefonden.

Under åberopande härav och då riksdagen icke funnit anledning till

erinran mot Eders Kungl. Maj:ts nu under denna punkt framställda förslag

om uppskov med avsättningarna till järnvägslånefonden, får riksdagen

anmäla, att riksdagen beslutat, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,

som enligt riksdagens beslut skulle ske under budgetåren

1926—1929, i stället skola äga rum under budgetåren 1927 —1930.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen, att Eders

Kungl. Maj:t må jämväl för tiden efter 1925 års utgång förfoga över

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 28.

o

samtliga av riksdagen anvisade medel för avsättning till fonden för att

underlätta åstadkommandet av bibanor i vissa delar av riket.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag bär riksdagen

medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må jämväl för tiden efter 1925 års utgång

förfoga över samtliga av riksdagen anvisade medel för avsättning till

fonden för att underlätta åstadkommandet av bibanor i vissa delar av riket.

3:o) Eders Kung!. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att såsom

kapitalökning för vattenkraftslånefonden förbudgetåret 1926 —1927 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra som kapitalökning för vattenkraftslånefonden

för nästkommande budgetår anvisa det av Eders Kungl. Maj:t

äskade beloppet 500,000 kronor.

Då riksdagen ej heller funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, att täckning för hela det såsom kapitalökningsanslag anvisade

beloppet skall beträffande denna fond — från vilken utlämnade lån löpa

med en räntesats av 5 procent — utgå av lånemedel, får riksdagen anmäla,

att riksdagen såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden för

budgetåret 1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att såsom

kapitalökning för luftfartslånefonden för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer riksdagen att framdeles under riksdagen

anmäla sitt beslut.

Stockholm den 17 februari 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.