Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående beredande av en tryggare ställning i rättsligt hänseende åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor.

1926-06-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:305, Skrivelse till Konungen, angående beredande av en tryggare ställning i rättsligt hänseende åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 305.

Nr 305.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1926.

Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående beredande av en tryggare

ställning i rättsligt hänseende åt biträdande lärare

vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen vackt motion har framställning gjorts i syfte att utredning

måtte komma till stånd, huruvida och på vad sätt en tryggare ställning i

rättsligt hänseende må kunna beredas biträdande lärare vid folkskola och lärare

vid mindre folkskola.

I den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver har utlåtande i ärendet inhämtats

från skolöverstyrelsen, varjämte Sveriges allmänna folkskollärareförenings

centralstyrelse beretts tillfälle att inkomma med yttrande över motionen.

Som motionärerna framhållit hava de biträdande lärarna vid folkskola och

lärarna vid mindre folkskola icke samma trygga ställning i rättsligt avseende

som övriga lärargrupper. Anledningen härtill är att söka i den lösliga ställning,

som de mindre folkskolorna och de s. k. biträdande lärarbefattningarna intaga

i skolsystemet. Ifrågavarande lärare kunna jämlikt 33 § mom. 2 gällande folkskolestadga

av skolråden entledigas, när deras befattningar genom en i behörig

ordning godkänd omorganisation av skolväsendet skola förändras till folkskollärar-

eller småskollärartjänster eller ock indragas.

Beträffande lärare vid mindre folkskola stadgas dock i 33 § mom. 3 folkskolestadgan,

att, om en mindre folkskola ändras till en folkskola med småskola,

skall lärare, som, då beslutet om förändringen vunnit laga kraft, i minst två år

varit anställd tills vidare vid den mindre folkskolan och därunder tjänstgjort

med nit och skicklighet samt fört en hedrande vandel, av skolrådet förordnas

till ordinarie lärare vid småskolan utan iakttagande av den ordning, som i §§ 19

—21 stadgas.

Genom den otrygga ställning nu ifrågavarande lärare sålunda intaga, placeras

dessa i en undantagsställning, som måste synas dem orättvis. I samma mån som

utvecklingen av skolväsendet fortskrider och därigenom mindervärdiga skol
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 305. 5

former ersättas med bättre, blir frågan om dessa lärares rättsliga ställning alltmer

aktuell.

I likhet med skolöverstyrelsen och centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening

finner riksdagen motionärernas krav på utredning av ifrågavarande

spörsmål väl motiverat. Riksdagen vill för sin del peka på några av

de framförda förslagen till en lösning av denna fråga, vilka synas riksdagen

böra i första hand göras till föremål för prövning.

Såsom en effektiv åtgärd för tillgodoseende av berörda lärares intressen har

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening föreslagit beredande

av möjlighet för dem att utbilda sig till lärare vid egentlig folkskola.

Till de tvååriga utbildningskurser, som äro avsedda att inrättas för småskollärarinnors

utbildning till folkskollärarinnor, böra, synes det, dessa lärare äga företräde,

under förutsättning att de uppfylla inträdesfordringarna. Riksdagen anser,

att för skolans vidkommande ett dylikt tillvägagångssätt avgjort är att föredraga

framför den hittills stundom anlitade dispensvägen. Härtill kommer,

att dispens hädanefter icke torde kunna givas i samma utsträckning som tidigare,

sedan tillgången på examinerade folkskollärare numera är mer än tillräcklig.

Det synes riksdagen uppenbart, att den pedagogiska erfarenhet, som

dessa lärare förvärvat under sin tjänstgöring, bör göra dem särskilt kvalificerade

för verksamhet på folkskolstadiet, icke minst i omorganiserade mindre

folkskolor.

Det stora antalet lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor

— enligt skolöverstyrelsens statistik utgjorde den förra gruppen 2,506

och den senare 964 i november 1925 — utgör dock ett hinder för att ovannämnda

åtgärd skulle innebära en lösning av frågan om beredande av en mera tryggad

rättslig ställning åt ifrågavarande lärare. Vid dessa kurser för småskollärarinnors

utbildning till lärarinnor på folkskolstadiet kan plats endast beredas

för en ringa procent av dessa lärare. För att förverkliga motionens syfte behöva

även andra åtgärder vidtagas, ägnade att på ett mera effektivt sätt leda till det

åsyftade målet.

Det synes sålunda önskvärt, att dessa lärare må kunna erhålla ordinarie befattning

vid småskola inom det skoldistrikt, där de äro anställda, utan att småskollärarbefattningen

i vanlig ordning kungöres ledig. Detta förfaringssätt

följes redan nu beträffande småskollärare med ordinarie anställning, som i samband

med skolväsendets omorganisation förflyttas till annan småskola inom distriktet.

Om emellertid en omorganisation av skolväsendet, som den i åberopade 33 §

av folkskolstadgan avsedda, genomföres på så sätt, att folkskola vdelningens barn

förflyttas till annan folkskola inom distriktet och den mindre folkskolan omändras

till småskola, finnes ingen rätt för läraren att förordnas till ordinarie

vid småskolan. Här synes därför ett tillägg erforderligt till skolkskolstadgans

33 §.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 305.

Vidare synes det riksdagen, som om den anordningen bör prövas, om vid de

tillfällen, då en mindre folkskola nedlägges och de tidigare där undervisade

barnen överföras till en angränsande folkskola av B 2-form, som i samband därmed

uppdelas i två läraravdelningar och sålunda övergår till B 1-form, läraren

vid den nedlagda mindre folkskolan lämpligen må kunna vinna anställning vid

den nyinrättade skolavdelningen.

I de fall däremot, då en mindre folkskola förändras till en folkskola av B 3- formen, en förändring, som endast innebär, att småskolläraren utbytes mot en

folkskollärare, blir småskolläraren utan anställning vid ifrågavarande skola.

Därest inom skoldistriktet annan småskollärartjänst finnes ledig, synes det

önskvärt, att vederbörande lärare beredes ordinarie anställning där.

Vid inträffande förhållanden att lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor genom en omorganisation av skolväsendet icke skulle kunna

beredas anställning inom skoldistriktet, har skolöverstyrelsen i sitt yttrande i

ämnet framkastat, att dessa lärare borde överföras på indragningsstat, eller

ock att sådana lärare efter ansökan och tjänsteålder skulle medgivas förtursrätt

vid tillsättning av annan liknande tjänst, i första hand vid mindre

folkskola inom riket. Mot anlitande av någon av dessa båda utvägar synas dock

vissa betänkligheter kunna anföras. Den förstnämnda skulle medföra ganska

betydande ekonomiska uppoffringar för det allmänna och den senare i viss mån

kringskära kommunernas inflytande på lärartillsättningarna. Riksdagen anser

dock, att även dessa uppslag böra ägnas en mera ingående undersökning.

Vidare torde det förtjäna komma under allsidig prövning, huruvida icke sådana

förändringar, som medföra indragning av biträdande lärares eller lärares

vid mindre folkskolor respektive befattningar, må företagas i samband med dessa

lärares avgång från tjänsten till följd av uppnådd pensionsålder, anställning å

annan ort eller ock avgång av annan anledning, för såvitt ej vederbörande lärare

beredes ordinarie anställning vid småskola inom distriktet.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj :t

täcktes föranstalta om utredning, huruvida och på vad sätt en tryggare ställning

i rättsligt hänseende må kunna beredas biträdande lärare vid folkskola och

lärare vid mindre folkskola, samt att Eders Kungl. Maj :t därefter täcktes vidtaga

de åtgärder, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 3 juni 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.