Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i ämnet väckta motioner.

1926-06-01 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:316, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 316.

1

Nr 31Ö.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1926.

Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ds i

statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning

angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 149.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 bär

Eders Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

bilagda tjänsteförteckningen skall från och med den 1 juli 1926

under andra huvudtiteln i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 316—317.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 316.

Verk och befattningar

Andra huvudtiteln.

Avdelning och

lönegrad enligt

löneplanen

Högsta domstolen.

Förste expeditionsvakt...................................................................... B 7

Expeditionsvakt............................................................................... B 5

Regeringsrätten.

Förste expeditionsvakt................................................................... B 7

Expeditionsvakt................................................................................ B 5

dels besluta, att de i kungörelsen angående tillämpning av sagda reglemente

(Svensk författningssamling 1921: 452 och 1925: 272) under avdelning

B, punkterna 1 och 2, intagna särskilda bestämmelserna för högsta

domstolen och regeringsrätten skola från och med den 1 juli 1926 upphöra

att gälla;

dels bestämma antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta domstolen

och regeringsrätten på följande sätt:

Befattning

Högsta domstolen.

Lönegrad

1 förste expeditionsvakt ■

............... B 7

2 expeditionsvakter..........

Regeringsrätten.

............... B 5

1 förste expeditionsvakt .

............... B 7

1 expeditionsvakt .............

................ B 5;

dels fastställa följande ordinarie stat för högsta domstolen, att tillämpas

från och med den 1 juli 1926:

Stat.

Lön

1 justitieråd ..................................................................... kronor 21,000

23 » ......................................................................... » 483,000

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

............................................................................. » 9,500

Summa förslagsanslag kronor 513,500;

dels fastställa följande ordinarie stat för regeringsrätten, att tillämpas

från och med den 1 juli 1926:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 316.

3

Stat.

Lön

1 regeringsråd ............................... ........................................

6 » .......................................................................

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, för
-

kronor 21,000

» 126,000

slagsanslag

...................................... » 6,500

Summa förslagsanslag kronor 153,500;

dels besluta, att i fråga om justitieråd och regeringsråd följande bestämmelser

skola gälla:

1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej förenas:

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening

eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse eller vars

verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

dylikt uppdrag i styrelse för annat verk eller bolag, som är försett med

Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag;

befattning såsom tjänsteman i verk, bolag, förening eller inrättning,

som ovan sagts;

annan tjänstebefattning av vad slag det vara må; eller

uppdrag såsom skiljeman.

2. Lönen utgår från och med den dag, tjänsten tillträdes, till och med

den dag, befattningshavaren avgår på grund av avsked, entledigande eller

dödsfall.

3. Utbetalning av lönen sker månadsvis i efterskott.

4. Justitieråd och regeringsråd äro pliktiga att underkasta sig de

ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade i fråga om pension;

och skall denna förpliktelse jämväl innefatta skyldighet att underkasta

sig sådana ändringar i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang

med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering;

dels förklara, att justitieråd eller regeringsråd, som utnämnts före den

1 juli 1926 och ej vill underkasta sig ovanstående bestämmelser, skall

hos Eders Kungl. Maj:t göra anmälan i nämnda hänseende före viss av

Eders Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt, samt att befattningshavare, som

gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt förenämnda

avlöningsreglemente tillkommande avlöningsförmåner;

dels höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till högsta

domstolen från dess nuvarande belopp, 441,500 kronor, med 72,000 kronor

till 513,500 kronor;

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till

regeringsrätten från dess nuvarande belopp, 132,500 kronor, med 21,000

kronor till 153,500 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 316.

I sammanhang med förevarande förslag har riksdagen till behandling

förehaft en inom riksdagen väckt motion, 1:163, vari hemställts,

att det i samband med föreslagen reglering av justitierådens och regeringsrådens

löner upptagna villkoret, att med justitieråds- och regeringsrådsämbete

icke må förenas uppdrag såsom skiljeman, måtte av riksdagen

uteslutas, eller, därest detta yrkande icke skulle vinna beaktande,

att åt villkoret måtte givas allenast det innehåll, att med justitierådsoch

regeringsrådsämbete icke må förenas uppdrag som skiljeman i fall,

då uppdraget meddelas av allenast en av parterna eller av överexekutor

i enskild parts ställe, eller, därest icke heller detta yrkande skulle bifallas,

att det ifrågavarande villkoret måtte förklaras icke skola gälla sådana

uppdrag såsom skiljeman, vilka grunda sig på skiljeavtal, som slutits

före den 1 juli 1926.

Likaledes har riksdagen behandlat en inom riksdagen väckt motion,

II: 236, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det vid förslaget

om löneförhöjning för justitieråd och regeringsråd knutna villkoret, att

innehavare av sådana ämbeten icke skulle äga att åtaga sig uppdrag såsom

skiljeman, må givas allenast det innehåll, att regeringsråd och justitieråd

icke må, på grund av skiljeavtal, som slutes efter tiden för ikraftträdandet

av föreslagen ny lönestat för dessa ämbeten, mottaga uppdrag som skiljeman

i fall, då uppdraget meddelas av allenast en av parterna eller av

överexekutor eller i annan enskild parts ställe.

Framställningar av enahanda innebörd som motionerna hava inkommit

till riksdagens vederbörande utskott från styrelsen för Sveriges advokatsamfund,

Stockholms handelskammare och Sveriges industriförbund.

Att, i enlighet med vad de i ärendet tillkallade sakkunniga föreslagit

och departementschefen tillstyrkt, fristående föreskrifter meddelas angående

justitierådens och regeringsrådens löneförhållanden, finner riksdagen

välbetänkt och anser riksdagen ock, att denna anordning bör kunna utan

olägenhet genomföras. Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna lönebeloppet,

21,000 kronor, har riksdagen ävenledes ansett sig böra godkänna.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, föranleder justitieråds- och regeringsrådsbefattningarnas

utbrytning ur det allmänna avlöningsreglementet,

att särskilda avlöningsbestämmelser för dessa befattningshavare måste

meddelas. För närvarande finnes för befattningshavarna ifråga i en tillläggsförfattning

till avlöningsreglementet intagen en bestämmelse om

förbud mot förening av ifrågavarande ämbeten med vissa enskilda uppdrag

och tjänstebefattningar i vissa bolag, föreningar, verk och inrättningar.

Vid sidan av nämnda specialbestämmelser skulle emellertid nu

enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag efter löneregleringens genomförande det i

avlöningsreglementets 3 § för ordinarie tjänstemän i allmänhet stadgade

förbud mot förening av ordinarie befattning med annan tjänst ävensom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 316.

o

med vissa enskilda uppdrag och tjänstebefattningar bringas till tillämpning

å justitie- och regeringsråd, i den mån dessa föreskrifter avse uppdrag

eller tjänstebefattningar, som ej falla inom ramen för omförmälda

specialbestämmelse, dock att den i 2 mom. av sagda paragraf Eders Kungl.

Maj:t tillagda dispensrätt icke skulle hava avseende å justitieråd och regeringsråd.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har riksdagen

icke haft något att erinra.

Vad angår frågan om rätt för justitie- och regeringsråd att åtaga sig

skiljemannauppdrag, hava, såsom statsrådsprotokollet ock utvisar, delade

meningar gjort sig gällande. De sakkunniga hava sålunda härutinnan

stannat i skilda meningar. Medan de sakkunnigas ordförande ansett, att

befattningshavarna i fråga borde helt betagas rätten att åtaga sig dylika

uppdrag, har en annan av de sakkunniga funnit inga som helst restriktioner

i berörda hänseende böra gälla och den tredje sakkunnige har

föreslagit, att en viss begränsning i rätten att åtaga sig dylika uppdrag

borde stadgas för befattningshavarna. Departementschefen har i likhet

med statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd biträtt

den av de sakkunnigas ordförande uttalade uppfattningen.

Riksdagen har vid den prövning, riksdagen ägnat denna fråga funnit

de skäl, som anförts till stöd för ett borttagande av den nu justitieråden

och regeringsråden tillkommande rätten att åtaga sig uppdrag av berörda

slag, böra tillmätas sådan avgörande betydelse, att riksdagen — även

om riksdagen icke kan förneka, att vissa omständigheter kunna andragas

till förmån för ett bibehållande i viss omfattning av sagda rätt —

ansett sig böra ansluta sig till departementschefens uppfattning i frågan.

Vad i ovanherörda motioner och i övrigt anförts till gendrivande av de

skäl, som föranlett departementschefens, av riksdagen sålunda biträdda

mening i ämnet, har riksdagen alltså icke funnit övertygande. I den

ena av motionerna medgives för övrigt, att skiljemannauppdragen kunna

i vissa fall tänkas menligt inverka på ifrågavarande ämbetsmäns

egentliga verksamhet. Riksdagen har vidare svårt att föreställa sig,

att — såsom från vissa håll gjorts gällande — skiljemannainstitutets

effektivitet skulle äventyras och dess användande komma att inskränkas,

därest justitieråden och regeringsråden ej tillätes åtaga sig dylika uppdrag.

Det synes nämligen riksdagen, som om såväl i huvudstaden,

där dessa ämbetsmän hava sin verksamhet förlagd, som ock i landsorten

erforderligt antal för uppdragen i fråga fullt kompetenta jurister

finnas att tillgå. Det bör jämväl bemärkas, att höjning av justitierådens

och regeringsrådens löner föreslås även med hänsyn till att denna

skulle utgöra en kompensation för ifrågavarande inskränkning i rätten

att åtaga sig uppdrag av nu berörda art. Riksdagen anser dock, att ifrågavarande

förbud icke må gälla skiljemannauppdrag, som grundar sig på

skiljeavtal, slutet före den 1 juli 1926.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 316.

Om riksdagen alltså funnit, att den justitie- och regeringsråden nu tillkommande

rätten att åtaga sig skiljemannauppdrag i samband med löneregleringens

genomförande bör borttagas, har riksdagen emellertid utgått

från, att härvid avses skiljemannauppdrag i den vanliga betydelsen. Däremot

synes enligt riksdagens mening hinder icke böra möta för befattningshavarna

i fråga att åtaga sig uppdrag såsom skiljemän vid mellanfolkliga

skiljedomsförfaranden.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit riksdagen i fråga om avlöningsbestämmelser

för justitieråd och regeringsråd, har riksdagen ansett sig böra

bifalla.

Då riksdagen ej heller funnit skäl till erinran mot de framlagda anslagsberäkningarna,

får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen i anledning av

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och ovan berörda motioner, 1:163

och II: 236,

dels beslutat, att den avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

bilagda tjänsteförteckningen skall från och med den 1 juli 1926 under

andra huvudtiteln i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:

Verk och befattningar.

Avdelning och

lönegrad enligt

löneplaneu.

Andra huvudtiteln.

Högsta domstolen.

Förste expeditionsvakt ..................................................................... B 7

Expeditionsvakt.................................................................................... B 5

Regeringsrätten.

Förste expeditionsvakt.................................................................... B 7

Expeditionsvakt ................................................................................. B 5

dels beslutat, att de i kungörelsen angående tillämpning av sagda reglemente

(Svensk författningssamling 1921: 452 och 1925: 272) under avdelning

B, punkterna 1 och 2, intagna särskilda bestämmelserna för högsta domstolen

och regeringsrätten skola från och med den 1 juli 1926 upphöra

att gälla;

dels bestämt antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta domstolen

och regeringsrätten på följande sätt:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 316.

7

Befattning

Högsta domstolen.

1 förste expeditionsvakt

2 expeditionsvakter

Lönegrad

B 7

B 5

Regeringsrätten.

1 förste expeditionsvakt ................................................................... B 7

1 expeditionsvakt ............................................................................ B 5;

dels fastställt följande ordinarie stat för högsta domstolen, att tillämpas

från och med den 1 juli 1926:

Stat.

Lön

1 justitieråd .......................................................................... kronor 21,000

23 » » 483,000

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

.................................................................................. » 9,500

Summa förslagsanslag kronor 513,500;

dels fastställt följande ordinarie stat för regeringsrätten, att tillämpas

från och med den 1 juli 1926:

Stat.

Lön

1 regeringsråd .................................................................... kronor 21,000

6 » ..................................................................... » 126,000

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

.............................................................................. » 6,500

Summa förslagsanslag kronor 153,500:

dels beslutat, att i fråga om justitieråd och regeringsråd följande bestämmelser

skola gälla:

1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej förenas:

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening

eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse eller vars

verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

dylikt uppdrag i styrelse för annat verk eller bolag, som är försett med

Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag;

befattning såsom tjänsteman i verk, bolag, förening eller inrättning, som

ovan sagts;

annan tjänstebefattning av vad slag det vara må; eller

uppdrag såsom skiljeman.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 316.

2. Lönen utgår från och med den dag, tjänsten tillträdes, till och med

den dag, befattningshavaren avgår på grund av avsked, entledigande eller

dödsfall.

3. Utbetalning av lönen sker månadsvis i efterskott.

4. Justitieråd och regeringsråd äro pliktiga att underkasta sig de ändrade

bestämmelser, som kunna varda utfärdade i fråga om pension; och skall

denna förpliktelse jämväl innefatta skyldighet att underkasta sig sådana

ändringar i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang

med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering;

dels förklarat, att justitieråd eller regeringsråd, som utnämnts före den

1 juli 1926 och ej vill underkasta sig ovanstående bestämmelser, skall hos

Eders Kungl. Maj:t göra anmälan i nämnda hänseende före viss av Eders

Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt, samt att befattningshavare, som gjort dylik

anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt förenämnda avlöningsreglemente

tillkommande avlöningsförmåner;

dels höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till högsta

domstolen från dess nuvarande belopp, 441,500 kronor, med 72,000 kronor

till 513,500 kronor;

dels ock höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till

regeringsrätten från dess nuvarande belopp, 132,500 kronor, med 21,000

kronor till 153,500 kronor.

Stockholm den 1 juni 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.