Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i ämnet väckta motioner.
1926-06-01 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1926:316, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 316.
1
Nr 31Ö.
Godkänd av första kammaren den 1 juni 1926.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ds i
statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning
angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 149.)
Till Konungen.
Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 bär
Eders Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att den avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
bilagda tjänsteförteckningen skall från och med den 1 juli 1926
under andra huvudtiteln i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 316—317.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 316.
Verk och befattningar
Andra huvudtiteln.
Avdelning och
lönegrad enligt
löneplanen
Högsta domstolen.
Förste expeditionsvakt...................................................................... B 7
Expeditionsvakt............................................................................... B 5
Regeringsrätten.
Förste expeditionsvakt................................................................... B 7
Expeditionsvakt................................................................................ B 5
dels besluta, att de i kungörelsen angående tillämpning av sagda reglemente
(Svensk författningssamling 1921: 452 och 1925: 272) under avdelning
B, punkterna 1 och 2, intagna särskilda bestämmelserna för högsta
domstolen och regeringsrätten skola från och med den 1 juli 1926 upphöra
att gälla;
dels bestämma antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta domstolen
och regeringsrätten på följande sätt:
Befattning
Högsta domstolen.
Lönegrad
1 förste expeditionsvakt ■
............... B 7
2 expeditionsvakter..........
Regeringsrätten.
............... B 5
1 förste expeditionsvakt .
............... B 7
1 expeditionsvakt .............
................ B 5;
dels fastställa följande ordinarie stat för högsta domstolen, att tillämpas
från och med den 1 juli 1926:
Stat.
Lön
1 justitieråd ..................................................................... kronor 21,000
23 » ......................................................................... » 483,000
Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
............................................................................. » 9,500
Summa förslagsanslag kronor 513,500;
dels fastställa följande ordinarie stat för regeringsrätten, att tillämpas
från och med den 1 juli 1926:
Riksdagens skrivelse Nr 316.
3
Stat.
Lön
1 regeringsråd ............................... ........................................
6 » .......................................................................
Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, för
-
kronor 21,000
» 126,000
slagsanslag
...................................... » 6,500
Summa förslagsanslag kronor 153,500;
dels besluta, att i fråga om justitieråd och regeringsråd följande bestämmelser
skola gälla:
1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej förenas:
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening
eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse eller vars
verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;
dylikt uppdrag i styrelse för annat verk eller bolag, som är försett med
Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag;
befattning såsom tjänsteman i verk, bolag, förening eller inrättning,
som ovan sagts;
annan tjänstebefattning av vad slag det vara må; eller
uppdrag såsom skiljeman.
2. Lönen utgår från och med den dag, tjänsten tillträdes, till och med
den dag, befattningshavaren avgår på grund av avsked, entledigande eller
dödsfall.
3. Utbetalning av lönen sker månadsvis i efterskott.
4. Justitieråd och regeringsråd äro pliktiga att underkasta sig de
ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade i fråga om pension;
och skall denna förpliktelse jämväl innefatta skyldighet att underkasta
sig sådana ändringar i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang
med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering;
dels förklara, att justitieråd eller regeringsråd, som utnämnts före den
1 juli 1926 och ej vill underkasta sig ovanstående bestämmelser, skall
hos Eders Kungl. Maj:t göra anmälan i nämnda hänseende före viss av
Eders Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt, samt att befattningshavare, som
gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt förenämnda
avlöningsreglemente tillkommande avlöningsförmåner;
dels höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till högsta
domstolen från dess nuvarande belopp, 441,500 kronor, med 72,000 kronor
till 513,500 kronor;
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
regeringsrätten från dess nuvarande belopp, 132,500 kronor, med 21,000
kronor till 153,500 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 316.
I sammanhang med förevarande förslag har riksdagen till behandling
förehaft en inom riksdagen väckt motion, 1:163, vari hemställts,
att det i samband med föreslagen reglering av justitierådens och regeringsrådens
löner upptagna villkoret, att med justitieråds- och regeringsrådsämbete
icke må förenas uppdrag såsom skiljeman, måtte av riksdagen
uteslutas, eller, därest detta yrkande icke skulle vinna beaktande,
att åt villkoret måtte givas allenast det innehåll, att med justitierådsoch
regeringsrådsämbete icke må förenas uppdrag som skiljeman i fall,
då uppdraget meddelas av allenast en av parterna eller av överexekutor
i enskild parts ställe, eller, därest icke heller detta yrkande skulle bifallas,
att det ifrågavarande villkoret måtte förklaras icke skola gälla sådana
uppdrag såsom skiljeman, vilka grunda sig på skiljeavtal, som slutits
före den 1 juli 1926.
Likaledes har riksdagen behandlat en inom riksdagen väckt motion,
II: 236, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det vid förslaget
om löneförhöjning för justitieråd och regeringsråd knutna villkoret, att
innehavare av sådana ämbeten icke skulle äga att åtaga sig uppdrag såsom
skiljeman, må givas allenast det innehåll, att regeringsråd och justitieråd
icke må, på grund av skiljeavtal, som slutes efter tiden för ikraftträdandet
av föreslagen ny lönestat för dessa ämbeten, mottaga uppdrag som skiljeman
i fall, då uppdraget meddelas av allenast en av parterna eller av
överexekutor eller i annan enskild parts ställe.
Framställningar av enahanda innebörd som motionerna hava inkommit
till riksdagens vederbörande utskott från styrelsen för Sveriges advokatsamfund,
Stockholms handelskammare och Sveriges industriförbund.
Att, i enlighet med vad de i ärendet tillkallade sakkunniga föreslagit
och departementschefen tillstyrkt, fristående föreskrifter meddelas angående
justitierådens och regeringsrådens löneförhållanden, finner riksdagen
välbetänkt och anser riksdagen ock, att denna anordning bör kunna utan
olägenhet genomföras. Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna lönebeloppet,
21,000 kronor, har riksdagen ävenledes ansett sig böra godkänna.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, föranleder justitieråds- och regeringsrådsbefattningarnas
utbrytning ur det allmänna avlöningsreglementet,
att särskilda avlöningsbestämmelser för dessa befattningshavare måste
meddelas. För närvarande finnes för befattningshavarna ifråga i en tillläggsförfattning
till avlöningsreglementet intagen en bestämmelse om
förbud mot förening av ifrågavarande ämbeten med vissa enskilda uppdrag
och tjänstebefattningar i vissa bolag, föreningar, verk och inrättningar.
Vid sidan av nämnda specialbestämmelser skulle emellertid nu
enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag efter löneregleringens genomförande det i
avlöningsreglementets 3 § för ordinarie tjänstemän i allmänhet stadgade
förbud mot förening av ordinarie befattning med annan tjänst ävensom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 316.
o
med vissa enskilda uppdrag och tjänstebefattningar bringas till tillämpning
å justitie- och regeringsråd, i den mån dessa föreskrifter avse uppdrag
eller tjänstebefattningar, som ej falla inom ramen för omförmälda
specialbestämmelse, dock att den i 2 mom. av sagda paragraf Eders Kungl.
Maj:t tillagda dispensrätt icke skulle hava avseende å justitieråd och regeringsråd.
Mot vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har riksdagen
icke haft något att erinra.
Vad angår frågan om rätt för justitie- och regeringsråd att åtaga sig
skiljemannauppdrag, hava, såsom statsrådsprotokollet ock utvisar, delade
meningar gjort sig gällande. De sakkunniga hava sålunda härutinnan
stannat i skilda meningar. Medan de sakkunnigas ordförande ansett, att
befattningshavarna i fråga borde helt betagas rätten att åtaga sig dylika
uppdrag, har en annan av de sakkunniga funnit inga som helst restriktioner
i berörda hänseende böra gälla och den tredje sakkunnige har
föreslagit, att en viss begränsning i rätten att åtaga sig dylika uppdrag
borde stadgas för befattningshavarna. Departementschefen har i likhet
med statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd biträtt
den av de sakkunnigas ordförande uttalade uppfattningen.
Riksdagen har vid den prövning, riksdagen ägnat denna fråga funnit
de skäl, som anförts till stöd för ett borttagande av den nu justitieråden
och regeringsråden tillkommande rätten att åtaga sig uppdrag av berörda
slag, böra tillmätas sådan avgörande betydelse, att riksdagen — även
om riksdagen icke kan förneka, att vissa omständigheter kunna andragas
till förmån för ett bibehållande i viss omfattning av sagda rätt —
ansett sig böra ansluta sig till departementschefens uppfattning i frågan.
Vad i ovanherörda motioner och i övrigt anförts till gendrivande av de
skäl, som föranlett departementschefens, av riksdagen sålunda biträdda
mening i ämnet, har riksdagen alltså icke funnit övertygande. I den
ena av motionerna medgives för övrigt, att skiljemannauppdragen kunna
i vissa fall tänkas menligt inverka på ifrågavarande ämbetsmäns
egentliga verksamhet. Riksdagen har vidare svårt att föreställa sig,
att — såsom från vissa håll gjorts gällande — skiljemannainstitutets
effektivitet skulle äventyras och dess användande komma att inskränkas,
därest justitieråden och regeringsråden ej tillätes åtaga sig dylika uppdrag.
Det synes nämligen riksdagen, som om såväl i huvudstaden,
där dessa ämbetsmän hava sin verksamhet förlagd, som ock i landsorten
erforderligt antal för uppdragen i fråga fullt kompetenta jurister
finnas att tillgå. Det bör jämväl bemärkas, att höjning av justitierådens
och regeringsrådens löner föreslås även med hänsyn till att denna
skulle utgöra en kompensation för ifrågavarande inskränkning i rätten
att åtaga sig uppdrag av nu berörda art. Riksdagen anser dock, att ifrågavarande
förbud icke må gälla skiljemannauppdrag, som grundar sig på
skiljeavtal, slutet före den 1 juli 1926.
6
Riksdagens skrivelse Nr 316.
Om riksdagen alltså funnit, att den justitie- och regeringsråden nu tillkommande
rätten att åtaga sig skiljemannauppdrag i samband med löneregleringens
genomförande bör borttagas, har riksdagen emellertid utgått
från, att härvid avses skiljemannauppdrag i den vanliga betydelsen. Däremot
synes enligt riksdagens mening hinder icke böra möta för befattningshavarna
i fråga att åtaga sig uppdrag såsom skiljemän vid mellanfolkliga
skiljedomsförfaranden.
Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit riksdagen i fråga om avlöningsbestämmelser
för justitieråd och regeringsråd, har riksdagen ansett sig böra
bifalla.
Då riksdagen ej heller funnit skäl till erinran mot de framlagda anslagsberäkningarna,
får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen i anledning av
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och ovan berörda motioner, 1:163
och II: 236,
dels beslutat, att den avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
bilagda tjänsteförteckningen skall från och med den 1 juli 1926 under
andra huvudtiteln i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:
Verk och befattningar.
Avdelning och
lönegrad enligt
löneplaneu.
Andra huvudtiteln.
Högsta domstolen.
Förste expeditionsvakt ..................................................................... B 7
Expeditionsvakt.................................................................................... B 5
Regeringsrätten.
Förste expeditionsvakt.................................................................... B 7
Expeditionsvakt ................................................................................. B 5
dels beslutat, att de i kungörelsen angående tillämpning av sagda reglemente
(Svensk författningssamling 1921: 452 och 1925: 272) under avdelning
B, punkterna 1 och 2, intagna särskilda bestämmelserna för högsta domstolen
och regeringsrätten skola från och med den 1 juli 1926 upphöra
att gälla;
dels bestämt antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta domstolen
och regeringsrätten på följande sätt:
Riksdagens skrivelse Nr 316.
7
Befattning
Högsta domstolen.
1 förste expeditionsvakt
2 expeditionsvakter
Lönegrad
B 7
B 5
Regeringsrätten.
1 förste expeditionsvakt ................................................................... B 7
1 expeditionsvakt ............................................................................ B 5;
dels fastställt följande ordinarie stat för högsta domstolen, att tillämpas
från och med den 1 juli 1926:
Stat.
Lön
1 justitieråd .......................................................................... kronor 21,000
23 » » 483,000
Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
.................................................................................. » 9,500
Summa förslagsanslag kronor 513,500;
dels fastställt följande ordinarie stat för regeringsrätten, att tillämpas
från och med den 1 juli 1926:
Stat.
Lön
1 regeringsråd .................................................................... kronor 21,000
6 » ..................................................................... » 126,000
Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
.............................................................................. » 6,500
Summa förslagsanslag kronor 153,500:
dels beslutat, att i fråga om justitieråd och regeringsråd följande bestämmelser
skola gälla:
1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej förenas:
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening
eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse eller vars
verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;
dylikt uppdrag i styrelse för annat verk eller bolag, som är försett med
Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag;
befattning såsom tjänsteman i verk, bolag, förening eller inrättning, som
ovan sagts;
annan tjänstebefattning av vad slag det vara må; eller
uppdrag såsom skiljeman.
8
Riksdagens skrivelse Nr 316.
2. Lönen utgår från och med den dag, tjänsten tillträdes, till och med
den dag, befattningshavaren avgår på grund av avsked, entledigande eller
dödsfall.
3. Utbetalning av lönen sker månadsvis i efterskott.
4. Justitieråd och regeringsråd äro pliktiga att underkasta sig de ändrade
bestämmelser, som kunna varda utfärdade i fråga om pension; och skall
denna förpliktelse jämväl innefatta skyldighet att underkasta sig sådana
ändringar i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang
med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering;
dels förklarat, att justitieråd eller regeringsråd, som utnämnts före den
1 juli 1926 och ej vill underkasta sig ovanstående bestämmelser, skall hos
Eders Kungl. Maj:t göra anmälan i nämnda hänseende före viss av Eders
Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt, samt att befattningshavare, som gjort dylik
anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt förenämnda avlöningsreglemente
tillkommande avlöningsförmåner;
dels höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till högsta
domstolen från dess nuvarande belopp, 441,500 kronor, med 72,000 kronor
till 513,500 kronor;
dels ock höjt det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
regeringsrätten från dess nuvarande belopp, 132,500 kronor, med 21,000
kronor till 153,500 kronor.
Stockholm den 1 juni 1926.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.