Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. i vad rör pensionsoch indragningsstaterna.

1926-05-31 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:319, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. i vad rör pensionsoch indragningsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 319.

1

Nr 319.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1926.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts i

statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. i vad rör

pensions- och indragningsstaterna.

(Bankoutskottets utlåtande nr 55.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har Eders Kungl.

Maj:t — jämte det under det under de särskilda huvudtitlarna föreslagits

upptagande å riksstatens för förenämnda budgetår av erforderliga anslag

till dyrtidstillägg — under åberopande av det vid propositionen under rubrik

»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden för sagda dag föreslagit riksdagen

dels godkänna vissa av departementschefen föreslagna ändringar i bestämmelserna

angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

att lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1926,

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och

statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller

inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans pensionskassa

och statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. skola

utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt

bestridas,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och fabriker

m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostBihang

till riksdagens protokoll 1926. 14 saml. Nr 319—322.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 319.

naderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhållsoch

anskaffningsanslag.

Riksdagen anmäler i denna skrivelse sitt beslut i ärendet i vad rör pensionsoch

indragningsstatema.

Enligt det i statsverkspropositionen framlagda förslaget skulle nuvarande

grunder för dyrtidstillägg i stort sett bliva gällande jämväl för nästkommande

budgetår. Beträffande sättet för bestämmande av det tal, som skall

anses motsvara levnadskostnadsökningen, bär emellertid departementschefen

föreslagit den förändringen, att, medan detta enligt nuvarande grunder fastställes

kvartalsvis, detsamma skulle från och med nästa budgetår fastställas

för hela budgetåret med ledning av medeltalet för levnadskostnadsindex under

närmast föregående budgetår. Därjämte har departementschefen förordat

en omformulering av dyrtidstilläggsbestämmelserna i syfte att vid varje

nyreglering av löner eller pensioner de för kommunikationsverken in. fl. verk

gällande mindre gynnsamma dyrtidstilläggsgrunderna skulle bliva tillämpliga

utan att för ändamålet skulle erfordras särskilt riksdagsbeslut eller författningsändring.

Riksdagen vill erinra, att, på sätt framgår av riksdagens skrivelse nr 73,

riksdagen fattat beslut angående dyrtidstillägg beträffande befattningshavare

hörande under andra—åttonde och tionde huvudtitlarna och därvid avslagit

Eders Kungl. Maj ds förslag om ändring i sättet för bestämmande av talet

för levnadskostnadsökningen men godkänt förslaget om tillämpningen av de

mindre gynnsamma dyrtidstilläggsgrunderna.

Vad riksdagen sålunda beslutit bör gälla jämväl i fråga om befattningshavare

under elfte huvudtiteln, nämligen personal vid flottans pensionskassa

och statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl.

I anslutning till vad riksdagen beslutit beträffande sättet för bestämmande

av talet för levnadskostnadsökningen för i tjänst varande befattningshavare

har riksdagen funnit sig höra avslå Eders Kungl. Maj ds förslag om ändring

av § 2 i kungörelserna angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare samt

åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare.

Vad därefter beträffar förslaget om omformulering av nu gällande bestämmelser

i syfte att vid förekommande nyregleringar av löner eller pensioner

de mindre gynnsamma dyrtidstilläggsgrunderna utan vidare skola

bliva tillämpliga, har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot att

dylik omformulering vidtages i bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer. Däremot synes någon motsvarande ändring i bestämmelserna

angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer icke erfordras, enär dyrtidstilläggen till f. d. befattningshavare

numera utgå för samtliga pensionärer enligt de mindre gynnsamma

grunderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 319.

I samband med frågan om personalindragningar vid statsdepartementen har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit vissa ändringar i nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser,

avseende personal på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet.

Till tjänstfri befattningshavare å indragningsstat utgår för närvarande

dyrtidstillägg såsom till f. d. befattningshavare i statens tjänst, dock att för

den, som åtnjuter lön enligt avlöningsreglemente för s. k. nyreglerat verk, procenttalet

för dyrtidstillägget är detsamma, som gäller för befattningshavare

i statens tjänst med avlöning enligt sådant avlöningsreglemente. Uti dessa

bestämmelser, som innefattas i § 6 av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 275)

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, har departementschefen förordat den ändringen, att

dyrtidstillägget för personal å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

bestämmes att utgå med hälften av det för befattningshavare i tjänstgöring

utgående beloppet, frånsett barntillägg, vari någon reduktion ansetts ej böra

göras. Vid genomförandet av detta förslag hava nu gällande bestämmelser

om dyrtidstillägg åt tjänstfria befattningshavare å indragningsstat ansetts

höra upphävas och de nya bestämmelserna infogas i kungörelsen den 15 juni

1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Härigenom bar icke åsyftats att göra ändring i fråga om

sättet för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt tjänstfria befattningshavare

å indragningsstat.

Under erinran att riksdagen godkänt departementschefens förslag i fråga

om avlönings- och pensionsförmåner för den å indragningsstat uppförda

tjänstfria personalen vill riksdagen ansluta sig till de av departementschefen

föreslagna, ovan angivna ändringarna i bestämmelserna angående dyrtidstillägg

åt här ifrågavarande befattningshavare.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört lår riksdagen, som i

särskild skrivelse anmäler beslut beträffande anslag till dyrtidstillägg under

elfte huvudtiteln, anmäla, att riksdagen dels beträffande befattningshavare,

hörande under elfte huvudtiteln, med avslag å Eders Kungl. Maj ds förslag,

i vad avser ändring av § 2 av kungörelsen i ämnet den 15 juni 1923 (nr 265),

godkänt här ovan angiven ändring i bestämmelserna angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, att lända till efterrättelse från och med

den 1 juli 1926, dels med avslag å Eders Kungl. Maj ds förslag, i vad det

avser ändring av § 2 av kungörelserna i ämnet den 18 juni 1925 (nr 2/5)

och den 15 juni 1923 (nr 267), godkänt härovan angiven ändring i bestämmelserna

angående dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst m. fl., att lända till efterrättelse från och

med den 1 juli 1926, dels godkänt av Eders Kungl. Majd föreslagen ändring

i bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt tjänstfria befattningshavare å

indragningsstat, att lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1926, dels

ock besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans pensionskassa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 319.

och statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. skola utgå av de

medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas.

Stockholm den 31 maj 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.