Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1926-02-27 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:55, Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

I

Nr 55.

Godkänd av första kammaren den 27 februari 1926.

Godkänd av andra kammaren den 27 februari 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret

1926—1927 av utgifterna för kapitalökning i avseende

å post- och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

(Statsutskottets utlåtande nr 9.)

Till Konungen.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda

framställningar i avseende å regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna

för kapitalökning, i vad angår post- och telegrafverken samt

statens järnvägar och vattenfallsverk, får riksdagen för Eders Kungl.

Maj:t anmäla följande beslut.

Postverket.

l:o) Eders Kungl. Maj:t har i avseende å postverket, under åberopande

av det vid propositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning, Bil. 1»

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag,

föreslagit riksdagen (punkt 1) att för inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av 750,000

kronor.

Riksdagen vill till en början, i anslutning till vissa av chefen för finansdepartementet

gjorda uttalanden beträffande finansieringen av kommunikationsverken

(Utgifter för kapitalökning sid. 2—7), anföra följande.

Vid ifrågavarande fyra kommunikationsverk, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk, post- och telegrafverken, har kapitalanskaffningen sedan

gammalt i stor utsträckning skett genom anlitande av lånemedel. Detta förfaringssätt

har under normala tider framstått desto mera naturligt som det

i regel gällt företag, beslutade till fromma för samfärdseln och landets ekonomiska

utveckling, vilkas planläggning omfattat en lång framtid och som

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 samt. Nr 55—59-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 55.

i många fall endast så småningom kunnat beräknas lämna sin fulla avkastning.

Redan av statsutskottet vid 1853—1854 års riksdag framhölls

samtidens rättmätiga anspråk på att ej över hövan betungas i skatteväg

för åstadkommande av företag som huvudsakligen gagna efterkommande

generationer; en skuldsättning med sådant syfte befrämjade däremot endast

nationalförmögenhetens fortfarande tillökning, vilket ingalunda kunde ge

framtida generationer anledning till missbelåtenhet. Riksdagen har velat

erinra om detta, i sammanhang med planläggningen av det svenska stambaneväsendet

gjorda uttalande, vilket kan anses hava varit vägledande för

finansieringen icke blott av statens järnvägar utan även av nyanläggningar

vid de övriga affärsverken.

Av det i statens järnvägar vid 1924 års utgång nedlagda kapitalet, uppgående

till 1,040 miljoner kronor, var ett belopp av cirka 850 miljoner

kronor anskaffat genom upplåning, medan återstoden — cirka en femtedel —

utgjordes av skattemedel eller i företaget nedlagda trafikmedel. Det av statens

vattenfalls ver k vid 1924 års utgång disponerade kapitalet uppgick till

i runt tal 300 miljoner kronor, bestående med undantag av 25 miljoner

kronor av upplånt kapital. Motsvarande siffror för telegraf- och postverken

voro cirka 275, respektive 40 miljoner kronor, varav 240, respektive 20

miljoner kronor utgjorde lånemedel.

Såsom härav framgår, utgöres det i de fyra affärsverken nedlagda kapitalet

till övervägande del av lånemedel. Med hänsyn till de betydande belopp,

som investerats under krigsårens högkonjunktur samt följande år, är

av särskilt intresse att. utröna, i vad mån anläggningarnas nuvarande totalvärde

motsvara gjorda kapitalutlägg. Av en i detta avseende i statsverkspropositionen

till 1924 års riksdag framlagd utredning inhämtas, att, i trots

av de betydande nyanläggningar, som tillkommit under högsta dyrtiden, det

bokförda totala värdet vid 1922 års slut av samtliga anläggningar inom

vart och ett av de fyra verken dock kunde beräknas väsentligt överstiga

vad de vid nyanläggning enligt 1922 års prisnivå skulle kostat.

Oavsett detta lärer likvisst finansieringsfrågan särskilt vad angår statens

järnvägar och statens vattenfallsverk alltjämt förtjäna den största uppmärksamhet.

Trots att förräntningskraven för statens järnvägars del under senare år

begränsats att avse allenast det upplånade kapitalet — ungefärligen motsvarande

vad som nedlagts i så kallade räntebärande bandelar — måste dock

transportavgifterna alltjämt hållas på en nivå, som med över 100 procent

överstiger 1913 års taxor. Såsom förklaring härtill har åberopats bland annat

att 1913 års transportavgifter varit med hänsyn till då rådande prisläge för

låga och alltså icke användbara som jämförelse. I sitt den 29 december

1925 avgivna utlåtande över järnvägstaxekommitténs förslag har järnvägsstyrelsen

framhållit, att man vid ett definitivt fastställande av nya transportavgifter

för statens järnvägar måste räkna med en genomsnittlig taxestegring

av ungefärligen denna höjd i förhållande till de transportavgifter för person

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

3

och gods, som gällde 1913. Vid uppgörandet av dessa beräkningar har järnvägsstyrelsen

förutsatt icke blott att återstående anslag till de beslutade järnvägsbyggnaderna

i övre Norrland täckas av skattemedel utan ock att vad

som av 1923—1925 års riksdagar anvisats till linjerna Storuman—Sorsele,

Porjus—Jockmokk och Lycksele—Storuman, sammanlagt 11.8 miljoner kronor,

efterhand skulle avföras från lånemedel, varför alltså skulle erfordras motsvarande

tillskott från andra statsinkomster. Detta önskemål har i statsverksproposition

vunnit beaktande, i vad avser nu äskade nya anslag till

dessa banor, varemot departementschefen ej ansett sig kunna förorda någon

åtgärd i syfte att tidigare beviljade lånemedelsanslag måtte överföras till

anslag av andra statsinkomster.

Vid bedömandet av det ekonomiska läget vid statens vattenfallsverk torde

kanaler och kraftverk böra från varandra särskiljas, varvid på dessa båda

rörelsegrenar torde böra uppdelas det kapital, som nedlagts i fastigheter och

centralförråd, vilka kunna betraktas såsom supplement till kanal- och kraftverksrörelsen.

I avseende å kanalrörelsen märkes härvid, att denna gått

med en i det närmaste konstant förlust under den senaste femårsperioden,

utan att något som helst bidrag till förräntningen av däri nedlagda kapital,

cirka 50 miljoner kronor, kunnat lämnas. Vid kraftverken har däremot

resultatet successivt förbättrats. Under 1925 torde driftöverskottet komma

att ungefär motsvara räntorna på lånekapitalet. Full ränta på det totalt

för kraftverken disponerade kapitalet lär vara att förvänta i och med att de

betydande, för västra stambanans elektrifiering utförda anläggningarna under

innevarande år tagas i anspråk samt vidare Norrforsens kraftverk igångsättes

med åtföljande ökning av inkomsterna. I den mån kraftavsättningen ytterligare

ökas, lärer därutöver överskott kunna påräknas, motsvarande ränta å

de ränteförluster, som uppkommit under byggnads- och starttiden. Att däremot

de vattenfall, som inköpts för framtida behov, icke ännu kunna lämna

avkastning torde ligga i öppen dag. I avseende å kraftverkens landsbygdstaxor

må erinras, hurusom tillkallade sakkunniga i avgivet betänkande framhållit

såsom önskligt, att vissa sänkningar i dessa vidtoges. Såsom en förutsättning

härför har dock uppställts en mot inkomstminskningen svarande

nedskrivning av verkets kapital, varvid det för avskrivning erforderliga beloppet

skulle anvisas som särskilt anslag.

Även beträffande kanalverken har vattenfallsstyrelsen i annat sammanhang

framhållit såsom önskligt, att liknande avskrivningsåtgärder vidtoges.

Postverket har på senare tid lämnat god avkastning. Även telegrafverkets

förräntningsmöjligheter måste för närvarande betecknas som tillfredsställande.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att, såsom ovan antytts, frågan

om kapitalanskaffningen till kommunikationsverken är förtjänt av den

största uppmärksamhet. Särskilt gäller detta statens järnvägar och statens

vattenfallsverk. Om å ena sidan framstår som en faktor av stor betydelse

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 55.

för landets ekonomiska liv, att trafik- och krafttaxor vid dessa båda verk

icke bliva onormalt betungande, måste dock å andra sidan ur statsfinansiell

synpunkt fasthållas kraven på förräntning av det nedlagda kapitalet, åtminstone

i vad detta är att hänföra till lånemedel. Ansvaret för att dessa båda

betingelser skola uppfyllas lärer i första hand åvila vederbörande verksstyrelser.

I betraktande av senaste årtiondets enastående ekonomiska omkastningar

torde dock få anses förklarligt om härvid statsmakternas medverkan till

genomförandet av vissa nedskrivningsåtgärder påkallas. Sålunda skulle med

hänsyn till nu angivna förhållanden det tvivelsutan vara önskligt att i

samband med skeende återbetalning av överskjutande oräntabla delar av

det i statens järnvägar och statens vattenfallsverk nedlagda lånekapitalet

en avskrivning härav kunde ske eller ock, på sätt järnvägsstyrelsen

föreslagit, att i vissa anläggningar placerat lånekapital kunde ersättas

av andra statsinkomster, vilket Ange anses innebära, att ränteanspråken i

denna del tillsvidare eftergåves. På grund av den statsfinansiella situationen

och särskilt i betraktande av de betydande belopp, som enligt budgetförslaget

skulle tagas] i anspråk för täckning av andra kristidsförluster,

torde icke vid denna riksdag en sådan plan låta sig genomföra. Oavsett

detta lärer emellertid framstå som en angelägen uppgift att söka åvägabringa

en ökad amortering av det i affärsverken nedlagda lånekapitalet.

Departementschefen har föreslagit, att de nu begärda kapitalökningsanslagen

till vissa norrlandsbanor — i runt tal 4.3 5 miljoner kronor — helt skulle

täckas av skattemedel. Till frågan i vad mån sålunda eller i övrigt andra

statsinkomster än lånemedel vid innevarande riksdag må kunna tagas i anspråk

för beredande av kapitalökning vid kommunikationsverken, får emellertid

riksdagen tillfälle framdeles återkomma i sammanhang med statsregleringen.

I avseende å det under förevarande punkt begärda anslaget till inköp

av inventarier för postverkets behov får riksdagen anföra följande.

För inköp av inventarier hava anvisats för vart och ett av budgetåren

1923—1924 och 1924—1925 500,000 kronor samt för budgetåret 1925—1926

700,000 kronor.

I avgivet förslag i fråga om anslag till utgifter för kapitalökning för

budgetåret 1926—1927 har generalpoststyrelsen enligt vad i statsrådsprotokollet

framhålles, bland annat anfört, att för inventarieanskaffningar under

nämnda budgetår verkställts så detaljerade beräkningar som varit möjligt

och gåve dessa till resultat, att för ändamålet i fråga erfordrades ett belopp

av 1,000,000 kronor. Ehuru styrelsen räknat med förnyelsefondens

fortsatta användning för bestridande av kostnaderna för anskaffningar av

inventarier i ersättning för utrangerade dylika, ansåge sig styrelsen icke

kunna äska ett lägre belopp än det nyssnämnda med hänsyn till den fortsatta

trafikstegring, som kunde vara att emotse och vilken naturligtvis

föranledde utökning av redan befintlig inventariestock.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

5

Sålunda erfordrades för den centrala upphandlingen av inventarier ett

belopp av i avrundat tal 100,000 kronor. För upphandlingar genom distriktsoch

lokalförvaltningarnas försorg erfordrades 115,000 kronor samt för

postgirorörelsens utveckling 100,000 kronor. Vidare behövdes för anskaffande

av nya maskiner och verktyg för postverkets verkstad, blanketttryckeri

och bokbinderi samt frimärkstryckeri ett belopp av 70,000 kronor

samt för nytillverkning av inventarier å postverkets verkstad 140,000 kronor.

Såsom jämväl framgår av berörda statsrådsprotokoll, har generalpoststyrelsen

ytterligare begärt anslag för budgetåret 1926—1927 för postdiligenstrafikens

utveckling. På anförda skäl har styrelsen hemställt om bemyndigande

att få anordna postdiligenstrafik å linjerna Kiruna—Vittangi—

Karesuando, Piteå—Skellefteå, Boden—Harads, Råneå—Niemisel—Gunnarsbyn,

Sundsvall—Bispgården—Ragunda och Ramsele—Backe ävensom att

utsträcka trafiken å linjen Sollefteå—Ramsele till Strömsund och å den

blivande linjen överkalix—Morjärv till Kalix. För genomförande av den

sålunda föreslagna utveckligen av diligenstrafiken har styrelsen beräknat

ett belopp av 250,000 kronor, utgörande kostnaden för nyanskaffning av

12 automobilomnibussar. Härtill har styrelsen ansett böra komma ett belopp

av 135,000 kronor för inköp av vanliga automobiler för utökning

av den huvudsakligen för posttransporter inom vederbörande samhällen

befintliga automobilparken samt för anskaffande av motorcyklar och elektriska

plattformsvagnar.

De i det föregående upptagna inventarieanskaffningarna skulle sålunda

draga en sammanlagd kostnad av 910,000 kronor. I detta belopp äro icke

inräknade utgifter för några nya ändamål utan allenast för utökning av

redan befintlig inventariestock. Emellertid har generalpoststyrelsen ansett,

att ett belopp av cirka 65,000 kronor bör finnas tillgängligt för inköp av

erforderlig reservmaskin till inrikes postanvisningsrevisionen samt för eventuellt

anskaffande av frankerings- och adresseringsmaskiner. Därutöver har

det synts styrelsen angeläget, att något belopp, förslagsvis allenast 25,000

kronor, avsättes till mötande av eventuella prisfördyringar samt för sådana

ändamål, som icke nu kunna förutses, men varigenom postverkets driftkostnader

kunna nedbringas.

Departementschefen har föreslagit en nedsättning i det utav generalpoststyrelsen

begärda anslagsbeloppet till 750,000 kronor.

En väsentlig del av förevarande anslag skulle alltså användas för inköp av

automobilomnibussar, avsedda för utsträckning av den av postverket bedrivna

postdiligenstrafiken. Enligt vad av propositionen inhämtas, förberedes nu

igångsättande av dylik trafik på ett ytterligare antal linjer. Med hänsyn

till gagnet ur samfärdselsynpunkt av dessa nya kommunikationsleder har

riksdagen intet att erinra mot, att medel till ifrågavarande ändamål

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 55.

ställas till förfogande; att märka är att enligt vunnen erfarenhet trafiken

å ifrågavarande omnibuslinjer i allmänhet synes giva tillfredsställande ekonomiskt

resultat. Riksdagen förutsätter dock, att innan en ny postdiligenslinje

öppnas, alltjämt såsom hittills medgivande härtill inhämtas av Eders

Kungl. Maj:t, som icke lärer underlåta tillse, att vederbörlig hänsyn tages

till andra redan tidigare anlagda kommunikationsleder, för vilka den nya

postdiligenstrafiken skulle kunna medföra en mera kännbar konkurrens.

I övrigt skulle det begärda anslaget komma till användning för inköp

av andra motorfordon av olika slag, inventarieanskaffning samt för moderniseringsåtgärder,

som krävas på grund av poströrelsens alltjämt fortgående

utveckling.

Med hänsyn till det sålunda anförda har riksdagen ansett, att medel för

ändamålet böra beviljas med det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet

750,000 kronor. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp av

inventarier för postverkets behov för budgetåret 1926—1927 anvisat ett

reservationsanslag av 750,000 kronor.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen

för uppförande av en posthusbyggnad i Kristinehamn för budgetåret 1926

—1927 anvisat ett reservationsanslag av 97,000 kronor.

Telegrafverket.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen medgiva att för

fullbordande av en telefonstationsbyggnad å fastigheten nr 9 i kvarteret

Jordgubben i Stockholm må av i statsrådsprotokollet omförmälda besparade

anslagsmedel för telegrafverket användas ett belopp av högst 175,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen medgivit, att

för fullbordande av en telefonstationsbyggnad å fastigheten nr 9 i kvarteret

Jordgubben i Stockholm må av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 7 januari 1926 omförmälda besparade anslagsmedel för telegrafverket

användas ett belopp av högst 175,000 kronor.

4:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen

för uppförande av stationsbyggnad i Limhamn för budgetåret 1926—1927

anvisat ett reservationsanslag av 103,000 kronor.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen

för inköp för telegrafverkets räkning av tomten nr 124 i Kalix municipalsamhälle

samt uppförande därstädes av en stationsbyggnad för budgetåret

1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 82,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 55.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad

av stationsbyggnaden vid Kasärntorget i Göteborg för budgetåret

1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för tillbyggnad

av stationsbyggnaden vid Kasärntorget i Göteborg för budgetåret 1926—1927

anvisat ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att för fortsatt

utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1926—1927

anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Medan för innevarande budgetår till fortsatt utveckling av statens telefon-

och telegrafväsende anvisats 8,000,000 kronor, har Eders Kungl.

Maj:t för budgetåret 1926—1927 begärt ett belopp av 15,000,000 kronor

för samma ändamål. Av sistnämnda summa åtgår dock 6,000,000 kronor

till slutlikvid för aktiebolaget Stockholmstelefons anläggningar i enlighet

med tidigare ingånget avtal.

Av återstående 9,000,000 kronor avses ett belopp av cirka 2,000,000

kronor för bestridande av halva kostnaden för anläggning av en ny telefonkabel

mellan Sverige och Tyskland. I avseende härå har riksdagen

uppmärksammat, att, enligt vad av propostionen framgår, samtliga de åtta

nuvarande telefonledningarna mellan Sverige och Tyskland redan äro tagna

i anspråk för trafiken de båda länderna emellan. Under alla förhållanden

synes alltså en utökning av ifrågavarande kabelförbindelse under en snar

framtid bliva erforderlig. Närmast påkallas dock nu den nya kabeln med

hänsyn till en planerad utvidgning av det internationella telefonnätet,

varigenom möjlighet skulle öppnas för en utsträckning av de svenska

telefonförbindelserna till England och Frankrike med flera länder.

Enligt vad som inhämtats, torde en tillfredsställande förräntning av

det i den nya kabeln nedlagda kapitalet så gott som omedelbart vara

att vänta. Med hänsyn härtill och i betraktande också av gagnet ur

allmän samfärdselsynpunkt av nämnda anläggning har riksdagen ansett

att medel böra ställas till förfogande för täckande av Sveriges andel i

densamma.

Vidare skulle för uppförande av en ny större rundradiostation i Mellansverige

erfordras ett belopp av i runt tal 1,000,000 kronor. Ej heller

detta förslag har givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen anser

sig emellertid i detta sammanhang böra erinra om det alltjämt växande

intresset för rundradion, som tagit sig uttryck i en oväntat livlig licenstillströmning

i början av detta år.

Enligt vad som upplysts, kan uppförandet av den nu tilltänkta storstationen

icke betecknas som en slutgiltig lösning av rundradioproblemet,

som givetvis måste taga sikte på att mottagning skall vara möjlig i

hela landet med användandet av de billigare apparattyperna. Det har

framhållits såsom ej endast önskligt, utan även på grund av den situa
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 55.

tion, som uppkommit genom den kraftiga anslutningen, hart när ofrånkomligt

att redan under innevarande år, så snart våglängdsfrågan i

någon mån klarnat och erfarenheterna från utlandets nyligen färdigblivna

större stationer av olika storlekar hunnit inhämtas, kunna få fortsätta

med rundradionätets vidare utbyggnad.

I anledning härav vill riksdagen uttala, att hinder icke bör möta för

telegrafstyrelsen att, efter inhämtande av Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande,

få inom ramen för av riksdagen anvisade medel för fortsatt utveckling

av statens telegraf- och telefonväsende och utan undanskjutande av övriga

ändamål, uppföra ytterligare stationer för rundradionätets komplettering.

De åtgärder, som härutinnan vidtagas, torde böra av Eders Kungl. Maj:t

anmälas för nästkommande riksdag.

På grund av nu anförda förhållanden och med hänsyn till de övriga

utvidgningar på telefon- och telegrafväsendets område, som — i betraktande

särskilt av en alltjämt fortgående ökning av telefonabonnenternas

antal — kunna förutses nödvändiga, har riksdagen icke ansett någon nedsättning

i det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet böra företagas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för fortsatt utveckling av

statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1926—1927 anvisat ett

reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att för omläggning

av västra stambanans ingångslinje över Hammarbyleden samt förbättrade

anordningar vid Stockholms centralstation m. m. för budgetåret 1926—1927

anvisa ett reservationsanslag av 3,050,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl Maj:ts

under nu förevarande punkt framlagda förslag, får anmäla, att riksdagen

för omläggning av västra stambanans ingångslinje över Hammarbyleden

samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. m. för

budgetåret 1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 3,050,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att av i statsrådsprotokollet

omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må

för utförande av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem

användas ett belopp av 230,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är avsett för bestridande av kostnader för utläggning

av två nya mottagningsspår vid Tomteboda station.

Med hänsyn till den betydelse ifrågavarande station har för godstågsrörelsen

och då, enligt vad järnvägsstyrelsen anfört, den besparing i driftskostnaderna,

som skulle uppstå, därest ifrågavarande spåranläggning komme

till stånd, beräknas innebära en god förräntning av det för spåranläggningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55. 9

erforderliga kapitalutlägget, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit,

att av i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 7 januari 1926

omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må för utförande

av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem användas ett

belopp av 230,000 kronor.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) har riksdagen

medgivit, att av förut omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar

må för gångbroar och gångtunnlar användas ett belopp av 50,000

kronor.

H:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts (punkt 11) gjorda framställning,

vilken avser förbättring av plattformsanordningarna vid Uttran,

har riksdagen medgivit, att av förut omförmälda besparade anslagsmedel

för statens järnvägar må för speciella anläggningar å bangårdar användas

ett belopp av 54,000 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställda förslag (punkt 12)

har riksdagen medgivit, att av förut omförmälda besparade anslagsmedel

för statens järnvägar må för sanitära anordningar vid huvudverkstäderna

användas ett belopp av 50,000 kronor.

13:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 13 framställda förslag,

vilket avser beredande av medel för anskaffning av moderna uppvärmningsanordningar,

elektrifiering av diverse maskinerier m. m. bar riksdagen,

som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, medgivit, att av förut omförmälda besparade anslagsmedel för statens

järnvägar må för anordningar för förbättrad driftsekonomi vid vissa

lokomotiv stationer användas ett belopp av 50,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 14) föreslagit riksdagen medgiva,

att av förut omförmälda besparade anslagsmedel för statens järnvägar må

för elektriska belysningsanläggningar användas ett belopp av 275,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, får anmäla, att riksdagen medgivit, att av förut omförmälda

besparade anslagsmedel för statens järnvägar må för elektriska

belysningsanläggningar användas ett belopp av 275,000 kronor.

15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 15) har riksdagen dels medgivit, att av förut omförmälda besparade

anslagsmedel för statens järnvägar må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten användas ett belopp av 110,000 kronor, dels ock

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 55.

för ändamålet för budgetåret 1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av

690,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att för fortsättande

av arbetena a inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av 2,850,000 kronor.

Såsom framgår av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet

utgöra de för nya statsbanebyggnader äskade anslagsbeloppen fortsättningsanslag

för redan beslutade banbyggnader. Då de nu begärda anslagsbeloppen

torde vara erforderliga för att ett fortsatt utbyggande av inlandsbanan

i enlighet med riksdagens beslut skall kunna ske på det ur ekonomisk

synpunkt mest fördelaktiga sätt, har riksdagen ansett sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag. Genom anvisande av nu begärda anslag skulle

ock sysselsättning kunna i större omfattning beredas arbetsstyrkan vid

statens järnvägsbyggnader.

Beträffande särskilt frågan om framdragande av inlandsbanans södra del

till Blattnicksele synes det jämväl riksdagen vara av stor betydelse att, oavsett

vad som kan komma att beslutas framdeles rörande banans fortsättande,

denna dock nu framdrages till en för befolkningen i dessa trakter lämplig

punkt.

Riksdagen får sålunda under nu förevarande punkt anmäla, att riksdagen

för fortsättande av arbetena å inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare

för budgetåret 1926 — 1927 anvisat ett reservationsanslag av 2,850,000 kronor.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen

för fullbordande av statsbanan Forsmo—kloting för budgetåret 1926—1927

anvisat ett reservationsanslag av 860,000 kronor.

18:°) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 16 anfört, får

riksdagen anmäla, att riksdagen i enliget med Eders Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 18), till fortsättning av statsbanan Hällnäs—Stensele för budgetåret

1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

19:o) Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkt 16 får riksdagen

anmäla, att riksdagen, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag,

(punkt 19) till fortsättning av statsbanan Jörn—Gubblijaure för budgetåret

1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att för

överflyttning från allmänna järnvägslånefonden till statens järnvägars

fond av köpeskillingarna för de av statsverket förvärvade Svartälvs och

Kävlinge—Sjöbo järnvägar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett anslag

av 1,759,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

lliksdaaens skrivelse Nr 55-

11

för överflyttning från allmänna järnvägslånefonden till statens järnvägars

fond av köpeskillingarna för de av statsverket förvärvade Svartälvs och

Kävlinge—Sjöbo järnvägar för budgetåret 1926—1927 anvisat ett anslag

av 1,759,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att för

markförvärv för budgetåret 1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av

300,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bär riksdagen

för markförvärv för budgetåret 1926—1927 anvisat ett reservationslag

av 300,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för

kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte kanal för budgetåret

1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

Under uppmärksammande att ifrågavarande anslag avser verkställandet

av vissa förbättringsarbeten, särskilt till beredande av ökad trafiksäkerhet

för större fartyg vid passerandet av Trollhätte kanal, bar riksdagen för

kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte kanal för budgetåret

1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att för fullbordande

av arbetena med första utbyggnaden av Lilla Edets kraftstation

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av 850,000 kronor.

Ifrågavarande å kraftverksbygget vid Lilla Edet inträffade kostnadsökning,

utöver vad som ursprungligen vid beslutet år 1922 om anläggningen beräknades

erforderligt, är huvudsakligen att tillskriva sedermera inträffade oförutsedda

böjningar i arbetslönerna.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för fullbordande

av arbetena med första utbyggnaden av Lilla Edets kraftstation för budgetåret

1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 850,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att för profilreglering

av Göta älv mellan Trollhättan och Vargön för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett reservationsanslag av 550,000 kronor.

Såsom av den utav departementschefen i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen

framgår, hava av däri närmare angivna anledningar kostnaderna

för ifrågavarande år 1921 till 3,700,000 kronor beräknade företag i verkligheten

kommit att uppgå till 4,250,000 kronor. Då det emellertid torde vara

oundvikligt, att anslag för täckning av ifrågavarande kostnadsökning nu

ställes till förfogande, har riksdagen för profilreglering av Göta älv mellan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Trollhättan och Vargön för budgetåret 1926—1927 anvisat ett reservationsanslag

av 550,000 kronor.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen

för bestridande av kostnader i samband med domstolsbehandling av

frågan om Vänerns reglering för budgetåret 1926—1927 anvisat ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

26:o) I fråga om Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) angående användande

av vissa i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 7

januari 1926 omförmälda besparade anslagsmedel för statens vatten falls verk

i ock för anskaffande av ytterligare två ångpannor för ångkraftstationen i

Västerås m. m. kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riksdagen

för första utbyggnaden av kraftstationen vid Norrforsen för budgetåret

1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 1,190,000 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 28) har riksdagen

för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1926—1927 anvisat ett reservationsanslag

av 1,200,000 kronor.

29:o) Beträffande sättet för täckande av de utav riksdagen enligt vad här

ovan anmälts beviljade anslagen kommer riksdagen att framdeles meddela

sitt beslut.

Stockholm den 27 februari 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.