Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
1926-03-09 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1926:75, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 75.
1
Nr 75.
Godkänd av första kammaren den 9 mars 1926.
Godkänd av andra kammaren den 9 mars 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.
Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 15.)
Till Konungen.
I anledning av följande av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar får riksdagen för Eders
Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
l:o) Under punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
byggnadsarbeten vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
235,500 kronor.
Av det under förevarande punkt begärda anslaget äro 199,000 kronor
avsedda att genom en tillbyggnad till den nuvarande stora institutionsbyggnaden
på ett bestående sätt tillgodose de kemiska och bakteriologiska
avdelningarnas behov av ökade utrymmen. Härigenom skulle ock — med
hänsyn därtill att anstaltens avdelning för husdjursskötsel och mejerihantering
dels genom nu föreslagna tillbyggnad skulle få sitt lokalutrymme
ökat och dels underavdelningen för mejerihantering fortfarande skulle hava
tillgång till förhyrda lokaler hos lantmännens mjölkförsäljningsförening
(Mjölkcentralen) — det egentliga lokalbehovet för anstalten överhuvudtaget
bliva fyllt för en icke alltför kort tid framåt.
För återstoden eller 36,500 kronor skulle dels utföras reparation av en
till bostad åt föreståndaren för lantbruksbotaniska avdelningen avsedd villabyggnad,
dels ock i samma byggnad inledas värmeledning, ävensom inredas
en ytterligare bostad, avsedd för en assistent.
Att lokalförhållandena vid centralanstalten äro i hög grad otillfredsställande
har, såsom departementschefen framhållit, redan utförligt belysts
Bihang till riksdagens protokoll 1926. l''i samt Sr 75. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 75.
i samband med den för 1921 års riksdag framlagda byggnadsplanen. Det
nu framställda byggnadsförslaget synes riksdagen innefatta en ur såväl
praktisk som ekonomisk synpunkt lycklig lösning av försöksanstaltens
lokalfråga. Mot kostnadernas beräknande har riksdagen intet att erinra.
Om behovet av en genomgripande reparation av berörda bostadsvilla
har riksdagens vederbörande utskott övertygat sig genom besök på platsen
liksom ock om lämpligheten av de i samband därmed föreslagna anordningarna.
I det för ändamålet beräknade anslaget, vilket visserligen i och
för sig synes betydande, har riksdagen, i betraktande av omfattningen och
arten av de arbeten, som därmed avses att utföras, icke ansett sig böra
ifrågasätta någon nedsättning.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
till byggnadsarbeten vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
235,500 kronor.
2:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
anskaffande av instrument m. in. för laboratoriet vid centralanstaltens för
försöksväsendet på jordbruksområdet avdelning för lantbrukskemi bevilja
ett anslag av 30,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra reservationsanslag av 20,000 .kronor.
På av departementschefen i statsrådsprotokollet anförda skäl anser sig
riksdagen böra biträda förevarande framställning och får därför anmäla,
att riksdagen till anskaffande av instrument m. in. för laboratoriet vid
centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet avdelning för
lantbrukskemi beviljat ett anslag av 30,000 kronor och därav anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
3:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 16 gjorda framställning
har riksdagen dels till diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 8,500
kronor, dels ock medgivit att av under budgetåren 1924—1925 och 1925—
1926 uppkommen vinst å rörelsen vid Alnarps egendom må användas ett
belopp av högst 34,000 kronor till omändring av den elektriska anläggningen
vid Alnarp.
4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 22 gjorda framställning
har riksdagen till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 14,000 kronor.
5:o) Under punkt 23 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 75.
3
I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, nr 63 i första kammaren
och nr 71 i andra kammaren, har hemställts, att riksdagen under
nionde huvudtiteln, punkt 23, ville besluta att till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare i enlighet med av
lantbruksstyrelsen uttalade önskemål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 32,000 kronor.
Motionärerna hava upptagit ett av lantbruksstyrelsen framställt, i statsrådsprotokollet
återgivet förslag om ifrågavarande anslags beräknande för
budgetåret 1926—1927 till 32,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har därvid
framhållit, att efterfrågan på ladugårdsskötare under senare år blivit allt
större och att till följd härav svårigheter mött att med nuvarande antal
kunna tillgodose det ökade behovet av sådan arbetskraft. Ytterligare några
praktiska och eventuellt eu teoretisk utbildningskurs syntes styrelsen bliva
av behovet påkallade under budgetåret 1926—1927.
Departementschefen liar av statsfinansiella skäl icke ansett sig kunna biträda
lantbruksstyrelsens förslag utan beräknat medelsbehovet för 1926 till
samma belopp som för 1925.
Av eu riksdagens vederbörande utskott från lantbruksstyrelsen tillhandakommen
P. M. inhämtas, att från flera håll gjorts framställning om dels att
få öka det enligt gällande kontraktsbestämmelser vid varje kurs högst medgivna
antalet elever, dels ock att få upprätta nya teoretiska kurser. Vidare
framgår, att vid så gott som samtliga praktiska kurser antagits så mänga
elever, som kontraktsenligt högst finge antagas, att på tre hall till och med
det fastställda antalet överskridits, att lantbruksstyrelsen icke kunnat medgiva
vare sig att antalet elever höjdes annat än under förutsättning, att eleverna
mottagits utan ersättning av statsmedel, eller att några nya kurser upprättades,
enär för ifrågavarande undervisningsverksamhet för närvarande
tillgängliga medel icke försloge för utbildande av större antal elever än det
som redan kontraktsenligt fastställts, att för den teoretiska utbildningen för
närvarande vore upprättade fyra kurser samt att, dä det antal elever, som
nu funnes vid de praktiska kurserna, helt fyllde platserna i dessa teoretiska
kurser, ej utan största svårighet plats kunde beredas för teoretisk utbildning
för elever, som utan statsunderstöd bevistade de hittills anordnade praktiska
kurserna, vadan anordnande av ytterligare en teoretisk kurs vore av behovet
påkallad.
För egen del är riksdagen livligt övertygad om betydelsen för landets
kreatursskötsel av att äga tillgång till dugliga ladugårdsförmän och svinskötare,
för vilkas utbildande ifrågavarande kurser äro avsedda. Med hänsyn
härtill och då på sätt påvisats behovet i förevarande avseende icke lärer
kunna fyllas inom ramen av det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget, bär
riksdagen — utan att underskatta de av departementschefen åberopade statslinansiella
skälen — likväl ansett sig böra bevilja det i motionerna föreslagna
anslagsbeloppet å 32,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen med
4
Riksdagens skrivelse Nr 75.
anledning av Eders Kung!. Maj:ts förevarande framställning och de i ämnet
väckta motionerna 1: 63 och'' II: 71 till anordnande av utbildningskurser för
ladugårdsförmän och svinskötare anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
reservationsanslag av 32,000 kronor.
6:o) Under punkt 24 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland
och Dalarna anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, nämligen nr 62 i
första kammaren och nr 131 i andra kammaren, har hemställts, att riksdagen
under nionde huvudtiteln, punkt 24, ville besluta att till anordnande
av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och
Dalarna i enlighet med av lantbruksstyrelsen uttalade önskemål anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
Motionärerna hava upptagit ett av lantbruksstyrelsen framställt, i statsrådsprotokollet
återgivet förslag om ifrågavarande anslags beräknande för
budgetåret 1926—1927, till 6,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har härvid
framhållit, att då kurser av ifrågavarande slag visat sig vara av stor betydelse
för främjande av kreatursskötseln i Norrland, ett ökat antal dylika
kurser borde anordnas under budgetåret 1926—1927.
Departementschefen har emellertid ansett sig icke kunna tillstyrka högre
anslag än för det nu löpande budgetåret.
Av en riksdagens vederbörande utskott från lantbruksstyrelsen tillhandakommen
promemoria inhämtas, att det nuvarande anslagsbeloppet icke medgiver
fullföljandet av utbildningen ens för det elevantal och de kurser, varom
lantbruksstyrelsen träffat avtal, utan att styrelsen måst inhibera en del av
dessa samt att, då ansökningarna till dessa kurser vore talrika, det vore
tydligt, att det nuvarande anslaget ej kunde räcka till för den undervisning,
som förhållandena påkallade.
Vid upplysta förhållandet och då riksdagen anser ifrågavarande kurser vara
till stort gagn för främjande av den norrländska kreatursskötseln, har riksdagen
ansett sig böra, såsom i motionerna föreslagits, bevilja ett till 6,000
kronor förhöjt anslag för ändamålet.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i
anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och de i ämnet
väckta motionerna 1:62 och II: 131 till anordnande av utbildningskurser
för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
7:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 25 föreslagit
har riksdagen till anordnande av utbildningskurser i beteskultur ocli
ängsskötsel anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 75. 5
8:o) Under punkt 35 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
höja ordinarie reservationsanslaget till hingstdepåernas och stuteriets verksamhet,
nu 185,000 kronor, med 51,000 kronor till 236,000 kronor, dels ock
medgiva, att av uppkommande besparing å det belopp av 400,000 kronor
av fonden för anläggning av ett statsstuteri, som enligt medgivande av
1922 års riksdag må användas för inrättande av ett statsstuteri i samband
med Flyinge hingstdepå, ett belopp av 32,900 kronor må tagas i anspråk
för utförande av vissa ändrings- och reparationsarbeten å chefsbostaden
vid Flyinge hingstdepå och stuteri.
Det för budgetåret 1926—1927 erforderliga tillskottet av statsmedel beräknas
till för Flyinge hingstdepå och stuteri 132,570 kronor samt för
Strömsholms hingstdepå 73,400 kronor eller tillhopa 205,970 kronor.
Utöver de ovan angivna beloppen å tillskott av statsmedel till hingstoch
fölinköp beräknas för budgetåret 1926—1927 av departementschefen
30,000 kronor, vadan sammanlagda medelsbehovet skulle uppgå till 235,970
kronor, innebärande en höjning i det nuvarande anslaget med i avrundat
tal 51,000 kronor. Härvid har emellertid departementschefen anmärkt, att
anslaget för budgetåret 1925—1926 bestämdes med hänsyn till en beräknad
reservation å 50,000 kronor, vadan den nu föreslagna höjningen i verkligheten
begränsade sig till 1,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag att för utförande av vissa ändrings- och
reparationsarbeten å chefsbostaden vid Flyinge hingstdepå och stuteri använda
ett belopp av 32,900 kronor av uppkommande besparing å det belopp
av 400,000 kronor av fonden för anläggning av ett statsstuteri, som enligt
medgivande av 1922 års riksdag må användas för inrättande av ett statsstuteri
i samband med Flyinge hingstdepå, avser förslaget härutinnan att
chefsbostaden, vilken uppförts 1821, skulle undergå eu omfattande reparation,
huvudsakligen föranledd av svåra bristfälligheter i byggnadsgrunden,
samt förses med värmeledning och sanitära anordningar, allt enligt inom
byggnadsstyrelsen uppgjord plan. För utförande av i denna plan ingående
grundförstärkningsarbete har Kungl. Maj:t den 17 juli 1925 från nionde
huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisat till stuteriöverstyrelsens
förfogande 6,000 kronor. Återstående arbeten beräknas draga en kostnad
av 32,900 kronor.
Med avseende å det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget till uppehållande
av hingstdepåernas och stuteriets verksamhet har förslaget härom icke föranlett
någon riksdagens erinran.
I fråga om de föreslagna ändrings- och reparationsarbetena å chefsbostaden
vid Flyinge har riksdagen icke heller något att erinra mot att medel på
föreslaget sätt göras tillgängliga för dessa arbeten, vilka enligt vad utredningen
i ärendet giver vid handen torde vara ofrånkomliga.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
6
Riksdagens skrivelse Nr 75.
a) höjt ordinarie reservationsanslaget till hingstdepåernas och stuteriets
verksamhet, nu 185,000 kronor, med 51,000 kronor till 236,000 kronor,
b) medgivit, att av uppkommande besparing å det belopp av 40Ö,ÖÖ0
kronor av fonden för anläggning av ett statsstuteri, som enligt medgivande
av 1922 års riksdag må användas för inrättande av ett statsstuteri
i samband med Flyinge hingstdepå, ett belopp av 32,900 kronor må tagas i
anspråk för utförande av vissa ändrings- och reparationsarbeten å chefsbostaden
vid Flyinge hingstdepå och stuteri.
9:o) Under punkt 36 bär Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att, med
uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie reservationsanslaget
till understödjande av prisbelöningar av hästar och därav härflytande kostnader,
för samma ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
reservationsanslag av 30,000 kronor.
Medelsbehovet för budgetåret 1926—1927 till prisbelöningar av hästar
har av departementschefen beräknats till 163,000 kronor och hava samtliga
de för 1927 tillgängliga totalisatormedlen uppskattats till 185,000
kronor. Vidkommande dispositionen av dessa medel anser departementschefen,
att, liksom för innevarande budgetår, 25,000 kronor böra användas
till åtgärder för inhemska häststammar och stambokföring rörande hästar,
vadan alltså till premieringsändamål skulle återstå 160,000 kronor. Utgifterna
skulle sålunda överstiga inkomsterna med allenast 3,000 kronor, att utgå
från anslag till understödjande av prisbelöningar av hästar. Med hänsyn
till obestämbarheten av totalisatorinkomsterna har departementschefen likväl
ansett säkrast, att anslag för ändamålet uppföres med 30,000 kronor.
Vid det förhållande att till prisbelöningar av hästar framdeles torde
tagas i anspråk huvudsakligen totalisatorinkomster och det i riksstaten
uppförda anslaget sålunda realiter bleve ett förstärkningsanslag, har departementschefen
ansett detsamma från och med instundande budgetår böra
omföras till extra reservationsanslag.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i ärendet anfört, har, med uteslutande av det i riksstaten uppförda
ordinarie reservationsanslaget till understödjande av prisbelöningar av
hästar och därav härflytande kostnader, för samma ändamål anvisat för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
10:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har ordinarie
reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln upptagits
med oförändrat belopp 265,00b kronor
Riksdagen
har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört ordinarie
reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln med
oförändrat belopp 265,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 75. <
ll:o) Under punkt 38 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
understöd åt kontrollföreningsverksamhet anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
Den av stegrade anspråk på anslaget motiverade ökningen med 5,000
kronor föranleder icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen till understöd åt kontrollföreningsverksamhet
anvisat för budgetåret 1926 1927 ett extra reser\a
tionsanslag av 65,000 kronor.
12:o) Under punkt 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende av avelscentra
för nötboskap anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 38,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som Överensstämmer med den
av fjolårets riksdag utan erinran lämnade beräkningen av medelsbehovet
för tävlingarnas upprätthållande till och med budgetåret 1931—1932, föranleder
icke någon riksdagens erinran. Riksdagen får alltså anmäla, att
riksdagen för bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende
av avelscentra för nötboskap anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
reservationsanslag av 38,000 kronor.
13:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 42 gjorda framställning
har riksdagen till åtgärder för höjande av landets svinavel
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 52,000
kronor.
14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 43 gjorda framställning
har riksdagen för anordnande av avkastningsbedömning rörande
avelssvin anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
14,000 kronor.
15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 44 gjorda framställning
har riksdagen till befrämjande av fåraveln anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor.
16:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 45 gjorda framställning
har riksdagen till fjäderfäavelns befrämjande anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor.
17:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 46 gjorda
framställning har riksdagen till biskötselns befrämjande anvisat för budget
året 1926 — 1927 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
8
Riksdagens skrivelse Nr 75.
18:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 bär Eders Kungl.
Maj:t upptagit ordinarie anslaget »allmänt anslag till hushållningssällskapen»
med oförändrat belopp, 2,100,000 kronor.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppfört ordinarie
anslaget »allmänt anslag till hushållningssällskapen» med oförändrat belopp,
2,100,000 kronor.
19:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:t under punkt 56 gjorda framställning,
har riksdagen såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen
för kalenderåret 1926, att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta grunder, anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 682,000 kronor.
20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 57 gjorda framställning
har riksdagen såsom anslag för kalenderåret 1926 till Göteborgs och
Bohus samt Malmöhus läns hushållningssällskap för till följd av förändrade
grunder för fördelning av statsanslag till hushållningssällskapen minskat
statsbidrag, att utgå med respektive 6,500 kronor och 3,000 kronor, anvisat
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 9,500 kronor.
21:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 58 föreslagit
har riksdagen såsom statsbidrag för kalenderåret 1926 till avlönande av
sekreterare hos hushållningssällskapen anvisat för budgetåret 1926—1927
ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.
22:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till åtgärder under kalenderåret 1926 för höjande av det mindre jordbruket
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 300,000
kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta motioner, nämligen nr 149 i första kammaren likalydande
med nr 132 i andra kammaren, vari hemställts, att riksdagen
måtte dels för budgetåret 1926—1927, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit
i nionde huvudtiteln, punkten 59, anvisa ytterligare 500,000 kronor till
åtgärder under kalenderåret 1926 för höjande av det mindre jordbruket,
d. v. s. sammanlagt 800,000 kronor; dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t
att av sagda anslag använda ett belopp av 550,000 kronor för utlämnande,
i huvudsaklig överensstämmelse med i motionerna framställt förslag, av
bidrag utan återbetalningsskyldighet till understöd av mindre odlingsföretag.
1 motionerna framhålles särskilt betydelsen av ett kraftigare främjande
än hittills av nyodlingsverksamheten för beredande inom landet av ökade
utkomstmöjligheter. I detta avseende erinra motionärerna, att, utom lån
från norrländska och allmänna nyodlingsfonderna, bidrag utan återbetal
-
Riksdagens skrivelse Nr 75. 9
ningsskyldighet till nyodling för närvarande icke kunde erhållas i annan
form än premielån till egnahemslåntagare, som bildade nya jordbrukslägenheter,
och premier till mindre odlingsföretag från den till 50,000
kronor beräknade delen för sådant ändamål av anslaget för höjande av
det mindre jordbruket. Och framhålles i motionerna, att särskilt den
odlingsverksamhet, som organiskt framväxte från den gamla bygden och
som därför kunde på ett enkelt och naturligt sätt genom innehavarens eget
arbete vinnas för odling, vore särskilt värd att uppmuntras och stödjas.
I anslutning härtill och då detta syfte kunde vinnas genom en vidgad
möjlighet till understöd för nyodling från anslaget till det mindre jordbruket,
hemställa motionärerna om en höjning av detta anslag med 500,000 kronor
eller till 800,000 kronor. För bidrags utgående vore avsedda att i huvudsak
gälla de för erhållande av premielån stadgade bestämmelser.
Rådande depression på åtskilliga näringslivets områden i förening med
folkmängdens tillväxt och minskade emigrationsmöjligheter gör det jämväl
enligt riksdagens mening alltmer angeläget att inom landet söka bereda
ökade utkomsttillfällen. Såsom ett betydelsefullt led i dessa statens strävanden
anser riksdagen ock i likhet med motionärerna böra ingå ett kraftigt
främjande av nyodlingsverksamheten. Riksdagen har heller icke kunnat undgå
att tilltalas av det i motionerna i sådant syfte framkomna uppslaget, vilket
synes riksdagen värt allt beaktande. Då emellertid riksdagen icke äger möjlighet
att endast på grundvalen av vad i motionerna anförts bilda sig en
bestämd ståndpunkt rörande det lämpligaste sättet för frågans lösning, anser
riksdagen erforderligt, att frågan göres till föremål för utredning. Denna synes
riksdagen lämpligen kunna ske i samband med den utredning, som igångsatts
i anledning av riksdagens skrivelse nr 150 förlidet år med begäran om
utredning, huruvida och på vad sätt kolonisation å odlingsbar jord kunde
genom statliga åtgärder åvägabringas inom landet i vidare utsträckning än
vad för närvarande vore fallet.
Under åberopande av det anförda och då riksdagen icke har något att
erinra mot det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget får riksdagen
1) dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning till åtgärder under kalenderåret 1920 för höjande av
det mindre jordbruket anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor;
2) i anledning av motionerna 1:149 och II: 132 anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t ville föranstalta om utredning rörande lämpligaste sättet för vinnande
av det i motionerna angivna syftet samt för 1927 års riksdag framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 60 gjorda framställning
har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad
bokföring vid mindre jordbruk m. in. anvisat för budgetåret 1926
1927 ett extra reservationsanslag av 18,600 kronor.
10
Riksdagens skrivelse Nr 75.
24:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 61 gjorda framställning
har riksdagen såsom bidrag till avlönande under 1926 av högst
56 jordbrukskonsulenter anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
av 255,000 kronor.
25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 62 gjorda framställning
har riksdagen såsom bidrag till avlönande under 1926 av vandringsrättare
anvisat för budgetåret 1926—-1927 ett extra reservationsanslag av
109,500 kronor.
26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 63 gjorda framställning
har riksdagen för anordnande under kalenderåret 1927 av utbildningskurser
för vandringsrättare anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra
reservationsanslag av 5,000 kronor.
27:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till avlönande under 1926 av täckdikningsförmän anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
Då enligt utredningen i ärendet den föreslagna höjningen är föranledd
av en hittills konstaterad årlig ökning av de belopp, som för ändamålet
tagits i anspråk, finner riksdagen icke skäl till erinran mot förevarande
framställning och får därför anmäla, att riksdagen såsom bidrag till avlönande
under 1926 av täckdikningsförmän anvisat för budgetåret 1926—
1927 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
28:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 76 föreslagit
har riksdagen såsom bidrag för 1926 till åtgärder för befordrande av den
inhemska odlingen av frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor.
29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 80 gjorda framställning
har riksdagen till understöd åt Sveriges pomologiska förening
för dess verksamhet under kalenderåret 1926 anvisat för budgetåret 1926
—1927 ett extra anslag av 12,000 kronor.
30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 81 gjorda framställning
har riksdagen till åtgärder under 1926 för befrämjande av linodling
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
8,000 kronor.
31:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 83 gjorda fram
ställning
har riksdagen för bekämpande av ogräs anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 75.
11
32:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Mäj:ts under punkt 88
gjorda framställning har riksdagen till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av
25,000 kronor.
33:o) Under punkt 89 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund för främjande a\ dess
verksamhet under kalenderåret 1926 anvisa för budgetåret 1926 192/ ett
extra anslag av 10,000 kronor, att utgå i mån förbundet visar sig hava från
annat håll för ändamålet under 1926 mottagit understöd å minst lika
stort belopp.
På de av departementschefen anförda skäl har riksdagen såsom statsbidrag
till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess verksamhet
under kalenderåret 1926 anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 10,000 kronor, att utgå i mån förbundet visar sig hava från annat håll
för ändamålet under 1926 mottagit understöd å minst lika stort belopp.
34:o) Under punkt 97 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för utlämnande — i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkt — av understöd åt vissa av högkonjunkturens
egnahemslåntagare anvisa för budgetåret 1926 1927 ett extra
reservationsanslag av 700,000 kronor.
Under åberopande av jordbruksutskottets, av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 15, punkt 35, får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning för utlämnande — i
huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkt med däri i jordbruksutskottets berörda utlåtande angiven
ändring — av understöd åt vissa av högkonjunkturens egnahemslåntagare
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 700,000
kronor.
35:o) Ordinarie förslagsanslaget till statens lokala flskeriadministration
har av Eders Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927
upptagits med oförändrat belopp 79,200 kronor.
Riksdagen har uppfört ordinarie förslagsanslaget till statens lokala
flskeriadministration med oförändrat belopp 79,200 kronor.
36:o) Under punkt 98 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
minska ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de särskilda
orterna, nu 78,500 kronor, med 18,500 kronor till 60,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att minskningen i anslaget föreslagits
med hänsyn till en å anslaget uppkommen behållning och sålunda icke
12
Riksdagens skrivelse Nr 75.
står i samband med några tilltänkta begränsningar i de åtgärder för
fiskets främjande i de särskilda orterna, som med detsamma avses. Riksdagen
är för egen del livligt övertygad om behovet av allt det stöd för
höjande av fiskets avkastning, som genom statens medverkan kan ske.
Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen minskat
ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de särskilda orterna,
nu 78,500 kronor, med 18,500 kronor till 60,000 kronor.
37:o) Ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av
fiskerinäringen har av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret
1926 1927 — med hänsyn till å anslaget uppkommen behållning _upp
tagits
utan angivet belopp.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagit ordinarie
reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen utan
angivet belopp.
38:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 114 gjorda framställning
har riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning
i allmänhet, nu 20,000 kronor, med 4,500 kronor till 15,500
kronor.
39:o) Under punkt 120 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till skogsvårdens befrämjande för att av Kungl. Maj:t i mån av förefallande
behov fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.
Mot det av Eders Kungl. Maj:t för budgetåret 1926—1927 äskade anslaget,
varav beräknats för skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens
läns landstingsområden 250,000 kronor och för övriga skogsvårdsstyrelser
tillhopa 250,000 kronor, torde med hänsyn till påräkneliga, under 1926 inflytande
skogsvårdsmedel icke vara något att erinra liksom ej heller mot
det under denna punkt för skogsvårdsstyrelsens förbund beräknade anslaget
å 10,000 kronor, vilket motsvarar i förslag till inkomst- och utgiftsstat
för 1926 beräknad brist. Beträffande sistnämnda anslag anmäler riksdagen
under nästföljande punkt sitt beslut.
Riksdagen har till skogsvårdens befrämjande för att av Kungl Maj:t i mån
av förefallande behov fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser
anvisat för budgetåret 1926 1927 ett extra reservationsanslag av 500,000
kronor.
40:o) Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt
anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna under kalenderåret 1926 för skogsvårdsstyrelsernas för
-
Riksdagens skrivelse Nr 75. 13
hund anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
10,000 kronor.
41:o) Under punkt 125 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels, med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget till statens
reproduktionsanstalts verksamhet, medgiva, att i sammanhang med anstaltens
övergång från ocli med budgetåret 1926—1927 till affärsdrivande verk må
till en förnyelsefond vid anstalten överföras ej mindre från reservationsanslaget
till ersättningsköp vid anstalten därå befintlig behållning än även
av vinsten för budgetåret 1925—1926 ett belopp, motsvarande av Kungl.
Maj:t medgivna avskrivningar för sistnämnda budgetår; dels bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande åt anstalten av
rörelsekapital tillhandahålla anstalten en rörlig kredit av intill 40,000 kronor
än även till förvaltning mottaga anstaltens för omedelbart förestående utgifter
eller inleverering till statsverket av driftöverskott icke erforderliga
medel; dels besluta, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning
överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
efter samråd med lantmäteristyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den
allmänna penningmarknaden rådande förhållanden; dels ock medgiva, att
till föreståndaren vid anstalten, byråchefen P. A. Eriksson, må, så länge
häri innehar sagda föreståndarbefattning, efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande,
utöver med befattningen förenad avlöning utgå ett personligt
lönetillägg av intill 1,940 kronor för år räknat.
Såsom departementschefen framhållit, är redan tidigare fastslaget, att
statens reproduktionsanstalt bör i alla avseenden drivas som ett affärsföretag.
Härutinnan har erinrats om vissa av 1921 års riksdag i ämnet
gjorda uttalanden. Förevarande framställning avser nu att anpassa anstaltens
räkenskapsväsen och sättet för dess upptagande i rikshuvudbok
och budget efter de former, som i detta avseende tillämpas på övriga
statliga verksamhetsgrenar med affärsdrivande karaktär.
I allt väsentligt ansluter sig Kungl. Maj:ts förslag till en av lantmäteristyrelsen
framlagd plan med vissa mindre av riksräkenskapsverket
och statskontoret ifrågasatta modifikationer.
I den mån nyanskaffningar det påkalla skulle medel hädanefter anvisas
som utgifter för kapitalökning.
I avseende å frågan om avlöningarna för befattningshavarna vid anstalten
har departementschefen erinrat, att ingen ordinarie tjänsteman
funnes å anstaltens stat uppförd. Befattningshavarna utgjordes till
största delen av teknisk personal, för vilken avlöningsförmånerna måste
rättas efter vad som gällde för motsvarande yrken i enskild verksamhet.
Ej heller i övrigt krävde denna fråga nu uppmärksamhet i vidare mån
än vad anginge föreståndaren, för vilkens del ansetts ankomma på riks
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 75.
dagen att besluta rörande avlöningsgrunderna. I den fasta lönen å 10,000
kronor har ej föreslagits någon ändring. Med avseende å det till föreståndaren
utgående personliga lönetillägget å 1,940 kronor, vilket utgått
från särskilt å riksstaten anvisat anslag, innefattar Kungl. Maj:ts förslag
ett medgivande till detsammas fortsatta utgående.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande framställning,
får anmäla, att riksdagen
1) , med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget till statens
reproduktionsanstalts verksamhet, medgivit, att i sammanhang med anstaltens
övergång från och med budgetåret 1926—1927 till affärsdrivande
verk må till en förnyelsefond vid anstalten överföras ej mindre från
reservationsanslaget till ersättningsköp vid anstalten därå befintlig behållning
än även av vinsten för budgetåret 1925—1926 ett belopp, motsvarande
av Kungl. Maj:t medgivna avskrivningar för sistnämnda budgetår;
2) bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande
åt anstalten av rörelsekapital tillhandahålla anstalten en rörlig kredit
av intill 40,000 kronor än även till förvaltning mottaga anstaltens för
omedelbart förestående utgifter eller inleverering till statsverket av driftöverskott
icke erforderliga medel;
3) beslutat, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning överlämnade
medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
efter samråd med lantmäteristyrelsen bestämmes med hänsyn till de å
den allmänna penningmarknaden rådande förhållanden;
4) medgivit, att till föreståndaren vid anstalten, byråchefen P. A.
Eriksson, må, så länge han innehar sagda föreståndarbefattning, efter
Kungl. Maj:ts närmare bestämmande, utöver med befattningen förenad
avlöning utgå ett personligt lönetillägg av intill 1,940 kronor för år räknat.
42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 126 gjorda framställning
har riksdagen till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande
anvisat för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
49,500 kronor.
43:o) Under punkt 127 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid lantmäterikontoren i länen;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid lantmäterikontoren i
länen på följande sätt:
Befattning Lönegrad
23 överlantmätare ............................................................................................ B 30
28 kanslibiträden.............................................................................................. B 7
6 kontorsbiträden............................................................................................ B 4;
15
Riksdagens skrivelse Nr 75.
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade förslag
till ordinarie stat och övergångsstat för lantmäterikontoren i länen, att
tillämpas från och med budgetåret 1926—1927;
dels besluta, att utöver vad i avlöningsreglementet stadgas skall i fråga
om befattningar vid lantmäterikontoren i länen gälla, att innehavare av
ordinarie befattning å lantmäterikontor icke äger, utan Kungl. Maj:ts efter
särskild prövning i varje fall lämnade tillstånd» utföra lantmäteriförrättningar
åt enskilda;
dels besluta,
att överlantmätarna i nedannämnda län skola var för sig, utöver dem
enligt avlöningsreglementet tillkommande lön, uppbära avlöningsförstärkning
med följande belopp, för år räknat:
i Stockholms, Älvsborgs, Värmlands, Gävleborgs, Västernorr lands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län........................................ kronor 600
i Kopparbergs län................................•••■........................................ » 1,200,
att vid tjänstledighet för överlantmätare på grund av sjukdom eller av
annan anledning skola i fråga om tjänstemannens rätt att uppbära avlöningsförstärkning
liksom ock i fråga om vikaries rätt till dylik avlöningsförstärkning
gälla de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Maj:t i sådant
hänseende meddelas;
dels besluta, att därest ordinarie tjänsteman vid lantmäterikontor, å
vilken ovan nämnda avlöningsreglemente kommer att från och med den
1 juli 1926 äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i staten upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till
honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad
han skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni manad 1926
innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
från anslaget till avlöningar till ordinarie befattningshavare;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva
löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid lantmäterikontoren i länen ävensom att Kungl. Maj:t må
i fråga om ersättning till vikarie för överlantmätare meddela särskilda föreskrifter
utöver i detta avseende eljest gällande bestämmelser;
dels ock under nionde huvudtiteln, avdelningen lantmäteriväsendet —
med uteslutande av nuvarande under underavdelningen lantmäterikontoren
i länen upptagna anslag till avlöningar — under samma underavdelning
uppföra
under titel lantmäterikontoren i länen ett ordinarie förslagsanslag av
475,000 kronor,
16
Riksdagens skrivelse Nr 75.
samt
under titel övergångsstat ett ordinarie anslag av 48,800 kronor.
Riksdagen liar funnit skäl till erinran mot förevarande framställning endast
i vad som avser Överlantmätarnas löneställning.
Med avseende å överlantmätarnas placering i lönegrad håller riksdagen
före, att samtliga dessa befattningshavare, utom den i Gotlands län, vilken
föreslagits att uppföras på övergångsstat, böra hänföras till en lönegrad
motsvarande den tidigare tredje normalgraden. I utredningen i ärendet har
starkt framhållits att med hänsyn till överlantmätarbefattningarnas krävande
beskaffenhet i de mest arbetstyngda länen nämligen Stockholms, Älvsborgs,
Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorr lands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län samt också i betraktande av vissa befarade svårigheter
med avseende å rekryteringen, dessa befattningar borde beredas eu
gynnsammare ställning i lönehänseende än motsvarande befattningar i de övriga
länen. Då i det nya avlöningsreglementet såväl lönegraden B 30 som B 29 äro
avsedda att motsvara ovannämnda tredje normalgraden, har riksdagen ansett
nämnda syfte lämpligast böra tillgodoses genom den sålunda föreliggande
möjligheten att inom avlöningsreglementets ram företaga en differentiering
beträffande ifrågavarande befattningshavares placering. Riksdagen vill alltså
föreslå, att överlantmätarbefattningarna i de ovan särskilt uppräknade länen
hänföras till lönegraden B 30 och samtliga övriga — utom den i Gotlands
län — till lönegraden B 29. Den omständigheten att överlantmätarna i de
av de sakkunniga såsom minst arbetstyngda ansedda länen nämligen Uppsala,
Blekinge och Västmanlands län härigenom bliva placerade i samma lönegrad
som de med en mera genomsnittlig arbetsbörda, innebär givetvis en viss
olägenhet, varå emellertid med hänsyn till dessa läns ringa antal icke torde
böra fästas alltför stort avseende.
Vad beträffar den i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagna avlöningsförstärkningen
har riksdagen ansett, att överlantmätaren i Kopparbergs län bör tillsvidare,
utöver honom enligt avlöningsreglementet tillkommande lön, äga uppbära
avlöningsförstärkning med 900 kronor för år räknat.
I anslutning till av riksdagen sålunda vidtagna förändringar erhåller
staten följande utseende.
Stat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 343,200
Vikariatsersättning, förslagsanslag ............................................ » 10,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 110,000
Förslagsanslag kronor 463,200.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 75.
Förslaget till övergångsstat är av följande utseende:
övergångsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Orts-
tillägg
Summa
Titel i Antal
i
i
Kronor Summa
5,000
2,500
7,500
Överlantmätaren i Gotlands län ........j
7,500i 7.500
2,200
1,500
150
3,850
Assistenterna i Västernorrlands (2), .lamt-1
lands och Norrbottens län ............ 4
15,400j
2,200
1,500
—
3,700
Annan assistent ............................| 1
25,900] 41,300
summakronor! 48,800
Anm.- 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.
2- Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10 och
15 år.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
a) beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med hudgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid lantmäterikontoren i länen;
b) bestämt antalet ordinarie befattningar vid lantmäterikontoren i länen
på följande sätt:
Befattning I.önegrad
9 överlantmätare (Stockholms, Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr
-
bottens län) ................................................. a
14 överlantmätare (övriga län utom Gotlands län) ................................ B 29
28 kanslibiträden ........................................................................................... B 7
6 kontorsbiträden .................................................................................... B 4
c) beslutat, att över lantmätaren i Kopparbergs län skall tills vidare, utöver
honom enligt avlöningsreglementet tillkommande lön, uppbära avlöningsförstärkning
med 900 kronor, för år räknat;
d) fastställt ovan intagna förslag till ordinarie stat och övergångsstat för
lantmäterikontoren i länen, att tillämpas från och med budgetåret 1926—
1927;
e) beslutat, att utöver vad i avlöningsreglementet stadgas skall i fråga
om befattningar vid lantmäterikontoren i länen gälla, att innehavare av
ordinarie befattning å lantmäterikontor icke äger, utan Kungl. Maj:ts efter
särskild prövning i varje fall lämnade tillstånd, utföra lantmäteriförrättningar
åt enskilda;
f) beslutat, att därest ordinarie tjänsteman vid lantmäterikontor, å vilken
ovan nämnda avlöningsreglemente kommer att från och med den 1 juli 1926
äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i staten upptagen avlöning som tillfällig löneförbättBihang
till riksdagens protokoll 1926. lh samt. Nr 75.
18
Riksdagens skrivelse Nr 75.
ring — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall på
statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle hava
i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott
uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;
g) medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
från anslaget till avlöningar till ordinarie befattningshavare;
h) förklarat, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid lantmäterikontoren i länen ävensom att Kungl. Maj:t må i
fråga om ersättning till vikarie för överlantmätare meddela särskilda föreskrifter
utöver i detta avseende eljest gällande bestämmelser;
i) under nionde huvudtiteln, avdelningen lantmäteriväsendet — med uteslutande
av nuvarande under underavdelningen lantmäterikontoren i länen
upptagna anslag till avlöningar — under samma underavdelning uppfört
under titel lantmäterikontoren i länen ett ordinarie förslagsanslag av
463,200 kronor,
samt
under titel övergångsstat ett ordinarie anslag av 48,800 kronor.
Stockholm den 9 mars 1926.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.