Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om befrielse för lotskaptenen B. Östrand och lotsen K. G. Holmberg från utgivande av visst genom utslag av regeringsrätten till återbetalning fastställt belopp.

1926-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1926:83, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om befrielse för lotskaptenen B. Östrand och lotsen K. G. Holmberg från utgivande av visst genom utslag av regeringsrätten till återbetalning fastställt belopp.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 83.

11

Nr 83.

Godkänd av första kammaren den 10 mars 1920.

Godkänd av andra kammaren den 10 mars 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om

befrielse för lotskaptenen B. Östrand och lotsen K. G. Holmberg

från utgivande av visst genom utslag av regeringsrätten

till återbetalning fastställt belopp.

(Statsutskottets utlåtande nr 25.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion, II: 233, har hemställts, att riksdagen

för sin del ville medgiva, att lotskaptenen B. östrand och lotsen K. G. Holmberg

befrias från utgivandet av ett av regeringsrätten den 9 december 1924

slutligen till återbetalning fastställt belopp av 5,753 kronor 1 öre samt

att omförmälda belopp må ur vederbörliga räkenskaper avskrivas.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

»Vid världskrigets utbrott 1914 mobiliserades jämväl signalstationerna vid

rikets kuster, och kommenderades bland annat lotsen vid Dalarö lotsplats

K. G. Holmberg till signalstationen nr 50 N. S. att tjänstgöra som förman

därstädes från och med den 3 augusti 1914.

Emellertid insjuknade Holmberg antagligen på grund av förkylning å

förläggningsorten enligt läkarebetyg, som härvid fogas i bestyrkt avskrift i

tarmsjukdom, som ej förbättrades genom beskaffenheten av mathållningen

å den avlägsna platsen, varför Holmberg måste begära tjänstledighet för

sjukdom, som av vederbörande beviljades honom först från och med den 3

februari till och med den 30 april samt sedermera från och med den 9

juni till och med den 31 oktober år 1915, vilken sistnämnda dag Holmberg

»avpolletterades» från tjänstgöring vid kustsignalväsendet.

Enligt bestämmelserna i § 1 av kungl. kungörelsen den 21 mars 1902

angående avlönings med flera förmåner åt personal vid lots- och fyrinrättningen

under tjänstgöring vid flottan, varunder kustsignalstationorna lyda,

ägde nämnda personal under sådan tjänstgöring uppbära »från lotsverket

samtliga sina vid verket innehavande avlönings- med flera förmåner», däribland

lotslott.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 83.

I § 7 av samma kungl. kungörelse och § 10 av reglementet för kustsignalväsendet

föreskrives, att nämnda personal vid sjukdom åtnjuter full

avlöning såsom under verklig tjänstgöring.

I enlighet med dessa bestämmelser och föreskrifter utbetalade lotskaptenen

i mellersta lotsdistriktet Bengt Östrand, vilken hade att ombesörja

utbetalningen av ersättning till lotsverkets personal inom sitt distrikt under

tjänstgöringen vid kustsignal väsendet, till Holmberg även under sjukdomen

ersättning för mistad lotslott.

Jämlikt kungl. lotsstyrelsens skrivelse den 15 juli 1915 ersattes lotsen

Holmberg under dennes sjukdom vid senare tjänstledigheten av viss annan

person. Emellertid gjorde revisionen hos kungl. marinförvaltningen anmärkning

mot bland annat den under senare tjänstgöringsperioden utbetalade

ersättningen för mistad lotslott, belöpande sig sammanlagt till 5,753

kronor 1 öre under framhållande därav, att samma sjukdomsorsak förelegat

vid de båda tjänstledighetstiderna och sjukdomen alltså varit av kronisk

natur, varför Holmberg bort, då han för andra gången eller den 9 juni

hade behov av tjänstledighet, från kustsignalväsendet avpolleteras. Marinöverkommissarien

fastställde anmärkningen och ålade nämnda lotskapten

att inbetala det anmärkta beloppet med rätt för honom att av Holmberg

söka sitt åter.

Vid häröver hos kungl. kammarrätten anförda besvär fann denna med

godkännande av skedd utbetalning under sistberörda tid av dagavlöning

m. m. skäligt fastställa anmärkningen i vad den avsåg utbetald ersättning

för mistad lotslott.

östrand fullföljde besvären i denna del hos regeringsrätten, som i utslag

den 9 december 1924 ej fann skäl att göra ändring i kammarrättens utslag.

Sedermera anhöllo såväl Östrand som Holmberg hos Kungl. Maj:t var

för sig att av nåd bliva befriade från återbetalning av det anmärkta beloppet,

men fann Kungl. Maj:t icke skäl att bifalla de därom gjorda

framställningarna.

Det vill synas, som om lotskaptenen Östrand med stöd av förenämnda

författningar haft fullgoda skäl för att till lotsen Holmberg även under

den senare tjänstledigheten utbetala ersättning för den lotslott, varav han

gått miste på grund av kommenderingen vid kustsignalväsendet, som ej

slutade förr än den 31 oktober 1915.

Varken reglementet för kustsignalväsendet eller åberopade eller annan

kungörelse eller författning giver bevakningschef eller lotskapten befogenhet

att avskeda (avpollettera) mobiliserad insjuknad person, även om hans sjukdom

skulle vara kronisk, och ej heller kan en lotskapten äga varken befogenhet

eller förmåga att bedöma, om den sjukdom, som drabbat en mobiliserad

under tjänstgöring vid kustsignalväsendet, är av kronisk natur.

Åtminstone under den första tiden av mobiliseringen gåvo författningarna

rörande de mobiliserade och ersättningen till dem vederbörande ingalunda

önskvärd tydlighet vid handhavande av dithörande ärenden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 83. 13

Vidare torde säkerligen den för mera än tio år sedan uppburna ersättningen

av den sjuke Holmberg hava under dyrtiden förbrukats till eget

uppehälle.

På grund härav finna vi det billigt och rättvist, att östrand och Holmberg

befrias från utgivande av beloppet i fråga.»

Av handlingarna i förevarande ärende, av vilka riksdagens vederbörande

utskott tagit del, framgår, att lotsstyrelsen avstyrkt den av lotskaptenen

Östrand och lotsen Holmberg gjorda framställningen att av nåd bliva befriade

från återbetalningsskyldighet. Lotsstyrelsens yttrande i ärendet är av

följande lydelse:

Till Konungen.

Grenom, nådig remiss den 20 maj 1925 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt

lotsstyrelsen att avgiva utlåtande över av lotskaptenen i mellersta

lotsdistriktet Bengt Samuel Östrand samt mast er lotsen vid 1 talar ö ^ ödeplats

Karl Gustaf Holmberg i särskilda underdåniga skrivelser gjorda

framställningar om befrielse för envar av dem från skyldigheten att till

statsverket återleverera ett belopp av 5,753 kronor 1 öre, vilket år 1915

av Östrand till Holmberg utanordnats av flottans medel såsom ersättning

för nästad lotslott. .

Till åtlydnad härav får lotsstyrelsen, med återställande av remissakten,

i underdånighet anföra följande.

Nämnda återbetalningskyldighet åligger Östrand till följd av Eders

Kungl. Maj:ts i regeringsrätten den 9 december 1924 meddelade utslag,

vilket lotsstyrelsen härjämte i bestyrkt avskrift tillåter sig bilägga.

Med anledning av att Holmberg till stöd för sin framställning sjäH

framhållit och med två intyg sökt styrka, att hans ekonomiska ställning

skulle bliva helt undergrävd, därest han skulle nödgas återbetala nu ifrågavarande

belopp, får lotsstyrelsen meddela, att Holmberg såsom närmaie

framgår av bilagda utdrag av taxeringslängderna för Dalarö socken över

fast egendom, för vilken bevillning erlägges samt över mkomstbevillning

m. ,m., dels är ägare av en fastighet i Dalarö, som åsatts ett taxeringsvärde

av 13,000 kronor, dels ock för taxering enligt bevillningsförordningen

uppskattats från och med år 1917 för inkomst av kapital, vilken

inkomst för år 1924 utgjorde 500 kronor, vadan hans kapital kan antagas,

uppgå till omkring 10,000 kronor.

Vidare hava Holmbergs avlöningsförmåner från lotsverket under aren

1914—1924 uppgått till de belopp, vilka finnas återgivna under rubriken

»Summa» i bilagda sammandrag, varjämte han under samma tidsperiod

uppburit de i sammandraget angivna beloppen av hemvägsersättning,

vilka jämväl, såvitt styrelsen kan bedöma, måste lämnat vissa överskott.

Lotsstyrelsen kan därför icke för sin del godtaga vad Holmberg anfört

i sin underdåniga framställning, varför lotsstyrelsen ej heller kan dela

Östrands uppfattning, att utsikterna för honom att av Holmberg återfå

det till återbetalning fastställda beloppet skulle vara mycket små. =

Med tillkännagivande att Holmbergs hälsotillstånd numera sa förbättrats,

att han kunnat redan den 1 juni 1925 återinträda i tjänstgöring

med ty åtföljande full lön och lotslott och under erinran att han under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 83.

en tid av närmare tio år tack vare den av Östrand verkställda utbetalningen

av ersättningen för mistad lotslott kunnat tillgodogöra sig inkomst

av kapital på sätt, som enligt vad ovan sagts skeft, får lotsstyrelsen under

åberopande i övrigt av innehållet i Eders Kungl. Maj:ts förenämnda

utsiag den 9 december 1924 uttala, att lotsstyrelsen funnit sådana omständigheter

föreligga, att styrelsen icke kan tillstyrka bifall till de underdåniga

framställningarna.

I handläggningen av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknad

overtyrmgenjör, föredraganden byråchefen Wirström och t. f. byråchefen

JL/laKÖ,

Stockholm den 1 juli 1925.

Underdånigst

FOLKE LUNDEBERG.

Erik Hygrell.

Eiksdagen måste finna att de i motionen åberopade föreskrifterna i kungl.

kungörelsen den 21 mars 1902 ang. avlönings- med flera förmåner åt personal

vid lots- och fyrinrättningen under tjänstgöring vid flottan samt bestämmelserna

i krigsavlöningsreglementet den 25 september 1914 kunna

giva anledning till olika tolkningar i fråga om huruvida ersättning för

mistad lotslott skolat till Holmberg utgå under hans tjänstgöring vid det

under flottan lydande lcustsignalväsendet. Enligt krigsavlöningsreglementet

ägde nämligen Holmberg därunder uppbära, förutom de avlönings- och

Övriga förmåner, som enligt stat eller eljest skolat honom tillkomma, vissa

särskilda förmåner såsom krigsavlöningstillägg, krigsportion m. m. Av 1902

års kungörelse framgår, att Holmberg under tjänstgöringen vid kustsignalväsendet

ägde åtnjuta samtliga sina vid lotsverket innehavande avlöningsmed

flera förmåner, däribland lotslott.

Då § 7 av nämnda kungörelse föreskriver, att personalen vid lots- och

fyrinrättningen under tjänstgöring vid flottan vid sjukdom eller ådragen

skada åtnjuter full avlöning såsom under verklig tjänstgöring, har avgörandet

av förevarande spörsmål tydligen varit beroende av huruvida ifrågavarande

uttryck »verklig tjänstgöring» skall anses avse tjänstgöring vid

flottan eller vid lotsverket. I sistnämnda fall skulle nämligen på sätt föreskrivits

i kungl. kungörelsen den 1 oktober 1914, innefattande avlöningsviilkor

för bland annat lotspersonalen, ersättning för lotslott icke utgått vid sjukdom.

Om alltså redan på grund av att författningsföreskrifternas avfattning

kunna giva anledning till tvekan om deras rätta innebörd, vissa skäl tala

för ett efterskänkande av kronans fordran gent emot östrand och Holmberg,

föreligger emellertid i detta fall ytterligare några omständigheter, som enligt

riksdagens mening giva stöd för det i motionen framförda yrkandet om

att riksdagen måtte befria nämnda personer från den dem ålagda återbetalningsskyldigheten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 83.

Till tjänstgöringen vid kustsignalväsendet, för vilken tjänstgöring Holmberg

åtnjutit den ersättning, som han nu ålagts att till en del återbetala,

Var han kommenderad under tiden 3 augusti 1914—31 oktober 1915, varvid

han dock under större delen av år 1915 på grund av sjukdom åtnjöt

tjänstledighet. Regeringsrättens utslag, varigenom återbetalningsskyldigheten

för östrand och Holmberg fastställts, meddelades den 9 december 1924. En

tidrymd av omkring 10 år hade alltså då förflutit från det ersättningen till

Holmberg utbetalades.

Vidare synes det riksdagen icke uteslutet, att den sjukdom Holmberg ådragit

sig förorsakats eller åtminstone förvärrats genom tjänstgöringen vid

kustsignalväsendet. Har detta varit fallet, skulle Holmberg enligt bestämmelserna

i ovannämnda kungörelse den 1 oktober 1914 varit berättigad till

ersättning för mistad lotslott.

Enligt riksdagens mening torde vad sålunda anförts utgöra tillräckliga

skäl för riksdagen att i detta fall medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet.

De av lotsstyrelsen åberopade skälen, som enligt styrelsens mening

borde föranleda ett vidhållande av kravet på återbetalningsskyldighet, synas

riksdagen icke förtjäna avseende vid bedömande av förevarande spörsmål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen medgivit, att lotskaptenen B. Östrand

och lotsen K. G. Holmberg befrias från utgivandet av det av regeringsrätten

den 9 december 1924 till återbetalning fastställda beloppet av 5,753

kronor 1 öre samt att omförmälda belopp må ur räkenskaperna avskrivas.

Stockholm den 10 mars 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.